Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012. frekvenspusslet. framtidens teknik digitalradio

Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012 frekvenspusslet framtidens teknik digitalradio

det här är teracom ledare Vi sänder ut tv och radio. Vi gör det via världens modernaste marknät; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Danmark och Sverige. Vi når 99.8% av Sveriges och Danmarks hushåll, fler än någon annan. Vi levererar utsändning av digital-tv, både nationellt och regionalt, och analog och digital radio, radiotidningar och radiodatatjänster. För dig som vill utnyttja den enorma räckvidden i marknätet erbjuder vi inplacering, drift och service av utrustningen, och förbindelser till och från anläggningen. Behöver du skicka stora mängder information över långa distanser ger vårt radiolänk- och fibernät en pålitlig väg med hög kvalitet. Vi erbjuder även mottagartester (DTTV) och förbindelselösningar samt via vår Mediahub i Kaknästornet medietransport med kontribution och distribution av tv- och radioförbindelser. Mest stolta är vi ändå över våra servicetekniker. De är de riktiga hjältarna. Dygnet runt, 365 dagar om året är de redo att rycka ut och trotsa väder och vind för att lösa situationen. De är vår slutgiltiga garanti för att våra tv- och radiosändningar alltid ska nå ut. Vad som än händer. Teracom ingår i Teracom Group, en av Nordens ledande nät- och betal-tv-koncerner. Inom koncernen erbjuds även nättjänster via Teracom A/S i Danmark, betal-tv-tjänster via Boxer i Sverige och Danmark och via PlusTV i Finland. tema Tema är ett magasin från Teracom AB. Varje utgåva behandlar ett särskilt ämnesområde ett tema. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: Åkesson & Curry AB www.akessoncurry.com Redaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Mathias Strömberg mathias@akessoncurry.com Skribenter: Louise Bodén, Andreas Grube, Maija Mårtensgård Fotografer: Christian Hagward, Ola Jacobsen, Mats Lundqvist Tryck: Vitt grafiska AB Linjär tv står sig i konkurrensen Ett flertal nya aktörer har eller kommer inom kort tid etablera sig på den svenska tv-marknaden och de spår alla en ljus framtid där många kommer går över till nya sätt att konsumera tv-liknande tjänster. Men kommer det verkligen bli så? Eller vill vi fortfarande kunna sjunka ned i soffan och se vad som är på, eller vill man titta på Aktuellt just klockan 21.00? Det jag kan konstatera är att linjär tv är fortsatt stark och över 1,2 miljoner kunder i Sverige, Danmark och Finland, väljer att köpa betal-tv-tjänster från Teracom-koncernens bolag. De mest populära programmen som Skavlan, Så mycket bättre och Solsidan samlar fortfarande ihop över 1,5-2 miljoner tittare varje vecka. Jag ser också att det finns en sund affärsmodell som fungerar. Att få ihop hela kedjan, där alla tjänar pengar är en ekvation som inte ska underskattas. Men jag blundar såklart inte för det som händer. Det webbaserade tv-tittandet ökar. Jag tror också att tv kommer att präglas av ett mer fragmenterat tittande, med en individ/familj som tydligt står i centrum och har stora krav på när, var och hur de vill titta på tv. Under november månad lanseras Boxers videoon-demand-box och fler inspelningsbara boxar med tillgång till internetbaserade tjänster kommer. När det gäller själva nätet läggs just nu ett stort pussel kring hur vi ska uppgradera nätet med den nya tekniken DVB T2 i flera av våra muxar, för att på så sätt få fler hdtv-kanaler. Läs mer om våra tankar kring hur marknätet kommer gå från standard-tv till hdtv på sid 4. På samma sätt som de nya aktörerna är beroende av bredbandsutbyggnaden, behöver vi nyttja de frekvenser som är tilldelade tv-tjänster så smart som möjligt. Detta för att nå ut med dagens och framtidens tv till hela Sveriges befolkning. Hur vi jobbar med frekvensfrågan kan du läsa mer om på sid 7., Men marknätet är ju inte bara tv utan även radio och här har det hänt en hel del den sista tiden. Det har fattats beslut att släcka FM i Danmark 2019, 26 kommersiella kanaler vill sända digitalt i Sverige och Public Serviceutredningen pekar tydligt ut riktningen för en digitalisering av Sveriges Radio. Med allt detta i bagaget ser jag att det kommer bli ett mycket spännande 2013för oss på Teracom. Stephan Guiance, vd Teracom Vad tycker du om vårt magasin? Skicka in synpunkter och kommentarer till tema@teracom.se

signaler Långsam ökning för Webb-tv Play- och webbtittandet går framåt i långsam takt. Fortfarande föredrar de allra flesta att titta på sin vanliga, linjära apparat. Den senaste rapporten från analysföretaget Mediavisions konsumenttracking visar att svenskarna i åldersgruppen 15 till 74 lägger 8 procent av sin dagliga tittartid på att se tv via internet. Under samma period förra året var siffran 7 procent. Det mobila tittandet vinner mark i en något snabbare takt. Under tredje kvartalet i år uppgav 22 procent av befolkningen att de hade tittat på tv via mobiltelefonen under den senaste månaden. Motsvarande siffra för 2011 var 14 procent. Totalt uppgav 56 procent av befolkningen att de hade tittat på tv via internet på någon enhet under den senaste månaden. Ny sajt informerar om digitalradio Det händer mycket på digitalradiofronten och nu finns en sajt som samlar information och nyheter om ämnet. På Digitalradio.nu hittar besökaren bland annat fakta om tekniken och vilka mottagare kunden kan använda för att lyssna, information om hur tillstånden tilldelas och exempel på hur andra företag runtom i världen jobbar med övergången till digitalradio. Till en början drivs den nya sajten av Teracom, men på sikt ska hela radiobranschen få bidra till innehållet i form av nyheter, information och exempel. Även målgruppen ska i framtiden breddas idag riktas sajten främst till radiobranschen, men allt eftersom utvecklingen går framåt är den tänkt att också passa lyssnarna. Allt om driftstatus på Ängelholm både horisontellt och vertikalt Marknätets driftstatus har ett nyhetsvärde. Både installatörer, radiohandlare och fastighetsägare vill ha svar på frågor som: Var är det störningar just nu? Var planeras underhållsarbete? Vilka nätförändringar ligger i den närmaste framtiden? Antennkollen.se är en nylanserad sajt som ska svara på just de här frågorna. Teracom och Boxer har tillsammans med Centrala antennföreningen startat sajten för att kunna hålla alla intressenter uppdaterade. Här finns också nyhetsartiklar om aktuella arbeten, vanliga frågor om 800-bandet, en kalender som visar när de olika sändarstationerna börjar sända hdtv. En viktig del av sajten är att de installatörer som är ute på uppdrag ska kunna rapportera störningar. När besökaren skapar ett konto väljer den vilket eller vilka områden i Sverige den vill ha information om. På så sätt får den alltid relevant information. 125 meter högt, 120 ton tungt och monterat med nästan 4000 bultar. Så kommer det nya radio- och tv-tornet i Karlskrona att se ut när det står färdigt vid årsskiftet. Under hösten har det polska företaget Perfekt Werner jobbat hårt med bygget, som trots deras gedigna erfarenhet är det högsta torn som de har varit delaktiga i att bygga. Kranen som används är monterad på själva konstruktionen och följer med uppåt allt eftersom tornet blir högre. Man har också tänkt på tillgängligheten för service och underhåll, bland annat genom att bygga tre plattformar för antennerna samt klätterstegar i tornets alla fyra hörn. Det nya tornet byggs intill det gamla, som efter årsskiftet kommer att rivas. När bygget är helt klart kommer Blekinge att ha ett modernt och framtidssäkert radio- och tv-torn, som bland annat kommer att sända samtliga hdtv-kanaler. Tack vare att alla antenner i och med nybygget får en högre placering kan även mottagningsförhållandena förbättras i framtiden. Tema 3 12 3

4

framtid Marknätet redo för framtiden Övergången till hdtv-tekniken kan jämföras med skiftet från svartvit till färgtv. Samtidigt blir tv-tittaren allt mer krävande när det gäller tillgänglighet och utbud. Hur gör man för att möta kraven från dagens initierade tv-publik? Text: louise bodén ILLUSTRATION: robert hilmersson Utvecklingen av digital marksänd tv går framåt i en rasande fart. Det märks inte minst inom Teracomkoncernen, där man just nu jobbar hårt för att möta marknadens nya krav. Vi går mot ett skifte från sdtv, standard definition television, till hdtv, high definiton television. Det kan jämföras med övergången från svartvit tv till färg, en teknisk utveckling och förändring. Bilden har en högre upplösning som ger en bättre upplevelse när du tittar, säger Magnus Ahxner som är strategiskt ansvarig för utvecklingen av digital marksänd tv på Teracom Group. Vi vill och vi kan göra marknätet hd-anpassat, fortsätter han. De fem största kanalerna och kanaler som National Geographics, MTV och C More finns redan tillgängliga i hd-format. I marknätet kommer de båda formaten att sändas parallellt, men både antalet parallellsändningar och tiden för dem måste optimeras för att övergången ska ske så kostnads- och spektrumeffektivt som möjligt. För de så kallade big five, SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5, kommer marknätet att sända parallellt under en lång period. Premium- och nischkanaler, som har en förhållandevis liten publik, kommer att flyttas över snabbare och ha en relativt kort period av parallellsändning. Även kanalerna 6-9, som har en stor publik, kommer att parallellsändas längre än premium- och nischkanalerna, men antagligen kortare tid än big five. Hur lång tid den totala övergången tar vet ingen ännu men en relevant jämförelse är övergången från analog till digital tv. Den tog mellan sju och nio år och fortsatte till 2007, då de analoga sändningarna helt släcktes ner. Idag finns 57 nationella, regionala och lokala sändningstillstånd. För att få sända i marknätet krävs regeringens tillstånd för SVT och UR, Utbildningsradion. För alla andra kanaler utfärdar Myndigheten för radio och tv tillstånd. Ny teknik, både i boxar och tv, kommer att kräva att tittarna skaffar ny utrustning, men många som har skaffat ny utrustning under det senaste året har redan rätt teknik i sin apparat. Alla tillstånd för att sända i marknätet går ut den sista mars 2014. Det är troligt att de nya tillstånden kommer att innehålla krav på teknikskiften under 2014 2019, säger Magnus Ahxner, och fortsätter: Att köpa ny tv eller box är inte längre en stor investering. Tv är billigt och extremt väl utvecklat idag. Därför går vi mot ett köpbeteende där man oftare byter utrustning, på samma sätt som vi redan gör med mobiltelefoner. Det kommer ny teknik hela tiden och vi uppgraderar den oftare, och genom att paketera kanaler på ett klokt sätt kan vi underlätta teknikskiftena ytterligare för tittarna. Tema 3 12 5

Unikt för marknätet är möjligheten att sända regionalt. Under 2012 har den möjligheten utökats. SVT kan sända i 19 områden i standardformat och 18 i hd-format. TV4 sänder i 29 områden i standard- och hd-format. Sjuan sänder i 29 områden och TV3 och Kanal 5 i 19 områden. Tittarna får helt enkelt sina regionala program och lokal reklam utan att behöva göra något. Alla nya tvapparater har dessutom en inbyggd mottagare för marknätet vilket gör det till en enkel plattform att använda, både för programbolag och tittare. För kanalerna har möjligheten att sända regionalt ett stort kommersiellt värde. Den lokala reklamen omsätter cirka 13 miljarder, och tv står för endast fåtal procent av dem. Den stora vinningen kommer när de regionala sändningarna ligger insprängda i de nationella och när rikstäckande reklam kan kombineras med lokalreklam, säger Magnus Ahxner. även mer individuellt tittande är på gång i marknätet. Magnus Ahxner kallar det för delayed linear tv smarta mottagare där tittaren själv på olika sätt kan detaljstyra sina inspelningar och hur inspelningarna presenteras. På det sättet kan Teracom utveckla förutsättningarna för ett mer personligt tv-tittande som ytterligare stärker tvkanalernas relation till tittarna. Utmaningen med alla nya sätt att titta på tv ligger i att anpassa affärsmodellen eftersom konsumenten inte är benägen att betala så mycket mer. Men även om tittarna gärna väljer vad de vill se så ska vi inte heller glömma bort att tv är ett relativt passivt medium. För några år sedan sades det att det traditionella tv-tittandet skulle vara utdöende, men de senaste rönen visar tvärtom att linjär tv är urstark. En del tittare söker efter särskilda program som de tar in via olika kanaler, men de utgör fortfarande en liten del av det totala tittandet. Tablåbundet tittande kommer även i den närmaste framtiden att vara den största delen säger Magnus Ahxner. 6

Ny kanal Brittisk humor för fler Svenskarna har alltid älskat BBC:s välgjorda tv-produktioner. Inom kort blir de ännu mer lättillgängliga, när det brittiska tv-husets nöjeskanal BBC Entertainment ansluts till det svenska marknätet. Text: maija mårtensgård Med över 200 sändningsländer över hela världen når den anrika nyhetskanalen BBC World News över 330 miljoner tittare en siffra som blev ännu större när kanalen för ett par år sedan gjordes tillgänglig via Boxer i Sverige. Nu tar det brittiska tv-huset ännu ett steg in i de svenska hemmen, när även systerkanalen BBC Entertainment får tillstånd för att sändas i det svenska marknätet. För oss innebär anslutningen att vi får en bredare täckning här i Sverige. Marknätet är unikt eftersom det är så lättillgängligt för en bred publik. Den svenska traditionen med sommarhus och fjällstugor utgör också en stor marknad där marknätet är både aktivt och intressant, säger Björn Albrektson, Nordenchef för BBC Worldwide-kanalerna. Vad är er syn på den svenska marknaden? Den är väldigt viktig för oss. Vårt genomslag har ökat kraftigt i Norge och Danmark i jämförelse med i Sverige, främst på grund av de olika marknadernas respektive infrastruktur. Men genom anslutningen till marknätet tar vi det första, stora steget mot att komma ikapp de nordiska grannländerna. Varför gillar svenskarna BBC? BBC World News är en unik, global nyhetsservice med ett nätverk på över 70 internationella nyhetsbyråer över hela världen. Kanalen har länge citerats dagligen i svenska medier det är som en väldigt lång, personlig och god relation som bygger på en ömsesidig respekt och ett stort intresse för vad som händer i vår omvärld. När nu BBC Entertainment också ansluts till det svenska marknätet kan vi erbjuda hela spektrat av The Best of British. De svenska public service-kanalerna har en lång tradition av att sända våra program och svenskarna är därför i princip skolade i den brittiska tv-smaken. Här är man väl bekant med tv-format som The Office, Sherlock, Top Gear, Dragons Den och så vidare. Tema 3 12 7

NÄTPLANering Frekvenspusslet Ett pussel i samma storlek som Sverige, med över 200 miljoner bitar (att ta in i beräkningen). Det är verkligheten för Teracoms nätplanerare Per Zeinow och Lovisa Höglund, som varje dag pusslar bland frekvenserna för att göra både kunderna, tittarna och lyssnarna nöjda. TEXT: maija mårtensgård foto: christian hagward På Teracoms kontor läggs det varje dag ett enormt pussel, där alla bitar passar på olika ställen och dessutom påverkar varandra. Vi talar förstås om nätplaneringen och dess enorma komplexitet. Bland frekvenspusslarna finns Per Zeinow och Lovisa Höglund, vars dagar är fyllda av beräkningar kring täckning, nätutrymme och störningar. För att förstå hur det går till att lägga ett frekvenspussel måste man börja från början, menar Per. Utgångspunkten är varje nations önskemål om frekvenser för rundradiotjänster. Om vi behöver höga effekter som ska täcka en stor yta, då kommer det att påverka våra grannländer. Därför görs det först internationella överenskommelser som vi måste rätta oss efter, berättar han. Den internationella planen för radio och tv görs av Internationella teleunionen, ITU. De grundplaner som gäller idag lades 1984 för analog radio och 2006 för digital radio och tv. Inte sällan väljs kompromisser för att få ihop tillräckligt många nät för att de olika nationerna åtminstone på pappret ska ha samma rättigheter inom det begränsade spektrumet. Sedan är det dags för en mer detaljerad nätplanering som ska hantera de kompromisser som har gjorts. Om jag sätter upp en sändare för att få täckning så genererar det störningar längre bort. Det gäller att hitta den bästa användningen, och det kan vara helt olika saker beroende på vad man vill uppnå. Man brukar skoja och säga att om alla är lika olyckliga, då har man lyckats, säger Per. I Sverige är det Post- och telestyrelsen som förhandlar och bestämmer om frekvenser på ett internationellt plan, men Teracom har som operatör en dialog med dem för att ge en bild av hur förutsättningarna ser ut rent praktiskt. Och det finns mycket att räkna på. Per och Lovisa jobbar utifrån ett rutmönster där varje ruta är 50 meter hög och bred. Det blir väldigt många rutor i hela Sverige och vi gör mer än en beräkning på varje ruta. Jag är glad över att jag inte behöver räkna ut allt för hand! säger Per. 8

Kunden kan ha ett önskemål om vilken täckning de vill ha och då är det Per och Lovisas jobb att hitta en nätlösning för det. De tittar på hur många sändarstationer som behöver användas, vilka som passar bäst och funderar över vad det ger för konsekvenser på närliggande områden och frekvenser. Det finns nästan alltid mer än ett sätt att bygga det här pusslet på och för- och nackdelar med alla alternativ. Då är det vår uppgift att hitta den bästa lösningen för alla. Det avgörande alternativet kan ofta vara det som går snabbast att implementera eller det som gör att tittaren behöver förändra så lite som möjligt, säger Lovisa. Även hur konsumenten tar emot tjänsten påverkar nätplaneringen. För att få en bild av hur täckningen i olika områden ser ut måste vi även ha en modell för hur tittaren eller lyssnaren ska ta del av tjänsten. Om planen gäller en tv-kanal som förmodligen ska konsumeras hemma i vardagsrumssoffan, då kan vi faktiskt anta att folk har en fast antenn med viss riktverkan, medan en bilradio troligtvis har en rundstrålande antenn, säger Per. Mobiloperatörernas intåg i marknätet påverkar också Per och Lovisas jobb, trots att Teracom inte har ansvar för deras nätplanering. Vi måste ju ta hänsyn till dem när vi lägger våra planer. Om vi ligger på en frekvens väldigt nära dem så kan vi få störningar. Det ser vi i 800-bandet, där mobiloperatörerna bygger sitt 4G-nät. Det ger en viss påverkan även på våra nät. I en idealisk värld skulle vi inte ha de här problemen, men nu är utrymmet tajt och det får vi hantera, säger Per. För visst blir det konflikter ibland. De största utmaningarna uppstår mellan grannländer som ofta har skilda tidplaner, men även nationellt kan det ibland bli hårda diskussioner. Ändå föredrar både Per och Lovisa de interna konflikterna. Det behöver inte heller vara lätt att lösa dem, men då är det i alla fall upp till oss själva att välja kompromissen med den ena eller andra lösningen, säger Per. Både Lovisa och Per har jobbat inom Teracom i nästan 20 år, och de har båda lång erfarenhet av nätplanering. Genom åren har deras jobb blivit allt svårare. Pusslet blir allt mer komplext i takt med att fler aktörer ska få plats på de givna frekvenserna. Ibland kan det vara svårt att behålla den goda kvaliteten när fler ska samsas om utrymmet. Det är till stor del en kostnadsfråga. Det går ofta att bibehålla kvaliteten genom förtäta nätet med nya sändningsstationer och master, men det är dyrt, säger Lovisa. Trots komplexiteten och konflikterna tycker både Per och Lovisa att de har ett spännande och utvecklande jobb. Och så finns det en till fördel med rollen som nätplanerare man blir ett riktigt snille på geografi. När vi är ute och kör bil med familjen så sneglar jag alltid uppåt och säger att Där är den masten och där är den stationen. Det har jag fått mer än en gliring för, kan jag säga, säger Per. Tema 3 12 9

700-bandet Megahertzkampen Kampen om utrymme i de låga frekvensområdena blir allt mer intensiv. Mobilindustrin har redan fått utrymme i 800-bandet och nu diskuteras att allokera ytterligare utrymme i 700-bandet. Vår bestämda ståndpunkt är att tv-sidan behöver det utrymmet själva för att marknätet ska kunna fortsätta att utvecklas, säger Jan-Peter Bengtsson, affärsutvecklare och frekvensexpert på Teracom. TEXT: andreas grube Debatten om huruvida det så kallade 700-bandet frekvenserna 694 till 790 MHz ska göras tillgängligt för mobiltelefonindustrin ut har pågått en tid. Under världsradiokonferensen, WRC-12, nu i vintras togs ett principiellt beslut om att göra 700-bandet tillgängligt för mobila tjänster, parallellt med broadcast, men det innebär inte att frågan är avgjord. Det definitiva beslutet tas först i samband med nästa världsradiokonferens som är planerad till slutet av 2015 eller början av 2016. Under åren fram till dess kommer det att ske en mängd studier inom Internationella teleunionen (ITU) om förutsättningarna för användning av bandet. Det är ett antal saker som måste undersökas och diskuteras innan ett definitivt beslut kan tas. Till exempel var den nedre frekvensgränsen ska ligga och hur de tekniska villkoren ska se ut. Innan en eventuell mobil användning i 700-bandet skulle kunna bli verklighet behövs det också göras nya kanalplaner för tv, något som tar flera år i anspråk, säger Jan-Peter Bengtsson. Det är ITU som arrangerar världsradiokonferensen som går av stapeln ungefär vart fjärde år. Syftet med konferensen är att löpande revidera radioreglementet, bland annat utpekandet av frekvensband för olika tjänster. Vid den senaste konferensen i vintras deltog mer än 3 200 personer från 150 olika länder, och en av de stora frågorna som debatterades var huruvida ytterligare delar av de låga frekvensbanden ska allokeras för mobil användning. Vid den förra konferensen 2007 togs beslut om att allokera 800-bandet och vid årets konferens framfördes önskemål om utrymme i 700-bandet, framför allt från länder i Afrika och Mellanöstern. I Afrika ser broadcastingmarknaden helt annorlunda ut jämfört med i Sverige, och man har betydligt färre kanaler i 700- och 800-banden vilket gör att det blir billigare och enklare för de länderna att planera in utrymme för mobila tjänster. Samtidigt ser vi nu att 700-diskussionnen dyker upp i Europa också, bland annat på initiativ från EU-kommissionen, säger Bengtsson. Huvudanledningen till att just utrymmet i de låga frekvensbanden är så eftertraktat är att de frekvenserna når längre och lättare tar sig in genom husväggar, till skillnad från de högre frekvenserna som går mer rakt fram. I vissa länder, till exempel USA, är 700-bandet avsatt för mobilnätet 10

och intresset av att lägga beslag på frekvenserna är stort även från mobilindustrin i resten av världen. Vår ståndpunkt är att det redan finns gott om utrymme för mobilsidan i de låga banden. Förutom 800-bandet har man tillgång till 900-bandet, där uppgradering från gammal GSM-användning till 4G är möjlig. Mobilindustrins främsta argument kring låga frekvenser är att de behöver mer täckning, men det stora behovet är snarare kapacitet, och för kapacitet finns det utrymme i andra band i högre frekvenser, säger Jan-Peter Bengtsson. En av riskerna med att sälja ut de låga banden till mobilindustrin är att Teracom då kan tvingas packa ihop sändningarna tätare än vad man egentligen skulle vilja, vilket bland annat ökar risken för störningar i tv-sändningarna. Även om tekniken hela tiden förbättras och man idag kan packa sändningar på ett effektivare sätt sker det samtidigt en stor utveckling inom broadcast: till exempel kräver hdtv och, i framtiden, 3D-tv och Ultra-hdtv, större utrymme. Marnätstittarna kommer förstås också vilja ha de här nya tjänsterna och vi behöver fortsätta utvecklas för att behålla konkurrenskraften, säger Jan-Peter. Han menar att man från Teracoms sida inte var särskilt glada åt utförsäljningen av 800-bandet heller, men att det ur ett europeiskt perspektiv är ännu mer problematiskt med 700-bandet. 800-bandet var mer sparsamt använt för tv och därför lättare att utrymma. 700-bandet används mycket mer och därför kommer processen att bli betydligt mer kostsam och komplex, säger han och fortsätter: Och för tittarnas del finns det en viss risk för ökade störningar, inte bara från mobilnätet utan också mellan tv och tv, om vi ska ändra frekvensplaneringen. Vi kommer givetvis göra allt vi kan för att minimera riskerna från vår sida, men vi kan inte kontrollera vad mobilsidan gör. Teracoms tv-utsändningar sker i olika frekvenser på olika ställen i landet. På vissa orter används många frekvenser i 700-bandet och där kommer det att krävas rejäla omplaneringar och även förhandlingar med grannländerna. Nu återstår en omfattande process innan eventuellt slutligt beslut i frågan tas på nästa världsradiokonferens. Hur bandet sedan ska användas i enskilda länder beslutas på nationell nivå. Men även om varje land själva får ta ställning till en utförsäljning av 700-bandet är verkligheten inte lika enkel. Oavsett vad Sverige väljer att göra med allokeringen kommer vi att påverkas av våra grannländer. För tv-tittarens del är det önskvärt att de här processerna sker någorlunda synkroniserat i hela Europa, säger Bengtsson. Han poängterar att mobilindustrin är en stark sektor med stort politiskt gehör, och han tror därför att det kommer att allokeras mer utrymme för branschen men att det inte är nödvändigt att det behöver bli i de lägre frekvenserna. Teracoms ståndpunkt är tydlig: Det stora argumentet från vår sida är att vi behöver det här frekvensutrymmet för tv, både för att det behövs ökad kapacitet för de nya tjänsterna men också för att fortsätta att utveckla vårt erbjudande när det gäller utbudet. Det kommer att krävas ett politiskt beslut som tar ställning till vad som krävs för att marknätet ska fortsätta utvecklas för att tillfredsställa tittarna, säger han. Tema 3 12 11

digitalradio Stärkt ställning för digitalradion Nu inleds digitaliseringsprocessen av svensk radio på allvar. I och med de kommersiella kanalernas stora intresse för att få sända digitalradio i marknätet kommer många orter i framtiden att kunna erbjuda en 500-procentig ökning i programutbudet. Text: andreas grube De här kommersiella kanalerna har ansökt om digitalradiotillstånd: DB Media AB: 2 kanaler Kanal 75 AB: 1 kanal Kilohertz AB, MTG: 11 kanaler Norrköpings Radio & Co AB: 1 kanal RBS Broadcasting AB, NRJ: 2 kanaler SBS Radio: 8 kanaler Skärgårdsradion AB: 1 kanal När ansökningstiden för att få sända radio i Sveriges framtida digitala radionät gick ut den 1 oktober hade alla de större kommersiella radiobolagen sammanlagt 26 kanaler via 7 programbolag visat sitt intresse. Bland dessa finns SBS Radio, MTG Radio och NRJ, som tillsammans står för totalt 91 procent av lyssnandet på förenings- och kommersiell radio i Sverige. Samtidigt föreslår den nya public service-utredningen att Sveriges Radio ska inleda en rejäl utbyggnad av sina digitala sändningar. Att så många aktörer vill komma in i marknätet, och att utredningen så tydligt påpekar att marknätet behövs, är givetvis en viktig markering av dess betydelse. Med marknätet når vi sex miljoner lyssnare dagligen, det är en oslagbart robust informationsbärare, säger Per Borgå, produktchef radio på Teracom, som är mycket nöjd med ansökningsutfallet. Inte minst är det positivt för lyssnarna. Många orter i Sverige har bara två av de här kanalerna i FM-bandet, så utbudet kan komma att öka mycket kraftigt, säger Borgå. Även på andra fronter har det varit en händelserik höst för digitalradioutvecklingen i Sverige. Den 11 september presenterades public service-utredningen. Där föreslås bland annat att Sveriges Radio och Utbildningsradion ska få mer pengar till digitalradio, och att Sveriges Radio inleder en utbyggnad av sina digitala sändningar så att 95 procent av befolkningen ska kunna lyssna på programmen vid slutet av nästa tillståndsperiod. Det förslag som har lagts fram är enkelt och bra, och visar tydligt att Sverige ska digitaliseras. Det handlar om ett infrastrukturbeslut på en övergripande nivå, där Sveriges Radio föreslås vara aktören som driver utvecklingen framåt, säger Per Borgå. Idag sänder Teracom ut ett 20-tal kanaler från Sveriges Radio och kommersiell radio i ett testnät för digitalradio som når lyssnare i Stockholm, Göteborg, Malmö,Uppsala, Gävle och Älvsbyn. Sändningarna når i dagsläget cirka 35 procent av befolkningen. För att public service-utredningens förslag ska antas och nätet byggas ut krävs ett riksdagsbeslut, vilket kan komma att tas i början av sommaren 2013. Givet att de digitala tillstånden för kommersiella stationer verkligen utlyses och att riksdagen röstar ja till public service-utredningens förslag kommer många orter i Sverige att kunna erbjuda en 500-procentig ökning i programutbudet. Vi på Teracom står redo och har sagt att vi kan bygga ut nätet till en täckning av 70 procent av befolkningen på sex månader, säger Borgå. Mycket har alltså hänt när det gäller utvecklingen av digitalradio i Sverige bara under det senaste året men det är också mycket som återstår för att nå det definitiva genomslaget. Per Borgå menar att riksdagsbeslutet nästa år är den absolut viktigaste nyckeln. I närbelägna länder som till exempel Norge, Danmark, England och Tyskland har utvecklingen tagit ordentlig fart först efter att det har klubbats igenom politiska beslut i frågan. Till exempel England, Danmark och Norge ligger före Sverige, och många andra länder går också mot det digitala. I Norge har man till och med kommit så långt att Stortinget har tagit ett beslut om att helt släcka FM-sändningarna för de större programbolagen redan 2017, säger han. Samtidigt är de tekniska förutsättningarna en viktig del i implementeringen av digitalradion. I och med att flera länder i Asien ligger långt fram i den digitala utvecklingen har det nu börjat dyka upp billiga apparater på marknaden. Men fortfarande krävs att digitalradion erövrar mobiltelefonerna och bilarna, menar Per Borgå: 12

Bild På Per framför radiovägg! Det säljs ungefär en halv miljon vanliga radioapparater om året i Sverige, så där kommer övergången ske av sig självt. Men det krävs att bil- och mobiltelefonindustrin hakar på tåget också, vilket sker i de länder som tagit beslut om digitalisering. Nu är det upp till Myndigheten för radio och tv att besluta om vilka kanaler som ska tilldelas tillstånd. Det finns frekvensutrymme nog för att räcka till alla kanaler som har ansökt, men Per Borgå poängterar att det är viktigt att myndigheten ställer krav på kanalerna när det gäller innehåll och utbud. Samtidigt hoppas han att kanalerna själva tar sitt ansvar och gör något riktigt bra: Många av de kommersiella kanalerna finns bara i tätorterna, så digitaliseringen är en jättemöjlighet att nå nya lyssnare. Min förhoppning är att de som nu kliver in verkligen gör en insats och visar fördelarna genom att erbjuda ett ambitiöst innehåll. Digitalradio I Sverige: Det finns frekvenser för totalt fyra muxar (sändarnät) för digitalradio, i frekvenserna 174-225 MHz. Två muxar är utlysta till kommersiell radio, och de övriga kan Sveriges Radio nyttja. Idag sker sändningarna av digitalradio från 6 av Teracoms större sändarstationer och då nås 35 procent av befolkningen. För att nå 95 procent av Sveriges befolkning krävs en utbyggnad av digitalradiotekniken med ytterligare cirka 48 stycken större sändarstationer och cirka 100 mindre sändarstationer. Eftersom Teracom nyttjar redan existerande infrastruktur för radio/tv krävs ingen nybyggnation av master eller hus. Läs mer om digitalradio på digitalradio.nu Digitalradio I Danmark: I Danmark finns två muxar i drift och sedan många år når digitalradiosändningarna 100 procent av befolkningen. Det är Teracom som sköter sändarnäten och ser till att programmen sänds ut i ur och skur. 10 procent av allt radiolyssnande i Danmark är idag digitalt. 34 procent av danskarna har en digitalradioapparat. Danmarks Radio har föreslagit att släcka det analoga nätet enligt den norska modellen. Planen är att FMsändningarna ska avslutas i slutet av 2019, under förutsättning att minst hälften av all radiolyssning är digital ett år tidigare. Undantag görs dessutom för de ickekommersiella kanalerna, som kan välja att sända vidare i FM. Tema 3 12 13

kundperspektiv Skräddarsytt för svenska tittare En bred portfölj full av tydligt nischade kanaler, anpassade utifrån den svenska marknaden. Det är målet för Turner Broadcasting System Nordic & Baltic, som nu kan leverera sina kanaler i olika format till olika plattformar. Text: Maija Mårtensgård Med kanaler som Cartoon Network och CNN International i portföljen är Time Warner-ägda Turner Broadcasting System Nordic & Baltic redan populära i Sverige. Sedan våren 2012 levereras Turners kanaler till Kaknästornet via Teracoms fiber vilket möjliggör en tydligare och mer riktad nationell marknadsanpassning. Det finns många likheter mellan de nordiska länderna, men också många skillnader. En del av vårt arbete är att kunna göra lokala produktioner framöver, men också att kunna välja innehåll som passar de svenska tittarna specifikt. Målet är att helt anpassa flera av våra kanaler för den svenska marknaden, både när det gäller utformning av kanalen och dess innehåll och aktiviteter, säger Ramon Zwartkruis, Director of Distribution. Hur går sändningarna till rent praktiskt för er? Vi har valt att sända signalerna med fiber direkt från vår playout i Tallinn till Helsingfors. Där tar Teracom över signalerna och sänder dem via fiber vidare till Kaknäs med full bandbredd. På så sätt möjliggörs flexibilitet att koda om till önskad kvalitet och format för att passa respektive operatör så som Telia, Tele2, ComHem mfl som sedan hämtar våra tv-kanaler från Kaknästornet till sina respektive plattformar. Det kan vi inte göra när vi levererar via satellit. Vilka fördelar ser ni med det svenska marknätet? Med marknätet kan vi på ett enkelt sätt nå hela befolkningen, vilket inte alltid är fallet med t ex kabeldistribution. Sverige har en välutvecklad tv-marknad både när det kommer till innehåll och till tekniska lösningar. Det finns ett stort utbud av kanaler, och därför tror vi att det är viktigt att sticka ut, att tittaren vet vad de får när de sätter på vår kanal. Där har vi en fördel genom att alla våra kanaler har en tydlig nisch. Varför gillar svenskarna era kanaler? Därför att de är tydliga och av hög kvalitet. TNT visar prisvinnande serier och filmer, CNN International ger de senaste nyhetsrapporteringarna från hela världen, Star! ger tittaren det bästa från nöjesvärlden, Silver kvalitetsfilm dygnet runt, Showtime är alltid action och Cartoon Network visar barnens favoriter. 14

ifa-mässan hallå där Mårten Tiger, kundansvarig för TV4 på Teracom, som i september besökte den stora teknikmässan IFA i Berlin! text: Maija Mårtensgård Ev. ny bild fr Teracom! Vilken var den coolaste nyheten på mässan? Helt klart multiviewing. På en tv kan man med hjälp av speciella glasögon se två olika programkanaler samtidigt. Hos de flesta av tillverkarna fick man testa de här glasögonen och hos ett fåtal utställare hade man också möjligheten att få prova på aktiva glasögon där man med en knapptryckning skiftade mellan de olika kanalerna. Det var en väldigt mäktig upplevelse Vad är hett inom tv-området? Nyss nämnda multiviewing, men också 4K/8Kupplösning på tv-apparater, connected tv där tv:n är ansluten till internet och man kan nyttja appar liknande dem som finns i en smartphone direkt i tv-apparaten, samt möjligheten att använda gester istället för fjärrkontroll att styra tv:n, ungefär som man redan idag gör med tv-spel på konsoler som Wii och Kinect. Vad är hett inom radio-området? Det heta inom radioområdet var att utställarna hade mer än fördubblats med företag inom digitalradion. Väldigt många nya apparater visades och många diskuterade ämnet under mässan. Till exempel har en miljon digitalradioapparater sålts i Tyskland på bara ett år. Tema 3 12 15

Ny grafisk bild kommer! Visste du att Teracom är en av de instanser som avgör var man får sätta upp vindkraftverk? Det beror på att kraftverken riskerar att störa distributionen för utsändning av radio och tv i området. Om ett vindkraftverk placeras inom 350 m från länk- eller relästråk eller närmare än en kilometer från en sändarstation kan det störa tv- och radiomottagningen. Därför bedöms alltid den önskade placeringen utifrån Teracoms nät och vilken påverkan det får för tittarna Idag sker den analysen helt automatiskt. På Teracoms hemsida finns en applikation där den som vill upprätta ett vindkraftverk kan knappa in sina koordinater och direkt få feedback genom ett remissvar. Detta remissvar kan operatören sedan skicka med i sin ansökan till exempelvis Länsstyrelsen. Just nu pågår en uppdatering av applikationen, då Teracom har beslutat att minska skyddszonens bredd till relämatade tv-stationer från 700 till 400 meter. Ibland händer det att företag som har fått nej på sin ansökan kontaktar Teracom. Ofta går det att tillmötesgå önskemålen genom att reducera skyddszonen eller bygga runt vindkraftsparken, men vissa typer av stråk är betydligt svårare att bygga om. Teracoms stamnät är till exempel extra viktigt att skydda. Där är vi mindre pigga på att göra förändringar, säger Anders Yngvesson, vindkraftsansvarig på Teracom.