Post- och telestyrelsen smp@pts.se 2010-11-10 1 (8) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Tillhör objekt Ert datum rt datum Er referens 2010-10-06 10-9037 Samråd angående utkast till rapport om marknadsutvecklingen på området för trådbunden TV TeliaSonera lämnar följande synpunkter på rapportutkastet (Rapporten). Sammanfattning Marknaderna bör avgränsas efter hushållens boendeform (flerfamiljshus resp. enoch tvåfamiljshus) snarare än efter distributionsplattform PTS överskattar möjligheterna för leverantörer av TV över xdsl och fiber-lan att konkurrera med leverantörer av TV i kabel-tv-nät, särskilt med Com Hem Bedömningarna av regleringsbehovet i Rapporten är inte konsekventa med motsvarande bedömningar som PTS gjort på närliggande marknader PTS bör därför överväga att genomföra en SMP-analys av marknaden Inledning PTS anger att syftet med Rapporten är att följa upp resultatet och bedömningarna i det marknadsbeslut som PTS meddelade 2005 samt utreda förekomsten av eventuella hinder för konkurrens på marknaden. PTS har dock i Rapporten inte använt sig av samma metod som 2005, dvs. myndigheten har inte tillämpat de metoder som följer av 8 kap. 5 LEK för att bedöma om marknaden har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt LEK. Den förändrade metoden försvårar rimligen möjligheten att följa upp det tidigare resultatet. Om PTS genomfört en marknadsanalys enligt LEK hade sannolikt även en del av de brister i Rapporten som TeliaSonera påtalar kunnat undvikas. Det gäller marknadsavgränsningen, PTS slutsatser och rekommendationer för denna marknad samt den bristande konsekvensen mellan PTS bedömningar av regleringsbehovet på olika marknader. Det är dessa frågor TeliaSonera behandlar i yttrandet. Marknadsavgränsningen PTS anger i Rapporten (s. 8) att myndigheten i den andra generationens SMP-beslut bedömt att det i slutkundsledet finns skäl att dela in distributionsplattformarna för tvutsändning i två grupper. I den ena gruppen ingår enligt PTS tv-sändningar via Organisationsuppgifter Besöks- och postadress Kontaktinformation TeliaSonera AB (publ.) Stab Juridik Vitsandsgatan 9, D-huset Fax: +46 8 568 39620 106 63 Stockholm www.teliasonera.com Säte: Stockholm 123 86 Farsta Org.nr: 556103-4249
2010-11-10 2 (8) marknät och satellit och i den andra gruppen ingår tv-sändningar vi kabel-tv-nät, SMATV och fiber-lan. 1 PTS motiverar att detta har gjorts främst till följd av skillnader i köpmönster och de begränsade möjligheterna i att ta emot tv via satellit och marknät i flerfamiljshus. PTS anser att TV via xdsl har möjlighet att nå kunder såväl i flerfamiljshus som enskilda hus och att det därmed från ett slutkundsperspektiv kan anses utgöra ett substitut till samtliga plattformar. PTS tillämpar denna indelning i två olika grupper/marknader också i Rapporten och lägger den marknadsavgränsningen till grund för sina slutsatser (avsnitt 9 och framåt). Enligt TeliaSoneras mening är PTS avgränsning endast delvis korrekt, vilket TeliaSonera utvecklar nedan. Från ett övergripande perspektiv kan sägas att samtliga plattformar inom TVdistributionsmarknaden, dvs. tv via digital marksändning (DTT), via satellit (DTH), via kabel-tv, via SMATV-nät, via fiber-lan och via xdsl, konkurrerar med varandra för att erbjuda TV-abonnemang till hushåll. Dock gäller, som också PTS berör i Rapporten, att det kan vara svårt i vissa fall för boende i flerfamiljshus att få del av DTT på grund av relativt dålig mottagning genom en bordsantenn respektive att det kan vara förbjudet från fastighetsägarhåll att sätta upp DTH-parabol och således ta emot DTH, dessutom är inte alla lägenheter så belägna att det går att sätta upp en parabol, som kräver fri sikt mot aktuell satellit. Å andra sidan får en- och tvåfamiljshus mycket sällan TV-distribution via kabel-tv-nät resp. fiber-lan-nät. SMATV-nät kan tillhöra endera av dessa boendekategorier beroende på om SMATV-näten avser ett flerfamiljshus eller ett antal en- och tvåfamiljshus. Detta gör att det i princip finns två olika delmarknader. En marknad som avser tv-tjänster till konsumenter i flerfamiljshus och en marknad som avser tv-tjänster till konsumenter i en- och tvåfamiljshus, där leverantörerna (SMS-bolag med PTS terminologi) inom respektive grupp/marknad i princip inte når kunder inom den andra gruppen/marknaden. Möjligheten inom respektive boendegrupp att nå olika plattformar i det enskilda fallet kan självfallet också variera. TV via xdsl (och framöver FTTH) har inträtt som en konkurrent i båda dessa två grupper/marknader. TV via xdsl har framgångsrikt varit ett substitut till DTT och DTH hos boende i en- och tvåfamiljshus, möjligen för att konkurrensförutsättningarna är relativt likvärdiga. TV via xdsl har också börjat konkurrera med kabel-tv-nät och SMATV-nät avseende boende i flerfamiljshus. Det är tänkbart att även konkurrens kan uppstå gentemot fiber- LAN-nät i sådana hus framöver. Däremot har framgången för TV via xdsl varit betydligt mindre avseende boende i flerfamiljshus jämfört med boende i en- och tvåfamiljshus. TeliaSonera återkommer till detta mer nedan. 1 PTS anger i Rapporten (s. 15) att den tidigare marknad 18 enligt 2003 års rekommendation samt enligt PTS skyldighetsbeslut för Teracom omfattar programutsändningstjänster som är en tjänst som efterfrågas av programbolagen. Det bör framhållas att det inte bara är programbolag som efterfrågar sådana tjänster och kan begära tillträde enligt regleringen utan även de s.k. SMS-bolagen, dvs. de som paketerar programmen och säljer programutbudet till slutkunden, vilket framgår bl.a. av skyldighetsbesluten för Teracom.
2010-11-10 3 (8) TeliaSonera menar att det som skiljer konkurrensförhållandena åt och därmed bör definiera marknaden är hushållens boendeformer, inte plattformarna som sådana. Skiljelinjen i konkurrensförutsättningar går därvid vid om hushållen bor i flerfamiljshus där en viss konkurrenssituation råder eller i en- eller tvåfamiljshus där konkurrenssituationen är väsentligt annorlunda. Schematiskt kan det beskrivas på följande sätt Plattformar för boende i flerfamiljshus Plattformar för boende i en- och tvåfamiljshus -Kabel-TV-nät -Fiber-LAN -SMATV avs flerfamiljsfast -xdsl (-FTTH) -Satellit (DTH) -Marksänd digital (DTT) - SMATV avs enoch tvåfamiljsfast TeliaSonera noterar att PTS rapport i allt väsentligt också handlar om förutsättningarna för konkurrens inom TV-området för boende i flerfamiljshus. Enligt TeliaSoneras mening är därför PTS utgångspunkt om att marknaden definieras av vilka plattformar som ingår på olika marknader delvis felaktig. PTS slutsatser och rekommendationer PTS sammanfattande slutsats i Rapporten är att TV via fiber-lan och xdsl har goda förutsättningar att växa ytterligare på bekostnad av kabel-tv. En ökad konkurrens skulle enligt PTS leda till att kabel-tv-operatörerna får en minskad kundbas, vilket i sin tur skulle påverka programbolagens förhandlingsposition positivt i synnerhet i förhållande till Com Hem. PTS bedömer därför att det i dagsläget saknas behov av förhandsreglering på grossistmarknaden för programutsändningstjänster via kabel-tv. TeliaSonera anser att PTS har överskattat vilka möjligheter leverantörer av TV via fiber-lan och xdsl har att framgångsrikt konkurrera med kabel-tv-operatörer i flerfamiljshus, och särskilt med Com Hem. TeliaSonera anser även att PTS bedömning i Rapporten inte är konsekvent med de bedömningar myndigheten gjort för andra marknader. Den senare frågan återkommer TeliaSonera till nedan.
2010-11-10 4 (8) PTS slutsats att det saknas regleringsbehov på marknaden för trådbunden TV Kabel-tv-näten täcker nära nog uteslutande lägenheter i flerfamiljshus/flerbostadshus. Enligt SCB 2 var lägenhetsbeståndet i landet (år 2009) ca 4 526 600 lägenheter, varav 2 476 200 i flerbostadshus och 2 050 500 i småhus. Det gör att enbart de tre största kabel-tv-operatörerna Com Hem, Tele2 och Canal Digital enligt PTS sifferuppgifter i rapporten täcker nära 90 % (88,3 %) av samtliga lägenheter i flerbostadshus. Com Hems kabel-tv-nät, med 1,76 miljoner hushåll, täcker därvid drygt 70 % (71,1 %) av det antal lägenheter i flerbostadshus som SCB angivit. Utan att beakta andra eventuellt överlappande nät som de facto används för att leverera TV-tjänster till boende i flerfamiljshus har Com Hem en marknadsandel om ca 70 % inom den marknad som PTS behandlar i Rapporten. Det förtjänar att understrykas att Com Hems marknadsandel har ökat sedan PTS SMP-beslut år 2005. Sedan PTS beslut har även de ca 277 000 hushåll som dåvarande UPC Sweden (tidigare Stjärn-TV-nätet) levererade TV-tjänster till införlivats i Com Hem. 3 Detta motsvarar en andel om ca 11,2 % av samtliga lägenheter i flerbostadshus som enligt SCB fanns 2009. Com Hem har med andra ord markant stärkt sin position på den marknad som rapporten avser sedan PTS senaste beslut. Som berörts ovan och som PTS behandlar i rapporten har TV via nya infrastrukturer tillkommit de senaste dryga fem åren. Utbyggnaden av fiberbaserade anslutningar till hushåll i Sverige har med relativt få undantag skett till hushåll i flerfamiljshus. Av byggkostnadsskäl har därvid fiber-lan-lösningar valts. Enligt vad PTS anger i rapporten fanns det i oktober 2009 enligt PTS beräkningar 1 1,2 miljoner bredbandsuttag för fiber-lan i Sverige. Enligt PTS rapport Bredbandskartläggning 2009 (s. 41f) är täckningen av fiberbaserade nät störst i tätbebyggda områden. Det kan med andra ord antas att dessa fiber-lan-nät i mycket stor utsträckning är byggda i flerfamiljshus i tätbebyggda områden. Eftersom Com Hems nät är väl utbyggt i de största och befolkningstätaste områdena i Sverige kan man rent statistiskt anta att ca 70 % av alla fiber-lan-accesser byggts i flerfamiljshus där Com Hems kabel-tv-nät redan finns. Bredbandsbolaget var tidigt ute med såväl fiber-lan som digital-tv via sitt fiber-lannät. I rapporten Bredband i Sverige 2006 (s. 23) betecknade PTS Bredbandsbolaget som marknadsledande avseende fiber genom de 370 000 anslutningar som fanns i december 2005. I december 2004, när Bredbandsbolaget lanserade sin TV-tjänst i samarbete med Viasat, kunde bolagets då 300 000 fiberanslutna hushåll få tillgång till Bredbandsbolagets TV-tjänst. Enligt Rapporten hade Bredbandsbolaget 15 500 TVkunder år 2006 vilket sjunkit till 12 800 TV-kunder 2009. Varför Bredbandsbolaget inte lyckades bättre med sin TV satsning kan man spekulera i. Enligt TeliaSonera bör en mycket starkt bidragande orsak ha varit att även Bredbandsbolagets fiber-lan nät hade etablerats i flerfamiljshus där Com Hem redan 2 Se SCB:s pressmeddelande den 31 maj 2010, http://www.scb.se/pages/pressrelease 294758.aspx 3 Com Hems ägare Carlyle Goup och Providence Equity Partners förvärvade UPC våren 2006. Vid förvärvet hade Com Hem ca 1,4 miljoner hushåll anslutna. Se kommissionens beslut vid prövning enligt EG:s fusionskontrollregler http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/decisions/m4217_20060602_20310_en.pdf.
2010-11-10 5 (8) distribuerade sitt större grundutbud av analoga kanaler till hushållen, vilka ingår i hyran/boendeavgiften. 4 I fråga om bredbandstjänster däremot, har Bredbandsbolagets fiber-lan-nät varit mer framgångsrikt. Bredbandstjänster betalas normalt inte via hyran. Vid utgången av 2009 hade enligt PTS statistikportal Bredbandsbolaget/Telenor 185 000 aktiva abonnemang via fiber/fiber-lan. Den svårighet Bredbandsbolaget sannolikt haft att få hushåll att betala för TV-tjänster i fastigheter där ett större grundutbud av TV-kanaler ingår i hyran är aktuellt även för digital-tv via xdsl. TeliaSonera har kunnat konstatera denna svårighet i sin verksamhet men också i intervjuundersökningar bland Sveriges hushåll. Bland såväl boende i lägenheter i hus där Com Hem finns (s.k. Com Hem-hus) som övriga lägenheter uppger en överväldigande majoritet att det inte är intressant att köpa till extra TV-utbud från en annan leverantör än den som fastighetsägaren har avtal med. Undersökningen visar också att betydligt färre hushåll i lägenheter i Com Hem-hus faktiskt valt annan TV-leverantör än den som fastighetsägaren har avtal med jämfört med lägenheter i övriga flerfamiljshus. TeliaSonera kan dra slutsatsen att där Com Hem finns dominerar bolaget fullständigt med en marknadsandel på över 90 %. Även om det i teorin finns en konkurrensmöjlighet mellan fastighetens kabel-tv-nät och tjänster över andra trådbundna plattformar (fiber-lan och xdsl) är det enligt TeliaSonera osannolikt att ökad utbyggnad av fiber-lan-nät kommer att leda till en påtaglig förändring av Com Hems dominans avseende TV-tjänster till hushåll i flerfamiljshus. PTS rekommendationer till fastighetsägare PTS betonar i rapporten riskerna med olika varianter av kollektiv anslutning. PTS tar även upp att om fler tjänster inkluderas i kollektiva avtal så riskerar kundrörligheten att minska och konkurrensen mellan olika tjänsteleverantörer att försvagas ytterligare. TeliaSonera anser att en fastighetsägare/bostadsrättsförening ska se till de boendes bästa. Finns det en stor vilja bland de boende att kunna välja olika leverantörer bör eventuella avtal begränsas till den grundläggande accessen. Det finns också en upphandlingsmarknad där fastighetsägare (inklusive bostadsrättsföreningar) inbjuder TV-distributörer att lämna anbud på attraktiva kollektiva TV-lösningar. Dessa upphandlingar ger andra aktörer än Com Hem möjlighet att slå sig in på marknaden. Genom att teckna sådana kollektiva avtal finns ofta bättre möjligheter att få bästa möjliga tjänst till ett så förmånligt pris som möjligt. TeliaSonera anser inte att någon lösning kan sägas vara bättre än den andra ur ett konsumentperspektiv. Det beror helt 4 I rapporten TV-Distribution in Sweden Is it competitive? (September 2007) av Mats Bergman och Johan Stennek ifrågasätter författarna Com Hems affärsmodell. Författarna lämnar följande rekommendation till Konkurrensverket: We recommend the competition authority to initiate an investigation of whether Com Hem abuses a dominant position by making it impossible for households to avoid paying for their basic analogue package which offers the main 15 channels. This practice reduces competition and may be especially problematic for the introduction of the emerging IPTV platform.
2010-11-10 6 (8) på konsumenternas behov i det enskilda fallet och förutsättningarna att få tillgång till olika tjänster i det aktuella området. 5 PTS rapport antyder att PTS inte ens överväger att införa reglering av tillträde till TVdistribution i Com Hems kabel-tv-nät. I den mån Com Hem trots sin dominans får fortsätta att erbjuda kollektiva lösningar med ett tämligen omfattande grundutbud av TV-kanaler, vilket utgör själva konkurrensproblemet, kan konkurrens på marknaden för trådbunden tv-distribution till flerfamiljshus uppnås endast om även andra aktörer har möjlighet att växa sig starka genom motsvarande kollektiva lösningar. PTS bör enligt TeliaSonera anpassa sin information till fastighetsägare till att enbart lämna faktabaserad information inför fastighetsägarnas egna beslut. Att däremot försöka förändra fastighetsägarnas efterfrågebeteende genom att förorda en viss lösning bör inte ankomma på PTS. PTS bedömningar är inte konsekventa med myndighetens bedömningar för andra marknader PTS noterar i avsnitt 12.3 att bredbands- och TV-marknaderna konvergerar och påvisar den konkurrens som finns mellan kabel-tv, fiber-lan och xdsl. För att skapa en rättvis spelplan mellan aktörerna på den allt mer konvergerade marknaden är det viktigt att behovet av reglering på respektive tjänstemarknad bedöms på ett konsekvent sätt. En ojämn reglering mellan aktörerna riskerar att snedvrida konkurrensen och investeringsincitamenten på marknaden. TeliaSonera anser dock inte att PTS har varit konsekvent i sina bedömningar på närliggande marknader, vilket utvecklas i det följande. Den ovan nämnda konkurrensen mellan tv- och teleoperatörer har i första hand fått effekt på konkurrensen på slutkundsmarknaderna för bredband och fasta telefoniabonnemang, och inte på marknaden för trådbunden TV. På marknaden för trådbunden TV är kabel-tv totalt dominerande avseende antal abonnemang och växer mer än Fiber-LAN och xdsl tillsammans. 6 TV-abonnemang (tusen) 2008 2009 Förändring Kabel (analog/digital) 3 127 3 247 120 Fiber LAN 75 125 50 (Xdsl) 278 286 8 5 PTS hävdar på flera ställen i Rapporten (s. 32 och 37 med not 35) att fastighetsnätet alltid ägs av fastighetsägaren. Det stämmer inte. Fiber-LAN-nät ägs vanligen av fastighetsägaren, men det förekommer att sådana nät ägs av operatören. Kopparledningar för telefoni i äldre flerbostadshus ägs däremot i de flesta fall av operatören, inte av fastighetsägaren. 6 Uppgifter från Svensk Telemarknad 2009, Tabell 33.
2010-11-10 7 (8) Slutkundsmarknaden för telefoni är redan idag, i likhet med bredbandsmarknaden, hårt konkurrensutsatt. TV-operatörer och nya aktörer på marknaden utmanar traditionella tele-operatörer genom att erbjuda IP-telefoni över såväl kabel-, fiber- och kopparnät. Närmare en miljon kunder i Sverige använde IP-telefoni vid utgången av 2009. Flest abonnemang levererades över kabel-tv-nät. Samtidigt säger allt fler abonnenter upp sina fasta telefoniabonnemang för att helt gå över till mobiltelefoni. Sammantaget innebar detta att antalet traditionella telefoniabonnemang (PSTN och ISDN) under 2009 minskade med nästan 10 %. Teknikskiftet inom den fasta telefonin och konkurrensen från mobiloperatörer indikerar att utvecklingen mot en allt mer konkurrensutsatt marknad kommer att fortsätta även utan reglering av fast telefoni. 7 Abonnemang (tusen) 2008 2009 Förändring Abonnemang fast 5346 5151-195 PSTN/ISDN 4588 4174-414 IP-telefoni 758 977 219 (Mobil) 10892 11642 750 Trafik (Mmin) Fast 26733 22438-4 295 (Mobil) 18078 19760 1 682 Mot denna bakgrund är det därför förvånande att PTS i sina bedömningar av regleringsbehovet för respektive marknad gör den helt motsatta analysen. Enligt PTS så innebär den framväxande konkurrensen inom trådbunden TV att denna marknad kan utvecklas mot en fungerande konkurrens utan en förhandsreglering. Däremot anser PTS att exempelvis marknaden för fast telefoni inte har motsvarande förutsättningar. PTS anför följande i sin marknadsanalys av marknaderna för fast tillträde och fast samtalsoriginering (marknaderna 1 och 2). 8 Det finns en utveckling på slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster som innebär att vissa slutanvändare överger sina abonnemang för fasta telefonitjänster och istället uppgraderar sin bredbandstjänst eller kabel-tv-tjänst med telefoni alternativt utnyttjar sin mobiltelefonitjänst även för samtal från hemmet eller arbetet. Slutanvändarna har dock generellt sett varit trögrörliga. / / PTS finner att den marknadsdynamik som förekommer är relativt låg och att marknaderna Fast tillträde och Fast samtalsoriginering inte har uppvisat tecken på en sådan marknadsdynamik att de inom ett rimligt tidsperspektiv, dvs. åtminstone fram till PTS nästa revidering av marknadsanalyserna, kan förväntas 7 Uppgifter från Svensk Telemarknad 2009, Tabell 6, 8, 13 och 17. 8 PTS beslut den 4 november 2009, s. 85f (ärende 09-9035 m.fl.).
2010-11-10 8 (8) komma att utvecklas mot effektiv konkurrens om inte en sådan utveckling underlättas genom förhandsreglering. PTS bedömning i Rapporten är inte heller konsekvent med myndighetens bedömning av konkurrensförhållandena på bitströmsmarknaden. PTS har där inte beaktat det indirekta konkurrenstrycket från Com Hem på aktörer som levererar slutkundstjänster över fiber-lan och xdsl medan PTS i Rapporten bedömer att konkurrensen från fiber-lan och xdsl gör att det finns ett konkurrenstryck mot Com Hem. Dessa bedömningar hänger inte ihop. Finns det ett konkurrenstryck från fiber-lan och xdsl mot Com Hem så finns det rimligen ett minst lika stort konkurrenstryck i motsatt riktning. Sammanfattningsvis anser TeliaSonera att bedömningen av regleringsbehovet på detta område bör ske utifrån en annan marknadsavgränsning än som skett i Rapporten. Det, och de konkurrensproblem som förekommer inom i synnerhet Com Hems 70%-iga andel av marknaden, talar för att PTS bör fördjupa analysen och genomföra en SMP-analys i enlighet med regelverket. Först när ett sådant underlag föreligger kan en bedömning ske om det finns grund för att införa skyldigheter. Därmed blir PTS analys för olika marknader också genomförd enligt samma metod, vilket bör säkerställa en konsekvent bedömning av de relaterade marknaderna. Med vänlig hälsning Per Hemrin