SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG



Relevanta dokument
Utredning EMCs medlemsorganisationer

Presentation Frågor om content marketing

Handlingsplan för mångfald

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

HÅLLBERHET I SVENSKA BÖRSFÖRETAG

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer.

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Arbetsgivarinformation: Trafikkontorets webbaserade resvaneundersökning. Vad det är. Om enkäten och genomförandet

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009

LRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:

Kvartal 2, 2014 HE

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

SVERIGES ANNONSÖRERS MEDLEMMAR OM CONTENT MARKETING

Kvartal 1, 2014 HE

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 2016

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. Maj 2012

FRII Allmänheten om givande 2017

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen

Allmänheten om monarkin

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm

Företagarens vardag i Linköping 2015

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Företagarens vardag 2014

UNIONEN ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

Generationsskifte. 1 1 Novus All rights reserved. Kontakt: Katarina Roslund Kontakt på Novus: Cecilia Dahlheim Datum: 8 mars 2019

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Reflektioner kring enkätsvaren för kompetensistaten.se samt synpunkter som samlades in vid nätverksträffen i augusti 2015

EXPORTTEMPERATUREN SJUNKER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) TREDJE KVARTALET 2016

Målgruppsutvärdering Colour of love

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Optimismen fortsatt god men krymper

Barn och ungdomar om doping

Underhandsstudie dec 2005 Energi- och mobilitetskontoret Linköpings kommun. Ipsos, 23 januari 2006

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

Olika metoder för att arbeta med idéutveckling och innovation digitalt

FOKUS DALBY. - En utvärdering. Trivector Information

Klimatsmart Affärssmart

Låneindikator. April 2011

Medverkande organisationer:

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex. Intresseorganisationer Johan Orbe

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR

Konkurrensverket 2008 Undersökning bland parter/ombud och övriga som lämnat tips och klagomål. Stig Holmer/May-Britt Bergström Projektnummer

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur

PLANETEN SKA MED Augusti Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Här följer en sammanfattning av svaren följt av den detaljerade rapporten:

Företagarens vardag i Umeå 2014

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Analys näringslivsklimat

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Almi Företagspartner. Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag. Maj 2019

Novus Föräldrar om läxor. September 2010

Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group Mars 2019

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober

WWF - Företagsundersökning 14/06/27.

5-stegsguide. Till ett effektivt digitalt samarbete

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group December 2018

Temperaturmätning. juni-aug Svarande: 338 stycken

Stockholm Connectivity Study

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen 2015

Företagarens vardag i Gävle

Bilaga 2 till Digitaliseringen av det offentliga Sverige en uppföljning (ESV 2018:31)

Allmänheten och växthuseffekten 2006

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

Rapport till Svenskt Näringsliv om nya 3:12-regler augusti 2013

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Vattenfall Vindkraft Stor-Rotliden

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2015

Transkript:

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och

Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt I syfte att få en bild av medlemsverksamheternas användning av, kunskap om och syn på Miljöledningssystem samt Koldioxidkartläggning har EMC Sverige under våren 2015 genomfört en utredning. Kunskapen samlades in med hjälp av en webbaserad enkät mot samtliga medlemsorganisationer (VD/ägare som huvudsaklig respondent) samt 12 telefonintervjuer mot ett av EMC Sverige utvalt urval av medlemsorganisationer. Data samlades in under mars månad med tre påminnelser (varav en direkt från EMC). Förutom totalresultat har vi i enkäten valt att där så görbart titta närmare på svar nedbrutna i grupperna max 25 anställda samt 26 anställda och uppåt. Resultatens kvalitet Av sammanlagt 108 enkäter fullföljdes 62, d v s en svarsbenägenhet om 57 %. Det är sannolikt att sedvanliga anledningar såsom tidbrist och undersökningströtthet förstärkts med anledning av att målgruppen vi valt ställa enkäten till utgjorts av VD/ägare. På samma sätt går det ej att frånkomma att undersökningsområdet i sig är relativt nytt, kanske nedprioriterat, till följd att anledningar såsom begränsad kunskap och känsla av att undersökningen ej berör oss bidragit till stort bortfall. Något som också sken igenom i vissa svårigheter att boka in och genomföra de ingående intervjuerna. Även om respondentprofilen med undantag av en viss överrepresentation av större verksamheter (sett till antal anställda) ser ok ut bör man med tanke på bortfallets storlek se på enkätresultaten som en redovisning av 57% av medlemsorganisationernas nuläge och syn, snarare än en helhetsbild av nuläget inom hela medlemsgruppen. En bild förstärkt av tolv intervjuer. Resultatredovisning Kompetens och uttalat ansvar internt inom miljö/hållbarhetsarbete Totalt sett har ca 8 av 10 verksamheter medarbetare med kompetens och uttalat ansvar vad gäller arbete inom miljö- och hållbarhet och ca 2 av 10 har det inte. I de verksamheter som har intern kompetens med uttalat ansvar för miljö/hållbarhet är denna i 80% representerad i ledning/lg. Verksamheter med max 25 anställda har i mindre utsträckning än verksamheter med 26 eller fler anställda medarbetare med kompetens och uttalat ansvar inom miljö-/hållbarhet 72 % jämfört med 94 %. Samtidigt, är det vanligare inom gruppen med färre anställda att de aktuella medarbetarna är representerade i ledning/lg 91 % jmft med 70 %. Bedömd kunskap vad gäller verksamhetens påverkan på miljö och klimat Totalt sett bedömer ca 9 av 10 organisationens kunskap om i vilken omfattning verksamheten påverkar miljö och klimat som Mycket eller Ganska god. Notervärt är att verksamheter utan Miljöledningssystem i högre utsträckning än verksamheter med Miljöledningsystem svarar Mycket god på denna fråga (57% vs 35%). Även verksamheter med 01- anställda sticker ut: 65% Mycket god. Användning av Miljöledningssystem Totalt sett 62 % av verksamheterna (d vs 37 st) anger att de har eller är på gång att införa ett miljöledningssystem. Ju fler anställda desto vanligare är det med miljöledningssystem.

Totalt sett har ca 4 av 10 av verksamheterna valt ISO 14001 och ca 3 av 10 Miljödiplomering. ISO 14001 är vanligare i verksamheter med fler anställda och Miljödiplomering är vanligare i verksamheter med färre anställda. Bakgrund till Miljöledningssystem samt blick framåt. Den absolut vanligaste anledningen till införande av ett miljöledningssystem är att det ligger i linje med en uttalad miljöprofil/värderingar. Totalt sett anger 76% detta som anledning. De vanligaste anledningarna därefter är önskan om bättre kontroll och struktur (54%), krav i upphandlingar (51%) samt efterfrågan från kund (46%) eller övriga externa intressenter (40%). Av de verksamheter som ej har ett Miljöledningssystem idag anger ca 50% storleken på företaget som anledning till detta. Samtliga av de som anger detta som anledning är verksamheter med färre än 10 anställda. Troligtvis är det också dessa som bedömer att de inte heller om 2-3 år kommer att ha infört ett Miljöledningssystem, något som annars närmare 4 av 10 (36%) inte stänger dörren för genom att svara att de troligtvis eller kanske/eventuellt kommer ha ett Miljöledningssystem då. Genomförande av Koldioxidkartläggningar Med viss varningsflagg för hur kunskap om/definitionen av Koldioxidkartläggning egentligen ser ut är det totalt sett 35 % (20 st) av de svarande verksamheterna som anger att de har, är igång med eller har beslutat att de ska genomföra en koldioxidkartläggning. Av verksamheterna som har ett Miljöledningssystem är andelen 48% jämfört med 10% bland verksamheter utan. Vanligast förekommande är koldioxidkartläggningar som täcker hela verksamheten (55%). Totalt sett 75% av de som genomfört en Koldioxidkartläggning av någon omfattning har som en följd vidtagit åtgärder som en följd av denna. Totalt sett (samt oavsett antalet anställda inom verksamheten) är den vanligaste anledningen till att kartlägga koldioxidutsläpp att det ligger i linje med miljöprofil/värderingar 84%. Närmare hälften av de verksamheter som genomfört en mätning anger vidare efterfrågan från kund som en anledning och närmare 40% anger anledningarna bättre kontroll och struktur i verksamheten samt efterfrågan från andra externa intressenter. Fritextsvaren pekar på ytterligare en anledning (som ej fanns med som fast alternativ), nämligen det faktum att man genom en kartläggnings resultat tydligare kan visa kunden/potentiella kunder fördelar ur ett miljö/hållbarhetsperspektiv med de produkter/tjänster som erbjuds dem. Vid en jämförelse mellan verksamheter med max 25 respektive fler än 26 anställda ser vi att önskan om kontroll och struktur, kostnadsbesparing och extern efterfrågan (framförallt andra än kunder) är tydligare drivkrafter hos de större verksamheterna (ännu tydligare om vi särstuderar gruppen med fler än 50 anställda). På frågan om varför man ej genomfört en Koldioxidkartläggning framgår att den vanligaste anledningen är att det ej känts aktuellt med anledning av verksamhetens storlek. 44% anger detta som anledning. Närmare 3 av 10 kan emellertid ej ange någon specifik anledning. Notervärt är att av verksamheterna som har Miljöledningssystem men ej genomfört koldioxidkartläggning (bas 11) angav 45% (jmft med totalt 19%) för lite kunskap om fördelar/nytta för verksamheten som anledning till varför man ej genomfört en mätning.

Potential- Koldioxidprojekt Totalt sett anger 11 verksamheter att de överväger en kartläggning (drygt hälften max 25 anställda, övriga minst 50 anställda) medan 19 stycken anger att de ej funderat på det (överrepresentation av verksamheter med max 25 anställda, 80% jämfört med 52% totalt). Totalt sett är ingen av de verksamheter som än så länge ej genomfört en koldioxodkartläggning helt säker men 41% (11 st, samma som ovan?) svarar att de troligtvis/kanske/eventuellt kommer ha genomfört eller fattat beslut om detta om 2-3 år. Fyra verksamheter har ingen uppfattning. Av de intervjuade företagen (obs! överlappning med enkätsvar) är ett direkt intresserat, fem är intresserade men behöver mer kunskap och skulle ej ha tid just nu. Ett behöver veta mer för att kunna svara. Ökad kunskap om nytta och möjlighet i form av tidsmässiga resurser kan säkerligen stimulera till att genomföra en kartläggning för en grupp av verksamheter, även om det också finns en grupp där tydliga externa krav krävs som incitament. Miljökommunikation Totalt sett anger 6 av 10 av verksamheterna att de idag kommunicerar sitt miljö/hållbarhetsarbete både internt och externt. 2 av 10 kommunicerar inte alls inte ens enbart internt eller externt. Andelen som kommunicerar både internt och externt är större i verksamheter med fler anställda och mindre i verksamheter med färre anställda. Införande av Miljöledningssystem kan vara en drivare då det bland verksamheterna utan Miljöledningssystem är närmare 4 av 10 (38%) som i nuläget inte kommunicerar alls, att jämföras med endast 8 % bland de verksamheter som har infört Miljöledningssystem. Miljökommunikation var det område som med god marginal scorade högst när verksamheterna fick rangordna vilka av områdena Miljökommunikation, Miljöledningssystem eller Koldioxidkartläggning de helst hade velat ha mer kunskap om. Miljökommunikation var både det område som störst andel valde i första hand - 52% - och som vid en sammanvägning av alla placeringar genererade högst poäng. 32% valde Miljöledningssystem och 17% Koldioxidkartläggning i första hand. Koldioxidkartläggning var emellertid i mycket högre utsträckning än övriga områden det mest frekvent valda andrahandsvalet. Reflektion och förslag Då undersökningen vände sig mot personer i ledande position på företagen innebar detta svårigheter att nå dessa per telefon samt få dem att besvara den digitala enkäten. Gällande telefonintervjuerna så valde fyra av de 16 företagen att inte delta i intervjuen. Detta kan dock ses som ett svar i sig vilket indikerar på att de antingen inte har tid att besvara frågorna eller brist på kunskap och/eller intresse för frågorna. Resultatet från enkäten och framför allt telefonintervjuerna visar dock att det finns ett visst intresse för kolidoxidkartläggning. Ett företag visade tydligt att de var intresserade av en kartläggning och ville gärna vara med som pionjär här och nu. Tre andra företag visade på intresse men erkände både brist på både kunskap och tid. Detta indikerar dock på att de skulle vara intresserade av att utföra en koldioxidkartläggning i projektform, där kunskap och stöd erbjuds. Ett intresse kan även finnas bland de övriga medlemmarna i EMC eller i övriga näringslivet i Halland som ej intervjuats.

Bland de intervjuade företagen som ej var intresserade av att utföra koldioxidkartläggning var kunskapsbrist en stor faktor. Flertalet intervjuade personer kände inte till begreppet koldioxidkartläggning eller hade hört talas om det men visste inte vad det egentligen innebar. Detta indikerar på att mer information och kunskap krävs för att fler företag ska kunna ta ställning i frågan. Detta skulle kunna arbetas vidare med genom att skapa en aktivitet där de företag som har gjort en fullständig koldioxidkartläggning får presentera dels arbetsgång och resultat men även förklara varför de gjort kartläggningen och vad de ska använda resultatet till. Detta bör fylla kunskapsluckor och få fler företag att engagera sig i ämnet och ta ställning till om det är intressant för deras verksamhet.