STRATEGI FÖR ÄLDRESERVICE 2012-2025

Kommunstyrelsen 19.9.2011 Dnr 932/06.03.00/2011 Kyrkslätts kommun, Vård- och omsorgsväsendet, Välfärdstjänster för de äldre STRATEGI FÖR ÄLDRESERVICE 2012-2025 Marjut Hovinen 27.4.2011 14.9.2011

Innehåll STRATEGI FÖR ÄLDRESERVICE 2011-2025... 3 Inledning... 3 1. Utmaningar inom äldreservicen... 3 1.1 Befolkningsprognoser... 3 1.2 Förändring i försörjningskvoten... 5 1.3 Det ekonomiska läget... 5 1.4 Den kommande livstiden och sjukfrekvensen... 6 2. Rekommendationer om servicestrukturen och dagens servicestruktur i Kyrkslätt... 6 2.1 Faktorer som inverkar på servicebehovet... 9 3. Tjänster för äldre i Kyrkslätt... 10 3.1 Förebyggande tjänster... 12 3.2 Hemservice... 13 3.3 Service- och anstaltsboende... 15 3.4 Hälsovårdstjänster... 15 3.6 Utvecklingsarbete inom Kyrkslätts äldreomsorg... 16 4. Strategiska riktlinjer och mål för framtiden... 17 4.1 Innehållsliga utvecklingsbehov inom tjänsterna som stöder välfärd... 18 4.2 Kvalitativa utvecklingsbehov som ändringen av servicestrukturen förutsätter... 22 4.3 Kvantitativa mål för servicestrukturen... 24 4.4 Mål för ledarskap... 25 4.5 Mål för kompetens... 26 SLUTORD... 27 Källor:... 28 LIITE 1. Kirkkonummen kunnan kotihoidon kehittämishanke KOHOTTI... 29 2

STRATEGI FÖR ÄLDRESERVICE 2011-2025 Inledning En strategi för äldreservice utarbetades i Kyrkslätt senast 2005. Kommunfullmäktige har vid sin budgetbehandling förutsatt att strategin uppdateras under våren 2011. Inom ramen för snabba tidtabellen har arbetet inte i samma utsträckning varit mångprofessionellt och omfattat tjänsteproducenterna i hela kommunen som i föregående strategi. Den gamla strategin Vital ålderdom har legat till grund för arbetet med denna strategi. Viktig bakgrundsmaterial har dessutom varit social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre och promemorian som arbetsgruppen Ikähoiva upprättat utifrån kvalitetsrekommendationen. Ett preliminärt utkast till denna strategi var färdig på ett strategiseminarium som hölls i Päiväkumpu i Karislojo i slutet av mars 2011. På seminariet närvarade ett stort antal chefer och sakkunniga från äldreservicen och andra tjänster inom vård- och omsorgsväsendet. Ledamöter i vård- och omsorgsnämnden och sektionen för äldreomsorg och handikappservice var också närvarande. Den slutliga versionen av strategin har utarbetats utifrån utbytet på seminariet. 1. Utmaningar inom äldreservicen 1.1 Befolkningsprognoser Om befolkningsutvecklingen finns Statistikcentralens prognos och dessutom Kyrkslätts kommuns egen befolkningsprognos. Av båda framgår det faktum att antalet äldre ökar drastiskt under de kommande åren och ställer därför särskilda utmaningar för servicen. Enligt Statistikcentralens folkräkning uppgick Kyrkslätts invånarantal 31.12.2009 till 36 509. På bild 1 presenteras Kyrkslätts befolkning indelad i olika åldersgrupper. - 14 15-64 65-74 75 - Bild 1. Kyrkslätts befolkning enligt åldersgrupp 2009. 3

År 2025 är befolkningsmängden enligt Statistikcentralens prognos 47 785 personer och åldersfördelningen framgår av bild 2. - 14 15-64 65-74 75 - Bild 2. Kyrkslätts befolkning 2025 enligt Statistikcentralens prognos. Kommunens egen befolkningsprognos avviker något från Statistikcentralens prognos. Enligt den ökar antalet äldre mindre än i Statiskcentralens prognos. (Tabell 1 och bild 3). åldersgrupp befolkning år 2015 år 2020 år 2025 31.12.2009 65-74 2372 3763 4296 4269 65 74 egen 2372 3516 4053 4252 mer än 75 1336 1901 2698 3932 mer än 75 1336 1838 2489 3545 egen Tabell 1. Antalet äldre enligt Statikcentralens och Kyrkslätts kommuns egen prognos 2015, 2020 och 2025. 4

Bild 3. Utvecklingen av antalet 65 74-åringar, 75 år fyllda och totalantalet äldre enligt Statistikcentralens och Kyrkslätts egen prognos 2015, 2020 och 2025. 1.2 Förändring i försörjningskvoten År 2010 var den demografiska försörjningskvoten i Kyrkslätt 51,2 (hela Finland 51,6). Enligt prognoserna för 2025 kommer försörjningskvoten i Kyrkslätt att vara 64,2 (hela Finland 69,7) (Statistikcentralens befolkningsprognos). Med den befolkningsmässiga (demografiska) försörjningskvoten avses antalet barn (under 15 år) och åldringar (över 65 år) per 100 personer i arbetsför ålder. I framtiden arbetar alltså en allt mindre del av finländarna och Kyrkslättsborna och antalet personer utanför arbetslivet ökar. Av över 65 år gamla Kyrkslättsbor 2010 är andelen finskspråkiga 65 %, svenskspråkiga 34 % och andelen personer med något annat modersmål 1 %. Andelen finskspråkiga kommer i framtiden att öka, men de svenskspråkiga utgör fortsättningsvis 2025 en femtedel av dem som fyllt 65 år.. De äldres Kyrkslätt är även under de närmaste decennierna klart tvåspråkigt, men den minskade andelen svenskspråkiga i de yngre åldersklasserna kommer att ställa utmaningar för den tvåspråkiga tjänsteproduktionen. (Bild 4.) Bild 4. Andelen finsk- och svenskspråkiga samt personer med något annat modersmål bland Kyrkslättsborna över 50 år vid utgången av 2009. 1.3 Det ekonomiska läget Av Kyrkslättsborna över 16 år fick 20,6% någon pension i slutet av 2009. Andelen ålderspensionstagare var 15,4% (Fpa 2009). Kyrkslättsbornas inkomst vid statsbeskattningen 2009 uppgick i genomsnitt till 32 571 euro/år (Statistikcentralen 2009). Den genomsnittliga pensionen bland pensionstagarna i Kyrkslätt var 1581 euro i månaden. (Fpa 2009) I Kyrkslätt hör hälften av hushållen till de tre decilgrupperna med de högsta inkomsterna. (Statistikcentralen 2009). I den högsta inkomstdecilen hade hushållen i genomsnitt 85 769 euro/år till sitt förfogande, i den åttonde inkomstdecilen 45 263 euro/år. Hushållets genomsnittsstorlek var i Kyrkslätt 2,48 personer. 5

1. tulokymmenys (pienituloisin) 2. tulokymmenys 3. tulokymmenys 4. tulokymmenys 5. tulokymmenys 6. tulokymmenys 7. tulokymmenys 8. tulokymmenys 9. tulokymmenys Bild 5. Fördelning av hushållen i Kyrkslätt i inkomstdeciler. 1.4 Den kommande livstiden och sjukfrekvensen Den förväntade livstiden för en flicka som föddes 2009 är i Finland 83,14 år och för en pojke 76,48 år. Fram till 2040 ökar den förväntade livstiden ytterligare med 5 6 år. Den ökande livslängden för med sig år med funktionsförmåga. Sjukfrekvensen förutspås inte öka. Funktionsförmågan främjas av bl.a. hög utbildningsnivå, många förbättrade levnadsvanor, förändrad belastningshistoria, förändrad omgivning och förbättrad behandling av många sjukdomar och rehabilitering. Funktionsförmågan kan i framtiden emellertid hotas av ökad övervikt, ökad alkoholkonsumtion, hårdare krav i arbetslivet och social utslagning. Antalet år med funktionsförmåga ökar mest genom att dessa riskfaktorer minskas (Koskinen m.fl. 2010). För varje kommun i Finland har man med hjälp av Fpa:s registeruppgifter räknat ut ett indextal som anger hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till medelvärdet för hela landet (=100). I Kyrkslätt är sjuklighetsindexet 82. Indextalet baserar sig på tre variabler: dödlighet, andel av befolkningen i arbetsför ålder som får sjukpension eller invalidpension och andel av befolkningen som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel (Fpa 2009). 2. Rekommendationer om servicestrukturen och dagens servicestruktur i Kyrkslätt Att göra det möjligt för äldre att bo hemma så länge som möjligt är ett mål inom äldreservicen. När det av en eller annan orsak inte är möjligt eller mänskligt, erbjuder kommunen som 6

boendealternativ beroende på funktionsförmågan och situationen antingen boende i servicehuset eller någon annan enhet inom effektiverad boendeservice eller i institutionsvård. Rekommendationen har redan länge varit att man i stället för boende på institution bör prioritera effektiverat serviceboende, om det inte längre går att bo hemma ens med hjälp av service som förs hem. Alternativen inom dygnetrunt boende i Kyrkslätt har varit mycket institutionsbetonade. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdade 2008 en nationell kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre. Rekommendationen uppmanar kommunerna att utarbeta en äldrepolitisk strategi i syfte att förbereda sig på förändringen i åldersstrukturen. Rekommendationer innehåller strategiska riktlinjer för främjande av välfärd och hälsa och för utveckling av servicestrukturen, personaldimensionering, kompetens och ledning samt för boende- och vårdmiljöer. Centrala värden i rekommendationen är självbestämmanderätt, tillvaratagande av resurser, rättvisa, delaktighet, individualitet och trygghet. (SHM 2008) Rekommendationen sätter upp kvantitativa mål för tjänsterna och bl.a. för dimensioneringen inom dygnetruntvården. Enligt målen i rekommendationen bör andelen hemmaboende av 75 år fyllda vara 91-92%, andelen i långvarig institutionsvård 3 % och andelen i effektiverat serviceboende 5 6 %. Dessutom bör 5 6 % av åldersgruppen omfattas av närståendevård. Den målsatta tidtabellen i rekommendationen är år 2012. (SHM 2008). Kommunerna bör utifrån rekommendationen sätta upp sina egna mål. I Kyrkslätt uppgick andelen 75 år fyllda i institutionsvård till 6,1 % och andelen 75 år fyllda inom effektiverat serviceboende 5,7 % i slutet av 2010. 4,4 % av 75 år fyllda omfattades av närståendevård. Läget i Kyrkslätt 31.12.2010 institutionsvård under 75 25 75+ 82 (6,1 % av åldersgruppen) totalt i institutionsvård 107 effektiverat serviceboende under 75 29 75+ 77 (5,7 % av åldersgruppen) totalt inom effektiverat serviceboende 106 närståendevård 65-74 år 39 75+ 57 (4,4 % av åldersgruppen) totalt i närståendevård av 65 år fyllda 96 Tabell 2. Antal klienter inom dygnetruntboende och närståendevård i Kyrkslätt 31.12.2010. Institutionsvården innefattar också patienterna som har fått beslut om långtidsvård och som väntar på hälsocentralsjukhusets bäddavdelning. 7

Bild 6. Servicebehovet enligt SHM:s rekommendation i Kyrkslätt från 2010 till 2025 uppskattat enligt Statistikcentralens befolkningsprognos. De kvantitativa målen för äldreservicen i social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation innebär i Kyrkslätt i nuläget att antalet institutionsplatser ska minskas, omfattningen av effektiverat serviceboende ska förbli oförändrad eller ökas något. För att närståendevårdare kan beviljas lagstadgade ledigheter med hjälp av intervallvård för äldre, krävs att antalet personer inom närståendevården höjs till nivån enligt rekommendationen. Det ökade behovet av platser till följd av befolkningsökningen ändrar läget snabbt, om antalet platser inte ändras. På bild 7 beskrivs förhållandet mellan det nuvarande totalantalet platser och totalantalet platser enligt rekommendationen i enlighet med befolkningsökningen årligen 2011 2015. Det nuvarande platsantalet är tillräckligt fram till 2012. Bild 7. Skillnad mellan det nuvarande platsantalet och antalet enligt rekommendationen inom effektiverat serviceboende och närståendevård räknad enligt målet på 6%. Man har uppskattat att personer under 75 år behöver samma relativa platsantal som för närvarande. Arbetsgruppen Ikähoiva har fungerat som en del av verkställigheten av SHM:s rekommendation och som en del av Kaste-programmet. Arbetsgruppens promemoria publicerades i februari 2011. I den föreslår arbetsgruppen som en del av strukturförändringen att man övergår från dagens trestegsystem (effektiverat serviceboende, åldershem, avdelningar vid hälsocentralsjukhus) till ett 8

enstegssystem. Man ska inte skapa institutionsaktiga lösningar i stället för institutionsvården. Syftet är att skapa ett system där de äldre har rätt till vardag och hem också när de behöver dygnetruntvård. Förflyttningarna mellan vårdstegen ska minimeras. När behovet av vård och omsorg ökar, tar vårdpersonalen sig dit där behovet finns. En del av detta är en successiv övergång till ett enhetligt klientavgiftssystem, som baserar sig på vårdtiden. (SHM 2011). Den största orsaken till behovet av vård dygnet runt är minnessjukdomar. Andra orsaker är stroke, depressionssymptom, höftfrakturer och i någon utsträckning också ensamboende, otillgänglig boende- och livsmiljö samt icke fungerande socialt nätverk, särskilt mängden hjälp som de närstående ger. (SHM 2011). Genom att påverka dessa faktorer kan man bromsa ökningen av servicebehovet. Vid stödjandet av strukturförändringen ska man enligt arbetsgruppen Ikähoiva se till att - antalet institutionsplatser inte minskas, utan att man samtidigt utvecklar omfattningen och kvaliteten av tjänster som omfattar boende, åtgärder och tjänster som främjar välfärd och hälsa, rehabilitering samt hemvård och boende.. Servicestrukturen ska alltid granskas som helhet. I ett samhälle som åldras snabbt ska särskild vikt dessutom fästas vid utveckling av boendealternativ. - man inte utvecklar institutionsaktiga alternativ för att ersätta institutioner - serviceanvändarna och deras anhöriga hörs i alla skeden i processen och att serviceanvändare inte i onödan flyttas från ett ställe till ett annat - användningen av personalen och personalens kompetens görs mångsidigare. - man främjar engagemang i det gemensamma målet (personal-, tjänstemannaoch förtroendevald ledning) - man under processen tar i bruk ett kvalitetssystem som stöder de människors och deras anhörigas val som söker och använder tjänster. En del av arbetsgruppens arbete utreddes klientstrukturen bland patienterna som vårdas på bäddavdelningarna vid hälsocentralerna. 44% av patienterna (1 % av dem som fyllt 75 år) behövde sådan utrustning och specialkompetens att de måste vårdas på hälsocentralens bäddavdelning. Arbetsgruppen föreslår att det effektiverade serviceboendet och ålderdomshemmen år 2015 ska bilda en integrerad helhet som omfattar 9% av dem som fyllt 75 år. Beträffande kvaliteten sätter arbetsgruppen Ikähoiva målet om en god livs- och dödskvalitet. Detta förutsätter en mångsidig bedömning av klienternas hälsotillstånd, funktionsförmåga och resurser, upprätthållande och främjande av klienternas funktionsförmåga och rehabilitering och en god behandling av sjukdomar samt en god palliativ vård och terminalvård. Kyrkslätt var 2009 första gången med i kostnadsjämförelsen gällande medelstora kommuners social- och hälsovårdstjänster. I den konstaterades att kostnaderna är klart större än i jämförelsekommunerna uttryckligen i fråga om institutionstjänsterna inom primärvården. 2.1 Faktorer som inverkar på servicebehovet På äldres servicebehov inverkar utöver befolkningsutvecklingen också samhällsstrukturen, den äldre befolkningens hälsotillstånd och funktionsförmåga, servicesystemets funktion samt befolkningens attityder och förväntningar. När olika former av boende bedöms påverkas situationen förutom av funktionsförmågan också av bl.a. boendeförhållandena. (Tilvis m.fl. 2010). En nedsatt funktionsförmåga beror oftast på en sjukdom, men också brist på träning kan ligga bakom. En lindrig störning i den äldres funktionsförmåga förvärras snabbt och därför är de äldre vars funktionsförmåga börja försämras en viktig målgrupp för interventioner som riktar sig till äldre. 9

Icke inriktade tjänster har ofta visat sig vara ganska ineffektiva och kostnadsökande, även om de på många sätt kan öka äldres belåtenhet. (Strandberg, Tilvis 2010). Genom inriktad rehabilitering kan man förbättra och upprätthålla funktionsförmågan och på så sätt bidra till att den äldre klarar sig hemma. Vård där patienten ligger i sängen ska undvikas också i korttidsvård för att den inte ska leda till en försämrad funktionsförmåga. Det finns dokumentation bl.a. på en mångprofessionell rehabilitering av patienter med höftfraktur och strokepatienter, dagcenterrehabilitering av ensamma åldringar, användning av motion för förebyggande av försämrad kognition och nedsatt funktionsförmåga, stödjande av familjer inom närståendevård särskilt då den vårdbehövande är dement samt interventioner med många faktorer inriktade på att förebygga fallande. (Pitkälä m.fl. 2010). Befolkningstillväxten ökar prevalensen av sjukdomar som är typiska för äldre, om förebyggandet av sjukdomar inte utvecklas. På ökad sjukdomsprevalens inverkar utöver befolkningsökningen också ökningen av livslängden och möjligheterna att behandla sjukdomar. Man har förutspått att antalet minnesstörningar ökar klart när den äldre befolkningsgruppen blir större och när livslängden blir större. Andelen personer med medelsvår eller svår demens av 65 74-åringarna är 4,2 % och av dem som fyllt 75 år 16 %. Man har under de senaste åren och decennierna utrett förebyggande faktorer mot de viktigaste minnesstörningarna, vaskulär demens och Alzheimers sjukdom. Hur ingripandet i dessa faktorer påverkar sjukfrekvensen framkommer först under de kommande decennierna. Botande behandlingsmetoder finns tills vidare inte. Vi måste förbereda oss på ett ständigt ökande behov av tjänster för äldre med minnesstörningar. Genom att servicen planeras så att den svarar mot minnessjukas behov kan man bidra till att de klarar sig i hemvård längre än tidigare. Man ska fästa vikt vid behandlingen av såväl minnesstörningen och dess symptom som stödet för närståendevården och -vårdaren. Tjänsterna bör svara mot familjernas behov, de ska vara tillräckliga och flexibla samt stödja bevarandet av den minnessjukas funktionsförmåga. Åldrandet är också förknippat med en ökande depressionsrisk. Försämrad fysisk funktionsförmåga och en förlust efter en annan ökar depressionen. Specialkompetens inom affektiva störningar finns i vårt land i begränsad omfattning, så största delen av situationerna sköts inom primärvården i kommunerna. Benskörhet leder lätt till benbrott till följd av att man fallit. En höftfraktur som man fått när man fallit är en stor risk för att man inte klarar sig hemma. Risken kan minskas genom att rehabiliteringen av dessa patienter koncentreras till rehabiliteringsavdelningar med inriktning på geriatrik. Vid minskandet av risken för frakturer ska man på ett mångsidigt sätt utnyttja metoder som riktar sig till att förbättra näringen (bl.a. vitamin D, tillräckligt energiintag), muskelstyrkan och balansen samt hjälpmedel som skyddar mot frakturer samt läkemedelsbehandling som inverkar på bentäthet. Alkoholkonsumtionen ökar bland befolkningen och detta gäller också personer över 65 år. I och med sina många sjukdomar, rikliga läkemedelsbehandling och försämrade funktionsförmåga är äldre människor känsligare för alkoholens nackdelar. Vårt land har ett tämligen outvecklat servicesystem för behandling av missbruksproblem hos äldre. Den ökande användningen av rusmedel skapar utmaningar för det framtida servicesystemet i all äldreservice. 3. Tjänster för äldre i Kyrkslätt 10

Kyrkslätt är i serviceproduktionen indelat i tre områden (centrumrområdet, östra området och norra området), där social- och hälsovårdstjänster tillhandahålls för äldre. När Kyrkslätts kommun socialoch hälsovårdsväsendena sammanslogs till ett vård- och omsorgsväsendet bildades välfärdstjänster för de äldre som en del av det. Välfärdstjänsterna för de äldre omfattar hälsocentralsjukhuset, vårdhemmet Lindgården, Volshemmet, servicepersonalen i Kyrkslätts servicehus och hemvården. Dessutom köper enheten boendeserviceplatser i Kyrkslätt och grannkommuner samt svarar till denna del för tillsynen över dessa platser. Äldre får tjänster också inom de övriga sektorerna vid vård- och omsorgsväsendet: hälsovårdstjänster, socialtjänsterna och stödtjänster för funktionsförmåga. Kommunens andra sektorer har också tjänster för äldre. Enligt prognosen ökar antalet äldre i de olika områdena enligt tabellen nedan. Prognosen bygger på Kyrkslätts egen prognos för befolkningsutvecklingen. år 2010 år 2025 östra området, 65-74-åringar 510 1245 östra området, 75+ 235 915 östra området totalt 745 2160 centrum, 65 74-åringar 1570 2390 centrum, 75+ 880 1957 centrum totalt 2450 4347 norra området, 65 74-åringar 560 623 norra området, 75+ 310 668 norra området totalt 870 1291 Tabell 3. Ökningen av den äldre befolkningen i de olika områdena i Kyrkslätt enligt kommunens egen prognos fram till 2025. Bild 8. Antal äldre i de olika områdena i Kyrkslätt 2010 och 2025. 11

3.1 Förebyggande tjänster Boende i hemmet det primära alternativet trots att deras funktionsförmåga försvagas. Det gäller också äldre, och tjänsterna ska vara sådana att stöder äldre att klara sig hemma. Förebyggande hembesök är ett verksamhetskoncept som riktar sig till äldre. Förebyggande hembesök har i nuvarande form genomförts i Kyrkslätt sedan 2009. Under det första året gjordes besök hos 85-åringar. Året därpå hos 85- och 75-åringar. Vård- och omsorgsnämnden har för 2011 godkänt en modell, enligt vilken besöken görs hos 75- och 80-åringar. Besöken görs hos dem som inte omfattas av regelbunden hemvård. Vid besöken bedöms hur den äldre klarar sig av dagliga sysslor, uppmuntras honom eller henne att aktivera de egna resurserna och ges information om kommunens hobbymöjligheter och tjänster som stöder boendet hemma. Vid besöken används systematiskt mätare som mäter bl.a. näringstillståndet, kognitionen, balansen andra delområden inom funktionsförmågan. Syftet är identifiera riskfaktorer för försämrad funktionsförmåga och ingripa i dem i ett tidigt skede. Med hjälp av uppgifterna som man fått vid besöken kan man också förutse servicebehoven, planera och utveckla tjänsterna så att de svarar mot äldres behov. Med hjälp av ändringsarbeten i hemmet kan man göra det möjligt för den äldre att bo hemma så länge och tryggt som möjligt genom att t.ex. avlägsna badkaren och montera behövliga handtag, räcken eller en ramp för att göra det tryggare för den äldre att röra sig. Behovet av ändringsarbeten bedöms i kommunen av en ergoterapeut och de kan ersättas antigen enligt handikappservicelagen eller socialvårdslagen beroende på sökandens funktionsförmåga. Enligt socialvårdslagen beror möjligheten att få ersättning för reparationer på den äldre inkomstnivå. Den äldre kan också få olika slags hjälpmedel till hemmet som är avsedda för att stödja funktionsförmågan. Anropstaxiservice ordnas för personer med rörelsehinder. Taxin hämtar dem från olika delar av kommunen till centrum där de kan uträtta ärenden. Kunderna hämtas nära hemmet på ett ställe dit taxin kan komma hinderfritt och skjutsas tillbaka till ett överenskommet ställe enligt en överenskommen tidtabell. En tur- och returresa kostar 5 euro. Tidtabellen bestäms utgående från körrutten och antalet kunder. I centrum kör taxin till köpcentren, hälsocentralen, servicecentralen i Prästgårdsbacken och simhallen. Färdtjänst kan sökas av personer som inte kan åka kollektivt. Tjänsten är avsedd för rekreationsresor och resor i syfte att sköta ärenden med undantag av resor till sjuk- och hälsovård. Färdtjänst kan beviljas för svårt handikappade med stöd av handikappservicelagen och för mindre bemedlade personer med stöd av socialvårdslagen. Kunden kan från Fpa få ersättning för resor till sjukvård för den del som överstiger självriskandelen. Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentral är huvudman för servicecentralen och servicehuset. Lokalerna hyrs ut till pensionärsföreningarna till olika tillställningar, möten, motion, pyssel osv. Servicecentralen har ett välutrustat gym med anordningar som passar för äldre och rörelsehindrade. Kyrkslätts finska och svenska församling ordnar vid sina av andra tjänster också för äldre riktade läger och utfärder samt klubbar i olika delar av kommunen. Verksamheten försiggår dagtid och vid behov försöker man ordna skjuts. Diakoniarbetare och präster gör hembesök på begäran. Man kan också få nattvard av prästen i sitt eget hem. Församlingen upplåter också lokaler t.ex. för äldres motion. Församling bjuder in dem som fyller 70, 75, 80, 85 och 90 år och därefter årligen till födelsedagskalas som ordnas i församlingens lokaler i olika delar av Kyrkslätt. Kyrkslätts hör till Västra Nylands område inom Helsingfors ortodoxa församling. Församlingen ordnar en seniorklubb i Lojo. De anställda i församlingen besöker också områdets ålderdomshem, sjukhus 12

och församlingsbornas hem på begäran. Den ortodoxa församlingen strävar också efter att ordna klubbverksamhet som förenar alla åldersgrupper. Pensionärsföreningarna erbjuder verksamhet för aktiva pensionärer i Kyrkslätt. I kommunen finns åtskilliga olika handikapp-, patient- och andra organisationer som erbjuder kamratstöd och som har äldre som medlemmar. Organisationernas verksamhet bygger på frivilligt arbete. Med hjälp av motion kan man upprätthålla och höja den fysiska konditionen, men också öka de psykiska resurserna. Idrottsväsendet ordnar bl.a. stol- och vatten- och annan gruppgymnastik, gymbesök och dans för specialgrupper. Verksamhet ordnas i olika delar av Kyrkslätt. Medborgarinstitutet erbjuder också motion och kultur för äldre. På hälsocentralen kan man få individuell motionsrådgivning utan avgift. Kyrkslätts kulturtjänster ordnar olika evenemang för äldre, t.ex. på veterandagen, självständighetsdagen och under Kyrkslättsdagarna. Kulturorganisationer kan hos kommunen söka bidrag för sin verksamhet. Biblioteket och hemvården samarbetar så att hemvårdens klienter på begäran får bibliotekstjänster levererade hem hos sig. Utbudet utökas i framtiden också med hjälp av de olika möjligheterna som den elektroniska kommunikationen medför. Biblioteket tjänar också de boende på servicehuset och vårdinrättningarna. Det går att påverka tjänsterna för äldre. Äldrerådets huvudsakliga uppgift är att bevaka äldrevårdens utveckling och de samhälleliga funktioner som gäller den äldre befolkningen samt att påverka dem. Rådet ska bl.a. se till att frågor som är viktiga för den äldre befolkningen beaktas i kommunens olika organ och att den äldre befolkningens sakkunskap om frågor som tas upp förmedlas till beslutsfattarna. Handikapprådet har till uppgift att bevaka de handikappade Kyrkslättsbornas intressen och främja deras jämlikhet, deltagande och möjligheter att påverka. Handikapprådet följer planering och beslutsfattande som inverkar på allmänna förhållanden. Rådet yttrar sig om planer som rör planläggning och olika slags projekt, granskar ritningar och andra planer för nybyggnader och renoveringar och tar ställning till dem. Samtidigt bevakar handikapprådet utvecklingen av tjänster och ekonomiska stödåtgärder som är avsedda för handikappade. Organisationerna har hittat kraften och möjligheterna av samarbete för att föra fram gemensamma frågor genom att grunda en samarbetsorganisation. Kyrkslätts samarbetsorganisation har sedan 1990 utgjort ett gemensamt forum för föreningarna i social- och hälsovårdsbranschen i kommunen. Delegationen för veteranärenden följer upp situationen för tjänster som är avsedda för frontveteraner och bistår vid utvecklingen av tjänsterna i samarbete mellan de olika veteranorganisationerna. Delegationen tar också initiativ och gör framställningar till kommunstyrelsen och andra organ. Veteranerna har beviljats bidrag för fotvård och anskaffning av glasögon. Veteranerna kan utan avgift använda simhallen och kollektivtrafiken inom HRT-området. På hälsocentralen är tandvård, primärvårdsbesök och besök som hänför sig till veteranrehabilitering avgiftsfria för veteranerna. 3.2 Hemservice I Kyrkslätts kommun avser hemvård social- och hälsovårdstjänster som ges hemma hos åldringar med funktionshinder, handikappade, långtidssjuka, patienter i lindringsvård och andra som 13

behöver kortvarig hjälp. Syftet med tjänsterna är att göra det möjligt för hjälpbehövande att bo hemma. Över vården utarbetas en individuell service- och vårdplan så att hjälpen är målinriktad, smidig och svarar mot klientens behov. Hemvård kan vara tillfällig eller kontinuerlig. Hemvården kan omfatta hemservice, hemsjukvård och olika slags stödtjänster såsom måltidstjänst, trygghetstelefontjänst osv. I Kyrkslätt är hemvårdens täckningsgrad har varit högre än i landet i genomsnitt. Över 17 % av 75 år fyllda har omfattats av hemvården. Vårdbehovet påverkas också av att kommunen är geografiskt spridd, att många åldringar inte har någon närservice och att den interna kollektivtrafiken är outvecklad och inte alltid står till åldringarnas förfogande. Hemvården syftar till att i så stor utsträckning som möjligt upprätthålla åldringars och handikappades hälsa och funktionsförmåga, trygga klienterna ett människovärdigt liv med respekt för hans eller hennes värderingar och självbestämmanderätt och stödja klientens egen aktivitet för att han eller hon ska kunna bo hemma så länge som möjligt. I Kyrkslätts hemvård får klienterna individuell betjäning och vård som en egenvårdare som är förordnad för klienten och dennes team svarar för. Hemvårdspersonalen består av hemhjälpar, hemvårdare, närvårdare, primärskötare och sjukskötare samt servicesekreterare. Det finns tre hemvårdsområden med var sin områdeschef och inom stödtjänsterna och utvecklingsarbetet arbetar en områdeschef. Verksamheten leds av chefen för hemvården. Hemvården fungerar dygnet runt. Verksamheten under morgnar och kvällar ordnas separat inom varje område medan verksamheten nattetid är gemensam för hela kommunen. Stödtjänster i Kyrkslätts hemvård är måltider som levereras hem, hjälp med att bada bastu och klädvård inom hygientjänsterna, trygghetstelefoner inom trygghetstjänsterna och dagverksamheten i Masaby samt städtjänst. Städning produceras i huvudsak med servicesedlar. För hemvårdens läkartjänster svarar hälsocentralens husläkare. Ansvarig läkare inom hemvården är en geriatriker som fungerar som konsulterande läkare och som i huvudsak också svarar för läkartjänsterna inom terminalvården. Geriatrikern fungerar också som läkare på minnespolikliniken. Minnespolikliniken är en poliklinik som koncentrerar sig på undersökning av minnesstörningar hos över 75 år gamla personer och inledande av behandlingen. Patienterna söker sig till polikliniken med remiss av husläkare. Projektet KOHOTTI håller på att avslutas inom hemvården. Projektet presenteras närmare i bilagan och i punkt 3.6. Serviceområdena för hemvården har ändrats i och med projektet. I stället för de tidigare fyra områdena finns det nu tre områden. Systemet med servicesedel i kommunerna är baserat på socialvårdslagen (710/1982) och på lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Syftet med servicesedeln är att ge klienten möjlighet att utöver av kommunen skaffa tjänsten av en privat tjänsteproducent. Systemet förbättrar tillgången till service och stärker klientens ställning. Klienten får inte t.ex. en sedel eller kupong utan ett myndighetsbeslut. Avgifterna fastställs årligen av vård- och omsorgsnämnden. Servicesedlar har använts för städtjänster. Stödet för närståendevård är avsett för att trygga vård eller annan omsorg av en äldre, handikappad eller sjuk person i hemmet. Stöd kan beviljas för vård som ersätter institutionsvård eller serviceboende och som försiggår dygnet runt eller kontinuerligt. Vård- och omsorgsnämnden har indelat stödet i fyra olika klasser med behovet av vård och omsorg som utgångspunkt. Stöd betalas för ett kalenderår åt gången. I Kyrkslätt har alla de som uppfyller kriterierna fått stöd för närståendevård. Dagverksamhet ordnas i Volshemmet och Masaby. Verksamheten erbjuder aktiviteter, vid behov stöd i form av sjukvård, sociala kontakter för klienterna och ofta en andhämtningspaus för 14

närståendevårdare. Dagverksamheten i Volshemmet är öppen kl. 7 18 och gör det möjligt för närståendevårdaren att arbeta. Klienterna deltar i verksamheten 1 5 dagar i veckan. Dagverksamheterna avviker från varandra i fråga om transport. Till dagverksamheten i Masaby har man ordnat transport som kostar klienten 2,50 euro i en riktning. Deltagarna i dagverksamheten i Vols ordnar transporten själva. Beviljat transportstöd kan användas för resorna. 3.3 Service- och anstaltsboende När den äldre inte längre kan bo hemma, är målet att han eller hon blir erbjuden en så ändamålsenlig plats som möjligt inom service- eller institutionsboendet med beaktande av sjukdom, funktionsförmåga och livssituation. Kommunens SAS-arbetsgrupp (=Selvitä, Arvioi, Sijoita, dvs. Utred, Bedöm, Placera) arbetar mångprofessionellt och behandlar alla ansökningar av klienterna som väntar på en plats inom effektiverat serviceboende och institutionsboende och upprättar en plan om en ändamålsenlig vårdplats och om hur skyndsamt behovet av vårdplats är. Serviceboende kan i Kyrkslätt ordnas i Servicecentralsstiftelsens servicehus där boendet är effektiverat serviceboende. Dessutom köper man boendeserviceplatser av privata serviceproducenter. Dessa tjänster konkurrensutsätts med vissa mellanrum. Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentral äger Kyrkslätts servicehus och väljer hyresgästerna till bostäderna dock så att kommunens SAS-grupp godkänner ansökningarna och kontrollerar att boendenas servicebehov kräver effektiverat serviceboende. Vårdtjänsterna i servicehuset produceras av Kyrkslätts kommun. Långvarigt institutionsboende ordnas i kommunens ålderdomshem, Volshemmet, och vårdhemmet Lindgården. På båda enheterna finns också intervallplatser som i huvudsak används av personer som bor hemma och vårdas av närstående. Volshemmet har sammanlagt 42 platser, av vilka 8 finns i Skogshyddan, som är en separat byggnad på Vols gårdsplan och vars platser är avsedda för personer med minnesstörningar. En av avdelningarna i huvudbyggnaden är specialiserad på vård av beteendestörda personer med minnesstörningar och mentala störningar. Man har strävat efter att reservera en av avdelningarna för svenskspråkiga åldringar. Lindgården har 60 platser fördelade på två våningar. Byggnaden är en ny och välutrustad boendeplats för svårskötta patienter. Där har man placerat de äldre som tidigare bodde på hälsocentralsjukhusets långvårdsavdelning. Vård- och omsorgsnämnden beslutade i juni 2011 ombilda avdelningarna i nedre våningen till en enhet för effektiverat serviceboende. Detta innebär att det fr.o.m. 1.1.2012 finns 30 institutionsplatser. 3.4 Hälsovårdstjänster Hälsovårdstjänsterna inom vård- och omsorgsväsendet tillhandahåller hälsovårdstjänster för kommuninvånarna. Resultatområdet hälsovårdstjänster ordnar öppenvårdstjänsterna inom primärvården. Varje kommuninvånare har en husläkare som bestäms enligt hemadress. Utöver husläkarmottagningen finns det sjukskötar- och hälsovårdarmottagningar, laboratorium och röntgen på hälsostationerna. Vid hälsocentralen utvecklas en teammodell där vården genomförs i samarbete mellan läkarna och skötarna enligt en på förhand överenskommen arbetsfördelning, och patienten är en ansvarsfull samarbetspartner som är medveten om vården. Primärvård ordnas i Kyrkslätt på tre ställen, på hälsostationerna i centrum, Masaby och Veikkola. 15

Specialiserad sjukvård ges på remiss i regi av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Behovet av remiss bedöms på den egna hälsostationen eller hos en privatläkare. Vårdgarantin har förkortat köerna till den specialiserade sjukvården. Patienterna hänvisas ofta tillbaka till den egna hälsostationen för fortsatt vård eller, om de behöver fortsatt vård på sjukhus, till hälsocentralens bäddavdelning. Hälsocentralsjukhuset har sammanlagt 50 patientplatser fördelade på två avdelningar. Den ena avdelningen är avsedd som akutavdelning dit patienterna ofta kommer direkt från jouren eller också från Jorv eller andra sjukhus inom HUCS efter en kort period inom den specialiserade sjukvården. Den andra avdelningen är en rehabiliteringsavdelning där man bl.a. rehabiliterar patienter med benbrott och strokepatienter. Rehabiliterande vårdarbete är en central verksamhetsmodell på avdelningen och rehabiliteringen är mångprofessionell. Hälsocentralsjukhuset är en del av välfärdstjänsterna för äldre. Munhälsovården främjar och upprätthåller Kyrkslättsbornas munhälsa och funktionsförmåga. Verksamheten ordnas områdesvis. Under de senaste åren har man fäst särskild vikt vid munhälsovården för äldre. Munhälsovården som hör till Kyrkslätts hälsovårdstjänster har redan i flera år regelbundet skött om uppföljning och behandling av munhälsan också för dem som bor på vårdinrättningar och servicehus. I Kyrkslätt finns flera företag som producerar privata hälsovårdstjänster som används av kommuninvånarna. Förutom allmänläkartjänster erbjuds också specialisttjänster, munhälsovårdstjänster samt laboratorie- och radiologiska undersökningar. 3.5 Medicinsk rehabilitering Inom stödtjänsterna för funktionsförmågan produceras fysioterapitjänster, socialarbetartjänster inom hälsovården, talterapeut-, ergoterapeut- och psykologtjänster. Fysioterapi ges i grupper och individuellt enligt bestämda kriterier. Inom terapitjänsterna ges rådgivning och handledning även utan remiss, men till terapierna behöver man remiss. Tjänster också köps på grundval av terapeutens och den remitterande läkarens bedömning av behovet och i vissa situationer kan de också fås hemma. Ett viktigt mål för tjänsterna är att stödja de äldre att klara sig hemma och när återvänder hem från sjukhuset. Behovet av ändringsarbeten i bostaden bedöms av ergoterapeuter och fysioterapeuter, vid behov på hembesök. I konditionssalen i Kyrkslätts servicehus ordnas gruppen Toimi som är avsedd för handikappade äldre kommuninvånare. Målet för verksamheten att förbättra muskelkonditionen och balansen med hjälp av träning. Gruppen leds av en fysioterapeut. Statskontoret beviljar årligen ett anslag för rehabilitering av krigsveteranerna. I Kyrkslätt har det årliga anslaget använts mycket noggrant och alla villiga krigsveteraner har fått rehabilitering. Statskontoret ger årligen anvisningar om rehabiliteringens innehåll. Kyrkslätt deltog i projektet AKU där man tillsammans med Kauniala krigsinvalidsjukhus och andra kommuner utvecklade hemrehabiliteringen av veteranerna. Rehabiliteringsformen godkändes i fjol som en officiell rehabiliteringsmodell för veteraner vid sidan av öppen rehabilitering samt dag- och slutenvårdsrehabilitering. Modellen för hemrehabilitering kommer förhoppningsvis att vidareutvecklas så att den också passar andra åldringar. 3.6 Utvecklingsarbete inom Kyrkslätts äldreomsorg Inom hemvården har man utvecklat rehabiliterande vårdarbete som en del av basarbetet i enlighet med riktlinjerna för projektet Voimaa vanhuuteen. Med klienten upprättas också en 16

motionsplan som en del av vård- och serviceplanen. Syftet är en aktiv rehabilitering av hemvårdsklienten i dagliga funktioner för upprätthållande av funktionsförmågan. Verksamheten kan t.ex. bestå av butiksbesök med den äldre, utevistelse eller hemgymnastik. De förebyggande hembesöken inleddes i sin nuvarande form i Kyrkslätt år 2009 och syftet är att de fortsätter som en del av serviceproduktionen. I början gjordes hembesök hos 85-åringar. I fjol gjordes hembesök hos 75- och 85-åringar. År 2011 är målgrupperna för besöken 75- och 80- åringar, vilket innebär att man kan erbjuda hjälp i problem i ett tidigare skede. De förebyggande hembesökens inverkan uppföljs årligen och verksamhetsplanen ändras vid behov. Hembesöket görs av en hemvårdsanställd som är utbildad för verksamheten och på besöket används mätare för funktionsförmågan m.m. och alla erbjuds möjlighet också för läkarundersökning. För användningen av mätarna finns systematiska anvisningar om hur man ska framskrida på grundval av resultaten. Kommunen har haft en näringsarbetsgrupp för äldre sedan 2009. Till följd av gruppens arbete har bl.a. mattiderna på anstalterna ändrats i överensstämmelse med näringsrekommendationerna så att pauserna mellan måltiderna inte blir alltför långa. Inom institutions- och hemvården samt på de förebyggande hembesöken mäter man systematiskt de äldres näringstillstånd och när en näringsrisk kommer fram samt vid klar undernäring har man handlingsmodeller för korrigering och uppföljning av situationen. Slutrapporten för det i juni-maj 2009 inledda projektet KOHOTTI för utveckling av hemvården blir färdig inom kort. Avsikten med KOHOTTI-projektet var att samtidigt utveckla hemvårdens resultat och arbetslivskvaliteten för hemvårdens personal. Inom projektet utvecklades hemvårdens organisation, teamarbete, chefsarbete, arbetets dragningskraft, arbetshälsa och processer. Efter avslutat projekt kan Kyrkslätts hemvård ansöka om certifikatet Investors in People. Investors in People (IIP) är en internationell standard och utvecklingsmodell för ledarskap med syfte att hjälpa organisationer att uppnå sina mål och vara framgångsrika. När en organisation uppfyller kraven enligt standarden kan den certifieras. Projektet Kohotti fick ca 59 000 euro genom statsbidraget för Programmet för utvecklande av arbetslivet. 4. Strategiska riktlinjer och mål för framtiden Utmaningarna för de äldres välfärd är en avsevärd ökning i antalet äldre och ökat antal sjukdomar som anknyter till åldrandet, såsom minnessjukdomar, utmaningar med att förutse utslagning och förebyggande av utslagning, påverkande på levnadsvanor som inverkar på välbefinnandet, identifiering av depression, påverkande på fysisk passivitet och sjukdomsfrekvens samt identifiering av vårdbehov. Man uppskattar att det i Kyrkslätt år 2025 finns ca 750 75 år fyllda personer som lider av medelsvår eller svår demens (år 2009 ca 215). I uppskattningen antas att frekvensen av demens förblir densamma (4,2 % 65 75-åringar, 16 % 75 år fyllda). Denna strategin syftar till att främja välfärd och hälsa, vilket är den enda möjligheten att bemöta det ökande antalet äldre. Lyckas man inte med detta överskrider det ökade behovet av tyngre tjänster de ekonomiska och personalresurserna. Ökad välfärd och hälsa bidrar till att man klarar sig självständigt, kan bo hemma och vara delaktig - alltså ökar livskvaliteten. Det finns dokumentation om att riskhantering, förebyggande arbete, tidig intervention och rehabilitering är effektiva. 17

Lösningar som främjar - eller förhindrar - välfärd och hälsa - kan åstadkommas inom vård- och omsorgsväsendet, men också inom boende-, trafik-, idrotts- och kulturtjänsterna och planläggningen. Därför är det viktigt att alla kommunens sektorer kan förbinda sig till lösningar som stöder strategins riktlinjer. Vid ett seminarium som vård- och omsorgsnämnden ordnade i mars 2011 bearbetades strategins värden i grupparbetena för alla deltagare under den första dagen och utifrån det i diskussionerna mellan de politiska beslutsfattarna under den andra dagen. Bakgrunden till arbetet utgjordes av värdena i Kyrkslätts strategi Aktiv ålderdom, värdena i social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation samt värdena som behandlats vid Kyrkslätts vård- och omsorgsväsendes servicenätsseminarium hösten 2010. Trygghet, rättvisa och delaktighet valdes ut som värden för den nya strategin. Med rättvisa avses att man ordnar tjänster enligt behov och utifrån gemensamt godkända servicekriterier utan att glömma individuell flexibilitet. Rättvisa förutsätter att behovet bedöms systematiskt. Med trygghet avses en känsla av att man får tjänster när man behöver dem, att man inte blir lämnad åt sitt öde. Trygghet betyder också långsiktigt och systematiskt beslutsfattande. Trygghet betyder dessutom att de som omfattas av tjänsterna har en känsla av att tjänsterna är sakkunniga. Med delaktighet, det tredje värdet, avses självbestämmanderätt delaktighet i beslut som gäller en själv och planering av tjänster. Delaktighet innebär också man har eget ansvar för hälsa och funktionsförmåga bl.a. genom att man i livet gör val för att upprätthålla funktionsförmågan och att tjänsteproducenterna uppmuntrar och skapar möjligheter för en att ta vara på de egna resurserna. Delaktighet betyder också livskvalitet, människovärdigt liv, rätt till aktivitet och gemenskap enligt de egna resurserna oberoende av var man bor. Delaktighet betyder dessutom att man blir beaktad som individ. 4.1 Innehållsliga utvecklingsbehov inom tjänsterna som stöder välfärd 4.1.1 Trygga ett lyckat åldrande - Man tryggar möjligheten till motion genom att underhålla kommunens avgiftsfria och förmånliga idrottsplatser och genom att öka antalet dem enligt behov. Tillgängliga idrottsplatser står till alla kommuninvånares förfogande. Sörjer man inte för tillgängligheten kan bara de som har bra kondition använda platserna. Samarbete med olika organisationer är också viktigt i detta avseende. - Seniorinfos rådgivningstjänster utvecklas så att de ska kunna ge individuell handledning och rådgivning vid sidan av den allmänna informationen om olika tjänster och stödmöjligheter som finns att få De som arbetar på Seniorinfo kan vara servicehandledare i ett servicenätverk. De ska ha tillräckliga kunskaper om tjänsterna, men också förutsättningar att individuellt bedöma hurdan service den äldre särskilt kan dra nytta av. Man sörjer för en öppen informationsförmedling. Information om tjänsterna och möjligheten att få dem ges öppet via olika informationskanaler. - Man stöder organisationer och föreningar i att upprätthålla sociala nätverk och ge kamratstöd. Man tillhandahåller tillgängliga lokaler för verksamhet. - Man tryggar tillgången till kulturtjänster och lärande också för de äldre på medborgarinstitutet och inom organisationerna. De äldres möjlighet att själv göra konst och annan kultur är lika viktig som rollen som en passiv mottagare. Kulturen 18

omvandlar sig gränslöst enligt sin skapare. Handikapp eller funktionsnedsättning behöver inte utgöra ett hinder för att skapa kultur. - Man glömmer fördomarna och för aktivt fram de äldres kunnande och resurser. De äldres jämlika deltagande bland de yngre inom samhällets olika områden är en rikedom. 4.1.2 Främja sunda levnadsvanor och förebygga sjukdomar - Hälsovårdstjänsterna ordnar näringsrådgivning som en del av egenvården folksjukdomar. De äldre behöver motsvarande handledning, eftersom deras näringsbehov förändras desto mer ju äldre människa det är fråga om och hur många sjukdomar hon har. Syftet med diethandledning överflyttas i och med åldern från förebyggande av hjärt- och blodkärlssjukdomar allt mer till tryggande av tillräcklig energiintag och förebyggande av undernäring, som snabbt hotar den fysiska funktionsförmågan. - Screeningen av undernäringsfall fortsätter enligt näringsarbetsgruppens rekommendation på de förebyggande hembesöken och inom all äldreservice. För dem som ännu inte behöver specialtjänster för äldre, men som löper risk för undernäring, skapar man en fungerande handledningsmodell som kan genomföras antingen som individuell handledning eller grupphandledning. Till detta kan man också kombinera motionshandledning och rehabilitering som förbättrar muskelkraften och balansen eller man kan ordna separat rehabilitering. - Inom boendeservicen dygnet runt sörjer man för regelbundna måltider så att tiden mellan dem inte blir för lång. För att man ska kunna genomföra detta, upprättar man en skriftlig individuell plan som utgör en del av vård- och serviceplanen och där man garanterar att nattfastan inte blir för lång. - Inom all äldreservice har man hand om en regelbunden uppföljning av hälsotillståndet också på läkarmottagning. De årliga justeringarna av medicineringen sköts enligt handboken Säker läkemedelsbehandling och kommuninfo Trygg läkemedelsbehandling för äldre. Vid uppföljningen av läkemedelsbehandlingen utnyttjar man den helhetsbedömning av läkemedelsbehandling och avdelningsfarmasi som finns i kommunen. För dem som omfattas av boendeservicen dygnet runt (inkl. institutionsvård) skapar man en modell för uppföljning av hälsostillståndet i syfte att förhindra att någon blir utan uppföljning. Om hälsovårdstjänsterna tar i bruk ett anropssystem, kan det utnyttjas i fråga om dem som bor hemma. - Utvärderingen av rusmedelsanvändning hör också till uppföljningen av äldres hälsotillstånd. Att ställa frågor om alkoholbruk görs till rutin inom tjänsterna för hemmaboende äldre. Äldreservicen samarbetar med hälsovårdstjänsterna och kommunens missbrukarvårdstjänster för att skapa handlingsmodeller för intervention i riskerna med äldres rusmedelsbruk. 4.1.3 Minska skillnaderna i välfärd och hälsa - Risken för funktionsnedsättning och hälsoproblem hos personer med svag socioekonomisk ställning har blivit högre jämfört med de välbärgade. Med interventioner riktade till just dessa grupper kan man mest förbättra funktionsförmågan. Hälsovårdstjänsterna har traditionellt inte gjort skillnad inom tjänsterna på grundval av inkomsterna, utan alla har erbjudits likadana tjänster oberoende av inkomstnivån. När det gäller förebyggande rehabilitering måste man överväga inriktade gruppspecifika tjänster för dem som har mest nytta av dem. Tecken på risk för utslagning kan bl.a. vara rusmedelsbruk eller dålig nivå på egenvård vid behandling av hälsoproblem. Satsningar på dessa grupper kan medföra mernytta i form av funktionsförmåga. Man behöver återigen samarbete 19

vid att identifiera målgruppen och anpassa tjänsterna åtminstone mellan vårdoch omsorgsväsendets olika sektorer. 4.1.4 Stödja de äldres självständighet och trygghet - Rehabilitering som syftar till att förebygga fallande ordnas som närservice för dem som löper risk för fallande i form av regelbundna gruppmöten. - Man utnyttjar hjälpmedel och teknologi, som skapar trygghet hemma, på ett mångsidigt sätt. - Tillgänglighet beaktas vid planläggning, byggande och renoveringar. Man fäster särskild vikt vid gång- och cykelvägar. Bänkar och/eller räcken som möjliggör vilopauser planeras som en del av den övriga byggplanen. Speciell vikt ska fästas vid närservicens tillgänglighet. - De äldres behov beaktas i bostadsproduktionen. Hyres-, delägar- och ägarbostäder bör byggas i närheten av servicen för de äldres behov. Särskild vikt ska fästas vid tillgänglighet. Tillgänglighet och bl.a. byggande av hissar ska också beaktas när nuvarande fastigheter renoveras. 4.1.5 Ingripa tidigt vid problem - Man ingriper aktivt i försämring av den äldres funktionsförmåga och tar reda på orsaken. Bakom en akut försämring av funktionsförmågan ligger ofta en sjukdom som ska behandlas. En långsam försämring kan för sin del vara en följd förutom av en framskridande sjukdom också av brist på träning. Man ingriper i försämringen av funktionsförmågan enligt orsaken. - Efter sjukhusvård fäster man särskild vikt vid att funktionsförmågan återställs. Man kommer individuellt överens om hur situationen följs upp efter utskrivningen. Ansvariga i saken kan var sjukhuset som skriver ut patienten, hemvården, hälsovårdstjänsterna, rehabiliteringstjänsterna och naturligtvis den äldre själv med anhöriga. Man planerar uppföljningsansvaret tillsammans med den äldre när han eller hon återvänder hem. - Samarbetet med socialtjänsterna och stödtjänsterna för funktionsförmågan intensifieras när det är fråga om rusmedelsmissbruk, våld, illabehandling eller andra sociala problem. Man planerar en process för gemensam verksamhet i fråga om verksamhetsformer som lämpar sig för de äldre inom missbrukarvården, socialväsendets stödåtgärder och mentalvårdstjänsterna. 4.1.6 Behandla och identifiera sjukdomar - Läkemedelsbehandlingen följs upp på ett adekvat sätt bland alla äldre som får regelbunden medicinering. Somatiska sjukdomar behandlas bra med beaktande av geriatriska särdrag inom hälsovårdstjänsterna och äldreservicen. - Munhälsovården fortsätter systematisk verksamhet för att värna om de äldres munhälsa. Verksamheten är viktig förutom för den äldres hälsa som helhet också för att trygga rätt näring. Munhälsan är också viktig för talkommunikationen och bidrar därigenom till att upprätthålla mänskliga relationer och socialt umgänge. - För behandling av mentala problem behövs specialkompetens också när det gäller äldre. Identifiering av depression och en aktiv behandling av den är viktig för funktionsförmågan. Rubbning i den äldres mentala hälsa leder lätt till att även den fysiska funktionsförmågan sviktar. Genom Kyrkslätts projekt Huoli haltuun är det möjligt att få utbildning om mentala störningar och identifiering av dem. Å andra sidan kan också en somatisk sjukdom, såsom en minnesstörning, ligga bakom humörsymptom. 20