V I N N O V A A N A L Y S V A 2 0 0 4 : 0 2 TRÄMANUFAKTUR



Relevanta dokument
Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor. projekledare

Värdekedja Biobaserat byggande

Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Nationella och regionala klusterprofiler

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman

Utdrag från kapitel 1

Erfaringar om bruk av tre fra Sverige och Finland

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

I took the road less travelled, and that made all the difference

Affärsmodeller i de Nordiska träbyggindustrierna

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

LINDAU, R., WOXENIUS, J., EDLUND, P.

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige , 25

Lean Wood Engineering

Är du intresserad av en bra affär?

Svenska sågverk har det jobbigt varför och hur länge? Virkesforum 2013 Mikael Eliasson Svenskt Trä

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Nio fakta om svensk möbelindustri MÖBELNATIONEN SOM DRIVS AV HÅRDA KRAV

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL Mars Elteknikmarknad

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE OCH DESS DRIVKRAFTER SUSANNE RUDENSTAM AVESTA

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Kompetenscenter. Lean Wood Engineering

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

Policy Brief Nummer 2019:2

Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70?

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

BVFF Bana Väg För Framtiden

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Det nya byggandet såser det ut!

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Energi-

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN SUSANNE RUDENSTAM

Den nationella innovationsstrategin

Invigning av Martinsons nya produktionslinje, 30 mars 2017

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Kompetensutveckling inom den tunga fordonsindustrin i Södertälje, Oskarshamn och Luleå (SOL-projektet)

Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod:

SÅ MYCK ET MER ÄN MASKINUTHYRNING

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Näringslivsprogram

Policy Brief Nummer 2016:1

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Nytt byggande för en ny tid

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

identifiera

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Glappet mellan produktion

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Strategi för digital utveckling

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Bokslutskommuniké 2014

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

Plattform för Strategi 2020

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG

Riktad utlysning inom VINNOVAs program Trämanufaktur Studie av IT-stöd för industriellt träbyggande och interiöra inredningssystem

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Transkript:

V I N N O V A A N A L Y S V A 2 0 0 4 : 0 2 TRÄMANUFAKTUR det systembrytande innovationssystemet S T A F F A N B R E G E, H A N S - E R I C J O H A N S S O N & B Ö R J E P I H L Q V I S T

Titel : Trämanufaktur - det systembrytande innovationssystemet Författare: Staffan Brege, Hans-Eric Johansson & Börje Pihlqvist Serie : VINNOVA Analys VA 2004:02 ISBN: 91-85084-08-5 ISSN: 1651-355X Utgiven: Maj 2004 Utgivare : VINNOVA - Verket för Innovatonssystem VINNOVA Diarienr : 2003-01477 Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Innovationssystemanalys. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs Verket för Innovationssystem publikationsserier redovisar bl a forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.se VINNOVAs Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at www.vinnova.se

det systembrytande innovationssystemet av Staffan Brege, Hans-Eric Johansson & Börje Pihlqvist

Förord VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. Noggranna analyser av våra tillväxtområden ur ett innovationssystemperspektiv ger god kompetens och insikt i systemens styrke- och svaghetsförhållanden och därigenom förbättrat underlag för utformning och inriktning av våra insatser inom respektive område. I sin verksamhetsplan, VP, för perioden 2003 2007, har VINNOVA beskrivit ett flertal prioriterade insatser och däribland 18 olika tillväxtområden. Ett av dessa är Trämanufaktur *, som definieras som de senare förädlingsleden mot byggnation och interiöra lösningar. Tillväxtområdet Trämanufaktur är ett av de första områden, inom vilket VINNOVA genomfört en innovationssystemanalys (IS-analys). Denna utgör nu grund för planeringen av VINNOVAs kommande insatser inom området. Den genomförda IS-studien bygger vidare på material, kompetens och erfarenhet som vunnits inom NUTEKs satsningar inom skogs- och träbranschen i slutet av 90-talet ( strategiska satsningar på svensk skogsnäring ). Som underlag för IS-analysen ingår även resultat från t ex VINNOVAs projekt inom programmet idépromemoria för hållbar tillväxt, branschstudier samt det förändringsarbete som kontinuerligt skett, och fortfarande sker, inom området Trämanufaktur. Analysen har på VINNOVAs uppdrag utförts av Staffan Brege, professor i industriell ekonomi vid Linköpings universitet, Hans-Eric Johansson vid Bostadsutveckling AB samt Börje Pihlqvist vid IUC Sydpoolen AB. Vi vill här framföra ett stort tack till alla som varit med i processen kring vår IS-analys och bidragit till den utformning analysen har idag. Synpunkter med anledning av analysen välkomnas och kan lämnas till Eva Esping. VINNOVA april 2004 Per Eriksson Generaldirektör * Området avser de senare förädlingsleden för produkt- och komponenttillverkning inom träbaserat byggande, snickeri-, interiör- och möbelindustri. Här innefattas olika industriella tillämpningar som slutmonteras i olika systemapplikationer. Nya materialtillämpningar och utvecklingar som träkompositer och EWP (Engineered Wood Products) för främst träbaserade systemlösningar, innefattas i begreppet.

Sammanfattning Trämanufaktur är en av arton sektorer som VINNOVA har identifierat som framtida tillväxtområden (TO). Trämanufaktur definieras av den vidareförädling som sker efter sågverkens primära sönderdelning av träråvaran och som finner sin främsta avsättning mot byggsektorn och möbelbranschen. Byggsektorn och främst husbyggnation svarar för den största träanvändningen räknat i värde och volym. Trämanufaktur binder samman två etablerade innovationssystem husbyggnation och trämekanik, vilka endast i mycket begränsad omfattning samspelar i utvecklingssamarbete. Avlämningspunkten är normalt trävaror i standarddimensioner. Trämanufaktur omsätter i dagsläget ca 48 miljarder SEK, uppdelat på möbler ca 20 miljarder samt övrig trämanufaktur ca 28 miljarder (småhus, dörrar, fönster, golv, kök, trappor, snickerier mm). Sysselsättningen ligger på ca 35 000 anställda. På trämekaniksidan återfinns en inhemsk sågverksoch skivindustri som omsätter ca 33 miljarder SEK. Nedströms mot boendet finns en husbyggnadssektor (småhus, flerfamiljshus och kontor) på ca 100 miljarder SEK. Möbeldetaljhandeln omsätter ca 20 miljarder SEK och byggvaruhandeln ca 30 miljarder SEK. Analysen av TO Trämanufaktur utgår från ett marknadsperspektiv och i detta fall boendet. Fokus ligger på added value i trämanufaktur och bortser från volymen förbrukade trävaror. Trämanufaktur indelas i tre delsystem: Nybyggnad bostäder Reparation-ombyggnad-tillbyggnad/Gör-det själv (ROT/GDS) Möbler och interiöra lösningar och för varje del av innovationssystemet Trämanufaktur formuleras ett nuläge i form av SWOT-analyser och en vision av ett framtida läge för innovationssystemet. Slutligen kommer rapporten att lämna rekommendationer hur vägen fram till visionerna bör se ut. Utredningen visar att ett innovationsområde Trämanufaktur har potentialen att fungera som en katalysator för den träbaserade värdekedjan in i husbyggnation, men kan i dagsläget inte sägas ha den struktur och de kvaliteter som behövs i ett starkt innovationssystem. Visionen inom nybyggnad bostäder (mot år 2015) är att produktionsprocessen har övergått till ett industrialiserat byggande, där prefabricerade komponentsystem av trä har fått stor spridning. Detta gäller även för

flerfamiljshus med mer än två våningar, där det fram till 1995 var förbjudet att använda trä som stommaterial. En generell analys av industrialiserat byggande visar att de största kostnadsbesparingarna ligger i en högre förtillverkningsgrad, tekniksystemintegrering och optimerad logistik jämfört med det traditionella platsbyggandet. Trä som systembärande material har jämfört med andra byggmaterial - mycket goda egenskaper för att uppnå betydande effektivisering av byggprocessen. Kostnaden för träråvaran är försumbar i detta sammanhang, trä utgör ungefär 3 % av produktionskostnaden för byggnaden. De kostnadssänkningar som industrialiserat byggande för med sig öppnar upp för en lägre boendekostnad och därigenom en ökad efterfrågan på nyproducerade bostäder. Det svenska bostadsbeståndet behöver ett årligt tillskott på 40 000 lägenheter för att vara uthålligt. I dagsläget byggs bara ca hälften, dvs runt 20 000 lägenheter varav drygt hälften i flerfamiljslägenheter varför ett betydande tillskott krävs för att bibehålla vår bostadsstandard. Visionen är att genom ett ökat industrialiserat byggande med prefabricerade träkomponenter nå erforderliga 40 000 lägenheter, varav hälften småhus. Detta skulle innebära att trämanufaktur, exklusive möbler omsättningsmässigt skulle öka från 28 miljarder till 46 miljarder. Störst förändring sker inom småhusbranschen som går från dryga 6 miljarder till 15. Därtill öppnas en ny delbransch upp, bostadsindustrin, bestående av komponentsystem till flerfamiljshus med en potential på 5 miljarder SEK. Inom detta segment bedömer vi att träbaserade system kommer att ta andelar från betong och stål. Inom GDS förväntas också en fortsatt stark tillväxt och hela ROT-sektorn dras med av expansionen inom nybyggnad. Produktkomponenter som dörrar, fönster, golv, köksinredningar, trappor, lister och panel förväntas få ett uppsving från både ökad nybyggnation och ökad ROT. En försiktig beräkning, baserad på nuvarande sysselsättningsnivåer i delbranscherna (exkl. möbler), visar att en ökning med 10 000 anställda är en fullt rimlig konsekvens av visionen, arbeten som mestadels skapas utanför storstadsregionerna. Exportmöjligheterna bedömer vi som betydande både för ett industrialiserat byggande och för konsumentanpassade GDS-produkter. Inom det industrialiserade byggandet är det småhusindustrin som har de bästa förutsättningarna i det korta och medellånga perspektivet. Redan i dagsläget exporteras ca 2 000 hus per år. På sikt kan exporten från den nya Bostadsindustrin komma igång, men här är startsträckan längre. GDS-sektorn avslutningsvis utgör en intressant potential, inte minst för de större sågverksföretagen som med ökad vidareförädling tar steget in i Trämanufakturområdet.

Visionen för möbelindustrin är en fortsatt tillväxt från 20 miljarder SEK upp mot 25-30, vilket baseras på att den redan höga internationaliseringsgraden fortsatt kan öka. Det finns ett antal lokomotivföretag som ska ge möbelindustrin fortsatt skjuts, IKEA naturligtvis men även företag inom kontorssegmentet som Kinnarps och EFG, liksom Hilding Anders, Hästens och Dux inom sängsegmentet. Det behövs också att allianser (kluster) av mindre och medelstora möbeltillverkare ska kunna etablera en stabil exportverksamhet. Skall vision infrias måste IKEA fortsätta att göra inhemska uppköp från planmöbelindustrin och gärna i ökad omfattning, de stora kontorsvaruföretagen hålla kvar sin produktion i Sverige och en inhemsk skivindustri fortsätta att förse möbelföretagen med konkurrenskraftigt material. SWOT-analyser för de olika delarna av innovationssystem visar på likheter och olikheter. En styrkefaktor i samtliga tre delar är förekomsten av lokomotivföretag som kan leda utvecklingen framåt. Inom nybyggnation är det i första hand småhusindustrins ledande företag, inom GDS är det de mera traditionella sågverksföretagen och inom möbler företag som IKEA och kontorsmöbelföretagen. Som delsystem är industrialiserat byggande för nyproduktion av flerfamiljshus det minst utvecklade, dock har utvecklingen passerat den första pilotbyggnadsfasen och vissa nischmarknader finns, kanske främst studentlägenheter. Andra gemensamma styrkefaktorer är stark politiskt uppbackning, nationellt och regionalt, liksom träets goda egenskaper funktionellt, estetiskt och miljömässigt. En styrkefaktor, eller snarare kanske en framtida möjlighet, är bildandet av Trä- och möbelindustriförbundet (TMF) som kan ta ett samlat grepp om Trämanufakturbranschen. På svaghetssidan återfinns i samtliga delsystem svaga och fragmenterade innovationssystem, trögheter att ställa om från traditionella värderingar och strukturer, speciellt kanske hos de större byggföretagen och sågverksföretagen. Kunskapsnivån är generellt för låg och det behövs högre prioritet åt forskningen inom Trämanufakturområdet, som fått stå tillbaka för skoglig forskning och byggnadsforskning. Intressekonflikter och bristande koordinering mellan olika departement utgör en politiskt genererad svaghet. De största hoten mot Trämanufaktur är att inte bostadsbyggandet lyckas att ta fart på hemmaplan kombinerat med att lågprisimporten tar stora andelar. Andra hot är att nödvändiga omställningar hos dominerande företag liksom i forsknings- och utbildningssystemen blir alltför utdragna. Trämanufaktur skulle behöva stärkas i lobbyverksamhet, i att attrahera riskkapital och i marknadsföring och opinionsbildning. Ovanstående svagheter och hot utgör bromsklossar i strävan efter att uppnå visionerna, bromsklossar som måste undanröjas eller kringgås. Lyckas detta och vi samtidigt kan bygga vidare på styrkefaktorerna öppnas stora

möjligheter. Det industrialiserade byggandet med prefabricerade systemkomponenter i trä har en stor potential, liksom en konsumentnära utveckling av produkter mot GDS-segmentet. Det industrialiserade byggandet i trä kan bli den hävstång som ger radikalt lägre byggkostnader (i storleksordningen minus 30 %) och industrialiserat byggande kan vara räddningen på en framtida brist på byggnadsarbetare. Det gäller både inom nybyggnation, GDS och möbler/interiörer att bygga vidare på de lokomotivföretag som finns i dagsläget. Exportpotentialen är stor, speciellt för nybyggnation som startar från en lägre exportandel och som i utgångsläget har en mycket låg andel byggande i trä ute i Europa. Träets goda egenskaper funktionellt, estetiskt och miljömässigt måste vidareutvecklas. Trä ligger väl till för framtida konsumenter som får allt större makt över sitt egna boende och där miljöfrågorna kommer att bli allt viktigare. En stark tillväxt inom Trämanufaktur skulle få mycket gynnsamma effekter på sysselsättningen i glesbygder, på handelsbalansen och på miljön. Våra rekommendationer är att Trämanufakturs aktörer fokuserar på att utveckla olika typer av innovationer: produkter och system, affärs- och marknadskoncept, organisatoriska i samverkan mellan företag, produktionsmässiga och i form av förbättrade material. Speciellt för det industriella byggandet måste samtidigt en marknadstillväxt komma till stånd, där en styrd offentlig upphandling skulle kunna ge draghjälp. Det handlar således i första hand om att utveckla, integrera och tillämpa känd teknik och verksamhet först därefter kommer tillämpad forskning att ge ett meningsfullt tillskott till innovationssystemet. Runt denna kärna av innovationer och marknadstillväxt gäller det att fokusera forskningen till ett antal livaktiga teknikplattformar, att starta och driva utbildningar inom Trämanufakturområdet och industrialiserat byggande, att jobba med kunskapsspridning mot olika kategorier och inte minst det föreskrivande ledet inom byggnation, att skapa en infrastruktur av standards, regler och handböcker, att hålla kvar och bättre koordinera statliga styrinsatser som inte minst behövs inom de områden som domineras av mindre och medelstora leverantörsföretag och att tydligare kommunicera en ny näringsprofil gentemot opinionsbildare, investerare, politiker etc.

Speciellt inom byggande i trä och industrialiserad produktion av flerfamiljshus kommer denna process att ta tid det är ett infrastrukturbygge där många pusselbitar måste passa samman.

Innehåll 1 Trämanufaktur det systembrytande innovationssystemet... 13 1.1 Trämanufaktur sett som ett innovationssystem... 13 1.2 Två traditionella innovationssystem: Husbyggnad och trämekanik... 14 1.3 Möbler ett innovationssystem i sönderfall... 15 1.4 Två traditionella innovationssystem som samverkar dåligt... 16 1.5 Trämanufaktur det integrerande innovationssystemet... 18 1.6 Varför hålla ihop husbygg och möbler till boende?... 18 1.7 Ökad koordinering i värdekedjan ger ökad tillväxtpotential... 19 1.8 Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet... 20 1.9 Paradigmskifte i trä- och byggforskningen... 21 1.10 Internationell utblick... 21 1.10.1 Brist på arbetskraft i europeisk byggindustri... 21 1.10.2 Bostadsbyggandets internationalisering... 23 1.10.3 Möbelindustrins internationalisering... 24 2 VINNOVA-studiens uppläggning... 25 2.1 Uppdraget... 25 2.2 Referensram för innovationssystemanalysen... 25 2.3 Marknadsdriven analysmetodik... 26 2.4 Från kbm per capita till värde per kbm... 28 3 Strukturbild trämanufakturvärdekedjan... 29 3.1 Trämanufaktur inom den övergripande värdekedjan... 29 3.2 Husbyggnation... 29 3.2.1 Olika segment inom husbyggnadssektorn... 29 3.2.2 Aktörerna inom Husbyggnation... 30 3.3 Trämanufaktur exklusive möbler... 33 3.3.1 Olika delbranscher... 33 3.3.2 Aktörerna inom Trämanufaktur exklusive möbler... 36 3.4 Möbler... 37 3.4.1 Olika strategiska grupper... 37 3.4.2 Aktörerna inom möbler... 39 3.5 Sågverk och skivindustrin... 39 3.6 Akademiska FoU-insatser i värdekedjan... 40 4 Det framtida is trämanufaktur... 43 4.1 Vision 2015... 43 4.2 Nybyggnation... 44 4.2.1 Industrialiserat byggande kostnadsfördelar... 44 4.2.2 Träsystemkomponenter i relation till alternativa material... 47 4.2.3 Krav på träkomponentleverantörer... 48 4.2.4 SWOT... 49 4.3 ROT/GDS... 52

4.3.1 Bygghandelskedjorna som systemintegratörer... 52 4.3.2 Krav på trämanufakturleverantörerna... 53 4.3.3 SWOT... 54 4.4 Möbler och inredningar... 57 4.4.1 Kanalkaptener i de olika delsegmenten... 57 4.4.2 Krav på möbelleverantörerna... 58 4.4.3 SWOT... 58 4.5 Rekommendationer för ett fungerande innovationssystem... 60 5 Referenser... 65

1 Trämanufaktur det systembrytande innovationssystemet 1.1 Trämanufaktur sett som ett innovationssystem Trämanufaktur har av Verket för innovationssystem, VINNOVA, identifierats som ett av de arton tillväxtområden (TO) som prioriteras. VINNOVAs målsättning är att stödja utvecklingen av välfungerande innovationssystem inom dessa tillväxtområden, där goda möjligheter till ekonomisk tillväxt ska realiseras kombinerat med en i övrigt god socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Trämanufaktur definieras av den vidareförädling av trä som äger rum efter sågverkens primära produktion av sågade trävaror. Den mesta träförädlingen går mot byggnadssektorn (ca tre fjärdedelar i volym räknat), endera via trämanufakturindustrin i form av fönster och dörrar, golv, köksutrustningar etc eller mera direkt till byggarbetsplatserna i form av stommar och reglar etc. Möbelindustrin är den andra betydande delen av trämanufakturindustrin, som svarar för merparten av den övriga vidareförädlingen av trämaterialet. Trämanufaktur avgränsas med följande definition: Området avser de senare förädlingsleden för produkt- och komponenttillverkning inom träbaserat byggande, snickeri-, interiör- och möbelindustri. Här innefattas olika industriella tillämpningar som slutmonteras i olika systemapplikationer. Nya materialtillämpningar och utvecklingar som träkompositer och EWP (Engineered Wood Products) för främst träbaserade systemlösningar, innefattas i begreppet. (Eva Esping, Basanalys TO Trämanufaktur, Vinnova, 2003) Innan vi går vidare i analysen av TO Trämanufaktur som ett innovationssystem, känns det angeläget att mera generellt ta upp frågan av vad som kännetecknar ett välfungerande innovationssystem. Med ett innovationssystem avses det ömsesidiga samspel som föreligger mellan företag inom t ex en industriell sektor. Det omfattar även företag i näraliggande branscher, forskning inom företag och i offentlig regi samt samhället i dess olika roller som regelsättare, föreskrivare, finansiär etc. När de ömsesidiga relationerna fungerar väl är också förutsättningarna för innovation goda. Med innovationer avses den verksamhet som leder till teknisk och affärsmässig utveckling i en sekvens från framtagning av nya produkter, tjänster, koncept etc fram till att denna utveckling framgångsrikt har förts ut på marknaden. Innovation inbegriper därför inte bara olika typer av tekniska 13

uppfinningar utan spänner över ett mycket bredare verksamhetsfält som även inbegriper det affärsmässiga förverkligandet. Ett väl fungerande innovationssystem på nationell sektorsnivå kommer i vår fortsatta diskussion att kännetecknas av följande tre dimensioner eller kriterier: 1. En gemensam vision som merparten av sektorns aktörer står bakom, endera som kollektiv eller i form av att flertalet stora och resursstarka aktörer agerar på ett likartat sätt. 2. En gemensam satsning vad gäller inriktning och samordning av resurser endera kollektivt eller där sektorns storföretag är så dominerande att de kan sägas representera helheten. 3. Innovationssystemet tillförs nya och innovativa resurser kollektiv eller via dominerande aktörer. 1.2 Två traditionella innovationssystem: Husbyggnad och trämekanik Industrisektorerna trämekanik, som främst avser sågverkens primärproduktion av sågade trävaror och husbyggnad uppstod i sin nuvarande form under 1800-talets senare hälft och har i stor utsträckning behållit sin organisatoriska struktur sedan dess. I båda sektorerna har emellertid sidordnade verksamheter alltmer kommit att dominera inom de stora och ledande skogs- och byggbolagen och det som från början var kärnverksamhet har alltmer blivit en sidoverksamhet. Allra mest tydligt synes detta i den trämekaniska verksamheten, där för alla de stora skogsbolagen numera massa- och papperstillverkningen är kärnverksamhet och trämekanik/sågning har större betydelse för att uppehålla råvarans värde än för företagens industriella verksamhet. Sedan slutet av 90-talet har dock ett trendbrott kunnat konstateras i den meningen att sågverksföretagen ägarmässigt och organisatoriskt allt tydligare skiljs från massan och papperet och att vidareförädlingen allt mer sätts i fokus. I byggsektorn har de stora företagens husbyggnadsverksamhet alltmer kommit att domineras av den finansiella fastighets- och projektutvecklande verksamheten med underordnande av den egna produktionsverksamheten. Byggverksamheten har mer fått ställning av leverans som lika gärna kan upphandlas av en underentreprenör än kärnverksamhet. Effekterna av denna förändrade syn på verksamheten avspeglar sig i utvecklingsaktivitet och investeringsbenägenhet i sektorerna. Resultatet har för den trämekaniska sektorn blivit en starkt konkurrensutsatt sågverksnäring med 14

mycket små marginaler och med mångåriga underlåtenhetssynder när det gäller träets vidareförädling in i trämanufakturområdet. För husbyggnadssektorn har utvecklingen initialt inneburit en kraftig nedskärning av kapaciteten, utan den i andra branscher vanliga fokuseringen på effektivitetsutveckling. Priserna har ökat och verksamheten koncentrerats till produkter för konsumenter med hög betalningsförmåga. Denna senare utveckling är vare sig politiskt acceptabel eller långsiktigt hållbar för byggnadssektorn. I rådande konjunktursvacka har detta synliggjorts via statliga utredningar och införande av nya styrsystem. Byggindustrin har nu insett behovet av att endera utveckla eller avveckla den gamla kärnverksamheten vilket höjt aktivitetsnivån både i fråga om FoU och verksamhetskonsolideringar. Det finns nu aktörer med husproduktion som kärnverksamhet och nya aktörer inom komponentindustrin som är intresserade av att integrera framåt. Utvecklingen som vi ovan beskrivit rörande de två mogna industrisektorerna som diversifierat från sin ursprungliga kärnverksamhet, har lett till att innovationsförmågan inom trämekanik och husbyggnad kommit att fungera allt sämre. Om vi applicerar de kriterier på ett fungerande innovationssystem som introducerades ovan, kan vi konstatera att i båda sektorerna (och främst kanske husbyggnadssidan) finns det tydliga brister såväl avseende gemensamma visioner som gemensamma satsningar och tillgången på innovativa resurser. 1.3 Möbler ett innovationssystem i sönderfall Möbeltillverkningen har under 1900-talet gått från hantverk mot alltmer industriella former. Tydligast framgår denna utveckling inom planmöbelindustrin som levererar till IKEA och inom kontorsmöbelsegmentet. Parallellt med en ökad industrialisering har även andra material kommit att användas vid sidan om trä och har inom många områden trängt ut träet som det dominerande materialet. En annan trend som vuxit sig starkare under slutet av 1900-talet är handelsledets dominans i möbelkedjan och detta gäller naturligtvis IKEA, men även framväxten av andra mera nationella möbelkedjor. Kan man då tala om ett väl fungerande innovationssystem inom möbelindustrin i dagsläget? Om vi ser till branschen i sin helhet, vill vi hävda att det mera hantverksbetonade innovationssystemet som runt mitten av 1900-talet fanns inom den träbaserade möbelindustrin har raserats och att det inte finns något innovationssystem för hela branschen som uppfyller de kriterier som ovan skisserats. Ett kännetecken på detta tidiga innovationssystem var en kontroll av processen från råvara till färdig produkt. 15

Däremot finns det ett innovationssystem runt IKEA, som täcker förädlingskedjan från handelsledet ända bak mot skogsråvaran. IKEAs affärskoncept kan i sig anses vara en stor innovation, ett handelsföretag som utvecklade ett sortiment, lade ut produktionen till underleverantörer och där kunden själv fick svara för slutmonteringen (ett tidigt gör det själv GDS koncept). IKEA har under 1990-talet skärpt greppet om hela värdekedjan och spelar en viktig roll för branschens framsteg inom sortimentsutveckling och inte minst när det gäller att skapa interiörer i form av helheter där möbler och övrig inredning kombineras. Andra områden där IKEA spelat en viktig roll gäller produktionseffektiviteten i möbelfabrikerna, utvecklingen av nya material inom träskiveindustrin, tillgången till internationella inköpskanaler etc. Tilläggas bör att IKEAs innovationssystem endast till del finns inom Sveriges gränser. Sett utifrån ett innovationssystemperspektiv har möbelindustrin i sin helhet också haft en svag förankring. Någon form av kollektiv forskning har knappast förekommit, inte ens inom IKEA-segmentet. Ej heller har några strategiskt formulerade insatser gjorts från samhällets sida med undantag av småskaliga försök till stöd för strukturella förändringar genom det skogsindustriella programmet i slutet av 90-talet och det nu pågående Träklusterprogrammet inom NUTEK/VINNOVA/ISA;s regi. Branschprogram Trä inom det tidigare NUTEK var på sin tid riktat mot den träförädlande branschen i sin helhet men var mera att betrakta som ett stödprogram utifrån konjunkturella motiv snarare än strukturella. Enligt vår uppfattning är möbelindustrin för närvarande alldeles för mångfasetterad och småskalig för att av egen kraft kunna beskrivas som ett enda innovationssystem (vilket framgår tydligt i samband med strukturbeskrivningen i kapitel 3). Sett utifrån boendeperspektivet har inte möbelindustrins olika aktörer eller segment hittills haft något intresse för att integrera byggande och boende (bortsett från samarbetet mellan IKEA och Skanska i Bo Klok-projektet). Det ankommer därför på hela möbelindustrin eller möbelbranschen att hitta tillbaka till ett sammanhållet, fungerande innovationssystem utifrån ett kommersiellt tänkande med sammanhållna länkar mellan materialutveckling (trä och andra material i kombination), produktion och distributionskanaler (möbelhandel och/eller direktkanaler till boendekonsumenten). 1.4 Två traditionella innovationssystem som samverkar dåligt Den historiska länken mellan bygg och trä via timmermannaskrået upphörde under 1800-talets första hälft. Så långt hade skörd, bearbetning och produktframställning varit mycket väl sammanhållet inom skrået. Under andra 16

delen av 1800-talet bildades de båda nuvarande industrisektorerna bygg och trämekanik. Sedan dess har ingen gemensam utveckling förekommit, dock har skivindustrin tillkommit. Handelsprodukterna brädor, reglar och plank är än i dag de dominerande produkterna. Figuren nedan visar de olika värdekedjor som kan identifieras från trämekanik till slutprodukter med stort innehåll av trä. I begreppet trämekanik innefattas både den tidiga sönderdelningen och torkningen liksom efterföljande sortering, hyvling och dimensionssågning. Figurens streckade område visar vad som definitionsmässigt ingår i innovationsområdet Trämanufaktur. Figur 1.1 Gapet mellan innovationssystemen trämekanik och husbyggnad Värdekedjorna inom trämanufaktur Byggsektorn Byggentreprenörer Nybyggnad Byggvaruhandel Bygghantverkare Ombyggnad/ROT Trämekanik Byggkomponentindustri Andra material Byggvaruhus (GDS) Slutförbrukare Ytskikt, inredning Konsumentförsäljning Trähusindustri Byggkomp Montage Andra delsystem Trähus Halvfabrikat Möbelindustri Möbelhandel Andra material Möbler Leverantörssamverkan förekommer I flera av delvärdekedjorna saknas samverkan mellan parterna tangeringspunkten blir då en avlämningspunkt för en standardiserad produkt. Nybyggnation är ett tydligt exempel på detta. Produkterna i avlämningspunkten mellan trämekanik och husbyggnad är främst reglar och paneler. När det brister i samverkan mellan parterna blir ofta priset den avgörande parametern för denna typ av affärsrelationer geografisk och kulturell distans skapar dessutom en marknad för mellanhänder och agenter. I andra delvärdekedjor är byggvaruhandeln den förmedlande länken inom ombyggnad/rot förkommer en samverkan mellan handelsledet och bygghantverkarna. Inom GDS-segmentet vidareförädlar sågverken ofta sina sortiment till mera konsumentnära produkter och bedriver ett samarbete med 17

speciellt de större byggvaruhuskedjorna (ofta utlandsägda). I ytterligare andra delvärdekedjor ligger ett industriled mellan trämekanik och husbyggnad, dels byggkomponentindustrin där sågverken själva i viss mån har integrerat framåt, dels trähusindustrin som i blandad omfattning själv genomför monteringen eller anlitar fristående byggentreprenörer. I dessa värdekedjor förekommer leverantörssamverkan. Möbelvärdekedjan, slutligen, uppvisar samarbeten mellan halvfabrikat-, slutprodukt- och handelsleden. Analysen ovan visar på gapet mellan de två innovationssystemen Trämekanik och Husbyggnad, ingenstans påträffas direktkontakter av samverkanskaraktär. Där samverkan föreligger är det med mellanliggande handels- och industriled, det som vi definierar som Trämanufakturledet. Även inom möbelsidan finns ett behov av en ökad samverkan, speciellt att trämekanikföretagen tar steget in i trämanufaktur och att kopplingen till svensk skivindustri fortsättningsvis upprätthålls och förstärks. 1.5 Trämanufaktur det integrerande innovationssystemet Genom att stärka innovationssystemet inom TO Trämanufaktur kan tillväxten och innovationstakten inom de omgivande sektorerna Husbyggnad nedströms och Trämekanik uppströms i värdekedjan stimuleras. Vi vill dock inte i dagsläget påstå att trämanufakturområdet uppfyller de krav som kan ställas på ett väl fungerande innovationssystem. Möbelsegmentets nuvarande brister har analyserats i avsnitt 1.3 ovan och inom övrig Trämanufaktur som småhus, dörrar, fönster och golv finns inte någon samlad innovationsbild i termer av visioner, satsningar och innovativa resurser. Vår analys visar dock på Trämanufakturs strategiska läge i värdekedjan och att nyckeln till en vitalisering av kedjan från skog och trä till boende ligger i Trämanufakturs gränser. 1.6 Varför hålla ihop husbygg och möbler till boende? En viktig utgångspunkt vid avgränsningar av innovationssystem är kundoch marknadsperspektivet. Analogt med detta startar vår analys med boendet, där både husbygg och möbler är viktiga beståndsdelar. Skärningspunkten mellan bygg och möbler är i sig synnerligen intressant, det handlar om utvecklingen av interiöra lösningar, olika typer av inredningar kombineras till en helhet för de boende. Tydligast framstår detta inom områden som compact living, där olika typer av inredningar kan fylla olika syften, vara multifunktionella. Då framtida husbyggnad till stor del kommer att vara kategorifokuserad, mot äldreboende och studentboende etc, är det självklart 18

av yttersta vikt att hålla samman husbygg och möbler som viktiga beståndsdelar i boendefunktionen. En intressant delfråga rör var gränsen mellan vad som är att betrakta som fast egendom tillhörande husbygg och lös egendom tillhörande den boende och därmed jämställd med möbler går. Gränsen förefaller vara flytande och i olika länder finns olika regler för vad som är att betrakta som fast respektive lös egendom. I Sverige tenderar utvecklingen att gå mot att alltmer hantera inredningsdetaljer som lös egendom. 1.7 Ökad koordinering i värdekedjan ger ökad tillväxtpotential Innovationsutveckling inom Trämanufaktur uppfattar vi som nyckeln till en ökad koordinering inom hela värdekedjan. Husbyggnad sänder alltför svaga och otydliga signaler bakåt i värdekedjan vad gäller tekniska och affärsmässiga krav på system och komponenter. I ett industriellt perspektiv så saknas kanalkaptener i slutproduktledet som styr upp kedjan bakåt. Figur 1.2 Trä-byggkedjan en okoordinerad värdekedja IS Trämanufaktur integrera motsatta affärslogiker Koordinerande krav - funktionella Divergerande krav - materialkopplade Konsumtion boende Slutprodukt er - funktionella lösningar Koordinerings mekanismer - felande länkar Komponen ter Halvfabrikat Detta gäller speciellt för nybyggnation och den professionella delen av ROT-sektorn, medan byggvarukedjorna mera börjar agera som kanalkaptener inom GDS-segmentet, på samma sätt som IKEA och även andra möbelkedjor sedan länge har gjort inom möbelhandeln. Trämekaniks dilemma å andra sidan emanerar ur den divergenta produktlogiken, dvs att hela stocken som kommer in i sågverket från det närbelägna skogsbeståndet måste finna sin avsättning. Detta leder till en splittring på många produktkvaliteter och som en konsekvens därav på många kundkategorier - fokuseringsproblemen i vidareförädlingen blir 19

uppenbara. Inom branschen talas om den s k felande länken som koordinerar kedjan i olika typer av kund- och marknadsanpassade funktionsoch systemlösningar. Jämfört med andra värdekedjor, inom t ex bil-, flygoch telekom-sektorerna, kännetecknas de träbaserade värdekedjorna av en mera bristfällig koordinering mellan olika förädlingsled. Denna studie kommer att visa att det finns en tillväxtpotential i sektorn Trämanufaktur, som motiverar att den rubriceras som ett av de 18 nationella tillväxtområdena (TO) i VINNOVAs strategiska planering. Som en pusselbit för en ökad bostadsproduktion modernt organiserad efter en lean thinking -filosofi kan sektorn Trämanufaktur, exklusive möbler kraftigt växa från 28 till 46 miljarder SEK och sysselsättningen ökas med i storleksordningen 10 000 anställda. Möbelsektorns utveckling beror även av andra faktorer än den inhemska byggnationen, främst att på olika sätt öka den internationella konkurrenskraften både på hemmamarknaden och på export. Även delsektorn Möbler inom TO Trämanufaktur har tillväxtpotential, dock i mindre omfattning (se vidare avsnitt 4.1). 1.8 Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Ovanstående argumentering har primärt förts utifrån ett rationellt ekonomiskt perspektiv. Vi pekar bl a på att Trämanufaktur kan vitalisera det industrialiserade byggandet och härigenom kan sektorn bidra till ett ökat byggande och själv kraftfullt växa i termer av omsättning och sysselsättning. Träets roll och Trämanufakturs betydelse sett ur ett innovationssystemperspektiv stärks ytterligare om vi för in ekologiska och sociala aspekter. Insikten om de ändliga resurserna på vår jord och den ökande koldioxidhaltens påverkan på klimatet utgör en dramatisk global bakgrund för den ökande insikten att trä som byggmaterial intar en särställning. Trä är ett förnyelsebart material och har egenskapen att den binder koldioxid. I många europeiska länder finns idag nationella träbyggnadsprogram och intresset för att använda trä som byggnadsmaterial i ett mer rationellt bostadsbyggande är större än någonsin även i länder som saknar egen råvarubas. Ökad träanvändning är en viktig strategi för att utfylla Kyoto-avtalets målsättningar att få ner koldioxidutsläppen. Utöver Trämanufakturs bidrag till en hållbar ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet finns ett antal faktorer som också pekar på betydelsen för den sociala hållbarheten. Ett starkt Trämanufaktur innebär stora regionalpolitiska fördelar i form av ökad sysselsättning i avfolkningsbygder. Därtill är ett förbättrat boende privat och på jobbet en viktig del av det sociala välbefinnandet och ett sätt att attackera dagens höga sjukskrivningstal. 20

1.9 Paradigmskifte i trä- och byggforskningen Dock finns ett antal satsningar sedan slutet av 90-talet som pekar i rätt riktning, dvs framåt i värdekedjan jämfört med de mera traditionella insatserna inom trämekanik som utgår från sågverkens primärproduktion och den rent skogliga forskningen. Viktiga insatser som gjorts via NUTEK/VINNOVA är genomförandet av Trä-byggprogrammet och Möbelprogrammet. Därutöver skapades nya forskningsmiljöer inom WDAT (Wood Design and Technology) i Växjö, Skewood i Skellefteå och Luleå samt SSF:s forskarskola inom Trämekanik som administrativt drivs från Luleå tekniska universitet. Likaså är etablerandet av industriella utvecklingscentra (IUC) inom trä och NUTEKs nuvarande satsning på klusterbildningar inom träförädlande och möbelindustri viktiga inslag. Inom byggforskning finns bl a forskarskolan Competitive Building som utgör ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Luleå tekniska universitet, som driver utvecklingen mot industrialiserat byggande, dock inte primärt med trä som bärare av de prefabricerade komponentsystemen. I en bredare jämförelse är forskningsstödet som faller inom TO Trämanufaktur och som stöder ett paradigmskifte begränsat. Speciellt framgår detta om vi anlägger ett längre tidsperspektiv och om vi jämför med de satsningar på Husbygg respektive Skog och trämekanik som gjorts under exempelvis den senaste tjugoårsperioden. Detta upplever vi som ett problem med tanke på Trämanufakturs integrerande roll mellan de två andra etablerade innovationssystemen. Det finns därför behov av en fortsatt och förstärkt satsning på ett innovationssystem Trämanufaktur, en satsning som präglas av tydligare gemensamma visioner och mera koordinerade insatser. 1.10 Internationell utblick 1.10.1 Brist på arbetskraft i europeisk byggindustri Byggsektorn torde vara den enda mer betydande industrisektor som under senare delen av 1900-talet inte genomgått en genomgripande effektivisering. Efter mitten av 1960-talet har inte produktionsprocesserna utvecklats på något avgörande sätt. Antalet arbetstimmar som erfordras för att producera en enhet har istället ökat genom nya krav på produkt och arbetsmiljö. Den förhärskande produktionsmetoden är fortfarande att producera med utgångspunkt från byggnadens slutliga lokalisering platsbyggeri från insatsvaror. Detta är förståeligt inom den dominerande ROT-sektorn men mer svårbegripligt för nyproduktionen. Avsaknad av en kontinuerlig processutveckling har successivt höjt kostnads- och prisnivån för nyproducerade 21

varor och boende har därmed blivit allt dyrare relativt annan konsumtion. I de flesta europeiska länder har dessutom tidigare bostadssubventioner minskat eller helt avvecklats. Byggnadsarbete är i Norden ett höglöneyrke men i övriga Europa är bilden mer splittrad. Där föreligger fortfarande stora skillnader mellan utbildad och outbildad arbetskraft. Många byggmarknader har sedan årtionden varit beroende av utländsk arbetskraft. Storbritannien har nyttjat samväldets stora arbetskraftsreserv, i Frankrike har spanjorer och portugiser gästarbetat och i Tyskland har turkar i stor utsträckning stått för volymarbetet i en mycket segregerad bygghierarki (mästare lärling gesäll). Byggsektorns attraktivitet har överallt minskat bland de unga. I Sverige säger nu LO rent ut att det kommer att saknas bortåt 100 000 byggnadsarbetare om 10 år. I Storbritannien har den outbildade arbetskraften tagit över merparten av produktionen vilket både varit kvalitetssänkande och kostnadshöjande. Framförallt har det inneburit att produktionsmetoderna fått anpassas till kompetensnivån vilket förklarar dominansen av murade konstruktioner i landet. I Frankrike har en stor del av de kvalificerade gästarbetarna försvunnit eftersom både Spanien och Portugal numera har bland de högsta byggaktiviteterna i Europa. Dessa har till del ersatts av invandrare men det förekommer också en omfattande arbetskraftsimport från Centraleuropa från blivande EU-medlemsstater. I Tyskland råder nu djup lågkonjunktur inom byggsektorn (halverad produktionsvolym på 3 år), varför arbetskraftsbrist inte föreligger just där. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att på alla marknader med normal byggverksamhet föreligger brist på kvalificerad arbetskraft. I de länder där aktiviteten är låg är problemen inte lika synliga men latenta vid en volymökning. Detta är i högsta grad något som gäller för Sverige. Bristen på arbetskraft kommer att vara eller bli bestående i hela Europa och den utgör en stark drivkraft för ökad industrialisering där sådan är möjlig (inom nyproduktionen). Ökad industrialisering innebär med nödvändighet förändrade materialpreferenser då t.ex. murning svårligen kan ingå i en industrialiserad process. Trä har uppenbara fördelar i detta nya scenario men kommer att möta konkurrens från bland annat stål. Betong framstår som ett för tungt material i den dominerande låghusbebyggelsen. 22

1.10.2 Bostadsbyggandets internationalisering Byggande har i alla tider varit lokalt förankrat och detta gäller även sedan byggföretagen blivit stora och internationella. För att förstå de stora byggföretagens organisation bör man skilja på deras verksamhet inom infrastruktur- och husbyggnad. Infrastrukturbyggande är idag höggradigt internationaliserat här finns skalfördelarna för de stora företagen med specialistkompetens. Funktionskraven är i allt väsentligt desamma överallt, varför även designkunskapen kopplas till de stora byggföretagen. Ett fåtal aktörer tar en allt större del av marknaden och de opererar med högkvalificerad personal som arbetar internationellt. Marknaden består av broar, kraftverk, motorvägar osv. Husbyggande är fortfarande nationellt organiserat och använder generell, och av många känd, teknik. Här sitter inte produktkunskapen samlad i byggföretagen utan inom fristående och (utanför Norden) ofta mycket starka konsultgrupper. Kännedom om och resurser på den lokala marknaden är därför väl så starka egenskaper för husbyggande företag. Även de stora byggföretagen är väl medvetna om detta varför även de inom husbyggnad är tydligt lokalt förankrade. De uppträder i denna delsektor närmast som en federation av många små lokala enheter. Bostadsbyggande har tidigare följt det gängse mönstret inom husbyggnad med lokal produktion. Bostäder börjar dock bli ganska internationella produkter både till innehåll och funktion. De exteriöra skillnaderna är hanterbara och tenderar att minska, kunskapsinnehållet är ur byggteknisk synvinkel lågt. Nya aktörer med industriellt tillverkade produkter har därför kunnat etablera sig på denna marknad med lägre pris som huvudargument. Kostnadsfördelarna för industriellt producerade bostäder är stora och speciellt på marknader med arbetskraftsbrist. I Norden skapar de höga lönerna inom byggsektorn samma incitament för kunden att acceptera den nya tekniken även om den innebär vissa begränsningar i utformningen genom standardisering. Det finns nu tydliga tecken på att industrialiserat byggande i framtiden kommer att kunna utvecklas till en internationell marknad. Harmonisering av byggbestämmelserna (Eurocode införs 2008) samt omfattande CEmärkning innebär att gränshindren minskar och därmed öppnar för internationell komponenthandel. Den traditionella lokala och hantverksmässiga produktionen blir i framtiden också hårt pressad av aktörer från låglöneländer varför ökad användning av färdigtillverkade byggkomponenter är deras (enda) möjlighet att fortleva på den lokala marknaden. 23

1.10.3 Möbelindustrins internationalisering Svensk möbelindustri har en exportandel på 50-60 %, vilket är att betrakta som en hög exportandel jämfört med husbyggnad och övrig trämanufaktur som småhus, dörrar, fönster etc. Det främsta undantaget inom övrig trämanufaktur är golv, som har en hög grad av standardisering över ländergränser och en exportandel på upp mot 80 %. IKEA insåg tidigt, när miljonprogrammet i Sverige hade gått i graven, nödvändigheten av en internationalisering först med utgångspunkt från att hålla konkurrenterna bakom sig med attraktiva priser, därefter till att stärka varumärket med modern design. Med steget in i modern logistik och dess följder för en satsning på internationella marknader följde också etableringar för producerande bolag, sortimentsutveckling och inte minst egenägda inköpsbolag. Andra segment inom möbelbranschen som genomdrivit en mera kraftfull internationalisering är sängar och kontorsmöbler, med exempel som sängproducenterna Hilding Anders och Hästens samt kontorsmöbelstillverkarna Kinnarps och EFG. Gemensamt för dessa möbelproducenter är att de är större företag med egna resurser för en internationalisering. Inom andra möbelsegment, dominerade av mindre företag, är inte möjligheterna för en kraftfull internationalisering lika gynnsamma. Ett antal försök till exportsamverkan har gjorts under årens lopp, flertalet tyvärr med magra resultat. Internationaliseringens konsekvenser för svensk möbelindustrier kan därför ses som en divergerande utveckling. Å ena sidan stärker de stora aktörerna sina varumärken på utländska marknader bl. a genom integration framåt i värdekedjan (kontroll/ägande av distributionskanalerna) och med större fokus på varumärkesprofilering och design än på produktion (undantag IKEAs leverantörer). De segment som satsar mera inhemskt och i stor utsträckning på svensk möbelhandel är i dagsläget hårt pressade av internationell importkonkurrens. Detta är delvis beroende på att de möbelkedjor som konkurrerar med IKEA inte har tagit en klar och tydlig position som skiljer ut deras sortiment, utan väljer att i alltför hög utsträckning konkurrera med priset. Detta leder sin tur till att de svenska möbelkedjorna antingen själva eller via importörer alltmer köper in sortimentet från producenter lokaliserade till lågkostnadsländer. De företag som återfinns inom segmenten design för hem och offentlig miljö är fortfarande starkt beroende av den inhemska marknaden och de konsumenter eller upphandlare som efterfrågar hög design och funktion snarare än lågt pris. Sammanfattningsvis ser vi en trend i internationaliseringens spår för svensk möbelindustri som är att alltmer produktion förläggs till lågkostnadsländer samtidigt som svensk möbelindustri har alltför dålig kontroll över konsumentens/köpargruppens prioriteringar för design och funktion eller andra värden på produkten. 24

2 VINNOVA-studiens uppläggning 2.1 Uppdraget Studien av TO Trämanufaktur är ett led i VINNOVAs strategiarbete rörande framtida satsningar, bl a inom ramen för 18 olika tillväxtområden, där Trämanufaktur är ett. Projektet bygger vidare på en basanalys utförd av Eva Esping och ska innehålla en s k fördjupad framsyn. Studien ska innehålla följande delar: En visionsbild av Trämanufaktur fram emot år 2015. En rekommendation för hur Innovationssystemet skall utvecklas för att visionen ska kunna förverkligas. En analys av styrkor-svagheter-hot-möjligheter (i engelsk terminologi s k SWOT-analys). En beskrivning av nuläget Målbilden för visionen är hållbar ekonomisk tillväxt tillsammans med social och ekologisk hållbar utveckling. Uppdraget är bredare än att enbart avse hur VINNOVA ska inrikta sina insatser. Snarare gäller uppdraget en beskrivning och analys som kan ligga till grund för en nationell strategi för satsning på forskning och utveckling inom Trämanufaktursektorn. Nästa steg i analysarbetet, som inte ingår i uppdraget, är att a/fastställa vilka specifika program som ska utgöra VINNOVAs och b/rekommendera andra aktörers insatser för att stödja utvecklingen av TO Trämanufaktur. 2.2 Referensram för innovationssystemanalysen Studien har utgått ifrån en enkel modell av innovationssystem (Figur 2.1 nedan) som identifierar olika aktörer. Den samhälleliga aktören representeras i figuren nedan av en hierarki av aktörer från regering och riksdag och betydelsefulla ramvillkor som kan sägas utgöra en slag institutionell aktör ner till de s k mellanstrukturer som IUC, Teknikbrostiftelser o dyl som drivs med offentliga medel. Dessa mellanstrukturer kan ligga närmare industrin eller närmare högskolevärlden. Offentlig verksamhet kan i form av verk och myndigheter även vara en aktör med egna produktionssystem på samma sätt som näringslivet. Forskning och utveckling kan bedrivas i samma organisationer som också driver den operativa verksamheten eller vara förlagd på universitet och 25

högskolor. Utvecklingen av utbildningssystemet är också en mycket central faktor i ett innovationssystems uppbyggnad. Figur 2.1 En enkel modell (referensram) av innovationssystemet Regering och riksdag som beställare av FoU som utformare av FoU-politik Marknader Efterfrågan Företagen forskning utveckling produktion Offentlig verksamhet Högskolenära strukturer Mellanstrukturer (Institut, Teknopoler, IUC mfl) Företagsnära strukturer UoH forskning utbildning inkl post doc Teknisk utbildning ingenjörer, tekniker, övrig arbetskraft Betydelsefulla ramvillkor Patent och annan immaterialrätt Arbetsrättslagstiftning Standarder, mätteknik Publikationer och övrig information Torbjörn Winqvist, Vinnova 2.3 Marknadsdriven analysmetodik En av VINNOVAs mest centrala avstamp för analys av innovationssystem är just vikten av att ta utgångspunkt i marknaden. I Trämanufakturs fall innebär detta att utgångspunkten är boendet, mot vilket den absoluta merparten av all trämanufakturs verksamhet koncentreras. Om vi härleder boendet bakåt mot dess underliggande behov hamnar vi i en analys av byggnation och inredning, vilka överlappar varandra i den flytande gränsen rörande vilken inredning som ska anses vara fast (och ofta bestämmas av byggherren) respektive lös (och bestämmas av brukaren). Byggnation delar vi schematiskt in i exteriörlösningar, stommar och interiörlösningar. Inredningar består av möbler och övriga inredningar. I den följande analysen kommer vi att skilja på tre delsegment inom TO Trämanufaktur (se Figur 2.2 nedan): Nybyggnation, som fokuserar på byggnation av bostadshus och övriga hus som exempelvis kontorslokaler. Däremot ingår inte anläggningsbyggnation som i dagsläget har en begränsad omfattning för Trämanufaktur. Det innebär dock inte att byggnation av broar och bullerplank etc på sikt kan öka i omsättning och därmed i betydelse. Nybyggnation är den del av innovationssystemet som främst kommer att omfattas av en omstrukturering mot ökat industriellt byggande dvs en 26

ökad andel prefabricering och en snabb och effektiv slutmontering på byggarbetsplatsen. ROT-sektorn som inkluderar GDS och som främst avser interiörprodukter. Här kommer byggmaterialhandeln och inte minst de stora byggmaterialkedjorna att spela en stor roll och axla rollen av kanalkaptener. Kraven inom Trämanufaktur kommer att vara att ta fram konsumentanpassade lösningar som passar GDS-segmentet. Möbler och övriga inredningar av trä som i sig utgör ett antal grupperingar allt från IKEA-leverantörer med hög grad av produktionseffektivitet till mindre underleverantörer och från kontors- och sängtillverkare till tillverkare av designmöbler för hem- och offentligsegmenten. En utmaning inom detta delsegment är att gå från möbler som solitärer till interiöra lösningar som ser till helheten av möbler och övriga inredningar och interiörer som golv, väggar, tak, skåp, trappor etc. Figur 2.2 Analysmetodik stegvis härledning bakåt i värdekedjan Nyanskaffningsmarknad Ersättningsmarknad Byggnader Stommar Exteriör lösningar Boende Interiör lösningar Nybyggnation ROT/GDS Inredningar Möbler Inredningar Inredningar De olika delsegmenten hänger samman på flera sätt: Konstruktionsmässigt i betydelsen att om nybyggnationen i form av stommar och reglar mm konstrueras i trä kommer det att ha betydelse för val av interiörmaterial, detta i sin tur kan öppna nya möjligheter att skapa helheter av interiörer/inredningar och möbler, det vi ovan har kallat för interiöra lösningar. Denna koppling är viktig för arkitekter och konstruktörer som kan hitta nya lösningar och nya formspråk. Efterfrågemässigt i så motto att en ökad nybyggnation kommer att sätta fart på både ROT/GDS-sektorn och efterfrågan på inredningar. I den meningen har nybyggnationen en central roll som motor i det inhemska innovationssystemet Trämanufaktur. Utvecklingen på exportmarknaderna kan ha andra drivkrafter. 27