MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

Transkript

1 MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

2 DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt, förnybart och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning och logistik som utvecklar en modern byggindustri. Ett byggande som efterfrågas och drivs av samhällets hållbara omställning 2

3 MODERN TRÄBYGGNADSTEKNIK Organisation Logistik Process 3

4 LITE HISTORIA De första prefabricerade träpaviljongerna var gjorda 1830-talet av Fredrik Blom för King Karl XIV Johan 4

5 VI HADE VISIONER OCH UTVECKLADE SYSTEM 5

6 Vi hade visioner och utvecklade system

7 City of Sundsvall had a major fire on June 25,

8 FLERFAMILJSHUS HÖGRE ÄN TVÅ VÅNINGAR FÖRBJÖDS 8

9 DEN NYA HISTORIEN 1994 Sverige går med i EU Nationella träbyggnadsprogrammet % marknadsandel flervåningshus 10-tal producenter Kunskapsindustri med bred akademisk närvaro Projekt över hela Sverige Stor variation i projekt 9

10 BOSTADSBYGGANDET I SVERIGE - Sedan kraschen historiskt lågt, men ökar nu byggdes lägenheter vara v 4500 småhus! Vi behöver bygga ca per år - Trä marknadsandel på 10% i flerfamiljshus med fler än två våningar - Förändrad struktur med stark urbaniseringstrend men inte bara Stockholm Göteborg o Malmö, utan även Stockaryd Växjö etc - Regeringen utlovat ökat bostadsbyggande, men redan nu är byggandet i gång, 2013 är prognosen lgh, 2014 ännu högre - Trä behåller marknadsandel på 10% tack vare starka aktörer som Rikshem/Folkhem Boklok/Skanska samt Lindbäcks Bygg. 10

11 Varför bygga med trä?

12 3 VIKTIGA DRIVKRAFTER Behov av minskad klimatpåverkan Behov av ökat byggande OCH mer effektiva byggprocesser Behov av ökad sysselsättning över HELA landet 12

13 BRIST PÅ ARBETSKRAFT I BYGGSEKTORN Stora pensionsingångar Lågt intresse från ungdomar Trähusindustrin bildar kompletterande byggsektor med produktion över hela landet och montering i tillväxtorter. 13

14 BOSTADSBRIST Men också brist på: - Broar - Vårdboenden - Idrottshallar - Skolor - Parkeringshus - Lantbrukslokaler 14

15 BOSTADSBRIST Men också brist på: - Broar - Vårdboenden - Idrottshallar - Skolor - Parkeringshus - Lantbrukslokaler 15

16 KLIMATFRÅGAN ANDRA VÅGEN Varje kubikmeter trä som används i ett massivträhus som Strandparken minskar koldioxidutsläppen med 2 ton, jämfört med ett likadant betonghus! Arne Olsson, vd Folkhem 16

17 MILJÖMÄRKNINGAR CERTIFIERINGAR AV FASTIGHETER 17

18 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Från en fråga om bra miljöval till en stark yttre drivkraft. 18

19 RAPPORT MED STOR BETYDELSE! 19

20 Byggande större klimatbov än personbilarna! Livscykelanalys av hela byggprocessen, Life Cycle Assessment (LCA) Rivning? Byggandee Pågående forskningsprojekt som drivs gemensamt av Veidekke, Skanska, NCC, Peab, Sveriges Byggindustrier, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakedemin (IVA), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), IVL och ÅF Bild:Byggfakta

21 Klimatbelastning CO 2-ekv uppströms respektive nedströms beräknat på ett nytt energisnålt flerbostadshus Exklusive hushållsel blir klimatbelastningen nästan dubbelt så stor uppströms jämfört med nedströms

22 Källa: IVA, ÅF, KTH och IVL Flerbostadshus uppströms

23 IVA:S REKOMMENDATION! Det behövs en dialog mellan sektorns aktörer, myndigheter och politiker så att politiska beslut tas med kunskap om klimatpåverkan av byggprocessen. Regeringen bör ge berörda myndigheter, till exempel Trafikverket och Boverket, i uppdrag att utveckla upphandlingsmodeller i samarbete med branschen, för att stimulera till minskad klimatbelastning vid investeringar. Formas, Vinnova med flera statliga forskningsfinansiärer behöver uppmärksamma klimatbelastningen av byggprocessen vid allokering av medel för forskning och kunskapsspridning. Byggbranschen och forskare bör i samverkan utveckla och standardisera metodfrågor så att alla beräkningar utförs med samma förutsättningar och ger jämförbara resultat. Beställare, byggföretag, projektutvecklare med flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan identifiera sin egen roll och därmed bidra till ökad kunskap på området. Kommuner bör även uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar, vilket kräver att beräkningar görs på samma sätt för att kunna formulera rättvisa och uppföljningsbara mål. 23

24 Hållbart kulturarv Definition av hållbar utveckling : Utveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjighet att tillgodose sina behov.

25 INTE HÅLLBART: 25

26 HÅLLBART BYGGANDET = INDUSTRIELLT BYGGANDET Kontroll på kvalitet, logistik, kostnader och arbetsmiljö. Mindre tid, mindre kostnader, mindre slöseri! + Mindre klimatpåverkan i materialet = MATERIAL OCH METOD FÖR FRAMTIDENS CIRKLÄRA EKONOMI! 26

27 MÖJLIGHETERNA ÄR GODA: bostäder ska byggas till XX miljoner till upprustning av befintligt bostadsbestånd Skolrot upprustning av skolor 3500 broar ska bytas ut 27

28 VÄRLDEN BÖRJAR FÖRSTÅ! 28

29 ÅRETS BYGGNAD I STOCKHOLM 2014!

30 VÄLKOMNA PÅ TRÄRESAN - DET GODA BYGGANDET!