Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 År Fetma pojkar Fetma flickor Medel Expon. (Medel) Malmö Stads Välfärdsredovisning 2011 Birgit Modén (personlig kommunikation) Nybesök 2011 Barnfetma per förvaltning Med ny diagnos 300 250 200 150 100 50 0 Antal ind SUS HBG YSTA KSD PV HLM TBG LKRA ÄHLM CNS PRPV PSYK
Barnfetma i Skåne 14 12 10 8 Procent 6 4 2 0 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Läsår Malmö Klippan Svedala Trelleborg Vellinge Små och osäkra siffror Utom för Malmö Vårdprogramsprocess Ansvarig för revision av vårdprogram tidigare framtaget av alla medarbetare på Barnöverviktsenheten 2006: Carl-Erik Flodmark Referens grupp: Barnläkareföreningens Nationella Barnfetmagrupp Expertgrupp obesitas Primärvården Skåne 2 AKO Barnhälsovårdens kompetenscentrum Expertgrupp pediatrik (Region Skåne) Studiebesök i London, Richmond Virginia, Denver Colorado (extern finansiering) Vårdprogramsprocess Hälso- och sjukvårdsledningen, Avdelningen för kunskapsstyrning AKO Region Skåne mars 2013 Referensgrupp skolläkare Referensgrupp barnmottagningar Expertgrupp pediatrik maj 2013 Expertgrupp Obesitas okt 2013 Södra Regionvårdsnämnden via regional kunskapsgrupp i pediatrik
Behandlingsprinciper Psykologisk modell evidensbaserad Medicinsk utvärdering Evidensbaserad Bästa kliniska praxis (expert opinion) Alla barn oavsett bostadsort får samma medicinska utredning Förändringar i den medicinska utredningen Pre-diabetes OGTT tas bort Blodfetter - statinbehandling Sköldkörtelsjukdom färre kontrolleras Högt blodtryck utvidgad utredning Leverkomplikationer cck18 införs med en förenklad och en större utredning Sömnapnébryts ut Nya remissgränser Remiss till specialistmottagning Remiss till Barnöverviktsenheten (BMI Båda En Ålder (fyllda BMI oavsett ärftlighet Inom Södra föräldrarna förälder år) (motsvarar iso-bmi 30) Sjukvårdsregionen BMI>30 BMI>30 2 20 23 21 22 3 19 22 20 21 4 19 22 20 21 5 19 22 20 21 6 20 23 21 22 7 21 24 22 23 8 22 25 23 24 9 23 26 24 25 10 24 26 11 25 27 12 26 29 13 28 31 14 29 32 15 29 33 16 29 34 18 30 35 17 30 35 Sid 23
Nya remissgränser Gränsen höjs till Barnöverviktsenheten för barn över 10 år BMI gräns i kombination med tilläggskriterier Utrymme för yngre barn Utrymme för rätt remisser Ingen kö Tilläggskriterier BMI 23 före 2 års ålder Adiposity rebound för 2 års ålder (se Fig 3 nedan). Inskriven eller föremål för pågående utredning inom habiliteringen Särskilt stöd från socialtjänsten eller pågående utredning Annan kronisk sjukdom som påverkar risken för fetma eller som förvärras av övervikt/fetma Nydebuterad typ 2 diabetes Tilläggskriterier forts Psykosocial belastning t ex långdragen skolfrånvaro Påtaligt snabb ökning av BMI ( 1 SD per år) Bedömning ett år före obesitaskirurgi (BMI 40 16-18 år, BMI 35 för ev op efter 18 års ålder) Bedömning av viktreduktionsbehov hos tonåringar inför mammarplastik Bägge föräldrarna har genomgått obesitaskirurgi
Gräns för regional remiss utan ärtflighet Vision Alla barn oavsett bostadsort får samma medicinska utredning Alla barn oavsett bostadsort får samma evidensbaserade samtalsbehandling Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerat rådgivande samtal (prio grupp 3 där 1 är högst och 10 lägsta prioritet) vid fetma Socialstyrelsen rekommenderar inte enkla råd (prio grupp 10) eller rådgivande samtal (priogrupp 9) eller rådgivande samtal med särskild uppföljning (prio grupp 10) Det krävs således ett kvalificerat rådgivande samtal rörande matvanor vid fetma och enkla råd till vuxna har inte visat sig vara verkningsfullt. Barn omfattas ej eftersom det vetenskapliga underlaget saknades för alla fyra levnadsvanor (rökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet).
Familjebehandlingsmodell SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi): Första besöket Hela teamet Utredning Bedömning Målsättning SOFT Uppföljning i olika konstellationer Familjebehandling baseras på familjeterapi Flodmark CE et al. Pediatrics 1993;91:880-884 Nowicka, Pietrobelli and Flodmark. International Journal of Pediatric Obesity 2007 Beskrivning av modellen forts 2 Nowicka P, Flodmark, CE Clin Child Psyhcol Psych 2011:129-145 Tvärvetenskapligt arbetssätt Medicin (barn) Kost Fysisk aktivitet Psykologisk/sociologisk Teamsamverkan en förutsf rutsättning ttning för f r att skräddarsy en individuellt anpassad behandling
Vem behandlas på BÖE = regional nivå Nya patienter 166 år 2010 244 år 2012 Återbesök 503/436 samma period Ålder Flickor/Pojkar 124/120 Väntetid 2-6 veckor 2013 (8 mån 2010) Familjeviktskolan Multipelfamiljebehandling(12 st) Pedagogiskaochsamtalsmetoderför tonåringar 12-19 år och familjen 72 familjerbehandladesettår Resultatunder BMI SDS 3,5 P Nowicka et al, Obesity Research, Vol 13, September 2005 P Nowicka et al, International Journal of Obesity, Vol 29, September 2005 P Nowicka et al International Journal of Pediatric Obesity, Vol 3, 2008 Samtalsbehandling vid fetma Behandlingskostnad Behandlingens intensitet Braet C et al (Belgium) 30 besök per år Epstein L et al (USA) 14 besök Single Family Treatment 3,8 besök/år i 2 år Family Weight School 3,4 besök i ett år Behandlingskostnad En familj behandling 3 000 per familj Familjeviktskola 1 300 per familj
Hur förklarar f man fetmans uppkomst Genetiska faktorer förklarar f ca 40% av vuxenfetma Miljön är r den utlösande faktorn allergi mot kalorier! Generna finjusteras tidigt genom programmering Kost? Andra miljöfaktorer Förslag till indelning av fetma Storvuxenhetsfetma barnens fetmaform Börjar i 5-10 års ålder Ärftlig Äter normalt Måttligt ökade hälsorisker Bukfetma - insprängd Börjar senare ofta vuxen ålder Mer livsstilsberoende Kraftigt ökade hälsorisker Bukfetma - skalfetma
Ärftlig vikt Arv för normalvikt Arv för smalhet Arv för övervikt Äter lite för mycket Äter mycket Äter lite mindre Måttlig övervikt Riskfaktorer att utveckla övervikt Ärftlighet Miljöfaktorer Familjefaktorer (shared-environment) Bostadsområdet, sociala faktorer inkomst, utbildning (non-shared environment) Risken att bli överviktig som vuxen 21-29 år (odds kvot) Ålder Barnfetma En förälder Två 1-2 1,3 3,2 13,6 3-5 4,7 3,0 15,3 6-9 8,8 2,6 5,0 10-14 22,3 2,2 2,0 15-17 17,5 2,2 5,6 N Engl J Med 1997;337:869-873
BBS Panhypo OI
MC4 receptor defekt? Vision genomförande Primärvård Prevention evidensbaserad metodik saknas Handledning i evidensbaserad överviktsbehandling av barn Barnhälsovård Prevention evidensbaserad metodik saknas Behandling handledare behöver utbildning Barnspecialistmottagningar Psykolog/beteendevetare anställs och utbildas i en evidensbaserad fetmabehandling av barn Handledning i evidensbaserad fetmabehandling av barn av all personal Resurser saknas för handledning i en evidensbaserad beteendemodifierande modell Skolhälsovården Hur samverka mellan Region Skåne och kommunerna Vision Återfår resurser för att kunna bedriva verksamhet som kompetenscentrum Utbildar i evidensbaserad barnfetmabehandling Handleder handledare i evidensbaserad barnfetmabehandling