Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

statens folkhälsoinstitut r 2005:20 issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-352-x författare: anton lager, bjöörn fossum och sven bremberg omslagsfotografi: ulf palm/pressens bild

Innehåll Sammanfattning 5 Abstract 6 Bakgrund 7 Syfte med studien och med delanalyser 7 Metod 8 Val av ålder 9 Kommuner med datoriserade journalsystem 9 Tillvägagångssätt 9 Moderns utbildning som mått på socioekonomisk position 10 Etiska överväganden 10 Resultat 11 Diskussion 15 Medverkande 18 Referenser 19

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 5 Sammanfattning Bakgrund: Övervikt är ett stort folkhälsoproblem. För att värdera de samlade effekterna av förebyggande insatser är det angeläget att följa utvecklingen över tid. För barn saknas dock nationell statistik. Inom skolhälsovården insamlas uppgifter om längd och vikt rutinmässigt. Studiens syfte var att initiera ett nationellt uppföljningssystem av barns övervikt och fetma baserat på dessa uppgifter. Metod: Förekomst av övervikt och fetma bestämdes genom beräkning av body mass index (BMI) justerat för ålder och kön efter den metod som utvecklats av Cole och medarbetare (2000). Studien inriktades på barn i skolans år 4. I de kommuner där skolhälsovårdens journaler är datoriserade kan uppgifterna sammanställas relativt enkelt. Fyra kommuner med datoriserade journalsystem lämnade uppgifter: Västerås, Umeå, Karlstad och Ystad. Med hjälp av barnens personnummer inhämtades uppgifter om mödrarnas utbildningsnivå. Resultat: Uppgifter om BMI erhölls från 3165 barn med en genomsnittlig ålder om 10 år och 2 månader. I två av de fyra kommunerna, Karlstad och Umeå, var mödrarnas utbildningsnivå något högre än i landet i stort. Övervikt och fetma förekom dock i ungefär samma omfattning i alla fyra kommunerna. Andelen barn med övervikt i hela urvalet var 18,7 procent och andelen barn med fetma 4,9 procent. Diskussion: Resultatet av studien visar att det är praktiskt genomförbart att basera ett nationellt uppföljningssystem av övervikt och fetma bland barn på uppgifter om längd och vikt från skolhälsovården. Eftersom övervikt och fetma är vanligare i familjer med kort utbildning kunde man förvänta sig att förekomsten av övervikt och fetma skulle vara lägre i Karlstad och Umeå jämfört med de två andra kommunerna. Så var dock inte fallet. Detta talar för att de noterade skillnaderna i utbildningsnivå har begränsad betydelse och att de fyra studerade kommunerna kan ge en bild som är representativ för landet som helhet.

6 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Abstract Background: Overweight is an important public health issue. Evaluations of future preventive interventions demand a national follow-up system. This is lacking for children. The school health care services routinely measure children s length and weight. The aim of the study was to initiate a national follow-up system of children s overweight and obesity based on these data. Method: The prevalance of overweight and obesity were assessed by calculation of body mass index (BMI) adjusted for age and sex by the method was developed by Cole et al (2000). The study targeted 10 year old children. If the school health care records are computerized the data can easily be compiled. Four municipalities with computerized school health care records provided data: Västerås, Umeå, Karlstad and Ystad. Information about the mothers level of education was added through the children s social security numbers. Results: BMI data from 3165 children with an average age of 10 years and 2 months were collected. The mothers level of education was somewhat higher in two of the municipalities, Karlstad and Umeå, than in the country as a whole. Overweight and obesity occurred to approximately the same extent in all four municipalities. The proportion of children with obesity in the whole sample was 18,7 percent and the proportion of children with obesity 4,9 percent. Discussion: The results of the study show that it is feasible to base a national follow-up system of overweight and obesity among children on length and weight data from the school health care services. Since overweight and obesity are more common in families with short education, one could expect that the prevalence of overweight and obesity would be lower in Karlstad and Umeå compared with the other two municipalities, but this was not the case. This indicates that the importance of the noted differences in level of education is limited and that the four studied municipalities can give a picture that is representative for Sweden as a whole.

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 7 Bakgrund Övervikt är ett stort folkhälsoproblem i Sverige liksom i andra höginkomstländer. Utvecklingen bland barn och unga är särskilt oroande eftersom övervikt under uppväxtåren brukar fortsätta i vuxen ålder. För att värdera de samlade effekterna av kommande insatser är det angeläget att följa utvecklingen över tid. För vuxna finns ett system för övervakning genom undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) (1). För barn saknas dock nationell statistik och de enda tillgängliga uppgifterna kommer från enskilda forskningsstudier. Det behövs således ett nationellt uppföljningssystem. Detta system skulle kunna bygga på nya upprepade forskningsstudier. En fördel med ett system som bygger på forskningsstudier är att mätningarna får hög precision. Inom skolhälsovården insamlas dock redan regelbundet uppgifter om längd och vikt. Dessa kan ligga till grund för tillräckligt tillförlitliga beräkningar av övervikt och fetma. Att sammanställa redan befintliga uppgifter är billigare än att genomföra nya mätningar. Att skolhälsovårdens uppgifter inkluderar alla barn, och inte bara ett urval, innebär också statistiska fördelar och möjliggör bland annat fler analyser på lokal nivå. Detta talar för att basera det nationella uppföljningssystemet på skolhälsovårdens uppgifter. Ett uppföljningssystem baserat på skolhälsovårdens uppgifter kan byggas upp i etapper. Ur ett statistiskt perspektiv vore det optimalt att låta den första etappen i uppföljningssystemet bestå av ett stort slumpmässigt urval av svenska kommuner. I praktiken är detta dock inte möjligt och den första delen måste bestå av ett mindre bekvämlighetsurval. Att det första urvalet väljs på praktiska grunder gör att det blir viktigt med en analys av de kommuner som ingår. Syfte med studien och med delanalyser Syftet med studien var att initiera ett nationellt uppföljningssystem av barns övervikt och fetma baserat på de uppgifter om längd och vikt som skolhälsovården rutinmässigt samlar in. Syftet med en första delanalys var att jämföra de deltagande kommunerna med avseende på socioekonomi och förekomst av övervikt eller fetma. Syftet med en andra delanalys var att beskriva fördelningen av övervikt och fetma i urvalet i stort samt efter kön och socioekonomi.

8 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Metod Vid övervikt och fetma har individen ökad mängd fettväv. En vanlig metod för att avgöra om detta problem föreligger är att beräkna body mass index (BMI). Värdet för BMI erhålls genom att dividera kroppsvikten med den kvadrerade kroppslängden. En vuxen med BMI > 25 kg/m 2 anses ha övervikt och BMI > 30 kg/m 2 anger fetma. Metoden är relativt tillförlitlig. Dock får exempelvis en kroppsbyggare med stor muskelmassa ett högt BMI utan att ha en ökad mängd fettvävnad. För barn är BMI lägre än för vuxna och BMI varierar med ålder och kön. Fram till två års ålder ökar BMI-medelvärdet. Mellan två och fem års ålder minskar det. Efter fem års ålder ökar medelvärdet igen. Gränserna för övervikt och fetma bland barn måste därför justeras för ålder och kön. I detta arbete används den metod för justering som Cole och medarbetare har utvecklat (2). Denna metod används rutinmässigt inom svensk skolhälsovård. Några gränser för övervikt och fetma efter ålder anges i tabell 1. Tabell 1. Gränser för övervikt och fetma hos barn efter ålder enligt Cole och medarbetare (1). Övervikt (BMI motsvarande Fetma (BMI motsvarande >25 kg/m 2 hos vuxna) >30 kg/m 2 hos vuxna) Ålder (år) Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2 18,41 18,02 20,09 19,81..... 5 17,42 17,15 19,30 19,17..... 9 19,10 19,07 22,77 22,81 9,5 19,46 19,45 23,39 23,46 10 19,84 19,86 24,00 24,11 10,5 20,20 20,29 24,57 24,77 11 20,55 20,74 25,10 25,42 11,5 20,89 21,20 25,58 26,05..... 15 23,29 23,94 28,30 29,11..... 18 25,00 25,00 30,00 30,00

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 9 Val av ålder Övervikt och fetma förekommer i alla åldrar under uppväxten. Skolhälsovården registrerar barnens längd och vid ett flertal tillfällen. Det skulle därför vara möjligt att beskriva överviktsutvecklingen över tid i olika åldrar. Troligen är dock denna utveckling över tid liknande i alla åldersgrupper. Detta talar för det lämpliga i att samla uppgifter från endast en ålder. Med ökad ålder ökar precisionen i mätningarna. Barn kommer dock in i puberteten vid olika åldrar och puberteten påverkar utveckling av fettvävnad. Detta talar för att ett övervakningssystem med fördel bör gälla en ålder kort tid före puberteten. Barn i grundskolans år 4 är en lämplig åldersgrupp. I år 4 väger och mäter skolsköterskorna vanligen alla barn. Kommuner med datoriserade journalsystem I allt fler kommuner används datoriserade journalsystem. Uppgifterna om längd och vikt i dessa kommuner går relativt enkelt att ställa samman. Tolv kommuner med datoriserade journalsystem identifierades. Fyra av dessa kommuner (Västerås, Umeå, Karlstad och Ystad) har lämnat uppgifter. I Karlstad och Ystad ingick samtliga skolor i kommunerna, i Umeå endast skolor i tätorten och i Västerås samtliga skolor utom en kommunal skola samt friskolorna. I Västerås skiljde sig deltagande barn inte socialt från de barn som inte deltog (personligt meddelande, Hallberg, M., 050113). Tillvägagångssätt I samtliga kommuner användes ett journalsystem för skolhälsovård som utvecklats av ProfDoc. Uppgifter om längd och vikt hade rutinmässigt lagts in i dessa journaler. I den mån skolhälsovården inte redan hade program för beräkning av BMI enligt Cole för varje enskild elev tillhandhöll Statens folkhälsoinstitut programkod för detta. Kommunens samordnande skolhälsovårdssjuksköterska sammanställde, i samråd med skolhälsovårdsöverläkare, uppgifterna om eleverna i en databas. Databasen innehöll, för varje elev, namn, personnummer, barnets ålder vid undersökningen, skola samt BMI. Databasen sändes till Statistiska centralbyrån (SCB) som med hjälp av barnets personnummer lade till moderns utbildningsnivå, se nedan. Databasen sändes sedan till Statens folkhälsoinstitut utan namn och utan personnummer.

10 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Moderns utbildning som mått på socioekonomisk position Övervikt och fetma är vanligare i socialt mindre gynnade grupper. Ett mål för folkhälsopolitiken i Sverige är att minska skillnader i hälsa olika grupper i samhället emellan. Det är därför angeläget att i ett övervakningssystem kunna följa utvecklingen av övervikt i olika sociala skikt. Föräldrars utbildningsnivå är en indikator på social position. Uppgifter om utbildningsnivå finns lagrade i Statistiska centralbyråns utbildningsregister. I svenska studier förefaller moderns utbildningsnivå ha större betydelse för olika hälsoutfall bland barn, jämfört med faderns utbildningsnivå. Därför gjordes koppling av barnet till moderns utbildningsnivå. Etiska överväganden Varje behandling av en uppgift om en enskild individs hälsa innebär ett visst intrång, även om sammanställningar görs så att det inte går att identifiera enskilda individer. Mot detta intrång ska vägas den nytta för befolkningen i stort som sammanställningar kan medföra. Ett stort antal rutinmässigt insamlade uppgifter om enskilda individers hälsa läggs in i register och sammanställs regelbundet. Några exempel är uppgifter om graviditet och nyföddhetstid (Medicinska födelseregistret) och diagnoser vid sjukhusvård (Slutenvårdsregistret). Vissa uppgifter om hälsa kopplas även till andra register, exempelvis utbildningsregistret, för att möjliggöra beskrivning av fördelning av hälsoproblem i olika grupper i samhället. Intrånget i den personliga integriteten uppfattas vara så ringa att aktivt samtycke inte krävs. Särskild information om att vissa bearbetningar görs efter koppling till andra register lämnas vanligen inte. Uppgifterna om övervikt och fetma är att jämställa med de uppgifter som redan samlas in om enskilda människors hälsa. Föräldrarna informerades därför endast om att uppgifter om längd och vikt sammanställdes och att ingen enskild individ skulle kunna identifieras, men att föräldrarna, om de så önskade, kunde avböja att uppgifter lämnades vidare. I analogi med rutiner kring behandling av andra hälsouppgifter lämnades ingen särskild information om att uppgifter om barnet kopplades till moderns utbildningsnivå.

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 11 Resultat Totalt var 3 173 barn inskrivna vid undersökningstillfällena i de fyra kommunernas deltagande årskurser och skolor, se tabell 2. Uppgifter om BMI erhölls från 3 165 barn (99,7 %). Den genomsittliga åldern var 10 år och 2 månader med en spridning från 9 till 11,5 år. Tabell 2. Karakteristika för de fyra urvalen av barn. Västerås Umeå Karlstad Ystad Samtliga Skolår År 4 År 3 År 4 År 4 Undersökningsterminer Ht 03 Ht 03 Vt 04 Ht 03 Vt 04 Ht 03 Vt 04 Antal barn i deltagande skolor 1 134 602 1102 335 3 173 Undersökta med BMI-data 1 131 602 1102 330 3 165 Undersökta med BMI-data och uppgifter om mödrars utbildning 1 100 584 1074 317 3 075 Genomsnittlig ålder vid 10 år 4 mån 9 år 8 mån 10 år 5 mån 10 år 3 mån 10 år 2 mån undersökningstillfället* Min-maxålder avrundat till 9 11 år 9 10,5 år 9 11,5 år 9,5 10 år 9 11,5 år närmsta passerade halvår * För Västerås, Umeå och Karlstad beräknade på åldrar avrundade till närmsta passerade halvår. För Ystad beräknat på åldrar avrundade till närmsta passerade månad. I en analys jämfördes utbildningsnivån hos mödrarna till de undersökta barnen i de fyra kommunerna med utbildningsnivån hos mödrar till barn i samma ålder i hela landet. Mödrarnas utbildningsnivå var jämförbar med landet som helhet i två kommuner, Västerås och Ystad och högre i två kommuner, Karlstad och Umeå, se tabell 3. Tabell 3. Utbildningsnivå för mödrar till barn i urvalet samt mödrar till barn födda 1993 i hela landet. Andel mödrar med angiven utbildning (%) Mödrars utbildningsnivå Västerås Umeå Karlstad Ystad Hela urvalet Hela landet* Förgymnasial 11 7 10 8 10 12 Högst 2-årigt gymn. 33 25 29 35 30 35 3-årigt gymn. 20 12 17 20 17 18 Eftergymn. <3 år 20 25 21 20 21 18 Eftergymn. 3 år 16 31 23 16 22 16 *Uppgifterna är från 2002

12 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Andelen överviktiga i de fyra kommunerna varierade mellan 18,0 och 19,2 procent och andelen med fetma varierade mellan 4,36 och 5,31 procent, se figur 1. Skillnaderna mellan de fyra kommunerna var således små och låg alla inom de statistiska konfidensintervallen. De kan alltså förklaras som slumpvariation. Procent 25,0 20,0 18,0 19,1 19,2 18,5 15,0 10,0 5,0 5,31 4,98 4,36 4,85 0,0 Västerås Umeå Karlstad Ystad Övervikt Fetma Figur 1. Andel barn med övervikt och fetma i de fyra kommunerna samt 95-procentiga konfidensintervall. Det genomsnittliga BMI-medelvärdet var lägre i Umeå än i övriga kommuner, se tabell 4. Skillnaden gentemot Västerås respektive Karlstad är statistiskt signifikant på femprocentsnivån. Denna skillnad förefaller dock hänga ihop med umeåbarnens lägre ålder, se diskussionen. Tabell 4. Medelvärden för BMI med 95-procentiga konfidensintervall i de fyra kommunerna (kg/m 2 ). Västerås Umeå Karlstad Ystad Medel-BMI 18,45 17,98 18,42 18,32 95 %-konfidensintervall 18,26 18,64 17,75 18,20 18,24 18,60 18,00 18,64

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 13 I en andra delanalys behandlades hela urvalet samlat och andelen med övervikt och fetma respektive med övervikt eller fetma undersöktes. Andelen barn med övervikt i urvalet var 18,7 procent och med fetma 4,9 procent, se figur 2. Procent 25,0 23,5 +/ 1,5 20,0 18,7 +/ 1,4 15,0 10,0 5,0 4,9 +/ 0,8 0,0 Hela urvalet Övervikt Fetma Övervikt eller fetma Figur 2. Andelen barn med övervikt, fetma, och övervikt eller fetma i hela urvalet, samt 95-procentiga konfidensintervall. Förekomsten av övervikt och fetma över kön undersöktes också. Förekomsten av övervikt var något högre bland flickor och förekomsten av fetma var något högre bland pojkar medan den samlade förekomsten av övervikt eller fetma var lika för de två könen, se tabell 5. Skillnaden i förekomst av fetma är statistiskt signifikant (5 % -nivån). Tabell 5. Förekomst av fetma och övervikt över kön baserat på uppgifter från Västerås, Umeå och Karlstad. Andel (%) Flickor Pojkar Övervikt 20,0 17,3 Fetma 3,80 5,94 Övervikt eller fetma 23,8 23,3

14 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Slutligen undersöktes förekomsten av fetma och övervikt över mödrarnas utbildning. Det förekom skillnader. Till exempel var förekomsten av övervikt 1,6 gånger vanligare och fetma 2,0 gånger vanligare bland barn till mödrar med enbart förgymnasial utbildning jämfört med barn till mödrar med eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, se tabell 6. Tabell 6. Andel barn med övervikt respektive med fetma efter mödrars utbildning samt odds ratio (OR) med 95-procentiga konfidensintervall, hela urvalet. Andel barn (%) OR övervikt OR fetma Mödrars utbildningsnivå Övervikt Fetma (95%-konfidensintervall) (95%-konfidensintervall) Förgymnasial 22,4 6,8 1,55 (1,10 2,19) 2,01 (1,07 3,73) Högst 2-årigt gymn. 20,3 6,8 1,36 (1,05 1,78) 2,00 (1,24 3,32) 3-årigt gymn. 20,2 3,6 1,36 (1,01 1,84) 1,03 (0,55 1,91) Eftergymn. <3 år 15,7 3,5 1 1 Eftergymn. 3 år 17,5 3,6 1,14 (0,85 1,53) 1,04 (0,57 1,87)

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 15 Diskussion Resultatet av studien visar att det är praktiskt genomförbart att basera ett nationellt uppföljningssystem av övervikt och fetma bland barn på uppgifter om längd och vikt från skolhälsovården. Urvalet illustrerar visserligen några problem som är typiska när det inte handlar om forskningsstudier, som att barnen i respektive kommun har något olika åldrar och att en kommun rapporterar data från ett år yngre barn. Eftersom informationen om barnens åldrar finns tillgänglig i statistiken går det dock att ta hänsyn till detta i kommande uppföljningar. I två av de fyra kommunerna som ingick i urvalet, Karlstad och Umeå, var mödrarnas utbildningsnivå något högre än i landet i stort. Eftersom övervikt och fetma är vanligare i familjer med kort utbildning kunde man förvänta sig att förekomsten av övervikt och fetma skulle vara lägre i Karlstad och Umeå jämfört med de två övriga, Västerås och Ystad. Så var dock inte fallet. Detta talar för att de noterade skillnaderna i utbildningsnivå har begränsad betydelse och att de fyra studerade kommunerna kan ge en bild som är representativ för landet som helhet. I studien registrerades också direkt avlästa BMI-värden, utan korrektion för ålder enligt Cole och medarbetare. Barnen i Umeå visade sig ha lägre genomsnittliga BMI-värden. Detta förklaras troligen av deras lägre ålder. Då rutinmässigt insamlade data används kan barnens åldrar variera något mellan kommuner. Eftersom barnens ålder påverkar okorrigerade BMI-värden är sådana mått mindre lämpliga att använda. Eftersom många av de kommande insatserna kommer att vara skolbaserade vore det en styrka om det nationella uppföljningssystemet kunde användas för jämförelser mellan skolor. Relativt enkla beräkningar visar dock att barnen i en årskull på en skola (ofta runt 30 barn) är ett för litet antal för analyser. Det krävs till exempel omkring 600 barn för att skillnaden mellan 20 och 25 procent med fetma eller övervikt ska bli statistiskt signifikant eller omkring 150 barn för att skillnaden mellan 20 och 30 procent ska bli det. Den minsta möjliga jämförelseenheten i det här systemet tycks därför vara kommunerna. Den andra delanalysen gav uppgifter om förekomsten av övervikt och fetma i hela urvalet. Andelen barn med övervikt eller fetma var 23,5 procent. I tabell 7 sammanställs tidigare tillgängliga uppgifter om övervikt och fetma bland svenska barn från 1970-talet och framåt (1, 3-9). I flera fall har uppgifter från närliggande åldrar respektive från olika undersökningar som genomförts samma år sammanställts för att ge så stora urval som möjligt. Därefter har konfidensintervall beräknats. Som synes ligger andelen om 23,5 procent med övervikt eller fetma i föreliggande arbete i närheten av uppgifterna från samma åldrar under 2000-talet. Den andra delanalysen visade vidare att förekomst i fetma var något vanligare bland pojkar men att förekomsten av övervikt och fetma sammantaget inte skilde sig mellan könen. I de övriga uppgifter som finns tillgängliga om samma åldrar under 2000-talet förekommer inga större skillnader mellan könen vare sig med avseende på fetma eller övervikt

16 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning (3, 5). Könsskillnaderna tycks istället börja i åldern 25-34 år där 45 procent av männen respektive 26 procent av kvinnorna led av övervikt eller fetma 2003 (1). Förekomsten av övervikt och fetma ökar sedan med åldern, men skillnaderna minskar. Vid 65-74 års ålder led 61 procent av männen respektive 54 procent av kvinnorna av övervikt eller fetma. Den andra delanalysen bekräftade slutligen att det fanns skillnader i förekomst av övervikt och fetma över mödrars utbildningsnivå. Sociala skillnader i förekomst av övervikt eller fetma har konstaterats i flera andra svenska studier (3, 7-11). I en av dessa har man undersökt skillnader över mödrars utbildning (8) och den studien är tillräckligt stor (n=3142) för att ge ett snävt konfidensintervall. Att skillnaderna över utbildning kan ligga i den storleksordning som uppskattats i föreliggande arbete stärks av denna studie. Barnen i studien var 14-15 år gamla. Extremgrupperna i studien motsvarade ungefär de 20 procent av mödrarna som hade lägst utbildning och de 30 procent som hade högst. Beräkningar av odds ratio (OR) och konfidensintervall för förekomst av fetma mellan dessa grupper ger OR=1,95 (1,12-3,53). I föreliggande arbete var OR=2,01.

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 17 Tabell 7. Andel svenska barn och ungdomar med övervikt eller fetma definierat efter Cole (2) med 95-procentiga konfidensintervall i parentes. 2000-tal Ålder 1970-tal 1980-tal 1990-tal 2000 2001 2002 2003 5 14,5 16,4 (13,5 15,5) 1 (14,6 18,2) 2 6 8 11,5 16,9 24,5 (8,7 14,3) 3 (15,9 17,9) 4 (22,7 26,3) 5 9 11 17,7 23,0 22,0 23,5 (14,1 21,3) 6 (22,1 23,9) 7 (20,9 23,1) 8 (22,0 25,0) 9 11 13 22,5 (18,4 26,6) 10 14 17 16,8 (15,5 18,1) 12 18 7,8 13,0 19,5 (7,6 8,0) 13 (12,7 13,3) 14 (19,1 19,9) 15 20,1 (18,2 22,0) 11 18 24 9,8 14,1 17,0 18,0 18,3 (8,5 11,1) 16 (12,5 15,7) 17 (15,1 18,9) 18 (15,3 20,7) 19 (15,6 21,0) 20 1 5 5 1/2 år, undersökta 1996 1997, Östergötland (n=5044), Angbratt (3), 2 5 5 1/2 år, undersökta hösten 2002, Östergötland (n=1673), Angbratt (3), 3 6, 7 och 10 år, undersökta 1986, Umeå (åk 0, 1 & 4, n=507), Petersen (4), 4 7 år, undersökta 1998 99, Östergötland (n=5412), Angbratt (3), 5 6 9 år, undersökta 2000 01, Stockholm (n=1747) samt Umeå (åk 0 3, n=524), SBU (5) samt Petersen (4), 6 7 14 år, undersökta 2000, Kalmar, Oskarshamn och Mörbylånga (n=446), Raustorp (6), 7 10 år, undersökta 2000 01, Göteborg (n=5400), Borås (n=1443), Norrtälje (n=678) samt Umeå (n=181), SBU (5) samt Petersen (4), 8 10 år, undersökta 2002, Östergötland (n=5363), Angbratt (3), 9 förliggande arbete, 10 11 13 år, undersökta 2000 01, Umeå (n=410), Petersen (4), 11 10, 13 och 16, undersökta 2001, mellersta och södra Sverige (n=1732), Ekblom (7), 12 14 15 år, undersökta 2000 02, sydvästra Storstockholm (n=3142), Rasmussen 2004 (8), 13 män 18 år, undersökta 1971, Sverige (n=49355), Rasmussen 1999 (9), 14 män 18 år, undersökta 1986, Sverige (n=53444), Rasmussen 1999 (9), 15 män 18 år, undersökta 1995, Sverige (n=43615), (9), 16 18 24 år, undersökta 1988 89, Sverige (n=2021), ULF (1), 17 18 24 år, undersökta 1996 97, Sverige (n=1724), ULF (1), 18 18 24 år, undersökta 2000 01, Sverige (n=1566), ULF (1), 19 18 24 år, undersökta 2002, Sverige (n=788), ULF (1), 20 18 24 år, undersökta 2003, Sverige (n=767), ULF (1)

18 övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Medverkande Under merparten av studien, fram till och med att huvuddelen av materialet inkommit till FHI, har Bjöörn Fossum varit projektledare. Anton Lager har varit kontaktperson sedan hösten 2004 och genomfört de statistiska analyserna. För texten har Anton Lager haft huvudansvar och Bjöörn Fossum samt Sven Bremberg har medverkat. Sven Bremberg har varit projektansvarig under hela studien. Ett stort tack till distriktssköterska Elisabeth Kihlström och verksamhetschef Lisbet Engh Kraft (Karlstad), skolöverläkare Erik Bergström (Umeå), samordnande skolsköterska Lotta Treble-Read (Ystad) samt skolöverläkare Mårten Hallberg (Västerås), för deltagande i studien och för värdefulla synpunkter på texten. Tack också till Hans Odelholm, Statistiska centralbyrån.

övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning 19 Referenser 1. Statistiska centralbyrån. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). 2004. Hämtad 2005-03-04 från http://www.scb.se/templates/product 12199.asp. 2. Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;32(7244): 1240-3. 3. Angbratt M, Eriksson E, Funcke S, Nilsson U, Säterskog C, Söderlind M. Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum; 2003. 4. Petersen S, Brulin C, Bergström E. Increasing prevalence of overweight in young schoolchildren in Umeå, Sweden, from 1986 to 2001. Acta Paediatr 2003;92(7):848-53. 5. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma problem och åtgärder: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm; 2002. 6. Raustorp A, Pangrazi RP, Stahle A. Physical activity level and body mass index among schoolchildren in south-eastern Sweden. Acta Paediatr 2004;93(3):400-4. 7. Ekblom O, Oddsson K, Ekblom B. Prevalence and regional differences in overweight in 2001 and trends in BMI distribution in Swedish children from 1987 to 2001. Scand J Public Health 2004;32(4):257-63. 8. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C, Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut; 2004. 9. Rasmussen F, Johansson M, Hansen HO. Trends in overweight and obesity among 18-year-old males in Sweden between 1971 and 1995. Acta Paediatr 1999;88(4):431-7. 10. Grenestam C, Andersson C. Övervikt hos barn födda 1991, i årskurs fyra, inom Norrköpings kommun och Finspångs tätort kvantitativ studie. Linköping: Hälsouniversitetet, Linköpings universitet; 2002. 11. Berg I, Simonsson B, Brantefors B, Ringqvist I. Prevalence of overweight and obesity in children and adolescents in a county in Sweden. Acta Paediatr 2001;90(6):671-6.

Övervikt är ett stort folkhälsoproblem. För att värdera de samlade effekterna av förebyggande insatser är det angeläget att följa utvecklingen över tid. För barn saknas dock nationell statistik. Inom skolhälsovården insamlas samtidigt uppgifter om längd och vikt rutinmässigt. Den här studien visar att det är praktiskt genomförbart att basera ett nationellt uppföljningssystem av barns övervikt och fetma på statistiken från skolhälsovården. Fyra kommuner med datoriserade journalsystem lämnade uppgifter: Västerås, Umeå, Karlstad och Ystad. Övervikt och fetma förekom i ungefär samma omfattning i alla fyra kommunerna. I genomsnitt var andelen barn med övervikt 18,7 procent och andelen barn med fetma 4,9 procent. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11 E-post fhi@strd.se Internet www.fhi.se Rapport R 2005:20 ISSN 1651-8624 ISBN 91-7257-352-x