Förvaltningsämbetet Personalärenden Domkyrkotorget 3 FI-20500 Åbo PERSONALBERÄTTELSE 2010
Åbo Akademis personalberättelse 2010 Rapport nr 1/2011 Rekvirering: http://www.abo.fi/personal/publikationer/ ISSN 1795 2328
Förord Sedan 2003 har det årligen publicerats en personalberättelse över det gångna verksamhetsåret, undantagsvis utkom inte personalberättelsen 2009. Denna personalberättelse beskriver situationen år 2010. Statistiken som presenteras i personalberättelsen baserar sig på de uppgifter som finns registrerade i det personaladministrativa systemet Personec F.V. Uppgifter som inte meddelats eller registrerats i det personaladministrativa systemet går naturligtvis inte att rapportera. Då registreringen till vissa delar är bristfällig lider också rapporteringen av vissa brister. Sammanställningen av uppgifterna för personalberättelsen har sammanställts manuellt. Personalberättelsen är ett komplement till Åbo Akademis verksamhetsberättelse och bokslut. Årets personalberättelse skiljer sig från tidigare år genom att personalresurserna 2010 huvudsakligen presenteras som årsverken och inte som anställda i slutet av året. Mattias Nordling
Personalberättelse 2010 1 INLEDNING...2 2 PERSONALENS SAMMANSÄTTNING...3 2.1 ÅRSVERKEN ENLIGT BEFATTNING...3 2.2 ÅRSVERKEN ENLIGT PERSONALKATEGORI...5 2.3 ORGANISATION OCH ÅRSVERKEN...9 2.4 KAMPUS OCH ÅRSVERKEN...13 3 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN...14 3.1 TILLSVIDAREANSTÄLLDA...15 3.2 VISSTIDSANSTÄLLDA...18 3.3 PERSONALOMSÄTTNING OCH ORSAK FÖR VISSTIDSANSTÄLLDA...20 4 ÅLDERSSTRUKTUR OCH NATIONALITET...21 4.1 ÅLDERSSTRUKTUR...21 4.2 NATIONALITET...23 5 ARBETSKRAFTSKOSTNADER...24 5.1 KOSTNADER PER ÅRSVERKE...24 5.2 DIREKTA PERSONALKOSTNADER...25 5.3 ARBETSHÄLSOVÅRD...26 6 LÖNER...26 6.1 KVINNOR OCH MÄN...26 6.2 MEDELLÖN ENLIGT ÅLDERSKATEGORI...27 6.3 MEDELLÖN ENLIGT LÖNESYSTEM, FAKULTETSOMRÅDE E.D. OCH BEFATTNING...29 6.4 SAMMANFATTNING...31 7 FRÅNVARO...32 8 HÄLSA, JÄMSTÄLLDHET OCH PERSONALUTBILDNING...33 9 AVSLUTNING...36 1
Personalberättelse 2010 1 Inledning Syftet med en personalberättelse är att fungera som underlag för strategisk ledning av personalresurserna. Genom att studera utvecklingen kan man både utvärdera resultatet av tidigare strategiska åtgärder och planera framtida åtgärder. I en kunskapsorganisation som ett universitet är det personalen som genom sitt kunnande och engagemang skapar de resultat som universitet förväntas uppnå. Den kvalitativa och kvantitativa sammansättningen av personalen spelar en avgörande roll för organisationens framgång. Personalens dimensionering, kompetens, hälsa, trivsel och motivation har en stor betydelse för hur de uppställda målen för verksamheten uppnås. I denna personalberättelse beskrivs personalens sammansättning, åldersstruktur, utbildningsstruktur, löner, arbetskraftskostnader och arbetstillfredsställelse. Den största förändringen jämfört med tidigare personalberättelser är en större fokus på årsverken. Orsakerna är dels att XDW/KOTA rapporten 1 förändrats så att rapporten från 2010 innehåller uppgifter på personnivå. I tidigare personalberättelser har statistiken baserats på situationen 31.12, men eftersom ÅA och universitet överlag har en stor omsättning på personal är uppgifterna mera exakta utgående från årsverken. All statistik kan inte rapporteras enligt årsverken, i de fallen beskrivs statistiken utgående från situationen 31.12.2010. En stor del av kostnaderna vid Åbo Akademi utgörs av personalkostnader. Det intellektuella kapitalet får en allt större betydelse och det blir allt viktigare att personalens sammansättning och förutsättningar så långt som möjligt motsvarar verksamhetsbehoven och förändringarna i dessa. Det är således viktigt att följa med utvecklingen av personalstrukturen, jämställdheten mellan kvinnor och män, arbetsvillkoren och lönevillkoren. Dessa faktorer bidrar till tillfredställelse i arbetet och att ÅA uppfattas som en attraktiv arbetsplats. 1 Undervisnings- och kulturministeriet samlar årligen in XDW/KOTA rapport från universiteten 2
Personal 2 Personalens sammansättning I denna personalberättelse beaktas endast de som har ett anställningsförhållande vid Åbo Akademi (ÅA), både budget och externfinansierade anställningar. Gästforskare, stipendiater, timlärare i bisyssla och övriga timanställda räknas inte i denna personalberättelse som anställda vid ÅA. Personalen vid Vasa övningsskola (VÖS) ingår också i statistikuppgifterna. Största delen av statistiken är i årsverken. Ett årsverke beskriver en persons arbetsinsats omräknad till heltid. En heltid och ett årsverke motsvarar heltalet 1. En som haft arbetsavtal 6 månader motsvarar 0,5 årsverke. En som varit tjänstledig hela året motsvarar 0 årsverke. Årsverken från personalsystemet finns registrerade med 3 decimalers noggrannhet ex. 0,389 årsverken. Åren 2002 2008 härstammade all statistik från december månad respektive år. Tidigare personalberättelser omfattade alltså i regel endast personer som mottagit lön från ÅA under december månad. I årets personalberättelse ingår VÖS vilket inte ingått i tidigare års personalberättelser. P.g.a. rapportering enligt årsverken och att ÅA genomgick en stor organisationsförändring 1.1.2010 är statistiken från 2010 inte direkt jämförbar med tidigare år. 2.1 Årsverken enligt befattning Åbo Akademi övergick från tjänster till arbetsavtal 1.1.2010. I tabell 1 ingår antalet årsverken per befattning i alfabetisk ordning för ÅA, VÖS och timlärare i bisyssla. Flest årsverken fanns bland befattningarna forskare, doktorand, lektor och professor. Totalt fanns 157 befattningar 2010. Det totala antalet årsverken inklusive timlärare i bisyssla var 1371. Det bör noteras att p.g.a. anonymitet skrivs inte exakta årsverkesuppgifter för mindre än två årsverken, den sammanlagda summan är dock exakt. 3
Personal Tabell 1. Årsverken enligt befattning, ÅA och VÖS Befattning och årsverken Administrativ chef < 2,00 Högskolesekreterare < 2,00 Projektarbetare < 2,00 Akademiforskare 9,42 Idrottsinstruktör < 2,00 Projektassistent < 2,00 Akademilektor 63,66 Informatiker < 2,00 Projektchef < 2,00 Akademiprofessor < 2,00 Intendent 2,05 Projektforskare 12,19 Amanuens 37,31 Internationell sekreterare < 2,00 Projektingenjör < 2,00 Applikationsplanerare < 2,00 IT-handledare < 2,00 Projektkoordinator 4,22 Arkivamanuens < 2,00 IT-instruktör 3,21 Projektledare 3,55 Arkivarie < 2,00 IT-montör < 2,00 Projektplanerare 2,97 Arkivbiträde 2,04 IT-planerare 11,91 Projektsekreterare < 2,00 Arkivplanerare < 2,00 Jurist < 2,00 Redaktör < 2,00 Assistent 2,66 Kamrer < 2,00 Redaktör 3,16 Avdelningssekreterare 18,7 Kapellmästare < 2,00 Registrator < 2,00 Bibliotekarie 20,34 Kartritare < 2,00 Rektor 2,75 Biblioteksamanuens 13,31 Kock < 2,00 Sekreterare < 2,00 Biblioteksassistent < 2,00 Kommunikationschef < 2,00 Sektionschef 4,96 Biblioteksbiträde < 2,00 Konferenssekreterare < 2,00 Serviceingenjör 2 Bibliotekssekreterare 14,99 Konservator < 2,00 Serviceman 4,75 Biträdande rektor < 2,00 Koordinator 16,52 Servicetekniker < 2,00 Bokförare < 2,00 Koordinator för internat. ärenden 3,25 Skolassistent < 2,00 Byråbiträde < 2,00 Kurssekreterare < 2,00 Skolpsykolog < 2,00 Byråchef < 2,00 Kvalitetskoordinator < 2,00 Specialforskare 8,66 Byråchef vid biblioteket < 2,00 Laborant 2,55 Speciallaboratoriemästare 5,6 Byråsekreterare 39,46 Laboratorieassistent < 2,00 Studiechef 6,35 Chefsplanerare < 2,00 Laboratoriebiträde < 2,00 Studierådgivare 6,69 Controller < 2,00 Laboratorieingenjör 9,52 Studiesekreterare 6,8 Datasäkerhetschef < 2,00 Laboratoriemästare 7 Studiestödssekreterare < 2,00 Digitaltryckare < 2,00 Laboratorieskötare < 2,00 Studiochef < 2,00 Diplomarbetare 4,19 Laboratorietekniker 8,63 Studiotekniker < 2,00 Direktör 6,67 Ledande koordinator < 2,00 Städare < 2,00 Doktorand 123,9 Ledande studiekoordinator < 2,00 Systemadministratör 4 Doktorand vid forskarsk. 63,78 Lektor 110,4 Systemplanerare 4,75 Doktorassistent 6,84 Längre hunnen forskare < 2,00 Tekniskt biträde < 2,00 Driftsingenjör < 2,00 Lärare 8,46 Telefonoperatör 3,77 Ekonomichef 3 Lärcenterchef < 2,00 Tillämpningsplanerare < 2,00 Ekonomidirektör < 2,00 Lärocenterpedagog < 2,00 Timlärare < 2,00 Ekonomiplanerare 5,03 Massör < 2,00 Timlärare (i bisyssla) 30,79 Ekonomisekreterare 16,79 Mekaniker < 2,00 Timlärare i huvudsyssla 27,8 Expeditionschef < 2,00 Miljökoordinator < 2,00 Timlärare i hs (utn.) < 2,00 Expeditionsmästare 11,29 Museibiträde < 2,00 Undervisningsamanuens < 2,00 Forskardoktor 13,33 Museimästare 2,01 Undervisningsassistent < 2,00 Forskare 138,98 Museipedagog < 2,00 Universitetslärare 53,39 Forskarprofessor 2,29 Museisekreterare < 2,00 Utbildningschef < 2,00 Forskningsamanuens < 2,00 Offsettryckare 3,46 Utbildningsplanerare 6,67 Forskningsassistent 22,42 Personalchef 2,93 Webbredaktör 2,12 Forskningsbiträde 45,5 Personaldirektör < 2,00 Verksamhetsledare < 2,00 Forskningschef < 2,00 Personalsekreterare 4,43 Vicedirektör < 2,00 Forskningskoordinator < 2,00 Planerare 36,93 Äldre expeditionsmästare < 2,00 Forskningsledare 8,18 Planeringschef < 2,00 Äldre forskare 3,81 Forskningstekniker 3,2 Planeringssekreterare 3 Överbibliotekarie < 2,00 Fysiker < 2,00 Praktikant 26,45 Överexpeditionsmästare < 2,00 Föreståndare 2,38 Professor 102,53 Överingenjör 3 Förvaltningsdirektör < 2,00 Programmerare 2,78 Översättare/informatör < 2,00 Övertekniker < 2,00 4
Personal 2.2 Årsverken enligt personalkategori Tabell 2 och 3 visar antalet årsverken enligt personalkategori. År 2010 var antalet årsverken 1255,5 vid ÅA och 84,8 årsverken vid Vasa övningsskola. Antalet årsverken för kvinnor uppgick till 632,5 vid ÅA och 52,9 vid VÖS. Antalet kvinnors årsverken var totalt sett 51,1 procent. De största personalkategorierna var förvaltningspersonal, forskningspersonal, akademilektor, universitetslärare, lärare och biträdande personal för undervisning. Vid Vasa övningsskola var lektor den största personalkategorin. Personalkategori övrigt består främst av praktikanter. Förutom de årsverken som redogörs för i tabell 2 har 30,8 årsverken presterats av timlärare i bisyssla. Tabell 2. Årsverken enligt personalkategori, ÅA Personalkategori Årsverken Totalt/varav kvinnor Professor 110,11 totalt 27,94 kvinnor Akademilektor, univ.lärare, lärare 185,32 totalt 107,65 kvinnor Doktorassistent 6,84 totalt 3,93 kvinnor Forskningspersonal 223,30 totalt 83,83 kvinnor Doktorand, assistent 127,11 totalt 57,60 kvinnor Doktorand i forskarskola 63,78 totalt 37,28 kvinnor Timlärare i huvudsyssla 8,43 totalt 5,20 kvinnor Biträdande personal för undervisning 154,04 totalt 55,70 kvinnor Bibliotekspersonal 54,42 totalt 42,35 kvinnor ADB-personal 44,01 totalt 6,14 kvinnor Förvaltningspersonal 228,29 totalt 188,83 kvinnor Servicepersonal 22,46 totalt < 2,00 kvinnor Övrigt 27,35 totalt 14,50 kvinnor Sammanlagt 1255,5 sammanlagt 632,5 kvinnor 5
Personal Tabell 3. Årsverken enligt personalkategori, VÖS Personalkategori Årsverken 2010 Totalt/varav kvinnor Ledande rektor, < 2,00 totalt stadierektor < 2,00 kvinnor Lektor 50,58 totalt 29,51 kvinnor Lärare i huvudsyssla 20,54 totalt 14,58 kvinnor Timundervisning på deltid < 2,00 totalt < 2,00 kvinnor Övrig personal 11,31 totalt 7,31 kvinnor Sammanlagt 84,8 sammanlagt 52,9 kvinnor År 2010 uppgick den undervisande och forskande personalens årsverken till 723,1, vilket motsvarar 57,6 procent av det totala antalet årsverken vid ÅA 2010. Vid VÖS uppgick årsverken för undervisningspersonalen till 72,4 och för den övriga personalen till 12,4. Tabell 4. Sammanlagda årsverken, ÅA Totala årsverken Undervisnings- och forskningspersonal Övrig personal Sammanlagt 723,1 532,4 1255,5 Figur 1. Årsverken ÅA 6
Personal Tabell 5. Sammanlagda årsverken, VÖS Totala årsverken Undervisningspersonal Övrig personal Sammanlagt 72,4 12,3 84,7 Figur 2. Årsverken VÖS Undervisnings och kulturministeriet definierar personalkategorier enligt följande: Undervisnings och forskningspersonal: Karriärstege 1 4 och timlärare. Övrig personal: IT personal, bibliotekspersonal, servicepersonal, förvaltningspersonal, biträdande personal för undervisningen och övriga Vasa övningsskola: Rektor och ledande rektor, lektor, timlärare i huvudsyssla, timlärare i bisyssla och övrig personal Styrelsen vid ÅA beslöt den 15.6.2010 om en ny anställningsstruktur i fyra nivåer för undervisande och forskande personal. Implementeringen av beslutet pågår och nya benämningarna inom olika nivåer införs successivt. 7
Personal Årsverken enligt UKM:s indelning finns i tabell 6 och innefattar ÅA och VÖS. Tabell 6. Årsverken enligt personalkategori undervisnings- och kulturministeriet (UKM) Årsverken UKM Undervisnings- o. forskn.personal. 723,1 Nivå 1 (ex. Doktorander, yngre forskare) 222,23 Nivå 2 (ex. Forskardoktor, Doktorassistent) 22,85 Nivå 3 (ex. Universitetslektor, Akademilektor) 74,27 Nivå 4 (ex. Professor, forskningsledare) 131,99 Lärare (ex. Lektor) 271,75 Övrig personal 532,37 IT-personal 38,21 Bibliotekspersonal 54,62 Servicepersonal 22,21 Förvaltningspersonal 224,75 Biträdande personal för undervisningen 165,22 Övriga (ex praktikant) 27,35 Vasa övningsskola 84,79 Rektor och ledande rektor < 2,00 Lektor 50,58 Timlärare i huvudsyssla 20,54 Timlärare i bisyssla < 2,00 Övrig personal (ex administrativ) 11,31 Sammanlagt 1340,25 Beträffande undervisnings och forskningspersonalen förekommer i statistiken vissa bristfälligheter eftersom benämningen forskare och benämningen lärare använts för anställningar på olika nivåer. Benämningen forskare har registrerats såväl på nivå 1 för doktorander som på nivå 2 och 3 för postdoc forskare och äldre hunna forskare. Inom lärarkategorin förekommer likaså en viss brokighet i kategoriseringen av anställningen som lärare, lektor, universitetslärare och akademilektor. I tabell 6 har därför gruppen lärare kategoriserats skilt. 8
Anställningsförhållanden 2.3 Organisation och årsverken Vid ÅA finns det tre fakultetsområden, tolv institutioner, förvaltningen och ett antal fristående institutioner. Instititution/ämnen: Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten Institutionen för psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Rättsvetenskapliga institutionen Institutionen för biovetenskaper Institutionen för informationsteknologi Institutionen för kemiteknik Institutionen för naturvetenskaper Fristående institutioner Bioteknikcentrum Centret för språk och kommunikation Datacentralen Centret för livslångt lärande MediaCity Nationella PET centret Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia Åbo datatekniska forskningsoch utbildningscentrum (TUCS) Åbo Akademis bibliotek Vasa övningsskola 9
Anställningsförhållanden Tabell 7. Årsverken fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi HF PF TF Inst psyk. o. log HF gemensamma 6,26 PF gemensamma 12,11 TF gemensamma 2,84 Psykologi 12,99 Engelska 8,67 Allmän pedagogik 3,59 Exegetik 4,59 Logopedi 5,13 Finska 3,29 Barnpedagogik 11,81 Kyrkohistoria 2,01 Franska 3,58 Specialpedagogik 8,93 Systematisk teologi Ryska 3,59 Vuxenpedagogik 3,66 Praktisk teologi 2,06 Svenska 4,60 Matem./nat.vet... 11,32 Tyska 3,90 Ped., tillämp. ped. etc. 10,94 Filosofi 7,60 Slöjdp. o. husl... 7,44 Etnologi 4,27 Språk-, kulturv. d. 17,29 Folkloristik 3,59 Historia 13,76 Religionsvetenskap 6,72 Konstvetenskap 9,50 Litteraturvetenskap 4,00 Musikvetenskap 3,53 Sibeliusmuseum 5,36 Sjöhist. institutet 2,80 Sammanlagt 95,02 Sammanlagt 87,08 Sammanlagt 17,66 Sammanlagt 18,12 6,17 Tabell 8. Årsverken vid samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Handeshögskolan Inst. för soc.vet. Inst. för rätts.vet. Inst. för stats.vet. Handelshögskolan gem. 2,14 Socialvet. inst. gem. 6,07 Rättsvetensk. gem < 2,0 Statsvetensk. gem. < 2.0 Företagsekon. ämnen 24,24 Sociologi 4,61 Rättsvetenskaper 9,01 Statskunskap 14,80 Informationsförvaltning 9,57 Kvinnovetenskap 3,44 Inst. mänskl. Offentlig 12,32 rättigheter förvaltning 2,10 Nationalekonomi 11,14 Vårdvetenskap 9,30 Inst. för samhällsforskn. 7,70 Socialpolitik 3,97 Utvecklingspsykologi 6,36 Demografi o. landsb.f. 5,18 Sammanlagt 47,10 Sammanlagt 38,94 Sammanlagt ~22,00 Sammanlagt ~26,00 10
Anställningsförhållanden Tabell 9. Årsverken vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik Inst. för natvet. Inst. för biovet Inst. för inf.tekn. inst. för kem.tekn. Naturvetensk. gem. < 2,0 Biovetenskap gem. 2,00 Inst. för inf.tekn. gem. 17,57 Inst. kemiteknk gem. 4,13 Matematik 16,25 Biokemi 28,10 Datateknik 39,31 Analytisk kemi 17,68 Fysik 17,31 Farmaci 9,25 Datavetenskap 26,74 Oorganisk kemi 49,62 Organisk kemi 17,31 Cellbiologi 29,96 Informationssystem 14,86 Tekn. polym.kemi 22,44 Fysikalisk kemi 27,46 Husö biol. station 12,84 IAMSR 8,38 Geologi o. mineral. 8,84 Miljö- och marinbiologi 25,25 Totalt 106,87 Totalt 88,10 Biovetenskap 3,25 TUCS 3,44 Nationella PETcentret Tekn. kemi o. reaktionst. Trä- o. papperskemi Fiber- o. cellulosatekn. 37,22 22,66 14,35 8,83 Totalt 110,66 Pappersförädling 23,77 Bioteknikcentrum 12,22 Anläggn.teknik 14,51 Reglerteknik 5,67 Värmeteknik 12,04 Industriell ekonomi 10,59 Sammanlagt ~97,00 Sammanlagt 122,88 Sammanlagt 110,31 Sammanlagt 234,68 I följande tabell ingår årsverken för ÅA gemensamma, stödfunktioner och Vasa övningsskola. Tabell 10. Årsverken inom fristående institutioner och stödfunktioner Årsverken Vasa övningsskola CLL 47,14 MediaCity 13,55 Centret för språk o. kommunikation 24,10 Datacentralen 36,76 ÅAB 49,95 Tritonia 8,51 ÅA gemensamma < 2,00 Rektor < 2,00 Förvaltningen gem. 8,65 Ekonomi 33,41 Forskning o. utbildning 46,44 Kommunikation 9,66 Personal 19,85 Vasa övningsskola 84,79 Sammanlagt 84,79 11
Anställningsförhållanden Planering 7,77 Teknisk service 24,48 Åbo Akademis tryckeri 5,73 Sammanlagt ~338,0 Personalen vid Åbo Akademis tryckeri övergick till ny tryckeriägare under 2010. I tabell 11 sammanfattas fördelningen av årsverken vid institutionerna. Tabell 11. Årsverken per institution enligt kön Årsverken Årsverken kvinnor Årsverken kvinnor % HF 95,02 55,56 58,5 % PF 87,08 61,43 70,5 % TF 17,66 7,48 42,4 % Inst psyk. o. log. 18,12 13,70 75,6 % Handelshögskolan 47,10 28,44 60,4 % Inst. för soc.vet. 38,94 28,49 73,2 % Inst. för rätts.vet. 22,33 14,74 66,0 % Inst. för stats.vet. 26,17 6,33 24,2 % Inst. för natvet. 96,93 18,29 18,9 % Inst. för biovet 122,88 64,31 52,3 % Inst. för inf.tekn. 110,31 28,45 25,8 % Inst. för kem.tekn. 234,68 80,68 34,4 % Fristående o. förvaltn. 338,22 224,56 66,4 % Sammanlagt 1255,45 632,47 50,4 % Av tabellen framgår att andelen kvinnors årsverken var störst vid institutionen för psykologi och logopedi, institutionen för socialvetenskaper och pedagogiska fakulteten. I tabell 12 sammanfattas årsverken för fakultetsområden och gemensamma samt Vasa övningsskola. Totala antalet årsverken (exkl. timlärare i bisyssla) var 1340,25. 12
Anställningsförhållanden Tabell 12. Årsverken per fakultetsområde, gemensamma och VÖS Årsverken Årsverken kvinnor Årsverken kvinnor % Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik 217,89 138,18 63,4 % 134,54 78,00 58,0 % 564,80 191,73 33,9 % Gemensamma och stödfunktioner 338,22 224,56 66,4 % Vasa övningsskola 84,79 52,93 62,4 % Sammanlagt 1340,25 685,40 51,1 % Enligt tabellen var fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik klart störst med 564,8 årsverken. 2.4 Kampus och årsverken Från och med 2010 är Åbo Akademi indelad i fyra kampus. Åbo Vasa Jakobstad Husö biologiska station I följande tabell ingår totala antalet årsverken enligt kampus inklusive timlärare i bisyssla. Tabell 13. Årsverken enligt kampus Åbo 1060,64 Vasa 288,37 Jakobstad 16,77 Husö biologiska station 5,25 Totalt 1371,03 13
Anställningsförhållanden Figur 3. Antal årsverken enligt kampus 3 Anställningsförhållanden I och med den nya universitetslagen är personalen anställd I arbetsavtalsförhållande från den 1.1.2010. Huvudregeln för arbetsavtal är att anställningsförhållanden ingås tillsvidare. Före utgången av 2009 var cirka 60 personer, eller motsvarande 5 procent, anställda i arbetsavtalsförhållande. Till sin natur är många anställningsförhållanden vid ÅA tidsbundna. Enligt arbetsavtalslagen kan tidsbundna anställningsförhållanden ingås då det finns grundad anledning som sammanhänger med befattningens art. Den externt finansierade forskningsverksamheten och fortbildningen kan vara exempel på dylika fall. Som grundad anledning för tidsbundna arbetsavtal inom universitet har förutom tidsbegränsade forsknings och utvecklingsprojekt ansetts anställningar i utbildnings och meriteringssyfte, såsom doktorand och postdoc anställningar samt anställningar som sammanhänger med administrativa omstruktureringar. Grundad anledning är ytterligare vikariat och skötsel av vakanta befattningar. Det bör noteras att om en anställd fått flera visstidsarbetsavtal i följd så att personen varit anställd utan uppehåll januari till december räknas totalt 1 årsverke till kategorin visstidsanställda. Speciellt bland doktorander och projektanställda är flera arbetsavtal i följd inte ovanligt. 14
Anställningsförhållanden Totalt sett inklusive ÅA och VÖS var 639,22 årsverken tillsvidare i hel eller deltid vilket motsvarade 47,7 procent. Tabell 14. Åbo Akademi 2010 Årsverken % Tillsvidare 574,48 45,8 % Visstid 680,97 54,2 % Sammanlagt 1255,45 Tabell 15. Vasa övningsskola 2010 Årsverken % Tillsvidare 64,74 76,4 % Visstid 20,05 23,6 % Sammanlagt 84,79 3.1 Tillsvidareanställda Ur tabellerna nedan framgår att årsverken bland undervisnings och forskningspersonal var 201,02 tillsvidare och 10,34 årsverken var tillsvidare på deltid. Totalt var 29,23 procent av undervisnings och forskningspersonal tillsvidare. Av nivå 2 och 3 var 66,5 procent respektive 70,1 procent av årsverken tillsvidare. Bland övrig personal var totalt 68,2 procent tillsvidare eller motsvarande 363,12 årsverken. Av dessa var 37,92 årsverken deltid. Bland förvaltningspersonal var 82,7 procent av årsverken tillsvidare och biträdande personal för undervisningen var motsvarande siffra 50,0 procent. Vid Vasa övningsskola var totalt 76,4 procent av årsverken tillsvidare och 6,51 årsverken deltid. Bland lektorerna vid VÖS var 96,7 procent av årsverken tillsvidare. Tabell 16. Undervisande och forskande personal Årsverken % Tillsvidare och tillsvidare deltid 211,36 29,2 % Övrig personal Årsverken % Tillsvidare och tillsvidare deltid 363,12 68,2 % Vasa övningsskola Årsverken % Tillsvidare och tillsvidare deltid 64,74 76,4 % 15
Anställningsförhållanden Tabell 17. Personalkategori Årsvekren tillsvidare Årsverken tillsvidare deltid Sammanlagt Sammanlagt tillsvidare % Undervisnings- o. forskn.personal. 201,02 10,34 211,36 29,23 % Nivå 1 (ex. Doktorander, yngre forskare) < 2,00 < 2,00 Nivå 2 (ex. Forskardoktor) < 2,00 < 2,00 Nivå 3 (ex. Universitetslektor) 46,96 2,45 Nivå 4 (ex. Professor, forskningsledare) 89,01 3,48 Lärare (ex. Lektor) 64,19 3,80 Övrig personal 325,20 37,92 363,12 68,2 % IT-personal 28,99 < 2,00 Bibliotekspersonal 40,80 6,41 Servicepersonal 14,07 2,68 Förvaltningspersonal 166,73 19,20 Biträdande personal för undervisningen 74,61 8,05 Övriga (ex praktikant) < 2,00 < 2,00 Vasa övningsskola 58,23 6,51 64,74 76,4 % Rektor och ledande rektor < 2,00 < 2,00 Lektor 43,49 5,42 Timlärare i huvudsyssla 4,84 < 2,00 Timlärare i bisyssla < 2,00 < 2,00 Övrig personal (ex administrativ) 8,14 < 2,00 I tabell 18 framgår tillsvidare enligt årsverken per institution e.d. och Vasa övningsskola. Ur tabellen framkommer att procentuellt sett fanns mest tillsvidare personal vid fristående institutioner (CLL, ÅAB etc.), förvaltningen, Vasa övningsskola, teologiska fakulteten och vid institutionen för naturvetenskaper. Minst antal tillsvidare personal procentuellt sett fanns vid institutionen för kemiteknik och vid institutionen för informationsteknik. Vid de här institutionerna är den externa forskningsfinansieringen även större än vid övriga institutioner. 16
Anställningsförhållanden Tabell 18. Institution e.d. Årsverken tillsvidare Årsverken % institution e.d. HF 41,11 43,3 % PF 39,70 45,6 % TF 12,26 69,4 % Inst psyk. o. log. 7,11 39,2 % Handelshögskolan 20,72 44,0 % Inst. för soc.vet. 17,38 44,6 % Inst. för rätts.vet. 10,72 48,8 % Inst. för stats.vet. 13,30 50,1 % Inst. för natvet. 97,73 57,7 % Inst. för biovet 34,51 28,1 % Inst. för inf.tekn. 24,10 21,9 % Inst. för kem.tekn. 44,05 18,8 % Fristående o. förvaltn. 282,65 84,0 % Vasa övningsskola 64,74 76,4 % I tabell 19 är årsverken tillsvidare anställda per fakultetsområde e.d. Tabell 19. Fakultetsområde e.d. Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi och Vasa övningsskola Årsverken tillsvidare Årsverken tillsvidare deltid Sammanlagt Sammanlagt tillsvidare % 147,25 17,67 164,92 54,5 % Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet 55,68 6,44 62,12 46,2 % Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik 123,76 4,18 127,94 22,7 % Gemensamma och stödfunktioner 257,76 26,48 284,23 84,0 % Sammanlagt 584,45 54,77 639,22 47,7 % Tabell 20. Kön Årsverken tillsvidare & tillsvidare deltid Sammanlagt % Män 290,48 21,7 % Kvinnor 348,74 26,0 % Sammanlagt 639,22 47,7 % 17
Anställningsförhållanden 3.2 Visstidsanställda I statistiken ingår tidsbundet inrättade befattningar som forskardoktor, projektforskare, doktorand, doktorandassistent, assistent och överassistent. I statistiken ingår också visstidsanställda p.g.a. vikariat och tidsbundet enligt beslut. Ur tabell 21 framgår att bland undervisnings och forskningspersonal uppgick årsverkena för visstidsanställningar till 511,72 eller motsvarande 70,77 procent. Flest årsverken fanns i nivå 1 och bland lärare. På nivå 1 placerar sig doktorander och yngre forskare. Bland övrig personal uppgick årsverkena bland visstidsanställda till 169,25 ( 31,8 procent). Totalt sett vid ÅA och VÖS var 52,3 procent av årsverken visstid år 2010. Tabell 21. Visstidsanställda Årsverken visstid Årsverken visstd deltid Sammanlagt Sammanlagt % Undervisnings- o. forskn.personal. 476,99 34,73 511,72 70,77 % Nivå 1 (ex. Doktorander, yngre forskare) 211,85 9,33 Nivå 2 (ex. Forskardoktor) 21,28 < 2,00 Nivå 3 (ex. Universitetslektor) 21,19 3,67 Nivå 4 (ex. Professor, forskningsledare) 34,48 5,01 Lärare (ex. Lektor) 188,20 15,57 Övrig personal 141,98 27,27 169,25 31,8 % IT-personal 5,94 2,25 Bibliotekspersonal 5,92 < 2,00 Servicepersonal 5,14 < 2,00 Förvaltningspersonal 31,64 7,19 Biträdande personal för undervisningen 68,08 14,48 Övriga (ex praktikant) 25,27 < 2,00 Vasa övningsskola 11,84 8,21 20,05 23,6 % Rektor och ledande rektor < 2,00 < 2,00 Lektor < 2,00 < 2,00 Timlärare i huvudsyssla 8,95 6,37 Timlärare i bisyssla < 2,00 < 2,00 Övrig personal (ex administrativ) < 2,00 < 2,00 Ur tabell 22 framgår att procentuellt sett fanns visstidsanställningar främst vid institutionen för kemiteknik och institutionen för informationsteknologi. Vid fristående institutionerna (CLL, ÅAB etc.) och förvaltningen fanns procentuellt sett minst antal visstidsanställningar 18
Anställningsförhållanden Tabell 22. Institution e.d. Årsverken visstid och visstid deltid Årsverken % institution e.d. HF 53,91 56,7 % PF 47,38 54,4 % TF 5,40 30,6 % Inst psyk. o. log. 11,01 60,8 % Handelshögskolan 26,38 56,0 % Inst. för soc.vet. 21,56 55,4 % Inst. för rätts.vet. 11,24 51,2 % Inst. för stats.vet. 13,25 49,9 % Inst. för natvet. 71,64 42,3 % Inst. för biovet 88,37 71,9 % Inst. för inf.tekn. 86,13 78,1 % Inst. för kem.tekn. 190,64 81,2 % Fristående o. förvaltn. 53,77 16,0 % Vasa övningsskola 20,05 23,6 % I tabell 22 är årsverken visstidsanställda per fakultetsområde e.d. Procentuellt sett fanns mest visstidsanställningar vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik. Minst antal visstidsanställningar procentuellt sett fanns vid gemensamma och stödfunktioner. Tabell 22. Fakultetsområde e.d. Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi och Vasa övningsskola Årsverken visstid Årsverken visstid deltid Sammanlagt Sammanlagt visstid % 110,76 26,99 137,76 45,5 % Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet 65,64 6,78 72,42 53,8 % Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik 407,89 28,97 436,86 77,3 % Gemensamma och stödfunktioner 46,52 7,47 53,99 16,0 % Sammanlagt 630,82 70,20 701,02 52,3 % Ur tabell 23 framgår könsfördelningen för visstidsanställningar. Männens andel var något högre än kvinnorna med ca 27 procent visstidsanställningar. 19
Anställningsförhållanden Tabell 23. Kön Årsverken visstid och visstid deltid Sammanlagt % Män 364,59 27,2 % Kvinnor 336,44 25,1 % Sammanlagt 701,02 52,3 % 3.3 Personalomsättning och orsak för visstidsanställda Uppgifterna om personalomsättning och orsaker för visstidsanställningar anges i antal enligt arbetsavtal. Under året har sammanlagt ca 2500 arbetsavtal ingåtts med ca 1800 personer. Personalomsättningen uppgick till ca 26 procent, vilket med beaktande av den stora andelen anställda doktorander och yngre forskare kan betraktas som rimlig. Ur tabell 24 framgår antalet registrerade orsaker för visstidsanställningar. Den klart största orsaken till visstidsanställning var projektarbete med 680 arbetsavtal. Minsta antalet orsaker till visstidsanställningar var säsongsarbete, egen begäran och sysselsättningsanställd som totalt uppgick till 11 arbetsavtal. Det totala antalet arbetsavtal som ingåtts för visstid var 1571. Det bör noteras att samma person kan ha flera arbetsavtal under året. Tabell 24. Registrerade orsaker 2010 Antal arbetsavtal Projektarbete 680 Tidsbundet enligt beslut 171 Vikariat 157 Praktik 133 Finlands Akademi projekt, forskare eller professor 133 Skötsel av vakant arbetsuppgift 92 Doktorand i forskarskola 50 Arbete som relaterar till forskarkarriär i fyra nivåer 44 Arbete som relaterar till studier för grundexamen 36 Övrig orsak 28 Vikarie för alterneringsledig 26 Timundervisning 10 Sysselsättningsanställd 4 Egen begäran 4 Säsongsarbete 3 Sammanlagt 1571 20
Anställningsförhållanden 4 Åldersstruktur och nationalitet Personalens medelålder uppgick 2010 till 39,1 år, vilket framkommer i tabell 25. Fram till 2008 räknades medelåldern enligt situationen 31.12. Från och med 2010 räknas medelåldern enligt totala antalet anställda 2010, speciellt under sommarmånaderna var många praktikanter anställda som sänkte medelåldern totalt sett. 4.1 Åldersstruktur Medelåldern för män var 38,9 år och medelåldern för kvinnor var 39,3 år, medelåldern var totalt sett 39,1 år. Tabell 25. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 Medelålder män 39,8 39,2 39,4 40,0 40,5 41,4 41,1 41,0 38,9 Medelålder kvinnor 40,3 40,7 41 41,4 41,7 42,0 42,3 42,5 39,3 Sammanlagt 40,1 39,9 40,2 40,7 41,1 41,7 41,7 41,7 39,1 Den högsta medelåldern fanns vid gemensamma och stödfunktioner och fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi och vid Vasa övningsskola. Vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik var medelåldern 34,8 år vilket främst berodde på det jämförelsevis stora antalet doktorander och forskningsbiträden. Tabell 26. Fakultetsområde e.d. Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi och Vasa övningsskola Ålder 43,4 Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet 40,9 Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik 34,8 Gemensamma och stödfunktioner 43,5 Sammanlagt 39,1 I tabell 27 framgår åldersstrukturen enligt årsverken inklusive Vasa Övningsskola. De flesta årsverkena fanns bland ålderskategorierna 30 34, 25 21
Anställningsförhållanden 29 följt av 40 44. Kategorin 55 år och äldre utgjorde totalt 289,48 årsverken eller motsvarande 21,6 procent. Tabell 27. Figur 4: Åldersstruktur Ålderskategori 2010-24 42,43 25-29 200,42 30-34 205,80 35-39 164,52 40-44 174,60 45-49 139,08 50-54 123,90 55-59 148,84 60-140,65 I tabell 28 framgår åldersstrukturen enligt årsverken och fakultetsområde e.d. inklusive Vasa Övningsskola. Tabell 28. Fakultetsområde e.d. -24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi och Vasa övningsskola 4,1 18,5 41,1 38,9 45,1 30,6 41,2 50,4 32,9 Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet < 2.0 11,7 18,1 18,8 27,4 14,8 10,3 16,3 15,9 Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik 30,4 149,4 113,6 72,8 54,1 45,9 31,8 27,4 39,4 Gemensamma och stödfunktioner 6,7 20,8 33,0 34,1 48,0 47,8 40,6 54,8 52,4 Sammanlagt ~42,0 200,4 205,8 164,5 174,6 139,1 123,9 148,8 140,6 Pensionsåldern infaller inom fem år för ålderskategorin 60 om man utgår ifrån en pensionsålder på 65 år. I tabell 29 studeras pensioneringarna fram till 2015 på basen av en uppskattad pensionsålder om 65 år. Mellan åren 2011 2015 beräknas totalt 133 årsverken av nuvarande personal vid ÅA och VÖS gå i pension, motsvarande ca 1/10 av hela personalen. 22
Anställningsförhållanden Tabell 29. 2011 2012 2013 2014 2015 Sammanlagt Antal pensioneringar, ca. 33 24 27 20 29 133 Andel av alla anställda, ca % 2,3 % 1,7 % 1,9 % 1,4 % 2,0 % 9,3 % 4.2 Nationalitet Under år 2010 jobbade personer från totalt 45 nationaliteter vid Åbo Akademi. De mest förekomna nationaliteterna enligt årsverken finns i tabell 30. Av tabellen framkommer att flest årsverken förutom Finland förekom bland personer från Sverige, Kina, Polen, Ryssland och Indien. Totalt sett hade ungefär 10 procent av personalen utländsk nationalitet. Tabell 30. Nationalitet 2010 Finland 1211,0 Sverige 18,6 Kina 15,8 Polen 14,3 Ryssland 12,4 Indien 7,6 23
Arbetskraftskostnader 5 Arbetskraftskostnader Till de direkta personalkostnaderna räknas löner, arvoden och lönebikostnader. Till lönebikostnaderna hör arbetsgivarens pensions, socialskydds och försäkringskostnader. De indirekta personalkostnaderna består av kostnaden för arbetsplatshälsovården och utbetalda löner under frånvarodagar. För arbetsplatshälsovården ingår nettokostnaden, dvs. sjukförsäkringsåterbäringen är avdragen från den totala kostnaden för arbetsplatshälsovården. Arbetskraftskostnader för Vasa Övningsskola redovisas separat. 5.1 Kostnader per årsverke Kostnaderna per årsverke vid ÅA har kontinuerligt stigigt mellan åren 2002 och 2010. Kostnaderna per årsverke uppgick till 49 147 och jämfört med 2008 har kostnaderna stigit 4,9 procent. I kostnaderna är medräknat löner, arvoden och lönebikostnader för hela personalen, inklusive timlärare i bisyssla. Tabell 31. Kostnader per årsverke, ÅA ( ) Sammanlagt 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2008-2010 (%) Åbo Akademi 36787 38044 39275 40544 40879 43108 46859 49147 4,9 % Tabell 32. Kostnader per årsverke, VÖS ( ) 2010 Vasa övningsskola 61095 I figur 5 presenteras antalet årsverken samt kostnaderna per årsverke år 2005 2010 vid ÅA. Kostnaderna år 2010 per årsverke har stigit jämfört med 2005 2008. 24
Arbetskraftskostnader Figur 5. Antal årsverken samt kostnader per årsverke, ÅA 5.2 Direkta personalkostnader Uppgifterna i tabell 33 härstammar från bokslutet och siffrorna kan således vara påverkade av vissa redovisningstekniska överföringar. Personalkostnaderna för timanställda är medräknade. De direkta personalkostnaderna dvs. löner, arvoden och lönebikostnader var ca 63,2 (2008: 56,8) miljoner euro, vilket motsvarar en ökning med 11,3 procent jämfört med 2008. Vid Vasa övningsskola var de direkta personalkostnaderna ca 5,2 miljoner euro. Tabell 33. Direkta personalkostnader (1 000 ), ÅA Åbo 2008 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 Akademi 2010 % Löner och arvoden 33 872 36 062 38 473 38 971 40 811 40 572 41 811 46 625 52 593 12,8 % Lönebikostnader 7 751 7 791 8 703 8 714 9 240 8 759 9 131 10 197 10 622 4,2 % Sammanlagt 41 623 43 854 47 176 47 686 50 051 49 332 50 942 56 822 63 215 11,3 % 25
Arbetskraftskostnader Tabell 34 Direkta personalkostnader (1 000 ), VÖS Vasa Övningsskola 2010 Löner och arvoden 4 310 Lönebikostnader 870 Sammanlagt 5 180 5.3 Arbetshälsovård Kostnaderna i anslutning till personalhälsovården består av hälsovård som inhandlas arbetshälsovårdsproducenten Suomen Terveystalo Oyj. hälsovård som införskaffas av andra tjänsteproducenter avlöning av egen massör för förebyggande hälsovård kostnader som uppstår på grund av lön under sjukfrånvaro. Kostnaderna med beräknad återbäring (netto) för arbetshälsovården framgår i tabell 35. Kostnaderna har stadigt stigit 2005 2008 men år 2010 sjönk kostnaderna något. Tabell 35. 2005 2006 2007 2008 2010 2008-2010 (%) Arbetshälsovård 170 637 188 615 202 774 257 817 244 376-5,2 % 6 Löner Informationen i detta kapitel baserar sig på löneutbetalningen i december månad respektive år. Det finns inte några stora variationer mellan årets månader, d.v.s. det är inte nödvändigt att närmare studera skillnaderna mellan hela årets löneutbetalningar. Månadslönerna steg under år 2010. Medellönen är uträknad på basis av den totala bruttolönesumman för december månad (31.12) enligt dåvarande ikraftvarande lönetabell. 6.1 Kvinnor och män Medellönen var 3218 euro år 2010 (2008: 3144 ), vilket innebär en ökning med 2,4 procent jämfört med 2008. Kvinnornas medellön var 3072 euro år 2010 (2008: 2776) och männens medellön var 3375 euro (2008: 3195). Kvinnornas medellön 26
Arbetskraftskostnader var alltså 91 procent av männens (2008: 86,9 procent). Detta beror främst på att i de personalkategorier där lönen är hög så är männens andel betydligt högre. Detta syns t.ex. i professorskategorin. En klar målsättning vid Åbo Akademi är att arbeta för att uppnå lönemässig jämlikhet. Tabell 36. Kön Meddellön Män 3375 Kvinnor 3072 6.2 Medellön enligt ålderskategori I tabell 37 presenteras medellönerna enligt ålderskategori och kön, samt utvecklingen som skett i dessa kategorier sedan år 2002. Som tabellen visar så har medellönen i så gott som alla kategorier ökat. Den största ökningen har skett i ålderskategorierna 45 49 och 50 54 och 60, motsvarande 11,1 procent, 10,6 procent och 9,4 procent. Den största enskilda ökningen skedde i kategori 60 med 12,2 procent och enda sänkningen skedde i kategorin 24 med 6,7 procent. För år 2010 ingår medellöner vid Vasa Övningsskola i statistiken. Siffrorna från tidigare åren 2002 2006 har rapporterats aningen annorlunda och kan inte direkt jämföras med siffrorna från 2007, 2008 och 2010. Under åren 2002 2006 har inte deltidslöner räknats som heltidslöner och därför är summorna ca 5 procent för låga. Från och med år 2007 rapporteras dock lönerna uttryckta i heltidslöner för att bättre kunna jämföra från år till år. 27
Arbetskraftskostnader Tabell 37. Medellön, ÅA och VÖS 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2008-2010 - 24 1721 1722 ~ 0 % -Man 1712 1598-6,7 % -Kvinna 1730 1846 6,7 % 25-29 1 680 1 715 1 783 1 813 1 916 2 036 2061 2145 4,1 % -Man 1 692 1 724 1 786 1 829 1 913 2 027 1966 2052 4,4 % -Kvinna 1 704 1 704 1 780 1 794 1 919 2 045 2156 2237 3,8 % 30-34 1 983 2 041 2 080 2 175 2 305 2 447 2544 2691 5,8 % -Man 2 151 2 156 2 230 2 238 2 389 2 508 2551 2685 5,3 % -Kvinna 1 858 1 919 1 926 2 089 2 203 2 389 2537 2696 6,3 % 35-39 2 253 2 390 2 378 2 440 2 544 2 883 2971 3162 6,4 % -Man 2 528 2 668 2 678 2 737 2 848 3 120 3186 3323 4,3 % -Kvinna 2 121 2 112 2 092 2 206 2 318 2 663 2755 3000 8,9 % 40-44 2 465 2 581 2 747 2 851 2 937 3 085 3290 3427 4,2 % -Man 2 676 2 926 3 077 3 224 3 327 3 403 3502 3716 6,1 % -Kvinna 2 430 2 296 2 464 2 538 2 618 2 848 3077 3137 1,9 % 45-49 2 711 2 746 2 884 2 840 3 101 3 322 3401 3780 11,1 % -Man 3 215 3 078 3 241 3 163 3 501 3 677 3758 4154 10,5 % -Kvinna 2 516 2 511 2 621 2 572 2 739 3 035 3043 3406 11,9 % 50-54 3 015 2 984 3 108 3 182 3 376 3 326 3380 3738 10,6 % -Man 3 482 3 530 3 552 3 706 3 908 3 637 3679 4087 11,1 % -Kvinna 2 704 2 500 2 722 2 769 2 929 3 073 3081 3388 10,0 % 55-59 3 078 3 050 3 160 3 217 3 325 3 536 3678 3991 8,5 % -Man 3 599 3 671 3 731 3 760 3 667 3 976 4114 4410 7,2 % -Kvinna 2 510 2 583 2 727 2 743 3 074 3 143 3241 3572 10,2 % 60-2 804 3 160 3 244 3 346 3 487 3 657 3828 4189 9,4 % -Man 3 594 3 779 4 055 3 867 4 166 4 241 4287 4598 7,3 % -Kvinna 1 973 2 310 2 253 2 656 2 728 3 175 3368 3780 12,2 % Totalt 2 295 2 379 2 485 2 560 2 730 3 019 3144 3218 2,4 % 28
Arbetskraftskostnader 6.3 Medellön enligt lönesystem, fakultetsområde e.d. och befattning I tabell 38 framkommer medellönen enligt lönesystem och kön. I kategorin undervisnings och forskningspersonal varierade medellönen mellan män och kvinnor ca 11 procent. I kategorin övrig personal och vid Vasa övningsskola var löneskillnaderna mindre. Tabell 38. Medellön Lönesystem Man Kvinna Kvinna % Undervisnings- och forskningspersonal 3616 3216 88,9 % Övrig personal 2919 2848 97,6 % Vasa övningsskola 3843 3834 99,8 % Tabell 39. Medellön Fakultetsområde e.d. Man Kvinna Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi och Vasa övningsskola 4020 3345 Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet 4034 3237 Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik 3157 2700 Gemensamma och stödfunktioner 3008 3074 För att ytterligare undersöka lönestatistiken mellan män och kvinnor presenteras medellöner enligt befattning i tabellerna 40 till 42. P.g.a. att det fanns 157 befattningar under 2010 är det utanför gränserna för denna personalberättelse att jämföra medellönerna inom alla befattningar. Jämförelsen presenteras mellan några av de flest förekommande befattningarna inom undervisnings och forskningspersonal, övrig personal och inom Vasa övningsskola. I statistiken ingår också de personer som var tjänstlediga vid årets slut. 29
Arbetskraftskostnader Tabell 40. Medellön Fakultetsområde Fakultetsområde för humaniora pedagogik och teologi Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik Professor Forskare Akademilektor Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna 6204 5917 2781 2610 4445 4197 5964 6094 2267 2323 4490 4035 6345 6640 2236 2183 4198 4184 Figur 6: Medellön 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Professor Forskare Akademilektor Fakultetsområde 1 Fakultetsområde 2 Fakultetsområde 3 Tabell 41. Planerare Amanuens Byråsekreterare Övrig personal Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Medellön ( ) 3079 3158 2829 2841-2250 Figur 5: Medellön 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Planerare Amanuens Byråsekreterare 30
Arbetskraftskostnader Tabell 42. Lektor Timlärare i hs Vasa övningsskola Man Kvinna Man Kvinna Medellön ( ) 3943 3887 3563 3480 Figur 6: Medellön 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Man Kvinna Man Kvinna Lektor Timlärare i hs 6.4 Sammanfattning Tabell 37 visar att medellönen för samtliga anställda har stigit 2,4 procent jämfört med 2008. På grund av skillnader i rapporteringsfunktionen kan resultaten från 2008 och 2010 inte direkt jämföras med åren innan 2007. Enligt beräkningar gällande kostnad per årsverke har kostnaderna stigit med 4,9 procent jämfört med 2008. Enligt statistiken förekom det ca 9 procent löneskillnad mellan kvinnor och män. Bland den övriga personalen och vid Vasa övningsskolan är löneskillnaden betydligt mindre. 31
Hälsa och frånvaro 7 Frånvaro Det finns olika orsaker till att anställda är frånvarande från arbetet. Detta kapitel är tudelat först beskrivs sjukfrånvaron och sedan den övriga frånvaron. Sjukfrånvaro används allmänt som ett mått på välbefinnande i arbete och sjukledigheter medför de största utgifterna för arbetsgivaren. Övriga frånvaroorsaker är till exempel moderskaps, faderskaps, vård och rehabiliteringsledigheter. Obetalda tjänstledigheter och studieledigheter tas inte upp i denna statistik. Antalet registrerade sjukfrånvarodagar var 4 996 (6 764) år 2010, vilket innebär en sänkning med ca 26 procent jämfört med 2008. Det bör dock påpekas att detta endast är antalet dagar som är registrerade i det personaladministrativa systemet. Speciellt sjukfrånvaro färre än fyra dagar, för vilken man inte behöver uppvisa läkarintyg, blir ofta oregistrerade. Den största orsaken som påverkar statistiken är långtidssjukledigheten 11 60 dagar som sjönk med ca 40 procent jämfört med 2008. År 2010 registrerades dryga 900 sjukskrivningar jämfört med dryga 1050 år 2008. På grund av att uppgifterna om sjukfrånvaro tagits direkt från det personaladministrativa systemet anges sjukfrånvaron i tabell 43 i antal personer per kategori, och inte i antalet dagar. Det totala antalet på årsbasis är dock angett i dagar. Tabell 43. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007* 2008* 2010* 2008-2010 (%) Sjukfrånvaro 1 dag 116 124 95 89 140 205 194 228 346 291-15,9 % Sjukfrånvaro 2 dagar 108 110 138 162 142 214 258 228 178 185 3,9 % Sjukfrånvaro 3 dagar 114 177 150 195 198 219 231 152 135-11,2 % Sjukfrånvaro 4-10 dagar 747 772 802 885 1 092 958 952 174 205 189-7,8 % Sjukfrånvaro 11-60 dagar 2 297 1 815 2 035 1 860 2 614 2 468 2 397 130 184 110-40,2 % Sjukfrånvaro 61-90 dagar 308 484 133 217 229 255 213 4 < 3 < 3 - Sjukfrånvaro 91-180 dagar 0 251 0 0 369 862 354 < 3 0 < 3 - Sjukfrånvaro 181+ dagar 0 0 440 211 0 426 711 < 3 0 0 - Sammanlagt 3 690 3 733 3 793 3 619 4 784 5 607 5 310 5631 6764 4996-26,1 % * Statistiken för 2007, 2008 och 2010 per frånvarokategori är i antalet personer, medan det 2000 2006 har varit antalet dagar. Det sammanlagda antalet sjukfrånvarodagar är dock jämförbart med tidigare år. 32
Hälsa och frånvaro I tabell 44 ingår totala antalet frånvarodagar enligt orsaker. Utöver dessa frånvaroorsaker finns ett mindre antal frånvarodagar registrerade för bl.a. reservövning, fackföreningsutbildningar och möten, alterneringsledighet, privat ledighet och semesterpenning mot ledig tid. Totalt sett var antalet frånvarodagar 14 814 som motsvarar en sänkning med ca 15 procent jämfört med de registrerade uppgifterna från 2008. Tabell 44. Antal frånvarodagar enligt orsak Orsak 2006 2007 2008 2010 Sjukledighet 5431 5634 6764 4996 Olycksfall i arbetet eller yrkesskada 114 348 166 137 Föräldraledighet 5066 4667 4021 4640 Vårdledighet 3383 1566 2821 2527 Faderskapsledighet 136 111 479 320 Moderskapsledighet - - 2064 1806 Skötsel av sjukt barn 21 9 169 241 Rehabilitering 241 509 926 147 Sammanlagt 14 392 12 844 17 410 14 814 8 Hälsa, jämställdhet och personalutbildning Hälsa och arbetsförmåga Vid Åbo Akademi utförs arbetsklimatundersökningar vartannat år. Den senaste arbetsklimatundersökningen gjordes 2009. I samtliga undersökningar hittills har konstaterats att personalen är relativt nöjd med akademin som arbetsplats. På en skala från 1 5 gavs i undersökningen 2009 sammantaget betyget 3,35 (2007: 3,2, 2005: 3,2 och 2003: 3,7). I arbetsklimatundersökningarna har generellt framkommit att personalen framförallt är nöjd med sina arbetsuppgifter och med förhållandena i den närmaste arbetsgemenskapen, medan den interna kommunikationen, informationen och ledarskapet möter den största kritiken. Under 2010 har anpassningen till universitetens nya juridiska form, och arbetet med den interna omorganiseringen av såväl den akademiska som administrativa organisationen tärt på personalens krafter. Personer i chefsposition har varit särskilt utsatta för stress och överbelastning. 33
Hälsa och frånvaro Hälsovård Som producent för arbetshälsovård anlitar Åbo Akademi Terveystalo. Arbetsplatsgranskningar, hälsokontroller och övriga hälsofrämjande åtgärder verkställs enligt en årligen fastställd verksamhetsplan. Enligt verksamhetsplanen köper Åbo Akademi förebyggande hälsoservice och i begränsad utsträckning även sjukvård. De största orsakerna till besöken är besvär och sjukdomar i stödoch rörelseorgan, infektioner och blodkärlssjukdomar. Den största ökningen i besöken har skett på grund av störningar i den mentala hälsan. Nästan hälften av akademins personal har årligen kontakt med arbetsplatshälsovården. Kostnaderna för arbetshälsovården vid Terveystalo uppvisar en liten ökning jämfört med senaste år. Ökningen kan förklaras framförallt av kostnadsstegringar och en ökning av åtgärder inom såväl den förebyggande hälsovården som sjukvården. Under 2011 planeras ett större projekt i samarbete med Terveystalo för att närmare utreda orsaker till och effektivera hantering och uppföljning av sjukfrånvaro. Förebyggande verksamhet Inom den förebyggande verksamheten har olika åtgärder vidtagits i syfte att främja arbetsförmåga, välbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Psykologiska konsultationer och arbetshandledning enskilt eller i grupp har blivit vanligare såväl bland undervisande som bland övrig personal. I sk ASLAK rehabilitering har ett 70 tal personer hittills deltagit. Enheterna har haft möjligheter att erhålla finansiering för olika personalprojekt som främjar trivsel och arbetsgemenskap (11 arbetsgemenskaper har beviljats ekonomiskt stöd 2010). Yttrligare har det arrangerats årligen återkommande rekreations och friluftsdagar för hela personalen. Genom extra VARMA finansiering har olika hälsofrämjande projekt och utbildningar genomförts. Under året har sedvanliga ergonomigranskningar genomförts. Sedan flera år tillbaka har akademin en egen massör anställd och särskilda medel finns för extra fysioterapi. Personalmotionsverksamheten är integrerad i studentmotionen och i den uppgår andelen anställda till ca en femtedel. Under året har personalmotionen utvidgats för särskilda grupper och geografiskt. 34
Hälsa och frånvaro Jämställdhet och likabehandling Jämställdhetsfrågor har hanterats i enlighet med den av styrelsen godkända jämställdhetsplanen. Under 2010 året har det aktiva jämställdhetsarbetet legat i bakgrunden för andra prioriterade frågor inom förvaltningen. Generellt sett har kvinnor högre lön i lägre åldersklasser och männen högre lön i högre åldersklasser. Fördelningen sammanhänger med den könsmässiga fördelningen inom olika utbildningsområden. Jämställdhetskommittén har under 2010 särskilt arbetat med en ny plan för likabehandling. Personalutbildning och kompetensförsörjning Under 2010 har totalt arrangerats över 150 kurser (över 500 h) inom personalutbildningen. Mest omfattande var utbildningar i IT för lärare och administrativ personal (sammanlagt 72 kurser med 663 deltagare). I pedagogisk fortbildning, rådgivning och kurser med liknande innehåll deltog 621 personer. För att stöda de organisatoriska förändringarna och ledarskapet ordnades 15 kurser med sammanlagt 453 deltagare. Det bör observeras att deltagare inte kan likställas med fysiska personer eftersom samma personer kan delta i många olika kurser. 35
Avslutning 9 Avslutning I denna personalberättelse presenterades statistisk information om personalen. Det kan konstateras att det skett en del förändringar vid Åbo Akademi under år 2010. Medvetna ansträngningar görs för att minska på antalet visstidsanställningar, men ännu finns det mycket arbete kvar att göra. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är fortsättningsvis stor eftersom högavlönade personalkategorier domineras av män och lägre avlönade personalkategorier av kvinnor. Personalberättelsen ger tillsammans med ÅA:s verksamhetsberättelse och bokslut en övergripande bild av universitetets personalresurser, ekonomi och verksamhet. 36