SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av tre övningar och tar sin utgångspunkt i uppmärksammade människorättsaktivisters envisa kamp i olika delar av världen idag. Men hur bedrevs arbetet för människors rätt till liv och frihet innan FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kom till 1948? Övningarna ger eleverna möjlighet att öka sina kunskaper om de mänskliga rättigheterna och förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden. De kan också öka sina kunskaper om förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar. Under workshopen kommer eleverna också att bekanta sig med olika källor som speglar enskilda människors roll i politiska konflikter.
SIDA 2/6 Förkunskaper Inför workshopen bör eleverna känna till följande: FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lärandemål Att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna Att utveckla förmågan att använda en historisk referensram för att förstå samtiden Att öka kunskapen om förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar Att utveckla användandet av olika källor som speglar enskilda människors roll i politiska konflikter Förberedelser Eleverna behöver pennor och papper, Post-it-lappar alt. Whiteboard-pennor samt tillgång till datorer med internetuppkoppling Skriv ut blanketter från arbetsmaterialet (övning 3) Förbered visning av foton från visningsmaterialet (övning 1 och 2)
SIDA 3/6 ÖVNING 1 De kämpar för mänskliga rättigheter I den här övningen utgår vi från bilder på uppmärksammade människorättsaktivister som belönats med Per Anger-priset. Utan bakgrundsinformation får eleverna först fundera fritt kring personerna på bilderna. A 1. Visa bilden på Per Anger-pristagare. Ställ följande frågor: Vilka är personerna på bilderna? Vad gör de? Var kommer de ifrån? Vad kan de ha gemensamt? Sammanfatta diskussionen och berätta vad den gemensamma nämnaren är: kampen för mänskliga rättigheter och Per Anger-priset. B 2. Visa bilden på Per Anger. Berätta om hans insatser. (Se faktaruta) Fakta om Per Anger: Per Anger anländer till krigets Tyskland i januari 1940 för att arbeta som diplomat på Svenska beskickningen i Berlin. 1942 förordnades Per Anger till legationssekreterare i Budapest. Vid den tyska invasionen av Ungern våren 1944 upplevde han den dramatiska förändringen från relativ fred och välstånd till öppet förtryck. Ett förtryck som tog sitt mest extrema uttryck i deportationen av den judiska befolkningen till Auschwitz. Per Anger initierade Svenska legationens arbete att rädda så många som möjligt undan förföljelse och avrättningar bl. a genom att dela ut svenska provisoriska pass, handlingar utan formell legitimitet, som fungerade som en slags dokumentation inför myndigheterna och kom att skydda många. Arbetet fortsatte under allt farligare omständigheter tills Röda armén intog Budapest. Efter kriget var Per Anger bl. a ambassadör i Australien och Kanada. Han avled den 25 augusti 2002, 88 år gammal. Till Per Angers minne delas Per Anger-priset ut av Forum för levande historia varje år. Det är ett internationellt pris, instiftat 2004 av Sveriges regering, för att främja humanistiska och demokratifrämjande insatser.
SIDA 4/6 ÖVNING 2 Hjälten som försvann Eleverna delar med sig av allt de vet om Raoul Wallenberg och skapar en gemensam bild av klassens kunskap. 1. Dela in eleverna i par. Ställ följande fråga: Känner ni till någon annan svensk som likt Per Anger var verksam i Budapest och försökte rädda judar undan förföljelse? (Frågan syftar på Raoul Wallenberg). C 2. Visa bilden på Raoul Wallenberg. Elevernas uppgift är att skriva ner allt de vet om honom i form av nyckelord. Dela ut Post-it-lappar och be eleverna skriva ett ord per lapp. 3. Låt eleverna sätta upp sina lappar på tavlan. Gruppera lapparna utifrån svar som liknar varandra. 4. För ett samtal i klassen utifrån Post-It-lapparna. Fyll själv i med information som saknas. Fakta om Raoul Wallenberg: Raoul Wallenberg anslöt till Svenska legationen i Budapest den 9 juli 1944. Han hade ett särskilt uppdrag av svenska utrikesledningen, finansierat av amerikanska War Refugee Board. Legationen gjorde byråkratiskt motstånd, bl. a genom att dela ut s.k. skyddspass till så många av den judiska befolkningen som möjligt. Tack vare Wallenbergs arbete kunde tiotusentals människor räddas. Den 17 januari 1945 greps Raoul Wallenberg av sovjetiska styrkor. Hans öde är ännu okänt.
SIDA 5/6 ÖVNING 3 Människorättsaktivister i närbild Eleverna arbetar i grupper med att fördjupa sin kunskap om personer som fått Per Anger-priset. De tränar samtidigt sin förmåga att källkritiskt söka efter information via Internet. 1. Dela in klassen i åtta grupper och fördela pristagarna i de olika grupperna. Dela ut blanketten. Elevernas uppgift är att: Gå in på www.levandehistoria.se och söka upp sin pristagare. Ta reda på varför pristagaren fått priset, fakta om pristagaren etc. Undersöka hur situationen ser ut i dag gällande mänskliga rättigheter i pristagarens hemland. Uppmana eleverna att använda minst tre olika källor och tänka källkritiskt när de sammanställer informationen. (Uppgifterna finns på blanketten) 2. Låt grupperna redovisa för varandra. 3. Led en gemensam diskussion. Ställ följande frågor till hela klassen: Varför riskerar människor sitt eget liv för att förbättra andras? Kan man kalla Raoul Wallenberg och Per Anger för hjältar? Hur har synen på och kampen för mänskliga rättigheter förändrats sedan andra världskriget då Raoul Wallenberg var verksam? Finns det några likheter? 4. Utifrån orienteringen om Raoul Wallenberg är elevernas uppgift att i de grupper de tidigare arbetat diskutera begreppet förebild och på vilket sätt Wallenberg kan vara en för dem idag. Inled med att ställa följande frågor till hela klassen, diskutera efter varje: Hur skulle ni allmänt förklara begreppet förebild? Vilka andra kända förebilder förknippar ni med en person som Raoul Wallenberg?
SIDA 6/6 5. Låt eleverna fortsätta arbeta i grupperna med följande frågor: Vad betyder begreppet förebild för er personligen? Kan ni ge exempel på några förebilder som ni har och varför? På vilket sätt skulle Raoul Wallenberg kunna vara en förebild för er? Ge eleverna i uppgift att diskutera och tillsammans komma överens om nyckelord som de skriver ned. Skriv tre rubriker på tavlan: En förebild är / Våra förebilder / Wallenberg som förebild. 6. Låt eleverna skriva på tavlan det som de kommit fram till under respektive rubrik. Avsluta med en diskussion om likheter och skillnader bland nyckelorden. Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper. Fördjupning Läs mer i boken om detta må ni berätta sid. 66. www.levandehistoria.se/omdettamaniberatta