NR 2 SEPTEMBER 2011 MiX Fablernas värld Ska vi vara generösa med antibiotika till ledprotesopererade? Sid 7 Medicin i X-län Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén Gåtfull triangel eller? Gåta: Vad har triangeln intill med artikeln på sidan 2 att göra? Är svaret antalet läkemedelssfel som kan förhindras när man inför den nya ordinationsdatabasen? Rätt svar hittar du på MiX på nätet. INNEHÅLL Nya råd om att förebygga läkemedelsfel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gav 2008 ut första upplagan av broschyren Läkemedelsfel i vårdens övergångar åtgärder för att förebygga. Nu finns en ny version. Sid 3 Billigare Insuliner utgör en stor andel av hälsocentralernas läkemedelskostnader. Nu finns billigare medellångverkande. Sid 4 Frågor och svar Varför rekommenderas inte Targiniq? Varför använda barnvaccin som svider? Måste dyra Plavix lagerhållas? Sid 4 Teststickor diabetes Efter beslut i TLV kommer vissa teststickor inte längre att omfattas av förmånen, medan andra får sänkt pris. Sid 5 Nitroglycerin finns åter Nu finns nitroglycerin att lägga under tungan men bara tillfälligt. Sid 5 TLV ordnar smidigare utbyte Smidigare utbyte av exempelvis Cozaar. TLV har beslutat om regeländring som förenklar. Sid 5 Förlängt patentskydd för Lipitor Det har spekulerats om hur Pfizer skulle förlänga patentskyddet för Lipitor introducera munlösliga tabletter, en MUPS-tablett, en renodlad enantiomer (esatorvatstatin) eller en metabolit (desatorvastatin)? Vi har svaret! Sid 5 Läkemedelshantering Nya rutiner för all verksamhet i Landstinget Gävleborg. Sid 6 Tävling Sätt namn på Gävleborgssnurran. Sid 6 Ba(c)ksidan Ökar läkemedelskosnaderna? Sid 8 MiX kommer ut med tre nummer i höst!
PASCAL PASCAL samlar patientens läkemedelsinformation E-dos försvinner 2012 och ersätts av PASCAL. I nästa steg planeras en rikstäckande gemensam ordinationslista för samtliga patienters alla förskrivningar. En omreglering av marknaden för dosapotek är på gång. Det innebär att Apoteket AB inte längre kommer att vara enda aktören för att tillhandahålla dosdispenserade läkemedel.dosproduktionen konkurrensutsätts och fler aktörer kan bli aktuella. Dagens dosreceptregister överförs från Apoteket AB till ett nationellt register hos Apotekens Service AB. Det centrala dosregistret är en utökning av befintligt receptregister. PASCAL Sveriges landsting har beslutat att överta ansvaret att tillhandahålla en webbapplikation, PASCAL, för åtkomst av dosreceptregistret. Som ett led i den nationella e-hälsostrategin ställs krav på säker inloggning till PASCAL. PASCAL webbapplikation erbjuds samtliga användare inom landsting, hos privata vårdgivare och kommuner. Den utvecklas tillsammans med olika representanter inom vård och omsorg och i samarbete med Apotekens Service AB, Apoteket AB och Socialstyrelsen. Överflyttning av dosreceptregistren kommer att ske landstingsvis. Detta innebär att e-dos webbapplikation inte längre kommer att fungera och att det är PASCAL webbapplikation som man kommer att arbeta med i stället. SÄKERHET I och med bytet av IT-stöd kommer kravet på säkerhets- och autentiseringslösning att skärpas. Användarnamn + lösenord kommer inte att kunna användas, vilket berör många av dagens edos användare. För inloggning kommer SITHS-kort att krävas, i undantagsfall engångslösenord via SMS. GEMENSAM ORDINATIONSLISTA Detta är första steget mot en gemensam ordinationslista. De tjänster som PAS- CAL webbapplikation använder för dospatienter är de tjänster som också kom- Information om insättningsdatum, ordinationsorsak och utsättningsorsak är exempel på ny information som har tillkommit liksom åtkomst till ordinationshistorik. All läkemedelsspecifik information tillhandahålls av SIL, Svensk Informationsdatabas för Läkemedel. Interaktioner hämtas från SFINX, biverkningar, graviditet och amning från FASS. För att få ett så bra införande som möjligt har varje landsting utsett lokala implementeringsansvariga. För Gävleborgs län är det följande personer: Uppdragsägare Staffan Gullsby, utvecklingsdirektör. Koordinator Lena Grudén, IT vårdsystem. Implementeringsansvarig Lisa Bäck, Läkemedelsenheten. Alla som ska använda PASCAL kommer att få utbildning genom en kontaktperson i varje verksamhet. Införandedatum i Gävleborgs län är planerat till april 2012. Frågor? Kontakta Lisbeth ( Lisa ) Bäck, Läkemedelsenheten. 2 mer att användas för att få åtkomst till patientinformation i den nationella ordinationsdatabas (NOD) som skall skapas. Målsättningen vid utvecklingsarbetet är att man snabbt och enkelt skall kunna bilda sig en uppfattning om patientens läkemedelsbehandling och på ett smidigt sätt ordinera, förlänga, ändra, sätta ut eller makulera. STÖDFUNKTIONER Till stöd finns varning för interaktion, möjlighet att söka biverkningar relaterade till patientens läkemedelslista, information om olämplighet vid graviditet och amning kopplat till ordinationslistan samt FASS. Vid ordination av läkemedel finns ovanstående stöd för det enskilda läkemedlet också tillgängligt liksom information om lokalt dossortiment, rekommenderade läkemedel och förmånsinformation samt varning vid dubbelordination. Är detta Lisa Bäck? Se svaret på MiX på nätet www.lg.se/lmk
Läkemedelsfel Nya förebyggande råd från SKL SKL Sveriges Kommuner och Landsting gav 2008 ut första upplagan av broschyren Läkemedelsfel i vårdens övergångar åtgärder för att förebygga. Nu har den utkommit i en ny version. En av förändringarna i den nya upplagan är att beskrivningen av de åtgärder som ska vidtas vid utskrivning från sjukhus är betydligt utvidgade och mer detaljerade. SKL anser att följande åtgärder i samband med utskrivning ska vara obligatoriska: Beskriv kort inläggningsorsak, vad som gjorts och vad som planeras. Beskriv i punktform en läkemedelsberättelse vilka läkemedelsförändringar som gjorts och varför. Upprätta en aktuell ordinationslista med information om läkemedelsnamn, beredningsform, styrka, administreringssätt, dosering, behandlingstid och indikation (ändamål) och skriv ut ordinationslistan. Skriv om det behövs ett separat dokument för läkemedel med komplicerade doseringsscheman som Waran eller för andra läkemedel som ska trappas upp eller trappas ner. Överlämna ordinationslistan till patienten och skicka den om det är aktuellt till nästa vårdenhet (kommun, ansvarig läkare i primärvården etc.) inom samma dygn. SKL:s broschyr Läkemedelsfel i vårdens övergångar åtgärder för att förebygga. har utkommit i en ny version. En förändring i den nya upplagan är att beskrivningen av de åtgärder som ska vidtas vid utskrivning från sjukhus är både utvidgade och mer detaljerade. Dokumentera i journalen att patienten fått skriftlig information och till vilken vårdenhet informationen har skickats. Gå igenom den aktuella ordinationslistan med patienten och försäkra dig om att patienten förstår och är överens om de läkemedelsändringar som genomförts (concordance). För patienter som inte är orienterade i tid och rum ges om möjligt motsvarande information till patientens ombud. För patienter med maskinell dosdispensering: För in genomförda ordinationsförändringar i e-dossystemet (senare i Pascal) och kontrollera att även övriga ordinationer är korrekta. Ta kontakt med patientens ansvariga läkare vid oklarheter. Skicka vid behov med läkemedel till dess att patienten kan hämta ut nya recept eller få läkemedel via dosapoteket. I en förklaring till åtgärderna står följande: Den normalt korta vårdtiden på sjukhus gör det svårt att följa upp läkemedelseffekter. Felaktigheter i ordination vid inskrivningen kan få konsekvenser först efter utskrivningen. Det är viktigt med en korrekt och aktuell ordinationslista under vårdtiden. En korrekt ordinationslista vid utskrivningen är sannolikt ännu viktigare då den i regel blir bestående under lång tid. Detta är skälet till att det finns många punkter under obligatoriska åtgärder vid utskrivning. Läkemedelsberättelse är en beskrivning av vilka förändringar som har gjorts under vårdtiden, och varför. Den är viktig för att den ansvariga läkaren i primärvården ska kunna ta ställning till fortsatt behandling baserad på patientens totala situation. Följsamhet till checklistan för utskrivningsinformation ger den ansvariga läkaren och sjuksköterskan i primärvården och kommunen ett redskap för att lätt få reda på om ordinationslistan i utskrivningsinformationen är korrekt. En förändring som är dokumenterad i läkemedelsberättelsen är korrekt. En förändring som inte är dokumenterad i läkemedelsberättelsen är sannolikt fel, vilket kan bero på bristande underlag vid inskrivningen i den slutna vården. Ordinationslista För att patienten ska förstå varför det är viktigt att följa läkemedelsordinationerna måste det finnas en aktuell ordinationslista där det framgår varför läkemedlet ska tas, hur länge, i vilken dos och varför eventuella förändringar har gjorts. 3
Läkemedelssortiment Billigare insuliner Det finns tre jämförbara medellångverkande insuliner i förfyllda injektionspennor; Insulatard Flexpen, Humulin NPH KwikPen och Insuman Basal Solostar. Dessa tre är alla medellångverkande humant insulin, suspension av isofant insulin (NPH), tillverkade med rekombinant DNA och finns i förpackningar om 5 x 3 ml förfylld injektionspenna. Frågor & svar Fråga från dagkirurgen angående smärtstillande medel: Varför finns inte Targiniq med som alternativt smärtstillande medel? Flera operatörer saknar den möjligheten. Fördelen är att Targiniq inte ger förstoppning. Andra smärtstillande medel kan ge besvärande förstoppning. På Dagkirurgen har vi positiva erfarenheter. Vi tycker man ska rekommendera Targiniq i stället för OxyContin. Svar: Targiniq är en fast kombination av oxikodon (OxyContin, OxyNorm) och naloxon. Med opioidantagonisten naloxon motverkas förstoppning genom att oxikodons lokala effekt i tarmen blockeras. Alla patienter får inte besvär med sin förstoppning av opioider, särskilt inte vid de kortvariga behandlingar som ofta är fallet vid postoperativ smärta. För andra patienter räcker det med laxermedel som tillägg. På grund av naloxon-tillsatsen måste större försiktighet iakttagas vid nedsatt lever- eller njurfunktion än vid behandling med en ren opioid. I FASS-texten finns också denna speciella varning för användning av Targiniq i samband med operationer: Targiniq rekommenderas inte för preoperativ användning eller postoperativt inom de första 12 24 timmarna. Beroende på typen av operation och dess omfattning, vilken anestesimetod Priset på en förpackning med fem pennor Humulin NPH sänktes från 306 till 270:50 kr i januari 2011. Priset på Insuman Basal sänktes från 306 till 259 kr i maj 2011. Priset på Insulatard Flexpen ligger kvar på 324 som har valts, annan samtidig medicinering och den enskilda patientens tillstånd, beror den exakta tidpunkten för när den postoperativa behandlingen med Targiniq kan påbörjas på en noggrann risk/nyttabedömning för varje enskild patient. Enligt reglerna för rabatt ingår Targiniq bara i högkostnadsskyddet för patienter som redan fått behandling med oxikodon och trots pågående laxativ behandling har besvärande förstoppning. Läkemedelskommittén rekommenderar i första hand Morfin och Dolcontin/Depolan när det finns behov av en stark opioid. Prisexempel Targiniq 10 mg/5 mg 28 st 206 kr OxyContin 10 mg 28 st 172 kr Depolan 10 mg 30 st 60 kr Cilaxoral 30 ml 64 kr Fråga: varför upphandlas vaccin som svider? I samband med att Läkemedelskommittén gav ut sina nya rekommendationer i början av 2011 hade vi många möten med förskrivare i hela länet, både på sjukhus, från primärvården och med de kommunala sjuksköterskorna. Många givande diskussioner kom upp. En fråga som restes handlade om vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund 4 kr (augusti 2011). Insulatard är alltså i dagsläget betydligt dyrare. Ännu dyrare är dock de långverkande insulinerna Lantus och Levemir som båda kostar omkring 596 kr. (MPR). Frågeställarna hade den erfarenheten att den ena fabrikantens vaccin orsakade betydligt mer sveda än den andra fabrikantens vaccin. Men det var den första sortens vaccin som var upphandlat. Svar: I upphandlingssammanhang sätter man upp olika krav på produkterna. Dessa egenskaper ska vägas samman och värderas mot priset. Barnhälsovårdsenheterna i länet anser att smärta hos barn är en viktig parameter och har starkt förordat den andra sortens vaccin. Det finns beprövad erfarenhet från barnhälsovården men det saknas vetenskapliga studier om graden av sveda vilket gör att det är svårt att värdera på ett sätt som håller för rättslig prövning. Därför har man i upphandlingen inte kunnat ta tillräcklig hänsyn till detta och istället har priset fått större betydelse. Forts. sid 8
TLV-information Viktigt om diabetesstickor TLV (Tandvård- och läkemedelsförmånsverket) har omprövat subventionen av teststickor för diabetiker i förmånssystemet och bedömer att vissa teststickor inte är kostnadseffektiva och därmed inte ska ingå i läkemedelsförmånerna. Besluten träder i kraft 1 oktober 2011. Syftet med omprövningen var att undersöka om de prisskillnader som fanns mellan olika stickor var motiverade. TLV fann att prisskillnaderna till stor del var omotiverade och har därför uteslutit de produkter vars pris inte kunde motiveras med ett ökat värde. Cirka 300 000 patienter använder teststickor varje år. Vissa patienter kan behöva byta till en annan typ av teststicka och/eller mätsystem. Dock kommer cirka 95 procent av alla teststickor att finnas kvar i Från den 1 maj 2011 började en ny föreskrift från TLV att gälla och som underlättar för patienten när ett läkemedel försvinner från läkemedelsförmånen. Apotek kan byta till ett likvärdigt läkemedel utan att kontakta läkare om medicinen på patientens recept inte längre ingår i högkostnadsskyddet. Detta innebär att i de här fallen kommer patienten inte längre behöva återvända till läkare för ett nytt recept. För att detta ska gälla måste receptet vara skrivet när läkemedlet fortfarande var subventionerat och ingick i högkostnadsskyddet. läkemedelsförmånerna. Totalt räknar TLV med att besluten gör att förmånskostnaden minskar med mer än 100 miljoner kronor per år. Genom att inte använda onödigt dyra teststickor kan pengar frigöras till andra angelägna ändamål inom hälso- och sjukvården. Ingen av de avregistrerade teststickorna berör Landstinget Gävleborgs upphandlade teststickor, men några förskrivs. Däremot har i stort sett alla teststickor som är kvar i läkemedelsförmånen sänkt sina priser. För landstingets del innebär det att OneMed s teststicka Glucocard X-Sensor (vnr 203309) har fått ett pris som är lägre än det avtalade priset. De övriga tre leverantörerna har generellt sänkt sina priser, vilket innebär att den rabatt som landstinget får i efterhand kommer att bli lägre. De nya priserna gäller från och med 28 juni 2011. Mer information finns på TLV:s hemsida www.tlv.se. Sökväg: Förbrukningsartiklar / Omprövningar av förbrukningsartiklar / Genomförda omprövningar av förbrukningsartiklar Smidigare utbyte av läkemedel COZAAR Som ett exempel kan vi ta blodtrycksmedlet Cozaar (losartan). När patentet gick ut på substansen losartan kom generiska preparat som kostade omkring en tiondel av originalets pris. TLV beslöt då att Cozaar inte längre skulle omfattas av läkemedelsförmånen från 1 maj 2011. Enligt tidigare regler skulle det innebära att en patient som hade ett gammalt recept på Cozaar inte kunde få preparatet utbytt på apoteket. Om patienten inte var beredd att betala hela kostnaden själv, måste han kontakta sjukvården för att få ett nytt recept (på generiskt losartan). Den nya regeln innebär att Cozaar på recept utfärdade före 1 maj 2011 automatiskt kan bytas ut på apoteket. Cozaar på recept utfärdade efter detta datum kan dock inte bytas ut. Förlängt patentskydd för Lipitor Lipitor (atorvastatin) har fått godkänd barnindikation. Lipitor är godkänt för behandling av hyperkolesterolemi hos barn från tio års ålder. Som en konsekvens av detta har Pfizer ansökt om förlängt patentskydd, vilket nu har beviljats. Generiskt atorvastatin beräknas finnas tillgängligt från och med mars 2012. 5 Konkurs Tillfälligt försäljningstillstånd för Nitroglycerin DAK Lagret av kärlkrampsmedicinen Nitromex har tagit slut då tillverkaren av läkemedlet gått i konkurs. I Sverige finns även Nitroglycerin Recip resoriblett godkänd men den tillhandahålls inte för närvarande. Ett behandlingsalternativ till dessa är Nitroglycerin DAK. Läkemedelsverket har mot denna bakgrund utfärdat ett tillfälligt försäljningstillstånd för Nitroglycerin DAK, ett nitroglycerinläkemedel som är godkänt i flera europeiska länder och som har egenskaper som liknar Nitromex. Mot denna bakgrund har TLV beslutat att Nitroglycerin DAK ska vara subventionerat och läkemedlet ingå i högkostnadsskyddet för patienter där behandling med Glytrin och Nitrolingual inte bedöms lämpliga. Beslutet gäller 17 juni till 31 december 2011. Alfred Nobel uppfann dynamiten. Verksam beståndsdel: Nitroglycerin.
Patientsäkerhet Ny rutin för läkemedelshantering Alla som arbetar i vården har enligt lag ansvar att upprätthålla hög patientsäkerhet! Vi gör det genom att exempelvis arbeta efter fastställda rutiner, signalera om rutiner inte går att följa, delta i arbetet med att utveckla och revidera rutiner samt rapportera risker och avvikelser. Läkemedelskommittén i Landstinget Gävleborg har i samarbete med hälsooch sjukvården tagit fram en övergripande rutin för läkemedelshantering som gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal i Landstinget Gävleborg. Rutinen är heltäckande och detaljerad och tänkt att fungera som ett uppslagsverk/en handbok i läkemedelshantering. Tillsammans med lokala kompletterande dokument beskrivs hur vi arbetar med läkemedel för att det ska ske på ett säkert sätt för personal och patienter i enlighet med gällande lagar och författningar. Här hittar du dokumenten! PLATINA DOKUMENTSÖK sök på Läkemedelshantering. Den övergripande rutinen heter Läkemedelshantering Landstinget Gävleborg. PLEXUS www.plexus.lg.se/lakemedelshantering eller klicka dig fram via: Vård och hälsa, Läkemedel, Läkemedelshantering och försörjning, Läkemedelshantering (För de som inte har åtkomst av Plexus kommer en sökväg att läggas upp på landstingets hemsida på internet.) Rätt läkemedel, till Rätt patient, vid Rätt tillfälle ALLTID! TÄVLING Bilden som illustrerar arbetsmetoden Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar har arbetats fram av de kliniska apotekarna på Läkemedelsenheten, Landstinget Gävleborg. Den visar den ständigt pågående process som krävs för att säkerställa att patienterna får den läkemedelsbehandling som är avsedd. 6 Nu önskar apotekarna hjälp från MiX läsare med att komma på ett bra namn på bilden. Den går nu bara under arbetsnamnet snurran men skulle behöva ha någon mer unik beteckning. Har du ett namnförslag? Skicka det till lakemedelsenheten@lg.se Pris utlovas till vinnande förslag!
Myter inom medicinen Del XXXII Frikostighet med antibiotika till patienter med ledprotes? Tidigare såg man små gröna lappar som upplyste om att patienten hade inopererad höftledsprotes vilket skulle uppmärksammas vid infektionstillstånd. Dessa lappar torde åsyfta att antibiotika skall skrivas ut i vissa situationer där man annars inte skulle ha gjort detta. Har detta något vetenskapligt stöd? Frågan kan delas upp i tre delar: Skall patienter med inopererad ledprotes ha antibiotikaprofylax vid tandingrepp eller vid andra kirurgiska ingrepp? Ska sådana patienter behandlas mer frikostigt med antibiotika vid infektioner? ANTIBIOTIKAPROFYLAX VID TANDINGREPP Svenska infektionsläkarföreningen har uttalat sig om antibiotikaprofylax vid tandingrepp: Tandingrepp liksom dagliga aktiviteter såsom tandborstning, användande av tandtråd och tuggning leder till att mikroorganismer från munhålan kommer ut i blodbanan och orsakar en övergående bakteremi. Bakteremiska episoder efter tandingrepp förekommer inte i högre frekvens än efter tandborstning etc. Däremot är tandingrepp som leder till blödning associerat med högre risk för bakteremi liksom förekomst av tandköttsinflammation. Ledprotesinfektioner orsakade av hematogent spridda bakterier efter tandingrepp är mycket sällsynt. De flesta hematogent spridda ledprotesinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker och endast < 7 % orsakas av bakterier med möjligt oralt ursprung det vill säga alfastreptokocker eller peptostreptokocker. Staphylococcus aureus påträffas sällan i munhålan hos friska per- I Fablernas Värld soner och förekommer mycket sällan i blod efter ingrepp i munhålan. Randomiserade studier saknas om nyttan av antibiotikaprofylax vid tandingrepp för att förhindra ledprotesinfektion. Vissa randomiserade studier av antibiotikaprofylax vid tandingrepp har visat effekt i form av lägre frekvens och kortare duration av bakteriemi (men inte av ledprotesinfektioner) efter peroralt amoxicillin. Nackdelar med allmän antibiotikaprofylax till alla patienter med ledprotes vid tandingrepp är risk för biverkningar i form av antibiotikaassocierad diarré, allergiska reaktioner, inklusive anafylaxi och ökad risk för resistensutveckling. (Utdrag ur Svenska infektionsläkarföreningen vårdprogram för led- och skelettinfektioner 2008.) Ortopedkliniken Gävle skriver att generellt behöver ledprotesopererade patienter ingen antibiotikaprofylax vid okomplicerad tandbehandling om de inte står på immunsuppresiv behandling på grund av reumatism eller cancer. Profylax ges dock alltid vid behandling av varbildning eller borttagning av tandsten hos patienter med infekterade tandfickor. Förstahandsmedel är Heracillin. ANDRA KIRURGISKA INGREPP I en studie av sena, blodburna infektioner i protesleder fann man 229 patienter med sådan infektion. 54 av dem (24 procent) hade genomgått något kirurgiskt ingrepp: 37 i urinvägarna, fyra bukoperation och två nageltrång. Ingrepp i munhåla/tänder hade 11 patienter genomgått. Detta tycks tala för att man bör överväga antibiotikaprofylax vid en del kirurgiska ingrepp till sådana patienter. Det gäller även ingrepp i huden som incision av böld och operation av nageltrång. INFEKTIONER Vid tidiga postoperativa ytliga infektioner hos protesopererade patienter finns en påtagligt ökad risk för efterföljande djup infektion. Patienter med inopererad protes eller osteosyntesmaterial bör behandlas frikostigt. Odling skall alltid tas innan insättande av antibiotika, som skall ges i tillräcklig dos. För infektioner som ej är protesnära och som uppträder efter den postoperativa fasen saknas i stort sett vetenskapliga studier. I en patientinformation om ledproteser från ett Stockholmssjukhus står följande: Om du får en ilsken infektion i någon annan del av kroppen t ex tandinfektion kontakta då din tandläkare respektive husläkare och berätta att du har en höftprotes inopererad så att du eventuellt kan få antibiotika. Enkätundersökningar bland ortopeder i framförallt Storbritannien har visat att det inte finns någon konsensus om vilka övriga infektioner som ska behandlas. Så den stackars husläkare i Stockholm som patienten hänvisas till har inte mycket att grunda sitt handlande på. Rimligt är väl att framförallt behandla djupare stafylokockinfektioner. Tidigare artiklar i serien Fablernas värld hittar du i MiX arkiv på Läkemedelskommittens hemsida www.lg.se/lmk 7
BA(C)KSIDAN / Stefan Back, ordförande i Läkemedelskommittén i Gävleborg Ökar läkemedelskostnaderna? De senaste årens kostnadsutveckling för läkemedelsförmånen har präglats av stillastående och ibland till och med minskande kostnader. Orsakerna är säkert flera, men förskrivarnas medvetenhet, landstingens ökade kostnadsansvar, patentfall och generiskt utbyte samt TLV:s allt tydligare prisbeslut har ofta nämnts i debatten som tänkbara förklaringar. Under 2011 tycks denna trend ha brutits med månadsvis väldigt svängande ökningstal som även geografiskt sett väldigt olika ut. Gävleborgs utveckling ligger till och med juli på +3.6 procent jämfört med rikets genomsnittliga +1.7 procent. Vi ligger totalt något över rikssnittet i kostnad för förmånen per invånare, men om man tar hänsyn till åldersprofil och socioekonomi så motsvarar det ganska precis det förväntade behovet i vårt län. De största ökningarna ses inom immunosuppressiva medel. Sedan tidigare har vi legat något under riksgenomsnittet i behandling av exempelvis reumatoid artrit så Forts. Frågor & svar dessa ökningar är troligen effekter av ökade insatser på det området. Ett annat område som ökat mycket är ADHD-behandling. Division medicin har också, tillsammans med BKPH, de största kostnadsökningarna, omkring tio procent jämfört med tidigare år. Primärvårdens läkemedelskostnader har minskat lika mycket, vilket till en del balanserar totala utfallet. NYSAM De nyligen publicerade Nysamsiffrorna, som jämför utvecklingen inom sjukvården i nio län, visar att vi ligger högst bland länen då det gäller protonpumpshämmare (PPI), även något högt för ACE-hämmare och statiner, men mer genomsnittligt gällande NSAID och SSRI. Sedan många år har vi legat högt i förskrivning av PPI. Förbrukningen ökar varje år och man kan fundera över anledningen. Att produkterna efter patentfall blivit billigare gör väl sannolikt att de lättare förskrivs. Den massiva TV-reklamen för halsbränna kan även ge draghjälp till förskrivning. Låt vara att det i huvudsak gäller andra produkter, men det hjälper säkert till att fokusera intresset och att man efterfrågar hjälp för sina besvär. LÄKEMEDEL I SLUTENVÅRD Slutenvårdens kostnader för rekvirerade läkemedel har de senaste åren ökat betydligt mer än läkemedelsförmånen, med 12-20 procent årligen. I år tycks kostnaderna öka i ett betydligt lugnare tempo och man ser t o m juli faktiskt en liten minskning jämfört med föregående år. Förvånande att den ökande trenden brutits, men ibland sker förskjutningar mellan rekvisition och recept som kan vara en delförklaring. Ökningar av kostnader för t ex behandling av RA och makuladegeneration har uppvägts av patentfall och även av mindre volymer av cytostatika. Totalt ser det således ljust ut och det verkar som vi på det hela taget har en kostnadsutveckling på läkemedelssidan som är kontrollerad. ANTIBIOTIKAMÅLET STRAMAS mål för antibiotikakonsumtionen är att nå 250 recept/1000 invånare per år 2014. Just nu ser det inte ut att vara helt realistiskt att nå dit men det är ju ett långsiktigt mål att sträva mot. Även om det skiljer en del mellan länen, så har vi faktiskt under våren haft en ökande trend men som nu börjat minska igen de allra senaste månaderna. DYRT HA PLAVIX I LAGER I LK:s senaste rekommendationer finns råd om akut behandling vid misstänkt hjärtinfarkt, exempelvis om en patient söker på en hälsocentral. Till alla patienter med misstanke om akut kranskärlssjukdom ges ASA 300 500 mg (exempelvis 1 tablett Bamyl 500 mg). Har patienten ST-höjning på EKG ges även 600 mg klopidogrel. Fråga från en hälsocentral om lagerhållning av Plavix: På läkemedelsmötet sas att vi skulle ha Plavix på HC för att ge till hjärtinfarktspatienter (600mg). En förpackning med 30 tabletter på 300 mg kostar över 1800 kr. Synonymmedlet Clopidogrel finns bara på 75 mg, kan ju bli svårt för patienten att ta så många tabletter. Svar: Vi kan inte kräva att varje HC lagerför Plavix 300 mg. ST-höjningsinfarkt förekommer trots allt inte ofta på HC. Man får be patienten att svälja åtta tabletter. Generiskt klopidogrel kostar en bråkdel, exempelvis kostar Clopidogrel Mylan 75 mg 28 st 61 kr. MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen: Peter Rosenberg, familjeläkare, redaktör peter.rosenberg@lg.se Minicall: 0740-375007 Stefan Back, överläkare, ordförande stefan.back@lg.se Tel: 026-15 83 36 Per-Henrik Back, apotekare, sekreterare per-henrik.back@lg.se Tel: 026-15 83 37 Simon Gunnarsson, info-apotekare, simon.gunnarsson@lg.se Tel: 026-15 85 30 Kontakt: Adress: Budstation 95 Gävle Sjukhus 801 87 GÄVLE MiX på nätet: www.lg.se/lmk Produktion: Grafisk profil och form: TETHA Tryck: Gefle Offset; 2.100 ex.