Miljöredovisning 2010

GD har ordet Klimat- och miljöfrågan står högt på vår agenda. Som fastighetsägare är det viktigt för oss att vara med i utvecklingen och anpassa och förändra verksamheten i takt med tiden. Vi är en hyresvärd men bara en hyresgäst på jorden, och det är viktigt att vi tar vårt ansvar! Under året som gått har det hänt mycket i verket. Under våren 2010 antog ledningen en ny miljöutredning, som ligger till grund för planeringen av verksamhetens miljöarbete. Den är ett viktigt hjälpmedel för att veta var resurserna bör sättas in för att göra störst nytta och minska den negativa miljöpåverkan samt för att kunna sätta upp mål för verksamheten inom olika områden. Områden med stor miljöpåverkan är: Planering och projektering I planering och projektering ingår även lokalisering, utformning, val av varor, material och tekniksystem. Läs om våra pilotprojekt för att minska energianvändningen och modelleringar med verktyget BIM på sidan 12. Användning av fossila bränslen Vi har många fastigheter med egen värmeförsörjning och större värmecentraler. I dessa byts oljepannor successivt ut. På fem år har användningen av eldningsolja minskat med cirka 4000 kubikmeter, vilket motsvarar 63 procent. Läs om hur vi begränsar användningen av fossila bränslen på sidan 20. Elanvändning Som en av Sveriges största fastighetsförvaltare har vi en hög användning av el. Sedan 2009 köper vi fossilfri el. Läs mer om våra insatser att minska energianvändningen på sidan 25. Användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier Att ensas och begränsa användningen av kemiska produkter har varit ett mål sedan 2007. Läs om vårt projekt som pågår till 2011 på sidan 27. Externa transporter (varuoch servicetransporter) Detta är ett område som vi arbetar med att mäta och följa upp i vår klimatplan. Läs om arbetet med att ta fram en klimatplan på sidan 44. 1

Tjänsteresor (flyg, tåg, bil), förbrukning av drivmedel En fastighetsägare som både förvaltar, underhåller och driftar fastigheter i hela Sverige kräver mycket resor. Många egna bilar är miljöbilar och vi klimatkompenserar för våra hyrbilar. Läs om vårt arbete att minska vårt resande med hjälp av informationsteknik på sidorna 23-24. Upphandling av varor och tjänster Under 2010 upphandlade vi varor och tjänster för 2 830 miljoner kr. Miljökrav ställer vi alltid och vi arbetar med att successivt förbättra uppföljningen på de krav vi ställer. Läs om vårt arbete på sidan 14. Kompetensförsörjning, information och kommunikation Det viktigt att våra medarbetare upprätthåller god kompetens och är engagerade i arbetet och att vara vi är en attraktiv arbetsgivare för att alla ska trivas på jobbet och för att framtida medarbetare vill jobba hos oss. Dessutom är samarbetet med kunden viktigt för att nå våra mål. Läs om våra aktiviteter under 2010 på sidorna 32 och 35. Om du vill läsa mer om vår miljöpåverkan på lokal nivå, samt hur vi lever upp till de specifika kraven som finns på våra miljöfarliga verksamheter, hittar du detta på www.fortifikationsverket.se/sv/omoss/miljo/. Sedan 2009 är vi EMAS-registrerade (EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning). Denna rapport är en viktig del i detta arbete men det innebär också att en extern granskning av verkets miljöarbete genomförts i enlighet med vår tidigare ISO 14001 certifiering. Fortifikationsverkets internationella verksamheter omfattas ej av EMAS registreringen, det rör sig om tjänstexportverksamhet och verksamheten vid Sveriges internationella camper. Jag hoppas att denna rapport inspirerar och intresserar och jag välkomnar Dina kommentarer och synpunkter om hur Du tycker att vi skulle kunna fortsätta utveckla oss inom miljöområdet. Generaldirektör Lena Jönsson 2

Miljöpolicy Miljöredovisning 2010 Generaldirektören har det yttersta ansvaret för att miljöfrågorna beaktas i verkets samtliga verksamhetsområden. Detta ansvar har delegerats till underställda chefer. Miljöpolicyn ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. All personal ska ges möjlighet till aktuell miljöutbildning för att kunna leva upp till policyn. Samtliga anställda och de personer som jobbar på uppdrag av verket är ansvariga för att se till att ledningens policy efterlevs. Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd som på uppdrag av regeringen förvaltar mark, anläggningar och lokaler. Miljöarbetet ska bedrivas som en integrerad del av all vår verksamhet och följas upp i miljömål som är konkreta, tidsbestämda och mätbara. Vår vision är att vara bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik. För att nå detta ska vi: identifiera vår miljöpåverkan och våra risker minska vår miljöpåverkan genom att förebygga förorening från vår verksamhet, främst från energi- och resursanvändning regelbundet följa upp miljöarbetet så att ständiga förbättringar kan göras underlätta för kunden att minska sin påverkan genom dialoger kommunicera miljöarbetet till berörda intressenter följa miljölagstiftningen och andra krav som berör oss Antagen av verkets styrelse, 2006-12-20 Restaurangsbyggnad, Såtenäs Foto: 3

Innehåll GD har ordet 1 Om miljöredovisningen 5 Detta är Fortifikationsverket 7 Vår miljöorganisation 9 Fortifikationsverket styr kursen mot en hållbar utveckling 11 Fortifikationsverket bygger för en hållbarare framtid 12 Fortifikationsverket förvaltar för en hållbar och säker framtid 18 Avyttring med hänsyn till framtida generation 30 Omslagsbild: Flygledaretornet i Såtenäs Under år 2006 fick Skaraborgs flygflottilj, F7, ett nytt flygledaretorn. Fastighetsenhet Såtenäs har varit pilotprojekt med att förnya och ensa utformningen av garnisonsplaner. Garnisonsplanering är ett gemensamt verktyg för att beskriva utveckling och skötsel av den fysiska planeringen. Planerna är ett gemensamt arbete mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Läs mer om garnisonsplaneringen på sidan 15. Kompetenta och engagerade medarbetare 32 Verket påverkar utvecklingen i branschen 34 Vårt ledningssystem 36 Extern kvalitetsoch miljörevision 39 Våra miljömål 40 Fortsatt miljöarbete 44 Foto: Projektledning och produktion Text Fortifikationsverket Bild Om inget annat anges är bilderna Fortifikationsverkets Upprättad Miljöredovisningen är granskad och godkänd den 31/8 2011 av ackrediterad miljökontrollant Intertek Certification AB med ackrediteringsnummer 1639. 4

Om miljöredovisningen Denna miljöredovisning uppfyller kraven i EMAS III. Jämfört med föregående år är skillnaden att vi även redovisar kärnindikatorer för sex områden: Energieffektivisering Materialeffektivisering Vatten Avfall Biologisk mångfald Utsläpp Utöver detta redovisar vi även vår miljöprestanda när det gäller de mer specifika miljöaspekter som identifierats i miljöutredningen. Vår avgränsning Vissa av kärnindikatorerna redovisas inte pågrund av att data saknas. Andra redovisas inte i nyckeltal, det vill säga per anställd, utan endast den sammanlagda årliga tillförseln/påverkan inom respektive område. I de fall vi redovisar kärnindikatorerna som nyckeltal, har beräkningen skett per tillsvidareanställda, vilket under 2010 var 626. Tabell 1 Kärnindikatorer enligt EMAS III. Kärnindikator Utfall Sida i miljöredovisningen Energieffektivisering - Total direkt 612,2 GWh 25 energianvändning - Total förnyelsebar 88 % energianvändning Materialeffektivisering - Årliga massflöden av olika material som används Vatten - Sammanlagd årlig vattenförbrukning Avfall - Sammanlagd årlig avfallsproduktion - Sammanlagd årlig produktion av farligt avfall Kommentar Redovisas ej i nyckeltal, då kunden står för mellan 90-95 procent av utsläppet. - - Mäter ej detta då vi idag ej har tillgång till dessa uppgifter och då krav på redovisning från våra entreprenörer inte ställts. Arbete pågår för att utveckla uppföljningen inom vissa prioriterade materialgrupper. Redovisas ej i nyckeltal, då kunden står för mellan 90-95 procent 844 213 m3 26 av utsläppet. 16 790 ton 430 ton Biologisk mångfald - Markanvändning 3,4 miljoner kvm lokaler, Ca 380 000 ha mark Utsläpp - Sammanlagda årliga 24 568 ton utsläpp av växthusgaser - Sammanlagda årliga - utsläpp i luften 16, 22 och 30 9 och 28 21 och 23 Redovisas ej i nyckeltal, då detta är helt beroende av vår verksamhet och kundens beställningar. När det gäller driftavfall ingår även kundens avfall till stor del, uppskattningsvis upp till 90 procent. Antal kvadratmeter lokaler (se sid. 9) och antal hektar mark (se sid. 28) redovisas. Att redovisa antalet kvadratmeter och hektar mark i förhållande till antalet anställda inom FORTV blir inte meningsfullt då det är lokaler och mark som våra kunder hyr och använder. Endast tjänsteresor och drivmedel redovisas i nyckeltal. Övriga utsläpp (framförallt från el och uppvärmning) är inte relevanta att redovisa i nyckeltal, då kunden står för mellan 90-95% av utsläppet. Övriga växthuspåverkande gaser, såsom metan, lustgas etc. ingår omräknade till koldioxidekvivalenter (CO2-e) i redovisningen av koldioxid på sid. 21 och 23. När det gäller årliga utsläpp i luften görs beräkninngar av svavel och kväve etc. innan uppstart av förbränningsanläggningar. 5

Herrgården i Såtenäs Foto: 6

Detta är Fortifikationsverket I en värld som förändras allt snabbare skapas nya möjligheter och spännande utmaningar varje dag. Försvar, infrastruktur, kommunikation och energiförsörjning är bara några exempel på områden som står inför förändring. Sedan 2008 är vi en del av Sveriges krisberedskap, och vår roll i samhället är att bidra till robusthet. Med tanke på att de nya hoten utvecklas är det vår uppgift att dels bidra med nödvändigt skydd och dels nya idéer som leder till samhälls-utveckling som är positiv för den enskilda individen. Vår vision är därför En säker värd för en säkrare värld. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter på skyddsteknik, en kompetens som är unik i Sverige och detta gör också oss unika! Verket är en statlig myndighet under Socialdepartementet. Bredden i fastighetsbeståndet är stor. Några exempel på fastigheter är ledningscentraler, flygfält, hamnar, skog, övnings- och skjutfält, ammunitionsförråd, simulatorbyggnader och berganläggningar. Vårt uppdrag kommer från regeringen och beskrivs i en förordning med instruktion. Varje år kompletteras detta med ett regleringsbrev som beskriver det kommande årets uppgifter. Vill du läsa om regleringsbrevet hittar du det under www.fortifikationsverket.se. Vårt uppdrag Fortifikationsverkets uppdrag är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål. Verket ska också på uppdrag av regeringen genomföra ny- och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Myndigheten ska: bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor och ansvara för anskaffning av mark samt för etablering, förvaltning och avyttring av bland annat byggnader och anläggningar för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. på uppdrag av Försvarsmakten ska verket lämna underlag för inriktning och genomföra utvecklingsprojekt avseende skydds- och anläggningsteknik. utbyta erfarenheter och information med andra myndigheter i syfte att öka civila och militära synergieffekter inom Fortifikationsverkets verksamhetsområde. Vår värdegrund Vår värdegrund är basen i vår kultur och talar om hur vi ska behandla varandra, våra kunder och samarbetspartners. Genom värdegrunden har vi stöd att förverkliga vår vision. Respekt För varandra, våra kunder, leverantörer och andra intressenter. Öppenhet och gemenskap! Professionalism Kreativitet och flexibilitet i hur uppgifter löses och levererar inom utsatt tid. Stor yrkesskicklighet! Delaktighet Samarbeta, ha tidig förankring och förklara grunden för fattade beslut. Skapa en Vi-känsla! Affärsmässighet Kunden ska uppfatta oss som serviceinriktade och pålitliga. Tydliga avtal! 7

Organisation Fortifikationsverket har en styrelse med fullt ansvar. Styrelsen ger en arbetsinriktning utifrån regeringens regleringsbrev och förordningen. Verksamheten finns över hela landet och huvudkontoret är placerat i Eskilstuna. Verket är indelat i fem avdelningar; Fastighetsavdelning Syd, Fastighetsavdelning Norr, Centrum för skyddsteknik, Byggavdelningen och Markavdelningen. På huvudkontoret finns lednings- och verksamhetsstöd i staber och enheter. Under 2010 har den totala årsarbetskraften varit 626 st. Fastighetsavdelningarna är indelade i ett antal fastighetsenheter som förvaltar vårt fastighetsbestånd och de är i de flesta fall knutna till en garnisonsort. Ansvaret för drift och underhåll ligger på fastighetsavdelningarna. Centrum för skyddsteknik har till uppgift att förvalta och utveckla verkets fastighetsbestånd med särskilda skyddskrav, dels att vidmakthålla och utveckla den skyddstekniska och anläggningstekniska kompetensen. Byggavdelningen ansvarar för verkets projektledarresurser och stärka verkets roll som byggherre. Avdelningen ska också bidra till utveckling av metodik och kompetens i framtida byggande samt utveckla samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning. Markavdelningen ansvarar för förvärv av fastigheter, fastighetsregister, nyttjanderätter (exempelvis jakt- och fiskerätter samt jordbruksarrenden) och skogsförvaltning. Avdelningen ansvarar också för försäljning av fastigheter både byggnader och mark. Figur 1 Skiss över Fortifikationsverkets organisation 2010. 8

Fakta om Fortifikationsverket 2010 3,4 miljoner kvadratmeter lokaler BTA 4 600 uppvärmda byggnader 2 800 ouppvärmda byggnader, främst kallförråd 7 900 befästningar och anläggningar 300 SBM-fastigheter 11 flygfält Ca 380 000 hektar mark, varav ungefär 100 000 hektar skogsmark Cirka 350 mil vägar Omsatte cirka 3,3 miljarder kronor Investerade för cirka 896 miljoner kronor 9

Vår miljöorganisation En av förutsättningarna för att kunna bedriva ett effektivt miljöarbete är att det finns en miljöorganisation som är tydlig och kommunicerad. Generaldirektören har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och dess organisation. Kvalitetsoch miljöchef, miljöcontroller och central miljösamordnare är placerade på huvudkontoret. Utöver dessa finns det en miljösamordnare på byggavdelningen, fem regionala miljösamordnare, 19 lokala miljöhandläggare, samt tretton interna verksamhetsrevisorer. Miljöforum och Stort miljöforum För att utveckla och driva miljöarbetet framåt har vi sedan 2003 ett forum Miljöforum. I denna gruppering ingår kvalitetsoch miljöchefen, miljöcontrollern, centrala miljösamordnaren och regionala miljösamordnarna samt byggprojektavdelningens miljösamordnare. Utöver Miljöforum finns sedan 2007 Stort miljöforum, där deltagare i Miljöforum men även de lokala miljöhandläggarna deltar. Syftet med detta forum är främst att se till att miljöarbetet fungerar i hela organisationen och ständigt förbättras, genom att diskutera styrkor och svagheter i vårt miljöarbete samt genomföra mindre utbildningsinsatser. Figur 2 Skiss över verkets miljöorganisation. Färgmarkering anger vilka roller som deltar i Miljöforum respektive Stort Miljöforum. 9

Fortifikationsverket styr kursen mot en hållbar utveckling Fortifikationsverket ska främja hållbar utveckling genom energieffektivisering och minskat användande av ändliga naturresurser, samt medverka i utvecklingen inom området förnybar energi. I investeringsverksamheten ska verket vara aktiv i rollen som professionell byggherre och beställare för att påverka utvecklingen inom bygg-, energi- och miljöområdena. Detta är ord från vår tio åriga strategi som visar oss riktningen för hela vår verksamhet. Miljöfrågan genomsyrar hela vår verksamhet och är en integrerad del i varje del i verksamheten, som i huvudsak består av tre områden: 1. Att bygga (anskaffa) 2. Att förvalta (vidmakthålla) 3. Att riva, sälja och sanera (avyttra) Detta beskrivs i våra processer i Vårt Arbetssätt, det vi kallar VAS. En annan viktig komponent i vår verksamhet är den specialkompetens vi har i att förvalta och utveckla anläggningar skydds- och anläggningsteknisk kompetens. Dessa fyra delar beskrivs i kommande avsnitt. 11

Fortifikationsverket bygger för en hållbarare framtid Att bygga hållbart är ett utvecklingsområde för oss, men en central aspekt är utan tvekan att de ska byggas med minsta möjliga miljöpåverkan till en rimlig kostnad genom hela livscykeln. I verkets långsiktiga strategi, 2009-2019, står följande: Vid anskaffande av byggnader, anläggningar och utrustning ska verket därför ha livscykelperspektivet i fokus vid kravställandet inom bygg-, energi- och miljöområdet och prioritera användningen av energi och resurser som är förnyelsebara och kretsloppsanpassade. I den fysiska planeringen ska man därför även beakta val av plats, så att minsta möjliga intrång och störning för naturmiljö- och för människors hälsa kan nås. När våra kunder förändrar sin verksamhet behöver vi anpassa fastigheterna efter nya förutsättningar. Under 2010 har verket arbetat med cirka 300 projekt och vi har totalt investerat för cirka 900 miljoner kronor. Projekten varierar från allt till en tvätthall för flyplan och helikoptrar på Malmen till hundanläggningar i Göteborg och Märsta. Vid alla nybyggnationer och ombyggnationer så är behovsutredningens genomförande, val av plats och teknik av stor betydelse. Idag styrs detta genom flera olika dokument beroende på hur stort arbetet är och vilken upphandlingsform det är frågan om. Utformning och byggande av byggnader, tekniska anordningar och system påverkar luftkvaliteten i bostäder och lokaler, energianvändningen under byggnadens livslängd, påverkan från underhållsåtgärder och till slut påverkan vid rivning, avveckling. Det är vikigt att alla dessa delar samspelar och att vi tittar på kostnaderna i ett livscykelperspektiv, vilket också är en av parametrarna i anskaffningsprocessen. Vi ställer krav på lägre energianvändning än vad byggnormen anger Under 2010 har två pilotprojekt startat för energieffektiv byggnad där vi ställer krav på lägre energianvändning än vad byggnormen anger. Det ena utvalda projektet, Elevförläggningen på Kvarn, är under entreprenad och beräknas stå klart under 2012, läs mer på nästa sida. Det andra projektet är Räddningsstation på Malmen som är under projektering. I båda projekten har vi stöd av Svebyprojektet i styrningen av energikraven. Båda projekten beräknas stå klara under 2012. BIM - Building Information Modelling Ett sätt att utveckla kvaliteten i projekt är att har vi påbörjat att projektera med BIM. BIM eller Building Information Modeling, är ett sätt att hantera information som skapas och tas fram under design- och konstruktionsprocessen men även för förvaltningen, det vill säga hela vägen från att idén först sätts på pränt till konstruktionsfasen, byggnationen och förvaltningen. Ett pilotprojekt för BIM är utvalt och en konsult är upphandlad för att stödja oss i att ta fram en BIM-manual och ett underlag för konsultupphandling. Även Räddningsstationen på Malmen projekteras på konsultens initiativ med BIM. 12

Elevhotell med minimal energianvändning Elevhotellet i Kvarn utanför Motala bygger vi för Försvarsmaktens kontraktsanställda personal. Energiförbrukningen ligger på 55 kwh per kvadratmeter och år, vilket är halva förbrukningen jämfört med det krav som finns i dag i Boverkets byggregler. Det innebär att huset kan jämföras med vad man i dag menar med Green Building. Elevhotellet ger plats för 140 boende. I rummen finns dusch och toalett. Projektet startade under hösten 2010 och beräknas vara färdigt för invigning under 2012. Patric Salomonsson, projektledare: Upphandlingen är gjord så att våra entreprenörer garanterar den låga energiförbrukningen, så vi kan lita på att målet nås. Givetvis måste vi gemensamt med Försvarsmakten sedan se till att hålla nere förbrukningen. Men nu vet vi att grundförutsättningen finns i byggnaden, intygar Patric. Hamlat träd, Såtenäs 13

Material- och teknikval från upphandling av varor och tjänster I all upphandling av konsulter och entreprenörer ställs miljökrav enligt vårt miljöprogram för miljökrav vid upphandling, där vi bland annat ställer krav på avfallshantering, fordon, användning av kemiska produkter, material samt framtagning av LCC-kalkyler, kalkyler för kostnader över hela livscykeln, investering, drift och avveckling. Upphandlingarna innehåller krav på att företaget har ett miljöledningssystem/miljöledning i projektet/uppdraget. I utvärdering av anbud värderas hur miljöledningen sker i projektet/uppdraget utifrån företagets miljöledningssystem eller miljöplan. Det är svårt att bedöma om våra ställda miljökrav lett till minskad miljöpåverkan. Dock bedömer vi att med de miljökrav vi ställer på bland annat systemval, LCC-kalkyler med mera, gör att vi bygger in mindre miljöbelastningar i våra byggnader. Detta medför att miljöskulden i framtiden minskar. Miljökraven ställer vi i alla våra upphandlingar, både under och över tröskelvärdet, oavsett om det är entreprenader, varor eller tjänster. Trots alla miljökrav ser vi brister i uppföljningen av att kraven verkligen genomförs. Frågan utreds för tillfället för att öka efterlevnaden av ställda miljökrav samtidigt som det blir större fokus på miljöledning i projektet. 14

Garnisonsplanering Fortifikationsverket bedriver i samverkan med Försvarsmakten garnisonsplanering. En garnisonsplan utarbetas för alla Försvarsmaktens garnisoner. En väl planerad samordning mellan verksamhet och fysisk struktur ger bästa resurshushållning för både hyresgäst och hyresvärd. Garnisonsplanen är ett samlat plandokument för hantering av verksamhetsplatsens behov och resurser. Den avhandlar garnisonens utvecklingsmöjligheter avseende anskaffning, vidmakthållande och avveckling. Planen syftar till att säkerställa behovet av mark och lokaler för förbandsproduktion, på lång sikt och med hög effektivitet avseende nyttjandet till låg kostnad. Planen är ett viktigt planeringsinstrument för Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Detta ger en flexibel planering och planmässig beredskap inför en oviss framtid och är i viss mån ett föredöme för annan planeringsverksamhet i samhället. Innan en garnisonsplan fastställs har berörda, såsom länsstyrelsen, berörda kommuner och organisationer, fått möjlighet att lämna synpunkter. Under senaste åren har en ny modell för garnisonsplanering utvecklats. Den har under våren testats på Såtenäs garnison. Modellen fastställdes 2010-12-06 och ska tillämpas på alla garnisonsplaner. Bild 1 Utdrag från garnisonsplanen i Såtenäs. Garnisonsplanen beskriver både historiken kring området, nuvarande verksamhet och framtida utvecklingsmöjligheter. 15

Byggavfall svårt att analysera Avfallsmängden är beroende på hur många och vilken typ av projekt som har bedrivits under året, vilket gör det svårt att analysera om våra rutiner gör att avfallet minskar eller ökar. Både i investerings- och underhållsprojekt kan rivning förekomma, vilket i så fall även ingår i tabell 2. Planerat underhåll omfattar planerade underhållsåtgärder med en periodicitet om ett år eller längre. Planerat underhåll syftar till att vidmakthålla eller återställa ett förvaltningsobjekts värde, funktion och tekniska egenskaper. Kostnaderna för planerat underhåll är 1,2 miljoner kronor högre än för år 2009. I utfallet ingår 18,1 miljoner kronor för planerat underhåll av statliga byggnadsminnen. Årets investeringsutgifter uppgick till 828 miljoner kronor. Nybyggnadernas andel av utgifterna har ökat jämfört med år 2009. Anledningen är främst att några större byggprojekt har startat under året. Exempel är nybyggnad av motorskolan i Skövde och beredskapsbyggnaden i Ronneby. Vidare har byggande av SIB (strid i bebyggelse) i Kvarn pågått under året. Detta kan vara en förklaring till att avfallsmängden för 2010 har ökat markant jämfört med 2009. Tabell 2 Avfall enligt EMAS III kärnindikatorer "Årliga avfallsproduktionen fördelat på avfallstyp (ton)" samt "Årlig produktion av farligt avfall (ton)") Källa: MYRAN Avfall från investeringsprojekt (ton) Avfall från underhållsprojekt (ton) 2010 2009 2010 2009 Deponi 295 207 Deponi 226 188 Återvunnits 1 405 43 Återvunnits 208 105 Återanvänts 5 1 Återanvänts 16 628 Energiåtervunnits 135 9 Energiåtervunnits 118 343 Farligt avfall 55 10 Farligt avfall 14 52 SUMMA: 1 895 270 SUMMA: 582 1 316 Tabell 3 Utgifter och kostnader för planerat underhåll och investeringar mellan 2009-2010. Källa: Årsredovisningen 2010 Utfall (Mkr) 2010 2009 Planerat underhåll 257 256 Nybyggnation 356 118 Ombyggnation 472 350 INVESTERINGAR 828 468 16

Fortifikationsverket förvaltar för en hållbar och säker framtid Fortifikationsverket förvaltar ett fastighetsbestånd med i stort sätt alla typer av byggnader, mark och lokaler som finns i samhället. Utöver detta förvaltar vi försvarsanläggningar och infrastruktur, såsom master för signalspaning, för rikets säkerhet. Där sköter vi drift, underhåll och förvaltning en fastighetsförvaltning vi är ensamma om i Sverige. Vi bidrar till ett robust samhälle på flera sätt. Vi förvaltar även valiga kontor och restauranger, och mer ovanliga objekt som till exempel utbildningsanordningar för dyk- och räddningsverksamhet, hamnar, flygfält, avloppsreningsverk och värmecentraler. Vi är även en av Sveriges tio största markägare. Tabell 4 Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning (tusentals kvm BTA) Källa: Årsfakta 2010 Byggnadstyp 2010 2009 2008 Förråd och materieluppställning 1 611 1 683 1 753 Kaserner 459 461 460 Utbildning 387 391 387 Kontor 366 366 362 Materielunderhåll 267 260 263 Förplägnad 156 125 154 Bostad 94 94 94 Kultur och fritid 29 29 29 Hälsa och sjukvård 22 23 22 Bevakning/skydd 21 22 22 Övrigt 18 18 19 SUMMA 3 430 3 472 3 565 Dyk- och navalmedicinskt centrum, Karlskrona 18

Restaurangen i Såtenäs Arkitektur och utformning av bebyggd miljö Byggproduktionen inom Fortifikationsverket har sedan försvarsbeslutet 2004 varit förhållandevis hög. Försvarsmaktens utveckling mot ett högteknologiskt försvar ställer krav på ständiga anpassningar och förnyelse i vårt fastighetsbestånd, där kulturarvet ibland samtidigt kräver stor hänsyn. Fortifikationsverket har sedan flera år i sitt regeringsuppdrag ett tydligt uttalat mål att verka för att det militära byggandet skall präglas av god arkitektur. Som stöd i det arbetet har verket ett kvalitetsprogram för arkitektur där verkets arkitekturpolicy ingår samt ett antal aktiviteter, som ska främja god kvalitet. Dit hör till exempel arkitekturrådets arbete, upprättandet av gestaltningsprogram, att anordna arkitekttävlingar i särskilt intressanta projekt samt att arbeta med att förbättra byggprocessen och kompetensutveckling. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse För att få en långsiktigt hållbar förvaltning av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har Fortifikationsverket som mål att alla, drygt 300 byggnader och parker som är statliga byggnadsminnen, ska ha ett vårdprogram. Ett vårdprogram beskriver bland annat kulturhistoriska värden, historik, nuläge och mål för förvaltningen. 19

På väg mot fossilt oberoende Det är viktigt att minska användningen av fossilt bränsle, dels för att minska vår klimatpåverkan men även för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Sedan 2005 har vi minskat vår användning av fossila bränslen för uppvärmning med 4.000 kubikmeter, vilket motsvarar en minskning med 63 procent av vår oljeanvändning. Under 2010 består uppvärmningen till 8,8 procent av fossila bränslen, något vi arbetar aktivt med att reducera. Detta sker exempelvis genom konvertering till biobränslen, träpellets, bioolja av vegetabiliskt ursprung eller genom anslutning till lokala fjärrvärmenät. Läs mer om vår totala energianvändning under rubriken Energianvändning 88 procent från förnybart, sidan 25. Fossila bränslen för elanvändningen är reducerad i och med att vi sedan 2009 endast köper fossilfri el. Genom detta minskade Fortifikationsverket sitt totala koldioxidutsläpp med cirka 36.000 ton årligen, vilket motsvarar cirka 60 procent jämfört med 2008 års utsläpp av koldioxid. Elanvändningen var tidigare Fortifikationsverket största källa till koldioxidutsläpp. Den fossilfria el som nu köps in kommer från vind- och vattenkraft. Vår största källa till koldioxidutsläppen är värmeanvändningen som står för 87 procent. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning står för 13 procent och utsläpp från köld- och släckmedia via läckage står för 7 procent, se tabell 5 på nästa sida. I redovisningen, avseende el och värme, finns ej huvudkontoret i Eskilstuna och regionkontoret i Kristianstad medräknade. De fossila bränslen som används för drivmedel inom verket beskrivs mer under rubriken Tjänsteresor och förbrukning av drivmedel på sidan 23. Samtidigt är det av stor vikt att minska energianvändningen överlag och detta görs tillsammans med hyresgästen. 20

Tabell 5 Fortifikationsverkets koldioxidutsläpp (ton CO2) mellan 2008 2010 samt procentuell fördelning av energi och totala koldioxidutsläpp under 2010 Källa: MYRAN, CC, Agresso, Palasso samt leverantörer. Koldioxidutsläpp (ton) Procentuell fördelning av koldioxid av den totala energianvändningen (%) 2010 2009 2008 2010 2009 El 1 353 1 223 35 854 5 5 El för värme 169 84 2 592 Övrig värme 18 428 20 615 21 507 Delsumma: El- och uppvärmning 19 950 21 922 59 953 81 86 Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 2 962 3 635 3 641 12 14 Köld- och släckmedia 1 656 i.u i.u 7 SUMMA 24 568 25 557 63 594 100 100 Klimatkompensering för hyrbilar (Hertz) 51 - - 76 81 Köld- och släckanordningar en påverkan på klimatet Köld- och släckanordningar finns också inom verkets verksamhet. De anordningar som är till för att kyla byggnaden eller för att skydda byggnaden ansvarar verket för. De anordningar som är verksamhetsanknutna ansvarar kunden för. Utsläpp av köldmedia (såsom HCFC och HFC) och släckmedier (såsom halon och halotron) påverkar uttunningen av ozonskiktet och växthuseffekten. För samtliga av verkets anläggningar eller maskiner som innehåller köldmedia lämnas miljörapporter varje år in till Generalläkaren (vår tillsynsmyndighet), där mängden påfylld och omhändertagen köldmedia med mera finns dokumenterad. I tabell 5 redovisas det utsläpp av köld- och släckmedier (såsom HCFC och HFC) som skett under året, omräknat till koldioxidekvivalenter. Idag saknas dock en total sammanställning för verkets köld- och släckmedia, varför redovisningen i tabell 5 inte är helt säkerställd. I fortifikatoriska anläggningar har vi sedan en tid arbetat med att konvertera köld- och släckanordningar. Detta har gjort att risken för miljöpåverkan har minskat något, men vi har fortfarande relativt stora mängder ozon- och växthuspåverkande köld- och släckmedia kvar i verksamheten. 21

Avfall en resurs att ta tillvara på Det är viktigt att ta hand om avfallet som uppstår på rätt sätt och återanvända det som går för att öka resurshushållningen. På fastighetsenheterna sker oftast driftens huvudsakliga avfallssortering gemensamt med Försvarsmakten. På vissa enheter ansvarar Fortifikationsverket för avfallet som då sker som en tilläggstjänst till kunden. Antalet fraktioner som avfallet sorteras i varierar, främst beroende på inom vilken kommun området är beläget. I redovisningen finns ej huvudkontoret i Eskilstuna och regionkontoret i Kristianstad medräknade. Tabell 6 Avfall enligt EMAS III kärnindikatorer "Årliga avfallsproduktionen fördelat på avfallstyp (ton)" samt "Årlig produktion av farligt avfall (ton)") Källa: MYRAN Avfall från drift (ton) 2010 2009 Deponi 485 425 Återvunnits 268 365 Återanvänts 76 54 Energiåtervunnits 426 320 Farligt avfall 287 353 SUMMA: 1 542 1 516 22

Tjänsteresor och förbrukning av drivmedel Behovet av en tjänsteresa ska alltid övervägas, så att verkets resekostnader kan reduceras. Telefonkonferens och annan teknisk utrustning, t.ex. videokonferens eller GoToMeeting eller motsvarande ska alltid vara ett alternativ till en tjänsteresa.[ ] Resväg och färdsätt ska planeras så att miljöhänsyn beaktas och att totalkostnaden för Fortifikationsverket blir den ekonomiskt optimala samt att all möjlig hänsyn tas till individens säkerhet. Detta är ord från verkets rutiner kring tjänsteresor. För att minska antalet resor har verket under 2010 installerat videoanläggning på sex verksamhetsorter. Vi kan därmed spara tid, pengar och minska verkets miljöpåverkan. Anläggningen är lätt att använda och fungerar både internt inom verket och externt. Förutom videokonferens har verket också tillgång till GoToMeeting. Detta är ett komplement till telefonmöte, där de som deltar på telefonmöte också kan se den skärm som visas på mötet. Detta underlättar vid arbetsmöten, presentationer och liknande. Andra åtgärder för att minska medarbetarnas tjänsteresor är: ett elektroniskt portabelt arbetsordersystem som minimerar driftteknikernas resor att vi tillåter distansarbete, vilket minskar främst resandet till och från jobbet Tabell 7 Utsläpp enligt EMAS III kärnindikatorer, "Årliga utsläpp av växthusgaser (ton/årsarbetskraft)" Koldioxidutsläpp för tjänsteresor per anställd Källa: Agresso, Palasso samt leverantörer Koldioxidutsläpp (ton) Per årsarbetskraft 2010 2009 2010 1 2009 2 Flygresor under 50 mil 100 690 0,16 1,06 Flygresor över 50 mil 285 i.u 3 0,44 i.u Bilresor som görs i tjänsten ((inkl egen bil, 2 543 2 841 3,97 4,37 tjänstebil, leasad bil, taxi) Tågresor 0,002 0,002 0,00 0,00 Bussresor i.u i.u i.u i.u Maskiner och övriga fordon 34 i.u 4 0,05 i.u SUMMA 2 962 3 531 4,62 5,43 Klimatkompensering för hyrbilar (Hertz) 51 i.u 0,08 i.u 1 Årsarbetskraft för år 2010 var 641,4 2 Årsarbetskraft för år 2009 var 650 3 Denna uppgift ingår i Flygresor under 50 mil 4 Denna uppgift ingår i Bilresor som görs i tjänsten 23

Under våren 2011 florerade rubriker såsom Fortifikationsverket toppar utsläppslistan och Fortifikationsverket i avgastoppen. Detta skedde efter att Naturvårdsverket släppte sin sammanställning över myndigheters miljöarbete 2010, där verket har det högsta utsläppstalet per anställd för posten Bilresor som görs i tjänst. Orsaken till detta är att vi i dagsläget inte fullt ut kan särskilja exakt vad det inköpta drivmedlet används till. Vid en kontroll av drivmedelsfakturorna visade det sig dock att viss förbrukning tillhör maskiner och övriga fordon och inte bilresor som beräknat. Detta innebär att utsläppen från bilresor är lägre än redovisat. Under 2011 påbörjas ett arbete att hitta en lösning på problemet. FORTV arbetar mot Grön-IT Vi har bland annat virtuella servrar och virtuella PC. Dessutom pågår ett arbete med att ersätta PC med strömsnåla tunna klienter. När det gäller skrivare prioriteras multifunktionsmaskiner med dubbelsidig utskrift. 24

Energianvändning 88 procent från förnybart Som fastighetsägare har vi stor elanvändning, 55 procent av vår totala energianvändning, vilket motsvarar 338 gigawattimmar (GWh). Det är dock viktigt att påpeka att vi inte särskiljer på den verksamhetsel som kunden använder från fastighetselen, undantag kan dock finnas för hamnområden och liknande. I redovisningen finns ej huvudkontoret i Eskilstuna och regionkontoret i Kristianstad medräknade. Vi har ett mål att bli fossilt oberoende för uppvärmningen till år 2020 och vi har kommit en bit på väg 88 procent av vår energiförsörjning kommer från förnybara energikällor. Energioptimering pågår ständigt i vår verksamhet. Energianvändningen minskas även genom olika investeringar och ombyggnationer till mer energisnåla installationer och byggnader. Tabell 8 Energieffektivisering enligt EMAS III kärnindikatorer, Totala direkta energianvändningen (GWh/år), samt Totala förnyelsebara energianvändning (%) Faktiska energianvändningen i GWh för Fortifikationsverkets hela verksamhet mellan åren 2008-2010 (GWh), ej graddagsjusterade. Källa: CC samt redovisning till Naturvårdsverket (drn. 180/2011) El 2010 2009 2008 Elenergi exkl. värme 300,6 271,8 291,5 Delsumma: El exkl. värme 300,6 271,8 291,5 Värme Olja 23,9 34,2 32,3 Gasol 95 för värme 0,3 0,7 1,2 Naturgas 3,2 6,6 3,3 Fjärrvärme för värme 173,2 133,6 148,1 Träbränsle för värme 64,9 60,2 60,7 El för värme 37,7 18,6 21,1 Vegetabilisk olja för värme 8,4 6,9 3,3 Delsumma: Värme 311,6 260,8 270 Summa tot energi: 612,2 532,6 561,5 Förnyelsebar energianvändning (%) 88 i.u i.u Orsakerna till högre energianvändning är framförallt att 2010 var ett betydligt kallare år än 2009 samt att det i samband med översyn av energiredovisning och mätarstruktur under 2010 har visat sig att det föreligger brister i rapporterade värden för 2009. Vid jämförelse av motsvarande bestånd och efter graddagskorrigering har åtgången av värmeenergi minskat med 8,9 procent och åtgången av elenergi ökat med 2,3 procent. Totalt har energianvändningen under 2010 minskat med 3,4 procent för det öppna beståndet jämfört med förgående år. 25

Vatten en resurs vi tar för givet Rent, färskt dricksvatten är livsviktigt för människan och andra livsformer. Det vatten Fortifikationsverket använder åtgår till största delen till kundens verksamhet, men används även av oss för exempelvis bevattning. På några verksamhetsorter har vi även egna vattenverk. Tabell 9 Vatten enligt EMAS III kärnindikatorer, Årlig vattenförbrukning (m3) Källa: CC 2010 2009 2008 Vattenanvändning (m3) 865 713 957 570 1 074 849 Våtmarken i Revinge Foto: Claes Tillander 26

Kemiska produkter ett produktsortiment för hela verket I Fortifikationsverkets verksamhet hanteras många olika kemiska produkter. Därmed är det av största vikt att vi använder oss av så bra produkter som möjligt samt att de hanteras säkert för att minimera risken för skador på hälsa och miljö. De produkttyper som används är främst kemiska produkter för drift och underhåll av fastigheter, drift och underhåll av våra fordon och arbetsmaskiner samt vägoch parkskötsel. Sedan några år tillbaka har verket haft en särskild satsning på att minska användningen på kemiska produkter och få ett produktsortiment för hela verket. I arbetet under 2010 har följande genomförts: Minskad användning av kemiska produkter Minskat sortiment av kemiska produkter Utfasning av produkter innehållande farliga ämnen Ökad kunskap och förståelse i organisationen gällande hantering av kemiska produkter ur miljö- och hälsosynpunkt Inköp av kemikaliehanteringssystem Framtagning av nya rutiner för inköp och hantering av kemiska produkter Framtagning av nytt kriteriedokument inom försvarssektorn som tillämpas vid upphandling av kemiska produkter, varor och tjänster Projekt Kemiska produkter Syftet med projektet är att skapa ett gemensamt och godkänt sortiment av kemiska produkter för Fortifikationsverkets fastighetsdrift. Det finns många fördelar med projektet då ett strukturerat arbete både förenklar hantering och administration. Projektet består av tre huvuddelar: produktsortiment, kemikaliehanteringssystem och arbetsmiljö. Arbetet leds av Jenny Neuman. Syftet är också att minska vårt nuvarande sortiment av kemiska produkter och få ett väl fungerande system för hantering. Det ska också bli lättare att ersätta produkter som innehåller farliga ämnen. Sortimentet kommer sedan att upphandlas centralt. - De nya rutinerna kommer att förenkla arbetet för driftpersonalen, säger Jenny. Kontakter med leverantörer kommer inte att ta lika mycket tid. Vi har ett stort antal kemiska produkter och leverantörer, vilket också gör det svårt att ställa relevanta miljökrav. Vårt mål är att vi kommer ner till ca 500-600 produkter. Under 2011 kommer utbildningar i systemstöd och den nya hanteringen att ske. Inom Fortifikationsverket anser vi att kemikaliefrågan är viktig och kompletterar klimatarbetet på ett bra sätt, avslutar Jenny. 27

Fortifikationsverket en av Sveriges största markägare Fortifikationsverket förvaltar 376 395 hektar mark, varav ungefär 100 000 hektar utgör planlagd skogsareal. Fortifikationsverket förvaltar mark i alla län och i 57 procent av Sveriges kommuner. De största innehaven finns i Norrbotten och i Dalarna. De kommuner där Fortifikationsverket har de största markinnehaven är Jokkmokk (bland annat Vidsel Robotförsöksplats) och Älvdalen (bland annat Älvdalens skjutfält). Som jämförelse kan nämnas att robotförsöksplatsen i Vidsel har en yta som är något större än halva Blekinge. Till markinnehav räknas för övrigt; övnings- och skjutfält, fristående områden för byggnader, flygplatsområden, kasernområden och övrig markanvändning. Tabell 10 Sveriges största skogsägare, produktiv skogsareal i hektar (ha) Källa: Årsfakta 2010 Skogsägare Areal 1000 ha Andel Sveaskog AB 3 404 15,1% SCA Skog AB 2 000 8,9% Bergvik Skog AB 1 900 8,4% Holmen Skog AB 1 027 4,6% Statens fastighetsverk 870 3,9% Persson Invest Skog AB 95 0,4% Fortifikationsverket 78 0,3% Orsa Besparingsskog AB 60 0,3% Uppsala Akademiförvaltning 39 0,2% Boxholms Skogar AB (inkl. Örmo Skogar AB) 36 0,2% Övrigt 13 034 57,8% SUMMA: 22 543 100% Skillnaden mellan den planlagda och produktiva skogsarealen beror på att Fortifikationsveket på grund av kunders verksamhet inte har tillgång till all skog för produktion. 28

Vår huvudsakliga uppgift är att försvarsanpassa skogsbruket på verkets fastigheter. Förvaltningen innebär dels att hänsyn tas till kultur- och naturvärden på våra fastigheter, och dels att hanteringen är av förebyggande och operativt karaktär. Grunden för denna förvaltning är vårt inventerings- och taxeringsarbete samt de gröna certifieringsanpassade skogsbruksplanerna. Gröna skogsbruksplaner görs för alla fastigheter över 25 hektar. Via dessa planer dokumenteras bland annat kultur- och naturvärdena. Många faktorer indikerar att det finns en hög biologisk mångfald på försvarsfastigheterna jämfört med omkringliggande fastigheter. Det finns även propåer om att skydda mer areal av naturvårdsskäl på Fortifikationsverkets fastigheter. I skogsförvaltningen har vi avverkat cirka 200 000 kubikmeter skog under 2010, vilket är ungefär halva skogstillväxten. Trots avverkningarna har nettotillväxten lett till att det totala virkesförrådet ökat med 1-3 procent till 11 miljoner kubikmeter, vilket ger en ökning till 107 skogskubikmeter (sk) per hektar. Tabell 11 Fortifikationsverkets markhinnehav samt andel Gröna skogsbruksplaner Källa: MYRAN och Årsfakta 2010 2010 2009 2008 Totala innehavet mark (ha) 376 395 377 989 374 425 Mark som har Gröna skogsbruksplaner (ha) 143 900 146 100 159 525 Andel mark som har Gröna skogsbruksplaner (%) 42 % 39 % 43 % Total virkesförråd (m3 sk per hektar) 107 106 105 29 Renar i Vidsel Foto: Catharina Millmarker

Avyttring med hänsyn till framtida generation Avyttring kan innebära sanering, förädling, försäljning, rivning eller överföring av förvaltningen till annan statlig myndighet. De senaste 13 åren har verkets lokalbestånd minskat väsentligt från 6,8 miljoner kvadratmeter bruttoarea till 3,4 miljoner kvadratmeter bruttoarea, det vill säga halva beståndet har avvecklats. Under samma period har markarealen minskat med 20 procent från 473 000 hektar till 376 000 hektar. Det är framförallt försvarsbesluten under denna period som har medfört minskningar i verkets bestånd. Försvarsmaktens omstrukturering, översyn av förrådsverksamheten och minskade lokalbehov för övriga större hyresgäster kommer att medföra fortsatt minskning av fastighetsbeståndet. Rivningsavfall beroende på kunden uppsägningar Det är viktigt att ta hand om bygg- och rivningsavfall på rätt sätt och återanvända det som går för att öka resurshushållningen. Varje år säger Försvarsmakten upp ett antal lokaler, markområden och anläggningar. Innan ett objekt kan säljas, rivas eller överföras till annan myndighet krävs, i de flesta fall, omfattande återställningsåtgärder. Tabell 12 Avfall enligt EMAS III kärnindikatorer, "Årliga avfallsproduktionen fördelat på avfallstyp (ton)" samt "Årlig produktion av farligt avfall (ton)" Källa: MYRAN Avfall från avyttring/förädling (ton) 2010 2009 Deponi 59 424 Återvunnits 9 746 22 566 Återanvänts 2 692 541 Energiåtervunnits 200 278 Farligt avfall 74 269 SUMMA: 12 771 24 077 Kostnadseffektiv hantering av mark med oexploderad ammunition Verket har en viktig roll i arbetet med att ställa om tidigare övningsmark till annat samhällsnyttigt ändamål. En del av övnings- och skjutfält kommer att avvecklas under de närmaste åren. På många fält finns det stora mängder oexploderad ammunition (OXA). Att rensa marken från detta blir mycket kostsamt för staten. En möjlighet som inte kräver enorma ekonomiska resurser är att marken nyttjas till förnyelsebar energi såsom vindkraft och eller odling av bioenergiskog. Denna markomställning kan genomföras där det är vindmässigt ekonomiskt och möjligt ur ett övrigt samhällsperspektiv. Arbete pågår för att hantera områden med oexploderad ammunition, dock är det för tidigt för att utläsa några effekter. 30

Avveckling, Landsort 31

Kompetenta och engagerade medarbetare Vi står inför ett generationsskifte. Inom en femårsperiod kommer 25 procent av våra medarbetare att gå i pension. Därför jobbar vi aktivt med att säkra en hög kompetens i framtiden och se till så att den motsvarar omvärldens krav. Fortifikationsverket måste som en attraktiv arbetsgivare på ett positivt sätt kunna möta denna utveckling. För att sprida bilden av oss som en attraktiv arbetsgivare har vi som vanligt deltagit på mässor och arbetsmarknadsdagar. Vi har också skapat en webbplats, www.blieniteamet.se, som riktar sig till presumtiva medarbetare. Den innehåller fem kortare filmer med medarbetare som berättar om sin roll på Fortifikationsverket. Ett ytterligare sätt att möta generationsväxlingen är att vi har ett traineeprogram. Programmet anpassas kontinuerligt efter behovet i vår verksamhet. Under 2010 började fem traineer vid Fortifikationsverket. Ett mål verket har är att ha fler kvinnor i ledande befattningar. Under 2009 deltog verket i jämställdhetsprogrammet Staten leder jämt, som leddes av KRUS (Kompetensrådet för utveckling i staten). Detta arbete har under 2010 fortsatt då ett jämställdhetsprojekt drog igång. Målet med projektet är att få en plattform för att arbeta vidare med vårt långsiktiga mål och hitta verktyg och modeller som vi kan använda i det fortsatta arbetet. För verket är det viktigt med engagerade medarbetare, därför är även ett av våra värdeord delaktighet. När vi tar fram mål för verksamheten ska dessa diskuteras i grupp på avdelning och enhet för att ta fram konkreta idéer för hur verksamheten kan uppnå målen, en metod vi kallar medarbetarutmaningen. Det övergripande syftet är att skapa ett klimat i gruppen som präglas av delaktighet med arbetsglädje, inflytande och personligt ledarskap. Tabell 13 Medarbetarstatistik för år 2010 avseende könsfördelning samt pensionsavgångar Källa: Palasso Män Kvinnor Totalt Anställda (inkl. tidsbegr.) 524 127 651 Tillsvidareanställda 508 118 626 Könsfördelning tillsv.anst. (%) 81 % 19 % 100 % Tabell 14 Åldersfördelningen för tillsvidareanställda vid utgången av 2010. Antal tillsvidareanställda Procent (%) 25 år eller yngre 8 1,3 % 26-34 år 37 5,9 % 35-44 år 119 19,0 % 45-54 år 167 26,7 % 55 eller äldre 295 47,1 % SUMMA 626 100 % 32

Henrik Diedrichsen skrotar berg Foto: Catharina Millmarker 33

Verket påverkar utvecklingen i branschen Fortifikationsverket medverkar i en rad olika nätverk och samverkansprojekt inom Miljöområdet, nedan nämns några av dem. FORMAS/BIC-stödda utvecklingsprojektet 3iii Verket deltar i det FORMAS/BIC-stödda utvecklingsprojektet 3iii. Projektet syftar till att vi på ett bättre sätt kan ta till oss nyheter inom byggbranschen och ta in dessa i våra projekt. Under våren har olika planeringsaktiviteter för projektet ägt rum där Fortifikationsverket har deltagit i två workshops, samt i november arrangerat en workshop inom projektets ram där ett av våra pilotprojekt inom energieffektivt byggande presenterades och diskuterades. Under året har vi även medverkat i demonstrationsprojekt "Initiera och implementera innovationer för hållbart byggande 3iii, i samarbete med bland annat Formas och Chalmers. BELOK Verket deltar också i BELOK (beställargruppen lokaler), som är ett nätverk, där Sveriges största privata och offentliga fastighetsägare av lokaler är medlemmar. BELOK driver utvecklingsprojekt inom energieffektivisering och miljöfrågor. Mer om BELOK kan du läsa på www.belok.se. UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor) Verket är ordförande i UFOS och deltar aktivt i UFOS som bedriver utvecklingsprojekt som ger verktyg att effektivisera fastighetsföretagande, och att höja kvaliteten för hyresgästerna. Samverkansforum Samverkansforum är ett nätverk som kommit till stånd genom ett regeringsuppdrag att förbättra byggherrerollen genom förbättrad byggherresamverkan inom statliga verk. "Helt rätt i statligt byggande och förvaltning" är visionen för Samverkansforums arbete. Det innebär nöjda kunder och ändamålsenliga produkter genom att statliga byggnader och anläggningar med tillhörande tjänster uppfyller både samhällets och användarnas krav. Visionen om Helt rätt ska sporra alla till engagemang och samverkan för en konstruktiv utveckling inom statligt byggande och förvaltning samt även stimulera andra aktörer inom sektorn. Inom Samverkansforum finns sex nätverk inom olika områden. Fortifikationsverket har representanter i varje nätverk. Nätverket Hållbar utveckling har under året genomfört följande aktiviteter: Workshop om hållbar utveckling, möte med nätverket Regler och Avtal, informationsmöte om Byggvarubedömningen, planering gemensamt seminarium 2011, och informationsträff om hållbar användning av byggprodukter. Dessutom har nätverket Hållbar utveckling fungerat som stöd till övriga nätverk i miljöfrågor. Mer om Samverkansforum hittar du på deras hemsida: www.samverkansforum.nu 34

Försvarssektorns samarbete inom miljöområdet Försvarsmakten har fått ett särskilt uppdrag av regeringen om att driva arbetet med ekologisk hållbar utveckling inom försvarssektorn. I det arbetet har Försvarsmakten ett samarbete med de närstående myndigheter som påverkar de nationella miljökvalitetsmålen mest; Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Försvarshögskolan. Nordisk försvarsbygg Nordisk försvarsbygg är ett samarbetsforum för bygg- och fastighetsorganisationer i de nordiska ländernas försvar. Samarbetet mellan de nordiska länderna startade redan 1973 med en konferens i Oslo. Från början deltog Sverige, Norge och Danmark och forumet hette Skandinaviskt Försvarsbygg. När Finland gick med, 1994, ändrades namnet till Nordisk Försvarsbygg. Syftet med samarbetet är att lära av varandra och dra nytta av de erfarenheter som gjorts i respektive land för att bli en så bra hyresvärd åt försvaret som möjligt. Det finns arbetsgrupper inom flera områden, bland annat miljö, nyckeltal och benchmarking, energi samt internationella operationer. Läs mer på Nordisk Försvarsbyggs hemsida, www.nordiskforsvarsbygg.org 400 årig ek i Såtenäs Foto: 35