Ekonomi och Marknad september 2017 -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Den svenska prisbilden har sedan EU-inträdet varit negativ för den svenska grisbonden, men efter knorr- och antibiotikadebatten 2014 förändrades marknadssituationen radikalt och den svenska grisbonden fick ett pris som låg ca 30 % över övriga EU. Under en period på 13 veckor mellan början av april och slutet av juni ändrades detta. Medan de svenska priserna presterat 3,2 procent sämre under 2017 i förhållande till föregående år så har övriga EU- länder i genomsnitt presterat 17,8 procent bättre om man bortser från valutaeffekter. I slutet av juni låg exempelvis de tyska slaktgrisnoteringen närmare sex procent över den svenska. Slaktgrisproduktionen och smågrisproduktionen upplever en marginalförsvagning under perioden januari - augusti med 11,5 respektive 1,6 procent i förhållande till samma period föregående år. Sett över längre period upplever dock svensk grisproduktion en stark lönsamhetsutveckling. I förhållande till åren 2011-2012 har marginalerna förbättrats med 228 och 42 procent i slaktsvin- respektive smågrisproduktionen. Nöt Under årets 34 inledande veckor låg de genomsnittliga svenska priserna närmare 25 procent över EU-snittet och 22 procent över de irländska priserna. Både EU överlag (+4,7%), och Irland (+4,2%) specifikt, har dock en starkare pristrend än den för svenska nötköttspriser. Irland, som är en framstående exportör av nötkött, gynnas av sin exponering på viktiga exportmarknader. En fortsatt avtagande slakt av i synnerhet kalv och hondjur vittnar om ett gynnsamt marknadsläge och en pågående besättningsuppbyggnad. Detta delvis genom omstruktureringar av befintliga mjölkbesättningar. Får och lamm Antalet slaktade lamm, tackor och baggar har ökat markant under det första halvåret i förhållande till samma period föregående år. Mest anmärkningsvärd är utvecklingen för tackor och baggar där en ökning motsvarande 30 procent kan noteras. Sannolikt är utvecklingen en effekt av införandet av djurvälfärdsersättning på tackor. Ersättningssystemet har medfört en besättningsuppbyggnad och därmed ökad produktion. Det har också inneburit en ändrad hållandeperiod av tackor som gör att de går till slakt vid annan tid på året än tidigare. Sammantaget förbättrades marginalerna i lammproduktionen med närmare två procent. Dock var prisnivån 2016 ett trendbrott med lägre priser jämfört med tidigare år. Marknaden har alltså stabiliserats på en något lägre nivå än den under 2015. 2 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017
Gris Utvecklingen i svensk grisproduktion Att den svenska prisbilden på griskött ligger långt över den inom övriga EU är en marknadssituation som varit rådande i närmare fyra år. Under en period på 13 veckor, med en början i april till slutet av juni, ändrades detta. Medan de svenska priserna presterat 3,2 procent sämre under 2017 i förhållande till föregående år, så har övriga EU-länder i genomsnitt presterat 17,8 procent bättre, om man bortser från valutaeffekter. I slutet av juni låg exempelvis de tyska slaktgrisnoteringen närmare sex procent över den svenska. En stark efterfrågan från Kina drev upp de europeiska priserna på griskött till den högsta nivån sedan 2013. Kraftigt ökade handelsvolymer gjorde Kina till den enskilt viktigaste exportmarknaden för EUs griskött, motsvarande 37 procent. Samtidigt väcktes frågor om rådande handelsutveckling och prisnivåer var långsiktigt hållbara eller om de bara en tillfällig bubbla till följd av den kinesiska omstruktureringen av den inhemska grisproduktionen. Under andra kvartalet 2017 började en svagare efterfrågan från Kina samt konkurrens från bland annat Kanada sätta tydliga spår i handelsstatistiken. I jämförelse med de sex första månaderna 2016 har EUs export till Kina minskat med 25,1 procent under 2017. Detta enligt siffror från EU. Prognosen för helåret visar på en minskad export från EU motsvarande nio procent. Som en konsekvens av en vikande exportmarknad har EUs genomsnittliga priser fallit tillbaka med närmare fyra procent. I Tyskland är samma siffra minus sex procent. Ordningen är återställd. har återigen EUs högsta slaktgrisnotering. 19 18 17 16 Figur 1. Avräkningspriser på slaktsvin i utvalda EU-länder, tre år bakåt. sek/kg 15 14 Danmark 13 12 11 2014-29 2014-35 2014-41 2014-47 2015-01 2015-07 2015-13 2015-19 2015-25 2015-31 2015-37 2015-43 2015-49 2016-02 2016-08 2016-14 2016-20 2016-26 2016-32 2016-38 2016-44 2016-50 2017-04 2017-2017-16 2017-22 2017-28 Tyskland Polen EU Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Slaktutveckling och handelsflöden i Antalet slaktade grisar ökade med 1,1 procent under de inledande sex månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år. Prognosen för 2017 indikerar att den svenska grisslakten kommer att öka med drygt två procent på årsbasis. Även om rådande produktionsutveckling vittnar om en lägre takt än vad som prognostiserats talar uppgifter om en minskad slakt av suggor och kontinuerliga produktivitetsförbättringar för att prognosen infrias. Svenskt griskött fortsätter att förstärka sin marknadsposition på hemmamarknaden. I slutet av mars 2017 uppgick marknadsandelen till närmare 74 procent. Det är nästan sju procentenheter över 2013 års nivå. När handelsutvecklingen för halvåret 2017 nu redovisas ser trenden ut att fortsätta. Importvolymerna minskar sammantaget med 4,9 procent. Tyskland och Danmark, som är de största konkurrentländerna, har haft stark medvind på den kinesiska marknaden. Något som sannolikt lett till omprioriterade handelsflöden och fallande marknadsandelar på den svenska marknaden. Den svenska exporten av griskött ökade med 14,2 procent under samma period och kan i sin helhet förklaras av en kraftigt ökad avsättning på den nya zeeländska marknaden. Exportvolymerna motsvarar en knapp fjärdedel av vad som importeras. Fortfarande utmärks exportambitionerna av relativt spridda skurar. Närmare 40 procent av exportvolymerna under det första kvartalet går till ett större antal länder som i denna sammanställning benämns Övriga. Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i. Antal slaktade grisar (1 000-tal) Källa: Jordbruksverket och SCB. januari - juni 2017 1 280,3 1,1 Export (ton) 14 718 14,2 Polen 4 176 1 Nya Zeeland 1 616 91 Danmark 919-2 Italien 187 430 Sydkorea 643-13 Storbritannien 1 0 18 Estland 179 82 Övriga 5 988 14 Import (ton) 59 638-4,9 Tyskland 24 476-2 Danmark 14 748-16 Nederländerna 3 598-6 Finland 3 283-12 Belgien 1 388-3 Italien 1 2-3 Irland 956-15 Ungern 32 0 Övriga 9 948 13 perioden (%) 2017/2016 Lönsamhetsindikator Slaktgrisproduktionen och smågrisproduktionen upplever en marginalförsvagning under perioden januari - augusti med 11,5 respektive 1,6 procent i förhållande till samma period föregående år. Foderpriserna är mellan 2,6 och 4,7 procent högre under 2017. Samtidigt är de svenska avräkningspriserna för både små- 20 18 16 14 12 8 6 4 2 0 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 respektive slaktgrisar i stort sett oförändrade sett mellan åren. Sett över längre period upplever dock svensk grisproduktion en stark lönsamhetsutveckling. I förhållande till åren 2011-2012 har marginalerna förbättrats med 228 och 42 procent i slaktsvinsrespektive smågrisproduktionen. Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. 3 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2017 4
Nöt Utvecklingen i svensk nötköttsproduktion Den svenska prisbilden fortsätter alltjämt att skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta konkurrentländer. Under årets 34 inledande veckor låg de genomsnittliga svenska priserna närmare 25 procent över EU-snittet och 22 procent över de irländska priserna. Både EU överlag (+4,7%), och Irland (+4,2%) specifikt, har dock en starkare pristrend än den för svenska nötköttspriser som är oförändrade i förhållande till föregående års nivå. Irland, som är en framstående exportör av nötkött, gynnas av sin exponering på viktiga exportmarknader. Exporten av europeiskt nötkött upplever den starkaste trenden på fem år och prognosen för helåret talar om en tio procentig ökning mot föregående år. Hong Kong utgör en allt viktigare exportdestination för Europas nötkött. Även Filipinerna får en viktigare roll, inte minst på grund av landets intresse för lågförädlade styckdetaljer. Slaktutveckling och handelsflöden i Antalet slaktade nötkreatur minskade med närmare 1,1 procent under årets första sex månader i förhållande till samma period föregående år men utvecklingen varierar kraftigt mellan djurkategorier. En fortsatt avtagande slakt av i synnerhet kalv och hondjur vittnar om ett gynnsamt marknadsläge och en pågående besättningsuppbyggnad. Detta delvis genom omstruktureringar av befintliga mjölkbesättningar. Den svenska exporten av nötkött ökade med 14,2 procent under det första halvåret 2017 i jämförelse med föregående år, dock från förhållandevis låga nivåer. En fortsatt stark handelsutveckling till Tyskland bidrar men med tanke på de höga svenska nötköttspriserna rör det sig sannolikt om vidareexport av importerat nötkött. Importen av nötkött till minskade med 5,2 procent under samma period. De tre största importländerna Irland, Tyskland och Nederländerna fortsätter tappa marknadsandelar i. Det återstår att se om utvecklingen håller i sig. har en närmast obruten trend av stigande import av nötkött sedan slutet på 80-talet. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i. Antal slaktade nötkreatur (1 000 tal) januari juni 2017 193,3-1,1 Kalv 6,9-15,6 Tjur 80,9 2,8 Stut 18,7 8,2 Ko 57,5-5 Kviga 29,2-4,7 Export (ton) 8 864 14,2 Tyskland 5 506 27 Finland 990-17 Danmark 857 14 Belgien 287-2 Norge 148 18 Nederländerna 28 99 Övriga 1 049-2 Import (ton) 67 425-5,2 Irland 15 418-9 Tyskland 11 4-9 Nederländerna 12 097-5 Polen 192 0 Danmark 6 622 12 perioden (%) 2017/16 sek/kg 50.00 48.00 46.00 44.00 42.00 40.00 38.00 36.00 34.00 32.00 30.00 2014-30 2014-35 2014-40 2014-45 2014-50 2015-3 2015-8 2015-13 2015-18 2015-23 2015-28 2015-33 2015-38 2015-43 2015-48 2015-53 2016-05 2016-2016-15 2016-20 2016-25 2016-30 2016-35 2016-40 2016-45 2016-50 2017-03 2017-08 2017-13 2017-18 2017-23 2017-28 Lönsamhetsindikator Figur 3. Avräkningspriser på ungtjurar i utvalda EU-länder, 3 år bakåt. Danmark Tyskland Irland EU Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Nyckeltalet nötkött minus foder och kalv ligger i medeltal på 12,6 kr per kilo hittills i år (v.1 - v.33) vilket kan jämföras med 13,1 kronor per kilo motsvarande period i fjol. Det innebär en marginalförsämring för 2017 motsvarande 3,4 procent. Kalvpriserna är i medeltal 0,9 procent högre för samma period och foderkostnaden är motsvarande 2,5 procent, vilket är kopplat till stigande priser på färdigfoder under innevarande år. Dock finns signaler om nedåtgående priser på fodermedel i spåren av en god skördeutveckling för spannmål, soja och raps. Brasilien 894-21 Finland 1 784-7 Italien 2 755 0 Övriga 6 253-12 50,00 45,00 40,00 Figur 4. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kilo slaktad vikt Källa: Jordbruksverket och SCB. 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00,00 5,00 0,00 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kalv Foder Nötkött Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kilo slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Källa: Bearbetning av Taurus 5 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2017 6
Får och lamm Utvecklingen i svensk lammproduktion Svenska prisbilden på lamm, uttryckt i euro, har försämrats med ca 2,7 procent under 2017 i förhållande till 2016. Utvecklingen följer samma mönster som EU-marknaden totalt sett men också vad som kan observeras i Irland. De svenska lammpriserna är i genomsnitt nio procent högre än de irländska och fyra procent högre än snittet i EU. 700 650 600 Figur 5. Avräkningspriser på tunga lamm i utvalda EU-länder, 3 år bakåt. euro/0 kg 550 500 450 400 350 SE Irland EU 300 2014-33 2014-38 2014-43 2014-48 2015-1 2015-6 2015-11 2015-16 2015-21 2015-26 2015-31 2015-36 2015-41 2015-46 2015-51 2016-03 2016-08 2016-13 2016-18 2016-23 2016-28 2016-33 2016-38 2016-43 2016-48 2017-01 2017-06 2017-11 2017-16 2017-21 2017-26 2017-31 Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Lönsamhetsindikator Slaktutveckling och handelsflöden i Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i. Prisnivån till den svenske bonden, uttryckt i SEK, är svagt stigande (+0,4%) mot föregående år. Sammantaget förbättrades marginalerna i lammproduktionen med närmare 2 procent. Dock var prisnivån 2016 ett trendbrott med lägre priser jämfört med tidigare år. Marknaden har alltså stabiliserats på en något lägre nivå än den under 2015. Från förädlingsledet förklaras detta till viss del med lägre priser på import som pressat ner priserna. Någon försäljningsstatistik från detaljhandelsledet rörande importsegmentet på lammkött finns inte tillgänglig när denna text skrivs men importsiffrorna vittnar om ett högre utbud av irländskt lammkött på marknaden. Antalet slaktade lamm, tackor och baggar har ökat markant under det första halvåret i förhållande till samma period föregående år. Mest anmärkningsvärd är utvecklingen för tackor och baggar där en ökning motsvarande 30 procent kan noteras. Sannolikt är utvecklingen en effekt av införandet av djurvälfärdsersättning på tackor. Ersättningssystemet har medfört en besättningsuppbyggnad och därmed en ökad produktion. Det har också inneburit en ändrad hållandeperiod av tackor som gör att de går till slakt vid annan tid på året än tidigare. Exporten av svenskt lammkött är försumbar och handelsstatistiken ska betraktas med viss skepsis då mycket talar för att exporten rör sig om vidareexport av utländskt lammkött. Det inledande kvartalet 2017 minskade importen av lammkött till vilket var något av trendbrott. Då ytterligare ett kvartal kan redovisas blir det tydligt att utvecklingen var tillfällig. En lägre produktionskapacitet i Nya Zeeland kompenseras av ökade handelsvolymer från Irland och sammantaget ökar importen med 3,2 procent under det första halvåret 2017 i förhållande till samma period föregående år. Antal slaktade tackor och baggar (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) januarijuni 2017 9,8 30 86,8 9,4 Export (ton) 144-16,4 Finland 116-25 Norge 3 376 Övriga 25 51 Import (ton) 7 0 3,2 Irland 2 636 33 Nya Zeeland 1 474-29 Belgien 415 42 Tyskland 330 4 Övriga 2 244 2 Källa: Jordbruksverket och SCB perioden (%) 2017/16 60 50 40 30 20 60 50 40 30 20 Figur 6. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg 0 0 2014-33 2014-38 2014-43 2014-48 2015-1 2015-6 2015-11 2015-16 2015-21 2015-26 2015-31 2015-36 2015-41 2015-46 2015-51 2016-03 2016-08 2016-13 2016-18 2016-23 2016-28 2016-33 2016-38 2016-43 2016-48 2017-01 2017-06 2017-11 2017-16 2017-21 2017-26 2017-31 Bearbetning av Magnus Jönsson. 7 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2017 8
Utgivare: LRF 2017 Text: Christian Nordenskjöld Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska Foto: Diakrit, Ola Ekstrand, Anette Hohner, Magnus Jakobsson, Jan Petersson och Ester Sorri