Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015
Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka den nu. Det kallas för att v begär kompletterng, men tänk nte på det, n kan fortsätta skrva den som vanlgt! 2015-01-29 09:30: N har bra utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre det gör eleverna rktgt engagerade. Vad spännande för eleverna att få lära sg om de synskadades problem av en synskadad och nte bara läsa om det teoretskt. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. Vlken bra bld om lekens betydelse! det är vktgt med "bara" lek. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Elevrådsrepresentanterna har fått uppdrag att genomföra klasserna eller fått frågor/förslag från klasserna. Elevrådet har därefter tagt beslut. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Konsumton Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har under Slöjd/elevens val arbetat med återbruk. Inom textl var rubrken gör något nytt av något gammalt. Så eleverna fck ta med sg utgångna, trasga kläder hemfrån. Med materalet på plats började eleverna spåna på vad man skulle kunna göra med gamla kläder. Det blev många varanter på moblfckor, datorväskor och kuddar. Någon provade också att sy dockor och dockkläder. Inom trä och metall var temat Tvol vlket v ntegrerade delar av trasga symaskner och gamla kck board-hjul. Efter ett nledande samtal om vad konsumton är och var v får våra pengar från så hamnade v på månadspeng/veckopeng och vad som är rmlgt. I grupperna om fem barn fck de sedan spendera 100 kr. Alla gruppen skulle vara överens och alla skulle få säga sn menng, så v tränade även demokratarbete. Jobbade med mljöplanscher tll Eurovson School Contest och "vann" en resa tll Eurovson Köpenhamn. Temat var Ett grönare Europa (åk 5). Åk 4 var med på "Batterjakten". Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? V har under Slöjd/elevens val arbetat med återbruk. Inom textl var rubrken gör något nytt av något gammalt. Så eleverna fck ta med sg utgångna, trasga kläder hemfrån. Med materalet på plats började eleverna spåna på vad man skulle kunna göra med gamla kläder. Det blev många varanter på moblfckor, datorväskor och kuddar. Någon provade också att sy dockor och dockläder. Inom trä och metall var temat Tvol vlket v ntegrerade delar av trasga symaskner och gamla kck board-hjul. Eleverna har själva valt att deltaga tävlngen. Åk 4 deltog "Batterjakten" Det togs ett gemensamt beslut klassrådet att försöka få n så många batterer de kunde. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Kost Lvsstl & hälsa Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Hemkunskap med nrktnng mot mljö och hälsosam mat. De bakade bland annat muffns med grönsaker och frukt. Öppet hus: Bjöd på hälsosamma muffns och hade mljöquz för föräldrar och syskon. Besök på ICA-affären för fruktprovnng och dskussoner om transporter, årstder och prser. Påvsa skllnader på val av kost. Lågstadet arbetade med att göra nyttga mellanmål. Eleverna fck olka råvaror att arbeta med. I grupp fck de skapa olka
"mells". Alla fck slutet av lektonen smaka av de olka mellsen och man dskuterade för - och nackdelar. V samarbetade med köket, där v fck komma och testa några nya grönsaker och fck vara lte av en testpanel. Skolsköterskan pratade om några vktga ämnen och vtamner som kroppen behöver för att må bra. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har vart med och bestämma vad de skulle baka. Vad som är nyttgt/onyttgt. Vad som är rmlgt transportväg kontra nhemsk frukt. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Kroppen Lvsstl & hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Temadagar maj har eleverna fått träffa en synskadad man med sn hund. Han berättade om stt handkapp och hur han kan leva "som vanlgt" med de hjälpmedel han har fått. Eleverna fck också en genomgång av "första hjälpen". Eleverna fck pröva på rugby och zumba. V hade besök av Eva Wgren som höll skrattyogapass med åk. 1-3. Det gjordes också ett dagram över vad v sysslar med på frtden. En lsta gjordes upp över vad som nverkar på hur v mår och vad som påverkar vår hälsa: Boende, mat, medcn - bacller, vtamner, luft, famljen, sömn, temperaturen, rörelse, kroppen, känslor - glädje - vänlghet, bok, naturen- jorden, frhet, kläder, kompsar. Teaterbesök Helsngborg: Alce Underlandet. "Knoppen" behöver också få en annorlunda aktvtet för att må bra. Vårt arbetslag klass 1-3 hade ett gemensamt temaarbete under 4 veckor. I starten gjorde de en enkät, där de fck svara på lvsstlsfrågor krng sn vardag. Det påbörjades en "jakten på mer rörelse" trean vlken tyvärr nte avslutas och utvärderades. Innehållet temaarbetet var rubrk "Lvsstl och hälsa" och nnehållet de olka statonerna var:lekens betydelse - konsumton - känslor - kost/mellanmål. I Lekens betydelse - vsades power-pont som kombnerades med dskusson krng "lekar förr och nu", v dskuterade också vad v lär oss av leken utfrån påståendet " V har bara lekt dag!", se bfogad tankekarta. Eleverna lärde sg sedan två nya lekar utomhus där hela gruppen kunde vara delaktga. I övrgt hade treorna ett samarbete med Skolsköterskan under 4 lektoner, där de pratade om vad som händer kroppen deras ålder nu och en td framöver, hygen, rörelse, mat, sömn. V började med att prata om ordet känslor. Därefter läste v en text om en flcka som upplevde en mängd saker under en skolutflykt, där hennes känslor var beskrvna med olka ord. Sen grupperade v känslorna och fck fram dessa grupper glad, ledsen, arg, rädd och generad. V gjorde känslotärnngar med dessa ord. De använde v tll att spela med. V satt grupper på 4 elever och så slog man med tärnngen och den känsla som man fck upp skulle man berätta vad som fck en att känna så och vad man kunde göra för att känna sg bättre om det var en otäck känsla. Detta gjordes grupper med elever från skolår 1 tll 3. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Genom att dskutera de förslag som kommt både från personal och elever. Ge feedback tll båda grupperna. Se a) b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete
a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematk Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Närngslv Förenngslv/organsatoner
Kulturlv Annan/andra aktör(er) Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Aktörerna: Anders Månsson, synskadad Sofe Hansson, Zumbaledare Dana Patrksson, skolsköterska Per Johansson, rugbytränare Eva Wgren, skrattyoga ICA - Jerry Persson Teater Helsngborg Samverkan: se ovan de olka beskrvnngarna. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Informaton på skolans webbplats Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Övrg personal: Ta vara på materal som går att återvnna och bygga om. Gör större beställnngar stället för många små för att spara mljön med transporter. V går och pratar med personalen stället för att rnga och får då mer rörelse under dagen. Frukt vd konferenser stället för kakor och bullar. Reparerar möbler, dverse maskner stället för att köpa nytt. V försöker beställa varor som är mljömärkta. Köper mljövänlgt drvmedel tll trädgårdsmasknerna. Öppet hus för föräldrar. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Utvärderng "Temadagar" Anders Månsson (synskadad) Eleverna var mycket nöjda med dtt besök, så även personalen. Du höll dg på en lagom nvå alla klasserna. Här får du ctat från eleverna: Cool hund Intressant och spännande med alla hjälpmedel och hur han använde käppen. Han berättade bra. Bra på att förklara och förklarade noga. Lätt att förstå. Man lärde sg mer om hur det var att vara synskadad. Valter var söt. Förstod nte vad han menade med mjölkpaketet. Första hjälpen: Rolgt att prova, fck lära sg hur v skulle göra. Intressant, bra att kunna om man httar någon som lgger där. Eleverna var mycket nöjda och postva sn utvärderng av temaarbetet. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Det ger alltd så mycket mer när v tar n någon från "samhället". Zumban fortsatte eleverna att dansa på rasterna. Det blev en bra rastaktvtet som engagerade elever som annars nte gör så mycket på rasterna. Det blev verklgen en stadeövergrpande aktvtet. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V kommer att planera en temavecka där eleverna får lknande aktvteter. V bjuder n utomstående aktörer eftersom det gav en sådan bra effekt.
d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". 2 5 6 5 6 3 6 6 Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: