Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet
Bakgrund varför skrev jag om pojkighet, normalitet och förskola? En ambivalens vad gäller pojkar som bröt normer Var får genus stereotyper relevans? Var ges de mindre betydelse? Intersektionalitet: Vilka flickor, vilka pojkar? Vilka pojkar beskrivs? Till vilka barn kopplas typisk pojkighet?
Syfte och undersökningsfrågor Studiens övergripande syfte är att undersöka normer om pojkighet i en förskola. I fokus är hur normer skapas, upprepas och omförhandlas av flickor, pojkar och pedagoger i barns praktiker på en förskoleavdelning. Mer avgränsat har studien berört frågor om: Vilka subjektspositioner görs möjliga för flickor och pojkar i relation till normer om pojkighet? Hur kommer normer om pojkighet till uttryck i förskolans sociala rum? Hur gör flickor och pojkar då de förhandlar normer om pojkighet i de sociala rum där kön och typisk pojkighet betonas?
Några analytiska utgångspunkter Normer om pojkighet upprätthålls processuellt genom förhandling och är alltid beroende av makt. Centrala begrepp, såsom performativitet, normalitet och rum varit verktyg för att kunna förstå, undersöka och framställa detta.
Att göras till riktig" pojke Etnografisk undersökning: 2 förskolor i 2 år. Intervjuer, observationer, samtal, deltagande. Förskola skola, fritidsmiljö och hemmiljö. Hur görs barn till flickor och pojkar. Hur går det till då barn lär sig genusnormer? Vilka sätt att vara pojke eller flicka görs tillgängliga? Vilka sätt normaliseras, vilka görs avvikande eller osynliggörs? Vad händer då normer bryts? Att beskriva både reproducerande och normbrytande processer.
Platsens betydelse Platser har både känslomässig, fysisk och symbolisk betydelse för människor. Vilka platser ges barn tillgång till? Vilka platser anses viktiga? Vilken barndom möjliggörs på olika platser? (Halldén, 2007) Förskolan: En fysisk institution, men skapas också socialt av dem som befinner sig där tex av barnen och av pedagogerna. Hur har barnen på just denna förskola möjlighet att handla? Vad förväntas av barn, flickor och pojkar här?
Låt oss kliva in på förskolan Hallen en plats mellan hem och förskola. Vad framträder i miljön? Vilka förhandlingar sker här?
Verksamhetsplaneringen Tal om barngruppen Tal om pojkar Vad behöver denna barngrupp? Varför det? Vilka barn ser man?
Att se det förväntade Pedagogen Katarina kommer in och sätter sig bredvid mig i soffan K: Det är lite kul att sitta och titta såhär på barnen då de leker faktiskt. Det märks verkligen att killarna leker mycket killigare lekar än vad tjejer gör. Ja, de hoppar, flyger runt och gör mer grovmotoriska grejer, det blir ju lite röjigare med killarna men det är ju så det är. A: Jaha.. K: Ja, nu är det ju visserligen en tjej med i killarnas lek här då men.. hon är ju inte så himla tjejig utan mer ganska tuff och bestämd av sig.
Förskolan Björkvägen 6, Avdelning Ringblomman År ett År två Barn: 5 6 år: 7 pojkar 4 5 år: 4 pojkar, 6 flickor 3 4 år: 2 flickor, 1 pojke Pedagoger: Katarina, heltid (föräldraledig efter en termin) Eva, deltid (börjar strax innan Katarina slutar) Tommy, deltid, börjar då Katarina slutar Hanna, heltid, Ritva, deltid, Annica, heltid Barn: 5 6 år: 7 flickor, 3 pojkar 4 5 år: 3 flickor, 1 pojke 3 4 år: 2 flickor, 1 pojke (3 yngre 2-3 åriga barn inte med i studien under detta år) Pedagoger: Annica, heltid, Tommy, deltid, Sofia, deltid, Hanna, heltid
År ett: Tal om pojkar Strategier i verksamhetsplanen för att lugna ner barngruppen Bråkighet till vem kopplas detta? Pojkars ömma, omvårdande, hjälpsamma handlingar beskrivs inte som typiskt pojkigt År två Tystnad om pojkar Kompetenta barn och himla goa killar Strategier i verksamhetsplanen för att aktivera barngruppen Till vem kopplas positionen kompetent och själv gående? Flickors bråkighet beskrivs inte som typiskt flickigt
Förskolan/skolan gör genus. Sker starkast: 1. Kroppen i fokus 2. Uppdelning mellan könen, heteronormativitet 3. Disciplinering (Ålder, Bebis) 4. Stress 5. Traditioner 6. Rutiner Då pedagogers reflexivitet är låg
Då stereotyper ges mindre relevans Då vänskap underlättas över köns, etnicitet, ålder eller klass Då gemensamma projekt skapas där flickor och pojkar med olika bakgrund kan delta Lagom stora grupper, underlätta för alla att delta Ett gemensamt mål viktigare än kategorier
Tommy: Ska vi fortsätta på huset vi gjorde igår? Se om ni hittar några bra bitar. Gustav: Jag hittade ett bra fönster här Ville: Jag hittade ett bra träd, det kan vi ha här utanför i våran trädgård Tommy: Är det någon som kan hitta bitar till taket? Vi behöver såna här blåa. Ville: Här hittade jag några Irma: Här ska ni se på grejer, här kommer ännu mera blåa bitar. Matrummet
1. Att prestera genom att äta Prestation genom att äta upp: viss mat i viss mängd och i viss ordning
Ät så du blir stor och stark Tommy: Det här ska man inte äta bart, det ska vara till maten. Kalle: Vad är det? T: Det är grejer för stora starka killar, som för mig (han kavlar upp tröjan och visar sina muskler och pekar sedan en efter en på de stora killarna runt bordet )Ted.. (Ted sträcker på sig) Just, det! (Ted visar också sina armmuskler) Just det, det här är för starka killar som mej och Tommy Tommy: Ludvig och Emil. Emil och Tommy: Ja, vi var också det! (de visar musklerna och tar av senapen) Kalle, 3.5 år sitter mitt emot de stora killarna och tittar på senapen utan att ta den. Kalle: Jag gillar nog också det Jag gillar nog också det då! (Han sträcker sig efter senapen och spruttar i en stor klick i sin ärtsoppa) Tommy: Nu får vi se om inte musklerna växer på dig (skratt). Det var bra att du vågade pröva lite nya grejer, det är gott vet du.
Pedagogen Sofia: Vet du Anders, du behöver äta ärtsoppan också. Du behöver växa och bli större, du är så liten och tunn nu. Du behöver vitaminerna för att växa och bli en stor och stark kille vet du. Ät ärtsoppan nu så blir det frukt till efterrätt sedan. Kalle: Just det Anders. Ta lite senap också, det gjorde jag. Då blir du stark som alla vi här Anders. Anders: Jag vill inte Jag har smakat förut, jag tar en frukt på direkten hellre. Sofia: Jo, men gör du som dom stora killarna du och smaka på ärtsoppan. Så kan jag känna på dig sedan hur dina muskler har växt.
Vilka blir ett VI i situationen ovan? Dom stora killarna och den manliga pedagogen. Dom yngre killar som vågade smaka och därigenom gjordes stora.
Vilket sätt att vara pojke görs synligt och viktigt? Att vara stor och stark Att våga Att prestera
Vad osynliggörs, marginaliseras eller görs avvikande? Vilka inkluderas inte i gruppen med muskler som uppmanas att äta (som prestation)? Alla tjejer Mindre killar, yngre killar De som inte vågar De som inte presterar
2. Att kontrollera sig Att sitta fint, äta ordentligt, och prata tyst och mysigt. Ville: Vet inte du att man inte ska sjunga på förskolan när det är maten? Prata får man göra om det är lite tyst, sjunga ska man göra på sångsamlingen. Det är inte fint att sjunga vid matbordet, då blir det så stökigt. Det är bara på kalas som man sjunger helan går vid maten, men här på förskolan ska det inte vara massa stök och kling i glasen. Anette: Jaså, vad finns det mera att tänka på vid maten då? Ville: Ja..Man ska smaka på allt och så ska man sitta fint på stolen och inte slarva. Och så ska man dela med kniven och inte ta den i munnen och så ska man stänga munnen så inte någon annan ser att maten klafsar runt i munnen. Det gör alltid jag.
Ritva: Sååå. Nu ska vi äta och ha det tyst och lite mysigt. Då rapar Gustav högt och ljudligt, så kraftfullt att ljuset båser ut. Detta får alla barnen att vika sig av skratt och all den mysiga stämningen att fara ut med stearinröken. Gustav sjunker ihop lite i kroppen och tittar ner, under tiden som Ritva lugnar barnen och tänder ljuset igen. Ritva: Så. Nu är det tyst och mysigt igen. Gustav: (Tittar upp och säger till Ritva). Vet du Min Ritva Att jag har lärt mig att faktiskt rapa ganska tyst och mysigt. Jag har tränat på det. Ritva: (Skrattar) Ahh, du är för go du Gustav!
Vilket sätt att vara pojke görs synligt och viktigt här? Att uppföra sig Vett och etikett Barn som natur Att civiliseras genom att lära sig kontrollera kroppen
Två ideal för pojkar Ett som handlar om att ha en stark kropp som klarar av att prestera Ett som handlar om att uppföra sig och att kontrollera kroppens rörelser eller röst Båda kunde göras av samma pedagog Båda kunde tillskrivas och göras av samma barn
Vilka pojkar görs mindre synliga? De pojkar som utför lågmälda och tillbakadragna handlingar Som är inskrivna på förskolan kortare tid (15 timmars barn)
Varför sker detta vid maten? Äldre barn sport Förskolebarn maten Yngre barn bör läras hur man beter sig på rätt sätt Matsituationen som ett nav för ordning och normalitet Hur gör riktiga familjer Hur gör riktiga förskolor
Lektion för lärare (Thorne, 1993) Underlätta för barn att bli inkluderade, om de så önskar. Lär barn samvaro kompetens, var nära de barn som behöver stöd. Alla barn kan inte leka tillsammans med andra! Hur är miljön konstruerad? Underlättar den för samvaro? Ger den barn möjligheter att kunna dra sig undan? Gemensamma projekt, mindre grupper som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Lär ut nödvändiga kunskaper.
Centrala begrepp (barns behov, barns delaktighet och inflytande, jämställdhet) Hur definierar man dem, vad betyder de för mig? För dig? Vad står det egentligen i läroplanen? Reflektion - kunskap