Byggkravsutredningen - tre delar

Relevanta dokument
Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Sammanfattning av Klimatkommunernas synpunkter

Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013

Lagändringar som rör mark och exploateringsfrågor. Lise-Lotte Johansson Jönköpings kommun Tekniska kontoret Mark och exploatering

Koncernledningen instämmer i Svenska Bostäders remissvar, att domstolarnas ändrade roll och uppdrag måste tydliggöras.

SKL:s rekommendation och läget

Vad kan styras genom exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal?

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Mark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV

Alltför många detaljplanebestämmelser

175 Motionssvar, en kommunal policy och program för ekologiskt håll bart byggande (Kst/2012:213)

Remiss: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109)

Dalastrategi för Lågenergibyggande

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Martin Forsell (VägV) m fl. om att minska byggkostnader

Regeringens förslag till ändringar i PBL

Stockholms läns landsting 1(3)

Övergripande syfte. Vad anser du måste ingå i alla nybyggda bostäder? Svar från allmänheten i rangordning:

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Aktuellt inom miljöområdet

Välkomna till dagens konferens! Planering och genomförande - teori och praktik

SKL och de energi- och klimatpolitiska målen 9 nov.

Boverket Plan- och bygglagen

Detaljplan för BACKEN VÄSTRA, HÄSTEN M FL. Norsjö kommun Västerbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Planområdet. Översiktskarta. Källa: Lantmäteriet

Markanvisningsavtal mellan Knivsta Kommun och Magnolia Bostad AB, avseende del av Ängby 1:1 KS-2015/488

En mer förutsägbar byggprocess, Förenklad kontroll av serietillverkade hus - Boverkets rapport (2017:23)

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om detaljplan med planbeskrivning

Sverigebygget nya bostäder

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 105

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Välkomna. Kopplingen mellan planering och genomförande - genomförandeavtal i samhällsbyggandet Sveriges Kommuner och Landsting 7 maj 2019

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se

MARKANVISNINGSAVTAL KONCEPT

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Remiss av två betänkanden

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

och Boverkets byggregler, BBR

Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation. Södertörn 16 november

ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT

Riktlinjer för kommunala markanvisningar

Aktuellt inom miljöområdet

Svedala Kommuns 1:46 Författningssamling 1(6)

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Välkomna till detaljplanekonferens 2018!

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Beslut om remissyttrande avseende delbetänkandet Detaljplanekravet (SOU 2017:64)

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Tidigare ställningstagande

Markanvisning, Ängby 1:1 KS-2014/95

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande

Yttrande över Boverkets förslag till ändring i Boverkets byggregler

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

På gång april Ann-Sofie Eriksson, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar (S2013/6411/PBB) Remiss från Socialdepartementet

Remissvar avseende Byggkravsutredningens delbetänkande Ökat bostadsbyggande och samordnande miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler.

Plan- och markkontoret. Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen

Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx. RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL

Markanvisning för bostäder/lokaler inom fastigheterna Sabbatsberg 16 och 18 i Vasastaden till Stockholm Vatten AB

PBL kunskapsbanken

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016

Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr /2012)

Riktlinjer för kommunal markanvisning

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Boverkets arbete med PBL och BBR

PBL OCH MILJÖBALKEN TOLKNINGAR, RÄTTSFALL OCH PRAXIS

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Lågenergihus för attraktivt boende

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9.

Kommuners krav på bostadsbyggande En studie om förekomsten av särkrav

Riktlinjer för markanvisning Säters kommun. Antagen av KF , 107 SÄTERS KOMMUN

Yttrande över promemorian Återbostadisering

Stenåldern 3 på Bjurhovda

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Riktlinjer för exploateringsavtal

Ett snabbare bostadsbyggande - SOU 2018:67

Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation. oktober

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal

MARKANVISNINGSAVTAL MARKANVISNING

DOM Stockholm

Transkript:

Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen

Särkraven art och förekomst bl.a. enkäter till 150 kommuner och 162 byggbolag Byggnaders energianvändning + i viss mån tillgänglighet eller annat Riktlinjer i miljöprogram eller andra övergripande dokument Krav i avtal vid överlåtelse av kommunal mark eller krav i exploateringsavtal Vanligast i större kommuner där det mesta byggandet sker.

Förekomst av särkrav avseende byggnaders energianvändning SKL:s enkät Klimatarbete i fysisk planering, andel i procent av de 120 kommuner som svarade både 2009 och 2011 2011 2009 Energikrav på bebyggelse vid exploatering när 65 45 kommunen äger marken varav i hög utsträckning, andel av samtliga 120 17 Frivilliga överenskommelser om energiprestanda i ny bebyggelse på ej kommunägd mark 34 29 varav i hög utsträckning, andel av samtliga 120 7

Hur formuleras kommunernas krav? När kraven ställs i markanvisningsavtal (kommunal mark) eller i exploateringsavtal (privat mark) sker detta genom - ett begrepp i avtalstexten eller - hänvisning till kommunala riktlinjer, typ miljöprogram Exempel: Ny bebyggelse ska vara lågenergihus och anslutas till befintligt fjärrvärmenät eller annan miljömässigt jämförbar lösning Dalénum, Lidingö..tillämpas Program för energieffektiva sunda flerbostadshus nybyggnad. Långbro sjukhusområde, Stockholm förbinder sig exploatören att följa Stadens framtagna basanpassningsprogram Ännu bättre bostäder.. Husensjö 9:6 m.fl. Gustavslund, Helsingborg

Hur formuleras kommunernas krav? Olikheter vad gäller kravens tekniska innebörd Exempel på kommuners krav. Källa: SKL, seminarium mars 2012

Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning Lägre energibehov / lägre livscykelkostnad? Inverkan på byggnadens övriga tekniska egenskaper? Merkostnader för projektering och uppförande av byggnader? - storleksordningen 10 15 % enligt utredningens bedömning

Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning forts. Indirekta långsiktiga effekter - splittrad marknad med olika kommunala krav minskar lönsamheten hos industriella koncept Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande

Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning forts. Motverkar fri rörlighet av byggprodukter (särkrav på byggprodukter som går utöver de harmoniserade standarder som tagits fram enligt EU:s byggproduktdirektiv 89/106/EEG) Minskad konkurrens inom byggsektorn beroende på svårhanterliga regler - kraven varierar mellan kommunerna och ändras vid den tidpunkt som kommunen bestämmer.

Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning forts. Administrativa kostnader hos kommunerna formulera och följa upp kraven Administrativa kostnader hos byggherrar, projektörer och andra aktörer i byggprocessen information om kommunens krav, visa att det valda byggnadssättet uppfyller kommunens krav

Utredningens ställningstaganden För att underlätta bostadsbyggandet måste samhällets tekniska krav vara - tydligt formulerade - avvägda mot andra tekniska krav - förutsägbara och lika över landet Byggnaders tekniska egenskaper bör inte vara föremål för kommunalpolitik

Utredningens ställningstaganden Lokala krav vad gäller byggteknik är ineffektivt och ett steg tillbaka A. Bexelius m.fl, Byggnadslagstiftningen, 1948 - kommentar till 1947 års nya byggnadslagstiftning, s.19-20 En mycket betydande brist hos 1931 års lagstiftning var att den tillät att föreskrifterna om byggnads tekniska utförande reglerades lokalt genom byggnadsordningar.. Försvårades en standardisering av byggnadsdelar och industrialisering av deras tillverkning. Olikheterna voro på grund härav ägnade att fördyra bostadsproduktionen.

Utredningens förslag Kommunala särkrav hindras vid byggande på privat mark dvs nuvarande rättsläge slås fast. Eftersom flertalet nya bostäder idag tillkommer på kommunal mark hindras även särkrav vid markanvisning - i annat fall riskerar stor del av bostadsproduktionen att de facto lyda under kommunala tekniska krav.

Utredningens förslag Stoppbestämmelse i PBL Genomförandeavtal får inte innehålla tekniska egenskapskrav som går utöver bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. genomförandeavtal: exploateringsavtal eller markanvisningsavtal.

Förslag forts. Genomförandeavtal ska bifogas detaljplanen i samrådsoch granskningsskeden. Länsstyrelsen ska genom tillsyn enligt 11 kap. PBL kunna ogiltigförklara ett genomförandeavtal som strider mot PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL

Förslag forts. Särkrav i detaljplaner hindras - liksom andra planbestämmelser som saknar lagstöd Kommunen ska i planen - invid respektive planbestämmelse - ange lagstöd Länsstyrelsen ska genom tillsyn enligt 11 kap. PBL kunna upphäva en planbestämmelse som saknar lagstöd

Med hänsyn till länsstyrelsens tillkommande arbete med formell prövning av planbestämmelser och genomförandeavtal föreslår vi att: länsstyrelsen inte ska vara överinstans vid överklagande av detaljplan. Dvs, mark- och miljödomstolen blir första instans vid överklagande av detaljplan. Motiv för detta är även att: 1) renodla länsstyrelsens roll som remissorgan 2) minska antal instanser vid överklagande och förkorta tiden för överklagandeprocessen

Våra ställningstaganden och förslag forts. Staten bör agera mer samlat vad gäller byggnaders energianvändning Staten bör inte underblåsa kommunala särkrav. Statens aktiviteter vad gäller utveckling och uppföljning av byggteknik avseende lågenergihus bör ske - mer samlat - mer kraftfullt - mer långsiktigt

Förslag Inrätta ett nytt råd / forum där dagens centrala aktörer samlas kring byggnaders energianvändning Boverket Energimyndigheten Byggbranschen SKL En central uppgift för Rådet är att ge ett kvalificerat underlag för eventuella ändringar av BBR

Rådet ska främja forskning/utveckling av ny teknik demonstrationsprojekt utvärdering av befintliga och nya projekt utbildning inom området Rådets arbetsredskap egen budget för - ekonomiska bidrag - information / aktiviteter Finansieras genom omdisponering av befintliga medel Organiseras som en fristående enhet inom Boverket

Energimyndighetens insatser vad gäller att främja forskning, utveckling och uppföljning av byggteknik för lågenergihus bör kanaliseras via Rådet.