Organisation och upphandling av byggprojekt
Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt)
Organisation Ett antal individer som utför olika arbetsuppgifter på ett samordnat sätt för att uppnå vissa mål Sättet att fördela arbete och ansvar Sättet att fördela beslut om befogenheter Sättet att leda och samordna verksamheten
Formell organisation Organisationsschema / Befattningsbeskrivning Arbetsfördelning Ansvar och befogenhetsfördelning Beslutsnivåer Formella informations och ordervägar
Informell organisation Hur det faktiskt fungerar Personliga kontakter Gemensamma intressen
Avbildning av organisationer/organisationsschema Avbildas som en hierarki med överordnade och underordnande enheter Företagets formella organisation dvs det sätt på vilket organisationen är tänkt att fungera. Det sätt på vilket arbetsfördelning har gjorts. Det sätt på vilket ansvars- och befogenhetsfördelningen har gjorts Antalet beslutsnivåer De formella informations- och ordervägarna
Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Linje
Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Linje - stab Stab
Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Funktionell organisation
Upphandling av byggprojekt Entreprenadjuridik Avtal mellan byggherre och utförare (konsult, entreprenör) AvtL gäller (anbud-accept) För privata företag - Allmänna Bestämmelser (AB 04, ABT 94..) ABK 96 för konsulter LOU + AB för statliga och kommunala myndigheter / företag För konsumenter (Småhusentreprenader) ABS 05 med Konsumenttjänstlagen
Förfrågan Ja tack Offert, anbud Accept Avtal
Avtal en viljeförklaring som inom viss tid mött ett antagande varvid bindande avtal uppstått Offert som möts av accept!
Lagen om offentlig upphandling Strategier för hållbar offentlig upphandling
Syftet med reglering på EU-nivå (över tröskelvärdena) Eliminera barriärer för handel och utbyte av tjänster mellan olika EU länder Främja en transparent upphandlingsprocess Förhindra korruption Strategier för hållbar offentlig upphandling
EU direktiv Gäller över tröskelvärdena LOU baseras i huvudsak på EU-direktiv Anpassas så att LOU täcker lagstiftning både över och under tröskelvärdena Strategier för hållbar offentlig upphandling
Grundläggande principer Likabehandlingsprincipen Principen om icke diskriminering Proportionalitetsprincipen Transparensprincipen Principen om ömsesidigt erkännande Strategier för hållbar offentlig upphandling
Upphandlingsförfarande (EU-direktiv) Öppet förfarande Selektivt förfarande Förhandlat förfarande Konkurrenspräglad dialog Strategier för hållbar offentlig upphandling
Lagen om offentlig upphandling (LOU) Huvudregeln (LOU 1 kap 9 ) Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingen på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall även principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas Strategier för hållbar offentlig upphandling
Beslutsgrunder vid anbudsvärdering Lägst pris Ekonomiskt mest fördelaktiga Strategier för hållbar offentlig upphandling
Utveckling av offentlig upphandling Upphandlingsprocessen har på senare år utvecklats från en primär uppgift i att förvärva varor och tjänster till att; Göra det möjligt för offentliga bolag och myndigheter att främja en process där oberoende entreprenörer levererar service och tjänster inom ramen för kärnverksamheten (Partnering) Strategier för hållbar offentlig upphandling
Konkurrenspräglad dialog Syftar till att stödja köpare - säljare relationer i en komplicerad upphandlingsprocess Baseras på principer om transparens och likabehandling Viktig i offentlig privat samverkan Strategier för hållbar offentlig upphandling
Effekter vid tillämpning av LOU LOU upplevs som begränsande för verksamheten Det upplevs som svårt att formulera utvärderingskriterier LOU upplevs uppmuntra till upphandling med lägsta pris Dock används mjuka parametrar i allt större utsträckning LOU upplevs hämmande på innovationsklimatet Strategier för hållbar offentlig upphandling
Svårt att följa regleringen! Osäkerhet om tolkning av reglerna Fokus ligger på begränsningar snarare än möjligheter Många offentliga upphandlare upplever att de inte fullt ut kan följa den lagstiftning som finns Många leverantörer upplever att offentliga upphandlare inte ens kan följa deras egna utvärderingskriterier Strategier för hållbar offentlig upphandling
Upphandlingsformer Ansvarsform (entreprenadform) Form av entreprenadavtal Reglerar vem som ansvarar för utfört arbete + Ersättningsform Reglerar hur utfört arbete ska betalas
Faktorer som styr valet av upphandlingsform Ekonomi Risktagande Projekttid Projektstorlek Byggherrens kompetens Teknisk komplexitet, estetik och funktionskrav
Ansvarsformer Totalentreprenad Generalentreprenad (Samordnad generalentreprenad) Delad entreprenad Mycket delad entreprenad Ersättningsformen är skild från ansvarsformen!
Mycket delad entreprenad Byggherre Projektering ABK AB AB AB AB AB AB AB AB Markentr. Grundentr. Stomentr. ETC. VA VS Vent EL Sidoentreprenörer
Mycket delad entreprenad Ekonomi Lägst anbud av respektive entreprenör Mycket administration Projekttid Medger successiv projektering Risk ansvar Byggherren svarar för projektering Kräver samordning Svårt att kräva ansvar Fördelar Tidig start medges Låga kostnader i vissa fall Bra vid väl uppdelade arbetsområden Nackdelar Relativt mycket administration Kräver samordning av beställaren Oklart ansvar Kräver kompetent projektledning Alla entreprenörer är sidoentreprenörer
Delad entreprenad Byggherre Projektering ABK Byggn.- entr. AB AB AB AB AB ABU ABU ABU Ev. målningsentr. VSentr. Vententr. ELentr. Markentr. Plåte. Pappe. Sidoentr. Underentreprenöre r (till byggentr.)
Delad entreprenad Ekonomi Lägst anbud av respektive entreprenör Något mindre adm. jmf m mycket delad entrepr. Projekttid Medger ej tidig byggstart Risk ansvar Byggherren svarar för projektering Kräver något mindre samordning än mycket delad entrepr. Svårt att kräva ansvar Fördelar Ofta traditionella avgränsningar Mindre administrativa kostnader än vid mycket delad entrepr. Nackdelar Kräver samordning av beställaren Alla entreprenörer är sidoentreprenörer
Projektering ABU ABK Generalentreprenad Byggherre AB Generalentreprenör (bygg)? Maskininstallatör el. dylikt Sidoentr. ABU Mark Plåt Måln. ETC. VS Vent EL Underentr. Till GE
Generalentreprenad Ekonomi Mindre administration än vid delad entreprenad Projekttid Komplett projektering före byggstart Risk ansvar Byggherren svarar för projektering Tydligt utförandeansvar Fördelar Traditionell ansvarsform Entreprenören svarar för platsledning. Nackdelar Tidig start medges ej vid fast pris Projekteringsansvar ligger kvar hos byggherren
Samordnad generalentreprenad Upphandlas som delad entreprenad Blivande generalentreprenören (GE) övertar avtalen med sidoentreprenörer (SE) från byggherren SE blir underentreprenörer (UE) till GE GE får ansvar för samordning av blivande UE mot ersättning av byggherren
Totalentreprenad Byggherre ABT Totalentreprenör Ev. sido entr. (maskin t.ex.)
Totalentreprenad Ekonomi Svår värdering Lite administration Projekttid Ofta kort byggtid Risk ansvar Entreprenören svarar för projektering Tydligt funktionsansvar Fördelar Ger fördelar för stora byggföretag Låga kostnader i många fall Nackdelar Svår anbudsvärdering Ej lämplig vid alla projekt Kräver bra byggnadsprogram Konkurrensbegränsande med få anbudsgivare
Exempel på alternativa ansvarsformer Funktionsentreprenad Förhandlingsentreprenad Teknikupphandling Offentlig-Privat Samverkan (OPS) PFI, PPP, BOT, BOOT m fl. (Partnering)
Entreprenörs arvode Ersättnings former Vinst ~ 1-2% Risk ~ 1% Centraladministration ~ 6% ~ 8% Direkta kostnader Arbetsplatsomkostnader, APO Arbetsplatsens självkostnad Material, Arbete, Underentreprenör, UE Arbetsledning, Maskiner
Ersättningsformer Fast pris utan indexreglering med indexreglering Fasta à-priser utan indexreglering med indexreglering Ekonomi Byggherren vet tidigt vad det kommer att kosta. Med index reglering bli det svårt att veta slutkostnaden vid hög inflation Projekttid Projekteringen måste vara avslutad före anbudsräkningen Risk- ansvar Entreprenören tar ansvaret för utförandet.
Löpande räkning Med procentuellt arvode Ekonomi Byggherren vet inte vad det kommer att kosta. Entreprenören tjänar mer ju högre kostnad! Projekttid Byggstart kan ske omgående Risk- ansvar Entreprenören tar nästan inget ansvar eller risk Med fast arvode har inte olägenheten att entreprenören tjänar mer ju högre byggkostnad Med kostnadstak Incitamentsavtal Byggherren och entreprenören har avtalat om hur ett under- eller överskridande av kostnadstaket skall regleras
Funktionsupphandling Vad är det?
Funktionsentreprenadformer Projektering + byggande Projektering + byggande + drift/underhåll (=förvaltning) Byggande + drift/underhåll (=förvaltning) Byggande + underhåll (=förvaltning) Drift/underhåll (=förvaltning)
Funktionsentreprenad Ansvar Beställare Entreprenör Projektering Byggande Drift-Underhåll (Förvaltning)
Varför funktionsupphandling? Utförandeentreprenader stödjer ej innovativ process Begränsad del konkurrensutsätts Svag samverkan projektering- produktion Konkurrens omfattar enbart pris Nya krav på upphandling av byggprojekt Beställaren kan inte formulera systemkrav eller tekniskt krav
Val av entreprenadform? Byggherrens behov Kontroll på ekonomin Kontroll på utformning Behov av tidig byggstart Byggherrens kompetens Samordningsansvar Flexibilitet i utförandet Utökat ansvar för utföraren