Samhällsekonomisk Kalkyl - SEK

RAPPORT Från projektering till expansion KLC- Katrineholm Logistikcentrum 2008-2016 SEK Samhällsekonomisk kalkyl Utförd av IUC Sverige AB maj 2014

Samhällsekonomisk Kalkyl - SEK Beräkningarna omfattar en detaljerad genomgång av samtliga direkt, indirekt och dynamiska effekter av verksamhet vid Katrineholms Logistikcentra (KLC) i Katrineholms kommun, Södermanland, sett från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Denna SEK kalkyl har utförts under våren 2014 med utgångspunkt i de underlag och den statistik som fanns tillgänglig från verksamhetsåret 2008 till prognoser för 2016. KLC, www.katrineholmslogistikcentrum.se, drivs inom ramen för Katrineholms kommun i samverkan med flera externa partners. För att kunna värdera insatser på investerade medel i uppbyggnad, utveckling och daglig drift av en anläggnings som Katrineholms Logistikcentrum (KLC) har IUC Sverige AB fått i uppdrag att genomföra en Samhällsekonomisk kalkyl, SEK Beräkningarna omfattar ett tidsspann från första projektering och spadtagen 2008 fram en prognostiserad daglig drift år 2016. Beräkningarna är genomförda under våren 2014 och bygger på kända faktiska siffror fram till slutet av 2013. Prognoserna i sin tur bygger på den verksamhet som är befintlig i början av 2014 och vad som vid den tidpunkten är känt för framtiden. I prognoserna tillkommer även beräkningar av verksamheten för 2015 och 2016 inklusive de verksamheter och aktiviteter som bedöms ha stor sannolikhet att infrias. Kontakter och diskussioner för framtiden där etableringar eller nyttjade av KLC idag (2014) är att betrakta som osäkra har inte inkluderats i de prognosticerade beräkningarna. Att värdera framtiden innebär att göra bedömningar och prognoser, vilket också medför viss osäkerhet. I kalkylen har därför försiktighet i bedömningar om framtiden fått företräde. KLC är en omfattande investering både för regionen, men även för staten genom att området kopplas samman i en infrastruktur som kombinerar tågtrafik och landsvägstransporter. Investeringen innebär samtidigt att möjligheter till industriell verksamhet, logistikhantering, distribution eller lagerhållning skapats. För att möjliggöra etableringen av ett logistikcentra med intermodal trafik har investeringar skett i vägnät, anslutningar, VA-nät, fjärrvärme, spårförlängningar, växlar, signaler samt sanering av mark. Sammantaget har detta skapat ett stort antal sysselsättningstillfällen i form av projektledning, konsulter, bygg- och anläggningspersonal för entreprenadverksamheter i Katrineholm eller dess närområde. Det byggda och idrifttagna logistikcentrat har inneburit och innebär att nya verksamheter identifierar Katrineholm som ett intressant logistisk centra för sin nuvarande och framtida verksamhet. Det bedöms i framtiden finnas goda förutsättningar för etableringar eller nyttjande av KLCs tjänster bland fler aktörer inom logisiktområdet och verksamheter med egen produktion där transportmöjligheterna är en viktig parameter för verksamheten.

En viktig parameter att notera för de prognoser och bedömningar om framtiden som i försiktiga steg görs i denna rapport är den allt tydligare europapolitiska kravbilden som pekar ut tågtransporter som ett uttalat strategiskt område. Målbilden bygger på att etablera sk. korridorer genom hela Europa där tågtrafiken ur miljö-, säkerhets- och trafikbelastningssynpunkt är helt avgörande. IUC Sverige AB har i arbetet med att genomföra denna SEK -beräkning samlat in ett stort antal underlag för åren 2008 2014, genomfört intervjuer med medverkande personer inom både kommunen, trafikverket, privata företag samt tagit del av kontakter med tänkbara framtida intressenter. Uppgifter har i flera fall (där det varit möjligt) dubbelkontrollerats, liksom bedömningar skett av vilka fördelningar som är rimliga att göra mellan en investerings allmänvärde och den andel som rimligen kan kopplas till KLC. Vid genomförandet av SEK en har beräkningar av de samhällsekonomiska värdena som omfattat: verksamheten vid själva KLC de till KLC direkt kopplade externa verksamheterna de dynamiska effekter som vi kunnat identifiera i form av merkonsumtion i anslutning till verksamhet vid KLC Det är viktigt att redan här säga att den i denna rapport redovisade samhällekonomiska kalkylen (SEK ) tar sin utgångspunkt i dagens verksamhet vid KLC och det värde som den genererar till det lokala, regionala och nationella nivåerna i samhället. Katrineholms Logistikcentrum KLC är idag, 2014, en logistikpark med en tillgänglig total yta om 1 500 000 kvm och är uppdelad i 2 terminalområden (norra och södra). Tillsammans har företagen Katrineholm Rail Point AB och Logistikposition Katrineholm AB där Katrineholms kommun är en av delägarna bidragit till utvecklingen från projekteringsarbetet 2008 fram till dagens successivt växande logistikcentra. Trafikverket har samtidigt varit en viktig nationell aktör vad gäller järnvägsanslutningar, sanering av markområdet och vägbyggen som underlättat den intermodala trafiken i och kring Mälardalsregionen. Terminalen kan ta emot upp till 750 m långa tågset och hantera både containrar, trailers och vagnlastat gods. Samtliga ankomstspår är elektrifierade vilket innebär en låg miljöbelastning vid hantering av tåg i terminalen. Idag kan man se logistikcentrat som en fullserviceverksamhet med allt från lossning och lastning av tågset/trailer till förtullning, depå eller möjlighet till företagsetablering. Kunskap har byggts upp genom åren av etablering och utveckling så att kunders önskemål i någon form alltid kan mötas i den befintliga verksamheten eller genom fortsatt expansion och utbyggnad inom befintligt område.

Sammanfattning Samhällsekonomiska beräknar utförda av projektet att etablera och utveckla KLC till ett logistikcentra i Katrineholm visar, hur verksamheten från starten 2008 till den bedömning av verksamhet som finns där 2016, har genererat ekonomiska och sysselsättningsmässiga värden till samhället. Våra beräkningar visar att. 402 Mkr i ekonomiskt värde har tillförts samhället från uppbyggnaden av KLC för tidsperioden 2008 2016. Vi har i våra beräkningar delat in projektet i 3 huvudfaser: Fas 1 2008-2010 Projekterings- och Etableringsfasen Fas 2 2011-2013 Verksamhetsinledande- och Utvecklingsfasen Fas 3 2014-2016 Expansionsfasen För var och en av dessa har de samhällsekonomiska värdena och sysselsättningseffekterna beräknats. Vi kan tydligt se hur en successiv övergång sker från de grundläggande och långsiktiga investeringarna (mark, spår, byggnader, VA mm.) till mer och mer verksamhet och därmed årligt återkommande sysselsättning och samhällsintäkter. Totalt ser vi sysselsättningseffekter i och i anslutning till KLC under tidsperioden på: Period Direkta och indirekta helårsarbeten Helårarbeten från dynamiska effekter Summa helårsarbeten 2008-2016 1627* 145 1772 *Chaufförer, ca 225 helårsarbeten över tidsperioden tillkommer, skattar ej i Sverige, men konsumerar Under tidsperioden genereras skatteintäkter, avgifter och indirekta skatter till samhället motsvarande: Period Kommunala intäkter Regionala intäkter Statliga intäkter 2008-2016 92 Mkr 45 Mkr 265 Mkr Bland de företag som idag bedriver aktiv verksamhet inom logistikcentrat ser vi en tillväxt samtidigt som ytterligare intressenter avser etablera sig eller visat intresse för etablering. Investeringarna i KLC som idag är gjorda innebär långsiktigt möjlighet för ytterligare verksamheter att etablera sig utan att det krävs större insatser/investeringar. Det långsiktiga värdet av fasta anläggningar, byggnader och installationer har inte värderats i sig utan endast värdet av den sysselsättning som skapats vid projektering, byggande och verksamhetsdrift. Den fasta investeringen har en avsevärt längre livslängd (>50 år) än de 9 år som den samhällsekonomiska kalkylen omfattar.

Grunder för SEK - beräkningarna För att kunna genomföra beräkningarna, omfattande den 9 årsperiod som ansetts överblickbar, med både kända och prognostiserade värden har en uppdelning i olika yrkerskategorier med olika uppdrag inom arbetet vid KLC arbetats fram. I modellen har årssysselsättningsnivåer fastställts och en fördelning mellan olika yrkesområden i enskilda uppdrag har också skett där så varit möjligt. Exempelvis har fördelning mellan projektledning, bygg- och anläggning samt entreprenadarbete gjorts vid bla. spårförlängning. Uppdelningarna inklusive de områden som berör sk. dynamiska effekter uppgår totalt till 19 olika områden. För vart och ett av dessa har den sk. multiplikatorn fastställts. Den anger hur stor volym indirekta sysselsättningstillfällen som varje årsarbete direkt jobb skapar av annan verksamhet. Den effekten varierar mellan olika yrkeskategorier. Till detta kommer en genomgång av lönestatisk eller lönenivåer hämtade från arbetsmarknadens parter avseende 2013 års nivåer. Samtliga beräkningar har därefter skett med 2013 års nivå som utgångpunkt vilket innebär att nivåerna 2008-2012 har överskattats något medan nivåerna 2014-2016 har underskattats. Beräkningarna har därefter baserats på de 2013 gällande skattesatserna kommunalt, regionalt och statligt inklusive de statliga brytpunkterna för olika steg i den statliga beskattningen. (skattesatser för Katrineholm resp. Sörmland har konsekvent använts). Arbetsgivaravgifter och momsnivåer är de som gäller 2013. Följande uppdelningar för individuella delberäkningar utgör grunden i de indata som hanteras. KLC - Etablering o Projektledning o Externa konsulter, projektering o Byggnations-/anläggningspersonal o Maskinarbeten o Bevakning o Terminalpersonal service, fastighet, IT o Ledningspersonal o Fastighetsverksamhet o Sälj och marknadsverksamhet Verksamheter i direkt anslutning till KLC o Befintliga företag o Framtida tillkommande verksamheter o Investeringar byggnationer och anläggningar o Fastighetsförvaltning o Operatörer vid terminalen

Dynamiska effekter o Övernattningar av extern personal o Boende av externa anställd personal o Konsumtion av externt anställd personal o Energi- och C02 skatter o Fordonservice Samtliga dessa beräknade områden har vi valt att redovisa var för sig i ett antal tabeller. Därefter sammanförs dessa deltabeller till en totalberäkning där vi får en årssummering av de ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekterna för KLC. I våra beräkningar har sysselsättning som skapas vid de investeringar som skett genom åren beräknats var för sig under den tidsperiod som dessa investeringar sker. Det är viktigt att ha i åtanke att många av dessa investeringar är infrastrukturella och har en mycket lång livslängd (ofta > 50 år), men är nödvändiga för att den drift och verksamhet som bedriv vid logistikcentrat ska kunna ske och utvecklas. Utöver investeringarna kan läggas ett antal direkt riktade kostnader såsom sanering, projektering, konsulter mm. som är nödvändiga och som medför sysselsättning men som inte är att betrakta som en långsiktig investering. Dessa långsiktiga investeringar och nödvändiga kostnader ska ställas i relation till den successiva utvecklingen och expansionen av daglig verksamhet vid logistikcentrat. Denna verksamhet genererar årliga samhällsekonomiska återbetalningar genom den sysselsättning som skapas direkt, indirekt, genom konsumtion och i form av dynamiska effekter. Mer om dessa relationer i avsnittet Analys av beräkningarna KLC från projektering till expansion Vi har i vårt arbete med de samhällsekonomiska beräkningarna sett att utvecklingen vid KLC i någon form kan delas upp i 3 samlade faser. Fas 1 2008-2010 Projekterings- och Etableringsfasen Fas 2 2011-2013 Verksamhetsinledande- och Utvecklingsfasen Fas 3 2014-2016 Expansionsfasen Fas 1 Projekterings- och etableringsfasen I fas 1 har framförallt infrastrukturella investeringar skett i byggnation, spårdragning, vägar, VA och saneringsarbeten för att förbereda det avsatta markområdet till det avsedda logistikcentraverksamheten. I detta arbete har Trafikverket varit en väsentlig aktör med både investeringar och personal på plats. Totalt har denna period omfattat stora investeringar med många personer engagerade i byggnations-, anläggnings- och entreprenadarbeten. I slutet av denna fas börjar de första kunderna nyttja terminalen.

Fas 2 Verksamhetsinledande- och utvecklingsfas Övergången till allt mer operativ verksamhet sker under fas 2, inledningsvis genom att det internationella holländskbaserade logistikföretaget Samskip Van Dieren Multimodal, etablerar och successivt utökar sin verksamhet vid KLC. Det innebär också att personal stationeras i Katrineholm på en form av permanent basis. Vidare tillkommer verksamhet kopplad till att den dominerande svenska tågtransportören Green Cargo väljer att inkludera KLC som en av deras intermodala nätverk i Sverige. Det innebär också en sammankoppling med samverkande partners i Europa. Fas 3 Expansionsfasen Fas 2 övergår successivt i en fas 3 där volymerna och turtätheten för de befintliga aktörerna ökar samtidigt som intresse för och etablering av nya verksamheter tillkommer. Byggnader för tillkommande verksamheter är under projektering samtidigt som kompletterande arbeten för att bereda mark, komplettera spår och undersöka framtida kapacitetsbehov sker. Kännedom om och möjlighet att möta nya kundönskemål medför ett stegvis ökat intresse för KLC. Det är viktigt att poängtera att det under expansionsfasen finns en kontinuerlig verksamhet som innebär ger KLC en bas att expandera från.

Samhällsekonomiska effekterna KLC I följande avsnitt finns beräkningarna av de samhällsekonomiska effekterna kopplade till de i föregående avsnitt redovisade faserna. I tabellerna som sammanställts ser vi också den volym på sysselsättning (beräknat som helårsarbeten) som genereras genom de investeringar, verksamhet och dynamik som KLC skapat genom åren och beräknas bidra med kommande 3 årsperiod. Tabellen för FAS 1 omfattar Period 2008-2010 och bygger på kända och verifierade utfall av investeringar, sysselsättning och inledande verksamhet. I tabellen har samtliga intressenters engagemang sammanförts, dvs. där finns både kommunala investeringar i fastigheter, anläggningar, områden med, liksom statliga verks investeringar i spår, signaler, växlar, men också enskilda privata företags investeringar i utrustningar och anpassningar. Sammanställning FAS 1 - KLC 2008-2010 Totala samhällsekonomiska effekter (SKR) Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Kommunal nivå 17 842 847 690 543 18 533 390 Regional nivå 8 734 808 340 285 9 075 093 Statlig nivå 41 604 725 4 788 202 46 392 927 Summa intäkter offentliga sektorn 2008-2010 68 182 380 5 819 030 74 001 410 *i den statliga nivån ingår arbetsgivaravgifter, ev. statlig skatt, bolagsskatt, nettomoms samt moms på konsumtion. Sammanställning FAS 1 - KLC 2008-2010 Totala sysselsättningseffekter Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Direkt sysselsättning 138 < 1 138 Indirekt sysselsättning* 231 9** 240 Summa sysselsättning i samhället 2008-2010 369 9 378 *Innehåller underleverantörer, service och tjänster i relation till det direkt utförda jobben ** Inkluderar beräknade multiplikatorfaktorer till de utländska helårs chaufförer Tabellen för FAS 2 omfattar Period 2011-2013 och bygger även den på kända och verifierade utfall av investeringar, sysselsättning och utveckling av verksamheter. I tabellen har samtliga intressenters engagemang sammanförts, dvs. där finns både kommunala investeringar i fastigheter, anläggningar, områden med, liksom statliga

verks investeringar i spår, signaler, växlar, men också enskilda privata företags investeringar i utrustningar och anpassningar så lång dessa varit tillgängliga att ta del av. Sammanställning FAS 2 - KLC 2011-2013 Totala samhällsekonomiska effekter (SKR) Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Kommunal nivå 23 010 019 5 297 055 28 307 074 Regional nivå 11 263 032 2 609 326 13 872 358 Statlig nivå 53 696 144 34 793 598 88 489 742 Summa intäkter offentliga sektorn 2011-2013 87 969 195 42 699 979 130 669 174 *i den statliga nivån ingår arbetsgivaravgifter, ev. statlig skatt, bolagsskatt, nettomoms samt moms på konsumtion. Sammanställning FAS 2 - KLC 2011-2013 Totala sysselsättningseffekter Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Direkt sysselsättning 163 < 1 163 Indirekt sysselsättning* 286 65** 351 Summa sysselsättning i samhället 2011-2013 449 65 514 *Innehåller underleverantörer, service och tjänster i relation till det direkt utförda jobben ** Inkluderar beräknade multiplikatorfaktorer till de utländska helårs chaufförer När det gäller FAS 3 som omfattar Period 2014-2016 bygger den på delvis kända och överenskomna avtal och investeringar men också på förväntade investeringar som med stor sannolikhet komma att genomföras under dessa 3 år. Bland annat ingår i beräkningarna byggnationer av nya lokaler där intentionsavtal har slutits. I dessa byggnader kommer också verksamhet att bedrivas vilket har uppskattats i samråd med avtalsparterna. Vad vi kan konstatera är att verksamheten under Fas 3 till stor del övergår från att kommunen är dominerande till att fler privata aktörer engagerar sig i expansionen. I tabellen har samtliga intressenters prognostiserade engagemang sammanförts, dvs. där finns samtliga intressenters investeringar i fastigheter, anläggningar, områden med, liksom statliga verks fortsatta investeringar i spår, signaler, växlar, men också enskilda privata företags investeringar i utrustningar och anpassningar.

Sammanställning FAS 3 - KLC 2014-2016 Totala samhällsekonomiska effekter (SKR) Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Kommunal nivå 38 993 541 5 776 094 44 769 635 Regional nivå 19 087 952 2 845 308 21 933 260 Statlig nivå 90 870 578 38 792 474 129 663 052 Summa intäkter offentliga sektorn 2014-2016 148 952 071 47 413 876 196 365 947 *i den statliga nivån ingår arbetsgivaravgifter, ev. statlig skatt, bolagsskatt, nettomoms samt moms på konsumtion. Sammanställning KLC 2014-2016 Totala sysselsättningseffekter Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Direkt sysselsättning 304 < 1 304 Indirekt sysselsättning* 505 71** 576 Summa sysselsättning i samhället 2014-2016 809 71 880 *Innehåller underleverantörer, service och tjänster i relation till det direkt utförda jobben ** Inkluderar beräknade multiplikatorfaktorer till de utländska helårs chaufförer Underlag för beräkningarna I tabellerna ovan redovisas ett detaljberäknat resultat över vilka ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter som verksamheten vid KLC har bidragit med och förväntas bidra med den närmaste 3 årsperioden. För att bättre förstå de resultatsiffror som redovisas redogörs nedan för vilka faktorer som inkluderats i beräkningarna. Offentliga investeringar som i huvudsak utgörs av kommunala och statliga insatser för att projektera och färdigställa det markområde som krävs för ett logistikcentra. I detta ingår allt från VA-ledningar, markberedning till växlar, signaler, tunnel och spårförlängningar. Huvuddelen av dessa investeringar omfattar Bygg- och anläggningsarbeten och Maskinarbeten(entreprenadmaskiner). Till detta kommer projektering och projektledning samt konsultinsatser. Vi har vid olika typer av jobb i diskussioner med projektledare eller medverkande fördelat sammanhållna jobb mellan de olika funktionerna då dessa har olika multiplikatorer och olika andel fasta kostnader.

Externa investeringar enskilda privata bolags investeringar och verksamheter kopplade till KLC såsom Van Dieren, AWI Gruppen AB, Katrineholm Rail Point AB, Logistikposition Katrineholm AB, QStar tankställe samt planerade byggnader under 2015 och 2016 ingår. I våra framtidsinriktade beräkningar har försiktighet använts, vilket innebär att osäkra planer eller lösa förfrågningar inte inkluderats i beräkningarna. Investeringar generellt utgör investeringar i byggnationer och anläggningar att det sker en engångsinsats av resurser i form av sysselsättning. Alla sådana underlag har värderats genom att omvandlas till helårarbeten under respektive period. Kontinuiteten utföra av den successivt växande driften och verksamheterna som etablerar sig vid logistikcentrat. Dynamiska effekter huvuddelen av de direkta dynamiska effekteran är kopplade till den verksamhet som genereras av van Dierens transportverksamhet i anslutning till KLC. Där finns chaufförer som bor och konsumerar, där finns ett stort antal dragbilar som kräver service, reparationer och förbrukar diesel. En andel av de projektledare och konsulter som medverkat, medverkar och kommer att göra det de närmaste åren har också bidragit med lokalt hotellboende, konsumtion under vistelsen som i sin tur genererar sysselsättning och samhällsintäkter. I våra beräkningar har vi inkluderat respektive exkluderas följande faktorer: I beräkningarna inkluderas: o All berörd personal, uppdelad i de angivna yrkeskategorierna o Den genomförda och den budgeterade investeringsvolymen o Skatte och avgiftssatser gällande år 2013 o Lönenivåer 2013 liksom den avvägda multiplikatorfaktorerna o Investeringar som helt eller delvis direkt kan knytas till projektet o Kända respektive kalkylerade bolagsskatter och nettomomsbetalningar o Privata företags verksamheter i anslutning till KLC o Utländska förare som bor i Katrineholm men beskattas i sitt hemland (50% av svensk chaufförslön har utgjort underlag för beräkningarna) o Jobbskatteavdrag liksom grundavdrag har tagits hänsyn till I beräkningarna exkluderas: o Skillnader i kommunal- och landstingsskatt beroende på vilken kommun den anställde är bosatt i. underlag för Katrineholm resp. Södermanland har genomgående använts. o Nu gällande tillfälligt reducerade arbetsgivaravgifter för ungdomar och pensionärer o Indirekta momsnetton som uppkommer hos underleverantörer I varje kolumn presenteras de värden som omfattar direkt sysselsättning, indirekt sysselsättning (oftast i underleverantörsledet) och all konsumtionsrelaterad sysselsättning.

Nettomoms hos privata företag i produktionsledet på maskinindustri och konsulttjänster samt samhällsekonomiska effekter för minskad arbetslöshet är inte medräknade, vilket innebär att beräkningen totalt sett visar ett något lägre samhällsekonomiska värde än om även dessa skulle inkluderas. Vi har i våra beräkningar utgått från att sysselsättningen berör personer som varit i arbete, dvs. inte att de gått från arbetslöshet till arbete. Sannolikt innebär ett projekt av denna omfattning att ytterligare någon/några personer kommer i arbete någonstans i den sammanlänkade kedjan på arbetsmarknaden. Varje sådan person innebär inte bara en direkt intäkt för samhället utan även en avlastning i kostnaderna för bidrag och aktiviteter. Dessa beräkningar har inte varit möjliga att göra då tillförlitliga underlag saknats. Observera att resultaten på kommun- och landstingsnivå är kopplat till Katrineholm resp. Södermanlands län. Vi har antagit att huvuddelen av intäkterna kommer att hamna där eller i de näraliggande områdena (som getts samma värden). Resultatet är beroende av var de sysselsatta personerna bor och därmed betalar skatt. SEK - totalberäkning I tabellen nedan har vi sammanställt samtliga deltabeller FAS 1-3 - som redovisats i föregående avsnitt. Siffrorna avrunda till närmaste tusental Samhällsekonomiska effekter (Skr) FAS 1-2008-10 FAS 2 2011-13 FAS 3 2014-16 Kommunal nivå Landstings/ regional nivå Staten SUMMA 18 534 000 9 075 000 46 393 000 74 002 000 28 307 000 13 872 000 88 490 000 130 669 000 44 770 000 21 933 000 129 663 000 196 366 000 SUMMA 91 611 000 44 880 000 264 546 000 401 037 000 Vi kan i sammanställningen se att det samhällsekonomiska värdet enligt SEK beräkningarna näst intill har fördubblats för var och en av de 3-årsperioder som har legat till grund för beräkningarna. Totalt innebär den samlade 9-års perioden att det i genomsnitt har tillförts samhället genom skatter, avgifter, indirekta jobb, konsumtion och ev. punktskatter minst 40 000 000 SKR/år.

På samma sätt ser vi att sysselsättningen som genererats i form av helårsarbeten på samma sätt har ökat för var och en av de beräknade faserna. Vad som framförallt är viktigt att notera är: En övergång från investering inför drift till mer och mer verksamhet Vi ser att den dynamiska sysselsättningen ökar vilket är ett tecken på aktivitet I genomsnitt har 200 årsjobb skapats under vart och ett av de 9 åren Område FAS 1 - etablering av KLC FAS 2 - utveckling av KLC FAS 3 - expansion av KLC Direkt sysselsättning* Indirekt sysselsättning* Dynamiska effekter* Årsarbeten** 138 231 9 378 163 286 65 514 304 505 71 880 SUMMA 605 1022 145*** 1772 *Antalet är omräknat till helårsarbeten **Observera att i antalet årsarbeten ingår både direkta, indirekta, konsumtionseffekter och dynamisk sysselsättning ***ca 225 helårsarbeten för chaufförer tillkommer över tidsperioden, skattar ej i Sverige, men konsumerar Analys av resultaten Investeringar och verksamhet I en analys av de beräkningar som genomförts visar de underliggande siffrorna i form av investeringar och direkta kostnader i relation till verksamhet att det skett en proportionell utveckling där investeringarna var klart dominerade under de båda inledande faserna. I den prognostiserade fasen sker fortsatta investeringar men de minskar i proportion till den dagliga verksamhet som växer år från år. I diagrammet nedan visas en bild av hur förhållandet i genomsnitt ser ut under de 3 faserna:

160 140 120 100 80 60 40 20 0 Mkr FAS 1 FAS 2 FAS 3 SEK värde - Investeringar (Mkr) SEK värde - verksamhet (Mkr) Brytpunkt för investeringar Ett sätt att värdera investeringar i fasta tillgångar är att beräkna när dessa återbetala till sitt nominella värde. Med utgångspunkt i det samlade samhällsekonomiska värdet (SEK beräkningarnas resultat) kan vi i sammanfattningstabellen se att drygt 400 Mkr minst har återförts till samhället under perioden. Totalt beräknas investeringar och nödvändiga kostnader (ex. sanering) fram till 2016 uppgå till ca 625 Mkr. Dessa kostnader är fördelade med ca 50% var för kommunen respektive stat och privata investeringar. Om vi antar att det genomsnittliga SEK värdet för verksamhet vid KLC motsvarar snittvärdet under fas 3 (2014-2016) innebär det ett årligt värde om ca 50 Mkr/år. Det skulle innebära att utan ytterligare tillväxt skulle de samhällsekonomiska effekterna motsvara investeringarna år 2020-2021. Observera att detta inte är samma sak som en företagsekonomisk återbetalningsmodell där investeringar innebär avskrivningar, räntekostnader på investering som ska matchas mot företagets/-ens intäkter till dessa att brytpunkten (återbetalningen uppnås). Efter år 2020/21 genererar verksamheten ett årligt samhällsekonomiskt överskott som överstiger de investerade kapitalets värde. Samtidigt har dessa infrastrukturella investeringar både bidragit genom att skapa sysselsättning vid byggande och utveckling, men också genom under en mycket lång tid framöver utgöra en bas för verksamhet som årligen kan generera mervärden. Fortsätter trendkurvan med en för varje fas växande verksamhet kommer med sannolikt brytpunkten där samhällseffekterna matchar totalinvesteringarna att förkortas ytterligare något år.

Utmaningar och Möjligheter för KLC Investeringarna är gjorda Idag, 2014, kan vi konstatera att de grundläggande investeringarna i mark, spår och initiala byggnader har genomförts. Dessa är nu basen för en verksamhet som kan och ska marknadsföras till nya kunder. Det arbetet pågår och har visat sig successivt medföra fler och nya intressenter liksom att de som etablerat sig tidigt sakta växer i volym. Denna tillväxt medför både lokal sysselsättning och intäkter till kommun, region och nation ökade SEK värden varje år. Logistikcentrat finns de facto på plats och området är berett för att hantera dagens och morgondagens godsvolymer med utrymme för logistikverksamhet som kan etablera sig där. Investeringarna som är gjorda har en livslängd på 50 år eller mer, vilket innebär att alla tillkommande verksamheter redan har ett förberett område att utgå ifrån. Anslutningsvägar och spårförbindelser är väl utbyggda och har kapacitet för ökade volymer. Utmaningen är att nå ut till intressenter som i sina affärsverksamheter kan se mervärden i att dra nytta av denna investering. Sannolikt finns det viktiga intressenter utanför Sverige som med mer kunskap om och överblick av KLC ser möjligheter att komma nära Mälardalsregionen och göra det genom att nyttja tågtransporter. EU-strategiska transportmål I de beslut och strategier som fastställt inom EU kommissionen har ett stort antal sk. Korridorer fastställts. Dessa är tänkta att utgöra ett europeiskt transportnät med miljöaspekter i fokus. Att hantera gods på längre distanser genom den miljömässigt mest fördelaktiga transportmodellen järnväg blir därför självskrivet. Genom att rangera gods via trailertransporter till och från kund kan snabbhet och precision upprätthållas i samverkan mellan järn- och landsväg. KLCs läge, med närhet till hela Mälardalen, som är Sveriges mest tätbefolkade region, innebär strategiska fördelar för hantering av mer omfattande transportflöden utan att intervenera i storstädernas expansionsbehov för bostäder, kontor, industri och infrastruktur. Knutpunkten som en profil för transporter, logistikhantering och lagring måste därför exponeras mer. Miljöprofilen kräver också en väl genomarbetad kommunikation och förmåga att bryta traditionella mönster hos exportörer och importörer. Det är också viktigt att KLC visar att de genom effektiv hantering kan säkerställa kunders önskemål. Etablering och expansion Utöver miljöaspekter och direkta affärsaspekter för en etablering och nyttjande av KLC bör också närheten till flera av storstadsregionerna i landet vara en drivkraft för expansion och nyttjande. Att etablera och driva ett logistikcentra i exempelvis stockholmsregionen innebär snabbt konkurrens om markytor och behov av ökad trafik på befintliga vägar (eller bygge av nya). Samtidigt krävs det enskilda individer och företagare som vill, kan och vågar visa upp och lyfta fram de fördelar som KLC kan erbjuda. Dessa drivkrafter för en expansion kan vara avgörande för att nå ytterligare fortsatt goda samhällsekonomiska värden genom ökad sysselsättning. Något som både kommunen, regionen och staten har god nytta av. Ytorna som finns tillgängliga och till stora delar är beredda för fler etableringar utgör en möjlighet för

verksamheter att etablera sig i Katrineholm. Hittills visar erfarenheterna att etablering och verksamhet växer mer och mer för varje år i och med att själva infrastrukturen finns på plats och kännedom om positionen KLC sprids mellan användare. Det är naturligtvis en utmaning att locka till sig den eller de stora etableringarna där det ofta råder konkurrens mellan kommuner, men KLC erbjuder både utrymmen, en tills stora delar färdig lösning och befintliga aktörer som redan valt att förlägga sin verksamhet där. Det underlättar i kommunikationen och kontakterna med möjliga framtida kunder/etableringar. Samtidigt är det viktigt att hela tiden lyssna på de nu verksamma företagen vid logistikcentrat för att underlätta och vidareutveckla deras verksamhet. Många gånger kan det vara snabbare och enklare att expandera befintliga verksamheter än att initiera nya.

Slutsummering Logistikcentrat i Katrineholm har i våra beräkningar indelats i 3 faser som innefattar det inledande skedet etableringsfasen där ett antal byggnationsarbeten, anläggningsarbeten och projekteringsinsatser genomförts. Därefter följde utvecklingsfasen där både verksamheter etableras och växer samtidigt som kompletterande investeringar sker. I den framåtblickande fasen expansionsfasen minskar de stora grundläggande investeringarna medan tillväxten sker genom nya etableringar och en tillväxt hos de befintliga. Huvuddelen av de investerade medlen utgörs av anläggningstillgångar i form av byggnationer(markytor, byggnader, spår, växlar, signaler, säkerhet), alla med en livslängd på sannolikt mer än 50 år. De medel som investeras i KLC har, via sysselsättning och beräknade ekonomiska värden, till stor andel återförts till samhället. Beräkningarna visar att fram till 2016 har det återförts medel som fördelar sig mellan beskattningsnivåerna enligt: Offentlig beskattningsnivå Kommunal Landsting / Region Statlig Summa Tillförda medel 91 611 000 44 880 000 264 546 000 401 037 000 Den procentuella fördelningen mellan de olika beskattningsenheterna visar att det till staten återfört hela 66% av den totala summan. För staten handlar det framförallt om arbetsgivaravgifter, bolagsskatter, punktskatter och moms på konsumtion.

Fördelning av samhällsekonomiska effekter KLC 2008-2016 22,85% 11,15% 66% Staten Regionen Kommunen Avslutningsvis vill vi betona att de genomförda beräkningarna avseende samhällets ekonomiska effekter är förknippade med prognoser och bedömningar om de närmaste åren vilket också innebär viss osäkerhet. Det totala resultatet menar vi ger en väl avvägd och rättvisande bild av i vilken storleksordning de samhällsekonomiska värdena och sysselsättningen påverkas av just denna verksamhet och de beslut som berör verksamheten. Vi kan även se en tydlig utvecklingstrend där mer kontinuerlig verksamhet etableras och utvecklas medan de tunga basinvesteringarna minskar. Fler och fler av investeringarna blir också privata eller en kombination av privata och kommunala från att ha varit i huvudsak kommunala och statliga. Ansvariga för modellen Den beräkningsmodell som beskrivits ovan har utarbetats av Bengt Roström, makroekonom och senior analytiker, Martin Hedman, VD för IUC Sverige och Lars Lars Svensson, uppdragsledare och analytiker för SEK-modellen. Modellen överensstämmer med allmän praxis, dels när det gäller utnyttjande av input-output data och dels när det gäller själva beräkningen av nettoeffekterna på den offentliga sektorns finanser. 2014-05-07 IUC Sverige AB Lars Svensson Uppdragsledare SEK Martin Hedman VD IUC Sverige AB Bilaga 1: Begrepp använda i SEK Bilaga 2: Referenser för uppdraget Bilaga 3: Referensuppdrag SEK

Begrepp använda i SEK Bilaga 1 Input - Output De samhällsekonomiska beräkningarna bygger på att använda sig av input-outputanalys med vars hjälp man beräknar de totala effekterna i ekonomin vid en efterfrågeökning av produktion, import, direkta och indirekta skatter, sysselsättning, löner, och driftsöverskott (vinster). Följdeffekter som uppstår i olika branscher kan också följas upp. Vår beräkningsmodell bygger på denna grundprincip. Sysselsättningseffekt Med hjälp av input-output-data kan en övergripande bild byggas som visar i vilken utsträckning olika sektorer av näringslivet berörs av en ökad/minskad produktion i en viss industribransch. Utöver den direkta effekten på t ex sysselsättningen i branschen ger produktionsökningen också en indirekt effekt på sysselsättningen inom övriga branscher genom att den ökade produktionen leder till en ökad efterfrågan på produkter från andra branscher som ibland används som insatsvaror. Den totala sysselsättningseffekten kan vara avsevärt större än den för verksamheten direkta effekten. För att få grepp om hur den totala sysselsättningen påverkas av ökad produktion i en viss bransch bör de direkta och indirekta effekterna på sysselsättningen summeras för samtliga branscher som påverkas. Detta kan göras med hjälp av s k inverterade inputoutput-matriser som utgår från några relevanta antaganden. Exempelvis antas att en ökning av efterfrågan leder till en rent proportionell ökning av produktionen utan att det föreligger några kapacitetsproblem i några branscher. Dessutom antas att samma teknologi i produktionen används och att proportionerna mellan det kapital och den arbetskraft som används inte förändras, s k linjära samband. Produktionsökningen ger också upphov till en ökning av import, indirekta skatter, lönekostnader och driftsöverskott. Genom input-output analysen kan den totala ökningen av dessa poster beräknas. Observera att en del av effekten består av s k importläckage, dvs. att vid en ökad efterfrågan skaps samtidigt en ökad andel import i underleverantörsleden, vilket modellen tar hänsyn till. Offentliga sektorns påverkan Lönekostnaderna innefattar arbetsgivaravgifter och direkta skatter som tillsammans med ökade indirekta skatter kommer stat, region/landsting och kommun till del. Det gör det möjligt att beräkna de primära effekterna på offentliga sektorns finanser. Därutöver har hänsyn också tagits till s k sekundära effekter. De inkluderas i den resterande delen av lönesummeökningen och leder t ex till en ökning av den disponibla inkomsten, vilken i sin tur antas bidra till ökad privat konsumtion, s k konsumtionseffekter. Det leder i sin tur till att produktionen ökar ytterligare och bidrar till ökade inkomster för stat och kommun samt att ytterligare öka den disponibla inkomsten och därmed den privata konsumtionen osv. Även denna sekundära effekt har i beräkningen inkluderats med hjälp av input-output.

På samma sätt ökar även det totala driftsöverskottet (vinsten) i ekonomin till följd av den ursprungliga produktionsökningen. Här antas att en del av denna ökning av driftsöverskottet används för ökade investeringar, vilket i sin tur medför behov av ytterligare produktionsökning, vilket bidrar till att indirekta skatter, löner och driftsöverskott ökar ytterligare. Även dessa sekundära effekter har inkluderats i beräkningarna.

Bilaga 2 Referenspersoner för uppdraget Kontakter genom intervjuer och dokument har skett under våren 2012. Utöver externa referensuppgifter från andra verksamheter i motsvarande branscher har ett stort antal personer som är eller varit verksamma i projektutvecklingen vid KLC kontaktats. Björn Winnberg-Persson, Katrineholms kommun Lennart Olsson, konsult Jan Nilsson, AWI Lars Ramstedt, Katrineholms kommun Anders Thörnström, projektchef Roger Andersson, projektledare Dennis Johnasson, konsult Håkan Toregaard, Trafikverket Anna Axelsson, Katrineholms Energi/Bixia Björnar Berg, Sörmland Vatten Erik Hellqvist, konsult Lars Larstorp, van Dieren

bilaga 3 Vi* kan i SEK n visa värdet av din verksamhet/investering/projekt i direkta samhällsekonomiska siffror Samhällsintäkter årliga, ackumulerade eller framtida Sysselsättningseffekter direkt/indirekt, nu/i framtiden Investeringars mervärden Industriella utvecklingsmöjligheter Dynamiska effekter av verksamheter Möjligheter och konsekvenser vid olika alternativ Bättre kunskap om värden i den egna verksamheten * IUC Sverige AB, www.iuc.se

Exempel på utförda SEK:ar med olika inriktning KOLMÅRDENS DJURPARK idag och imorgon Dagens samhällsekonomiska värde och hur det kan se ut inom en framtids med nya satsningar Ref: Mats Olsson, Vd Kolmårdens Djurpark HAVSBASRAD VINDKRAFT Om Sverige bygger ut den tillståndgivna vindkraften Hur stor samhällsek. Nytta och hur många jobb omfattar det? Ref: Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen BAE Systems Hägglunds Sysselsättningseffekten och samhällsvärden av utökad eller minskad produktion? Ref: Håkan Karlsson, BAE Systems Hägglunds AB NYFÖRETAGARCENTRUM Vilken samhällsekonomisk nytta finns vid start av nya företag? Ref: Harry Goldman, Jobs&Society/ NYC PITEÅ KOMMUN Sysselsättningseffekter och utvecklingsmöjligheter för vindkraftspark i Markbygden? Ref: Erik Persson Tillväxtkontoret Piteå Kommun JUSTITIEDEPARTEMENTET Vilken samhällsekonomiska utrymmen skapas om företagare får skuldsanering? Ref: Emma Regnér, justitiedepartementet BANK- och FÖRSÄKRING Vilka blir effekterna av en nyetablering med olika stor omfattning Ref:Fredrik Blom, Näringslivsbolaget, Sundsvall Skellefteå AIRPORT Regionala nyttan och företagarnas behov av flygplatsen? Ref: Robert Lindgren, Skellefteå Airport Kontakta för mer info: Martin Hedman, IUC Sverige AB 0708-281732; martin.hedman@iuc.se ÖREBRO AIRPORT Är en flygplats lönsam för samhället utöver regionala bidrag? Ref: Mikael Smedberg, Örebro Airport LINKÖPINGS HC Vilken storlek och inom vilka områden skapas samhällsnytta med en elitförening? Ref: Mike Helber, LHC WALLENSTAM NATURENERGI AB Fakta och argument för en etablering av vindkraftparker? Ref: Marika Åkerman SAAB Vad är samhällets kostnad för en nedläggning? LOGISTIKCENTRUM I KATRINEHOLM Hur lönsam är en investering för kommunen? Ref: Conny Petrén, Anders Thörnström, Katrineholms kommun Branschföretag i Eskilstuna Hur viktig är en hel bransch, verkstadsindustrin, i en kommun för samhällsekonomin? Ref: Gösta Reinl, Eskilstuna Fabriksförening MFI Mikrofinansieringsinstiutet Värdet av tidig och liten finansiering för att starta nya företag? Ref: Maria Nilsson, MFI VOLVO Cars Corp. Samhällsnyttan av offentlig upphandling av bilar producerarade med svensk arbetskraft? Ref: Anders Kärrberg, Volvo Cars Corp Ferex X-Design AB Volvo PV Proxy Electronic AB Enercon Windpower Scandinavian Wind och.. Skelleftekraft Tranemo kommun EBP AB Subsea Camito AB