Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

När kunskap ger resultat--- Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 2008-01-18 Ramböll Management AB Kapellgränd 7 102 65 Stockholm Sverige Telefon 08-568 494 40 www.ramboll-management.se

Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte och utvärderingsansats 2 2 1.2 Datainsamlingsaktiviteter 3 1.2.1 Urvalets begränsningar på analysen 3 1.2.2 Dokumentstudier 1.2.3 Enkätundersökning 3 3 1.2.4 Intervjuer 5 2. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 7 2.1 Utmärkelsen 7 2.1.1 Myndighetens arbete med Utmärkelsen 7 3. Att arbeta med Utmärkelsen 9 3.1 Stort intresse och engagemang för frågorna bakom initiativet 9 3.2 Aktiviteter och insatser kopplade till Utmärkelsen 11 3.3 Arbetet med kommunala kontaktpersoner 15 4. Utmärkelsens betydelse för arbetet med hållbar utveckling 17 4.1 Överlag mycket positiv uppfattning 17 4.2 Utmärkelsens tio kriterier - relativt hög relevans 18 4.3 Utmärkelsen legitimerar och motiverar 20 5. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 22 5.1 Sammanfattande bedömning 22 5.2 Utvecklingsområden 23 Figur 1 När fick skolan Utmärkelsen?... 5 Figur 2 När togs initiativet och när fick skolan utmärkelsen?... 9 Figur 3 Upplevd kvalitet och nytta på aktiviteter...12 Figur 4 Kvalitet efter det år skolan fick Utmärkelsen...13 Figur 5 Kvalitet efter det år skolan tog initiativet...14 Figur 6 Kvalitet efter skolform...14 Figur 7 Har du varit kontakt med din kommunala kontaktpersonen?...15 Figur 8 Vad är ditt övergripande intryck av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling?...17 Figur 9 Gällande pedagogernas kriterier, i vilken utsträckning anser du att Utmärkelsen som sådan har bidragit till att...19 Figur 10 Gällande rektorernas kriterier, i vilken utsträckning anser du att Utmärkelsen som sådan har bidragit till att...20 Figur 11 I vilken utsträckning upplever du att utmärkelsens funktion som pris har bidragit till ditt/ din skolas arbete med hållbar utveckling?...21 Figur 12 Utmärkelsens betydelse Utveckling över tid...24 Tabell 1 Enkätsvar... 4 Tabell 2 Antal intervjuer... 5 Tabell 3 Viktiga skäl till att börja arbeta med Utmärkelsen...10 Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling I

Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling II

Ramböll Management AB Kapellgränd 7 102 65 Stockholm Sverige Telefon 08-568 494 40 www.ramboll-management.se

1. Inledning Ramböll Management har på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling (MSU) genomfört en utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (benämns fortsättningsvis Utmärkelsen). I följande kapitel redogörs för utvärderingens syfte och metodologiska utgångspunkt samt datainsamlingsmetoder. I utvärderingen används ordet skola för alla typer av verksamheter, även inkluderat förskolor. 1.1 Syfte och utvärderingsansats Ramböll Managements utvärderingsarbete har syftat till att belysa Utmärkelsens påverkan på skolornas arbete med hållbar utveckling. Således är tanken att utvärderingen ska ge kunskap om, och i sådana fall hur, Utmärkelsen har inspirerat och fungerat som ett stöd i skolornas arbete med hållbar utveckling. Dessutom syftar utvärderingen till att klarlägga huruvida myndighetens insatser är relevanta och om det finns behov av förnyelse och utveckling avseende förordning och stödinsatser. Föreliggande rapport är indelad i två huvudområden; Att arbeta med Utmärkelsen och Utmärkelsen och MSU:s betydelse för skolornas arbete med hållbar utveckling. Den förstnämnda rubriken innefattar verksamheternas arbete med Utmärkelsen, från initiativtagande till uppföljning av arbetet samt hur MSU har bidragit till arbetet. Den andra rubriken fokuserar på vilket sätt Utmärkelsen i egenskap av ett pris påverkar verksamheternas arbete med hållbar utveckling. För att kunna genomföra utvärderingen har Ramböll Management använt sig av en form av impactutvärdering. En impactutvärdering syftar till att påvisa huruvida de uppnådda resultaten beror på insatsen och om verkan har varit den avsedda. Med andra ord kan man med hjälp av en impactutvärdering försöka fastställa hur verksamheternas arbete med hållbar utveckling skulle ha fungerat utan Utmärkelsen och MSU:s stöd och insatser. I realiteten går det dock inte att helt säkert identifiera vilka resultat som kan uppnås utan nämnda insats. Det är också svårt att isolera effekterna av de gjorda insatserna från effekter som exempelvis kommer av förändrade omvärldsfaktorer. Ramböll Management har därför använt sig av en bedömningsmetod som kallas skuggkontroll. Skuggkontroll innebär kortfattat att personer med särskilda insikter, exempelvis projektets aktörer, uppskattar insatsens effekter genom att bedöma vad som skulle ha hänt om åtgärden inte hade vidtagits. Denna metod är särskilt vanlig då datainsamlingen genomförs via intervjuer. Aktörernas uppfattningar har insamlats genom både enkätundersökning och intervjuer, vilka redogörs för mer ingående i kommande avsnitt. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 2

1.2 Datainsamlingsaktiviteter Utvärderingen av Utmärkelsen har baserats på dokumentstudier, intervjuer och en enkätundersökning. I nedanstående avsnitt redogörs närmare för de tre datainsamlingsmetoderna. 1.2.1 Urvalets begränsningar på analysen Målgrupp för utvärderingen är enbart skolor som har fått Utmärkelsen. På grund av utvärderingsuppdragets avgränsningar inkluderas inte skolor som inte har fått Utmärkelsen. Flertalet av de verksamheter som har fått Utmärkelsen har fått den relativt nyligen, vilket kan medföra att de är särskilt positivt inställda till Utmärkelsen. Erfarenhetsmässigt är det så att enheter som står utanför en insats är mindre nöjda med innehållet i insatsen. Med andra ord kan det antas att de verksamheter som inte har ansökt om Utmärkelsen är mindre nöjda, men eftersom dessa verksamheter inte inkluderats i utvärderingen får deras synpunkter inget genomslag. Ramböll Management vill påpeka att utvärderingens värde som belysning av utvecklingsområden och förbättringspotential skulle kunna ha gagnats om verksamheter som inte ansökt om Utmärkelsen hade inkluderats i utvärderingen. Ramböll Management vill också påpeka att utvärderingens omfattning inte möjliggör en analys med generellt applicerbara slutsatser om Utmärkelsen. Emellertid är det möjligt att dra generella slutsatser från det samlade datamaterialet som ger en indikation på hur Utmärkelsen kan tänkas fungera i sin helhet. 1.2.2 Dokumentstudier För att få en uppfattning om Utmärkelsens bakgrund, organisation och övergripande målsättningar, har dokumentstudier genomförts. Dokumentstudierna har fokuserat på befintlig information från hemsidan samt informationsmaterial som erhållits av MSU. Ramböll Management har också tagit del av en utvärdering av det som tidigare kallades Miljöskola (Miljöskola ersattes av Utmärkelsen år 2005). Dokumentstudierna har syftat till att öka förståelsen för Utmärkelsen, MSU samt för att bredda utvärderarnas analysram. 1.2.3 Enkätundersökning En del av utvärderingens datainsamling är den enkätundersökning 1 som skickades ut i början av december 2007. Med hjälp av Ramböll Managements enkätverktyg SurveyXact skickade utvärderarna ut en enkät till de skolor som har tilldelats Utmärkelsen. Från MSU fick utvärderarna tillgång till en adresslista med totalt 125 namn på pedagoger och rektorer på Utmärkta skolor. Av dessa mottog 100 personer enkäten. Denna differens beror på att vissa personer saknade adress, andra stod som kontaktperson eller rektor för flera skolor samt att några utskick studsade tillbaka på grund av ogiltig adress. Efter ett påminnelseutskick blev den slutgiltiga svarsfrekvensen 71 procent (71 personer). Fördelningen mellan rektorer och pedagoger bland respondenterna är jämn med 52 procent rektorer och 48 procent pedagoger vilket är positivt för den 1 Se bilaga 1 Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 3

kommande analysen av resultaten. Fördelningen mellan rektorer och pedagoger som mottagit enkäten matchar svarsfördelningen. Om man bryter ner respondenterna efter skolform ser man att drygt 25 procent av de svarande arbetar på en förskola, 56 procent inom grundskolan och drygt 18 procent på gymnasiet. De enstaka fall där skolan har både förskola och grundskola alternativt både grundskola och gymnasium har vi räknat skolan till kategorin grundskola. Tabell 1 Enkätsvar Enkätsvar Antal namn initialt 125 Antal mottagna enkäter 100 Antal svar 71 (71 %) Typ av respondent 37 rektorer (52 %) 34 pedagoger (48 %) Skolform 18 (25 %) förskola 40 (56 %) grundskola 13 (18 %) gymnasium Att det är få respondenter från gymnasieskolor är naturligt då det inte är så många gymnasieskolor som har fått Utmärkelsen. Däremot är det mer anmärkningsvärt att det endast är 25 procent av respondenterna som arbetar på förskola då det finns ungefär lika många förskolor som grundskolor som har Utmärkelsen. En förklaring till denna skillnad är att den ovan beskrivna differensen mellan 125 namn på listan från MSU och 100 namn som mottagit enkäten till stor del består av personer från förskolor. Personerna på adresslistan som fungerar som rektor alternativt kontaktperson för flera skolor samtidigt arbetar nästan uteslutande på förskolor. Detta medför att det är ett färre antal förskolerepresentanter som har fått enkäten trots att antalet verksamheter som har fått Utmärkelsen är ungefär likvärdigt då dessa personer endast fått en enkät utskickat. Ytterligare en bakgrundsvariabel av intresse är vilket år skolan erhöll Utmärkelsen. 60 procent av de svarande fick Utmärkelsen under 2007 vilket naturligtvis har betydelse för de svar som enkäten ger oss många av verksamheterna är i inledningsskedet av arbetet och det kan vara svårt att se långsiktiga resultat av arbetssätt och metoder. Att så många av respondenterna nyligen har fått Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 4

Utmärkelsen kan även ha inverkan på respondenternas attityd och inställning till priset som sådant vilket vi tar hänsyn till i analysen längre fram i utvärderingen. Figur 1 När fick skolan Utmärkelsen? 100% 80% 60% 40% 20% 0% År 2005 År 2006 År 2007 1.2.4 Intervjuer En del av utvärderingens datainsamling har företagits via intervjuer. Intervjuerna har primärt syftat till att skapa en djupare förståelse för vilken inverkan Utmärkelsen och MSU har på verksamheterna men också till att ge en indikation på vilka effekter som projektet har resulterat i. De frågeområden som berörts i intervjuerna är bland annat verksamheternas bakgrund gällande arbete med hållbar utveckling, stöd och information från MSU samt betydelsen av Utmärkelsen som ett pris. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade telefonintervjuer vilket innebär att samtliga, för utvärderingen, centrala frågor belysts samtidigt som intervjupersonerna har getts möjlighet att själva lyfta fram åsikter och synpunkter som de har ansett vara viktiga. Antal och målgrupp för de olika intervjuerna framgår av nedanstående matris. Dessutom har en explorativ intervju genomförts med en representant från MSU, intervjun syftade till att öka utvärderarnas kännedom om Utmärkelsen inför det fortsatta utvärderingsarbetet. Tabell 2 Antal intervjuer Antal intervjuer Totalt 18 Skolform Förskola Grundskola Gymnasium 6 6 6 Intervjuperson Rektorer Pedagoger 9 9 Utmärkelseår 2005 2006 2007 6 4 8 Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 5

Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 6

2. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling I det här avsnittet beskrivs Utmärkelsen och MSU:s arbete kortfattat. Avsnittet syftar till att ge en bild av Utmärkelsens innehåll och visa på vilken typ av stöd som MSU bistår med. 2.1 Utmärkelsen Den nationella Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling tillkom 2005 och ersatte den tidigare utmärkelsen Miljöskola. Utmärkelsen har tillkommit i syfte att stimulera, och vara ett stöd för skolor, i deras arbete med frågor om hållbar utveckling i enlighet med mål i styrdokument. 2 De verksamheter som omfattas är förskolor, alla skolformer inom det offentliga skolväsendet samt fristående skolor och riksinternatskolor. För att erhålla Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling krävs att verksamheten, dvs. skolan, uppfyller tio kriterier samt att man avger en intresseanmälan och inlämnar en ansökan. Kriterierna är uppdelade i två områden: pedagogisk ledning och pedagogiskt arbete. Regler och kriterier för utmärkelsen föreskrivs i SKOLFS 2004:20 och 2005:2. I dagsläget har cirka 65-70 skolor fått Utmärkelsen och ett stort antal verksamheter har gjort en intresseanmälan. 2.1.1 Myndighetens arbete med Utmärkelsen Myndigheten för skolutveckling är huvudman för Utmärkelsen och beslutar om tilldelning av Utmärkelsen till enskild verksamhet. Sedan 2007 handlägger myndigheten Utmärkelsen i egen regi. 3 Myndighetens arbete omfattar i dagsläget: Informations- och marknadsföringsaktiviteter, stöd och vägledning till verksamheter som arbetar med Utmärkelsen, handläggning av intresseanmälningar och ansökningar. Myndigheten underhåller och utvecklar även två nätverk som syftar till att understödja arbetet med Utmärkelsen: ett nätverk av kommunala kontaktpersoner (cirka 110) som i sin ordinarie tjänst arbetar med frågor om hållbar utveckling generellt eller i direkt kontakt med verksamheterna. 2 Med styrdokument avses i detta sammanhang internationella överenskommelser, skollagen, läroplaner och kursplaner. 3 Åren 2004-2006 var myndighetens arbete, med undantag för beslut om godkännande, utlagt på Uppsala universitet (ILU). Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 7

ett nätverk med andra myndigheter och organisationer som arbetar med hållbar utveckling riktat till förskolor och skolor. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 8

3. Att arbeta med Utmärkelsen Följande avsnitt berör verksamheternas arbete med Utmärkelsen, från initiativtagande till uppföljning av arbetet. Avsnittet bygger, precis som övriga delar av utvärderingen, på resultaten från enkätundersökningen tillsammans med de mer djupgående intervjuerna vilka har genomförts med representanter från nio stycken verksamheter. 3.1 Stort intresse och engagemang för frågorna bakom initiativet Som figuren nedan visar har det varit en jämn fördelning över tid gällande vilket år skolorna tog initiativ till att söka Utmärkelsen. 2005 ersattes den tidigare utmärkelsen Miljöskola med Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, men eftersom organiserade informationsinsatser genomfördes under 2005 faller det sig naturligt att många tog initiativ till ansökan redan då. Under samma period erhöll verksamheterna information om att utmärkelsen Miljöskola skulle revideras och väntade därför med att skicka in underlag för bedömning om att få Utmärkelsen. Figur 2 När togs initiativet och när fick skolan utmärkelsen? 60% 50% 40% 30% Initiativ Utmärkelse 20% 10% 0% 2004 2005 2006 2007 I jämförelse med när skolorna erhöll Utmärkelsen är det intressant att se att initiativen är någorlunda jämnt fördelade över alla fyra år medan en majoritet av skolorna inte har fått Utmärkelsen förrän 2007. Detta indikerar att det kan relativt lång tid från att en intresseanmälan görs till att man får Utmärkelsen. Huruvida detta beror på MSU:s hantering av ansökningarna eller på den tid skolorna behöver för att dokumentera arbetet efter kriterierna är dock svårt att svara på. Ramböll Management vill dock påpeka att tid för ärendehantering inte har belysts i föreliggande utvärdering. Intervjuerna ger emellertid en positiv bild av både bemötande och hur ansökningsförfarandet har hanterats. Många av skolorna har också varit knutna till priset Miljöskola under några år, varför de kan ha tagit initiativ till att ansöka om Utmärkelsen vid ett tidigt skede men sedan inväntat uppföljning av Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 9

utmärkelsen Miljöskola innan de formellt skickade in den nya ansökan. I samtal med MSU framkom att en annan möjlig förklaring kan vara att arbetet under 2005 till stor del var inriktat på mobilisering av Utmärkelsen, vilket kan ha inverkat på tiden för myndighetens ärendehantering. Som tidigare påtalats har många av skolorna tidigare haft en annan utmärkelse innan de ansökte om Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. I utvärderingen har betydelsen av detta blivit tydlig genom såväl intervjuerna som enkätundersökningen. På den, i enkäten, öppet ställda frågan om vilket det viktigaste skälet var till att söka Utmärkelsen är svaret att man sedan tidigare var Miljöskola det näst vanligast återkommande svaret efter förklaringen att skolan sedan tidigare har ett stort intresse för frågorna. De flesta skolorna har, vilket varken är förvånande eller konstigt, ett stort engagemang för frågorna och många har under flera år arbetat med frågor kopplade till hållbar utveckling. Då är det ett naturligt steg att ansöka om Utmärkelsen. En utmärkelse som denna fungerar då som en bekräftelse på att man genom det arbete man redan bedriver är på rätt spår. Med anledning av att frågan i enkäten ställdes öppen med möjlighet för respondenterna att fritt förklara motiven bakom ansökan är ingen statistisk uppföljning möjlig, nedan visas istället en sammanställning över de vanligast förekommande svaren i fallande ordning med de vanligast förekommande svaren högst upp. Tabell 3 Viktiga skäl till att börja arbeta med Utmärkelsen Vad var det viktigaste skälet till att börja arbeta med utmärkelsen? Stort intresse/engagemang för frågorna Tidigare Miljöskola eller annan utmärkelse Bekräftelse att man är på rätt väg Samlande kraft i arbetet inom området Politiskt beslut Steget från att vara en Miljöskola till att få Utmärkelsen och arbeta som en skola för hållbar utveckling är något som många har lyft fram i de djupintervjuer som Ramböll Management har genomfört. Det tidigare priset var mer fokuserat på miljöaspekten medan den nya Utmärkelsen, precis som namnet antyder, beaktar hela området hållbar utveckling, alltså även inkluderat det sociala och ekonomiska perspektivet. Denna övergång är så gott som alla av de intervjuade positiva till. Många av dem pekar dock på att det har blivit en förändring även i arbetssätt då arbetet med Miljöskola var mer konkret och precist. Utmärkelsen är idag svårare att greppa och några lyfter fram att det är komplicerat att få med sig alla i arbetslaget bakom detta lite mer diffusa begrepp. I övergången från att endast ha arbetat med miljöfrågor till att arbeta utifrån ett bredare perspektiv där även frågor som ökat elevinflytande ska lyftas in är det inte alltid smärtfritt att få med sig hela verksamheten. I intervjuerna har det dock varit tydligt att såväl rektorer som ansvariga pedagoger har varit positiva till denna utveckling. Någon lyfter exempelvis fram att man sedan länge Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 10

kämpat för att även fånga det sociala perspektivet och att utmärkelsen i sig hjälper till att samla personal och elever i detta arbete. Att utmärkelsen fungerar som en samlande kraft för skolorna i deras arbete visar sig också tydligt i denna utvärdering. I intervjuerna, samt i vissa öppna svar i enkäten, framkommer det att Utmärkelsen som sådan inte bara hjälper till att samla personal och elever i arbetet som tidigare nämnts utan även att den fungerar som en sammanhållande kraft i själva arbetet. En viktig funktion som Utmärkelsen har är att den ställer krav på dokumentation och att verksamheterna konkretiserar hur man arbetar inom området hållbar utveckling. När skolorna sedan tidigare har ett stort intresse för frågorna och engagerat arbetar inom området är det av stort värde att stanna upp och fundera över vad man egentligen gör och vad man vill åstadkomma. Att frågor som rör hållbar utveckling av vissa inom verksamheterna uppfattas som diffusa och vaga gör detta krav på ett mer strukturerat arbete än mer värdefullt. Nedan avslutas detta avsnitt med ett citat från en av enkätens respondenter gällande varför skolan i fråga började arbeta med Utmärkelsen. Citatet är passande då det täcker in många av de förklaringar som återkommer i de andra svaren. Ramböll Management bedömer att Utmärkelsen har varit framgångsrik i det avseendet att man har lyckats skapa och bibehålla intresset kring miljöfrågor i skolan och inspirera pedagoger och rektorer till att bredda perspektivet med hållbar utveckling. Vi har sedan många år arbetat med utmärkelsen Grön Flagg och tyckte att det arbete vi gör inrymmer så mycket mer och behöver utvecklas inom fler områden än miljö det var dags att ta ett steg till! 3.2 Aktiviteter och insatser kopplade till Utmärkelsen Resultaten från både enkätundersökningen och intervjuerna ger överlag ett gott betyg till de aktiviteter och insatser som MSU har genomfört i anslutning till arbetet med Utmärkelsen. Nedan visas resultaten från en av frågorna i enkäten gällande gradering av såväl kvalitet på, som upplevd nytta av, aktiviteterna på en femgradig skala där 5 är toppbetyg och 1 är det lägsta betyget. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 11

Figur 3 Upplevd kvalitet och nytta på aktiviteter 5,0 4,0 3,0 3,8 3,8 3,8 3,8 3,7 3,7 3,5 3,5 3,3 3,3 3,2 3,33,4 3,2 Kvalitet Nytta 2,0 1,0 www.skolutveckling.se Seminarier Konferenser Nätverk Direktkontakt Publikationer Uppföljning från MSU Som synes visar resultaten från enkäten på en hög upplevd kvalitet och nytta inom de flesta aktiviteterna med ett snittresultat på över 3 för samtliga aktiviteter. Den upplevda kvaliteten på aktiviteterna och nyttan av desamma är ganska jämn vilket visar att de insatser man från MSU:s sida vidtar i anslutning till arbetet med Utmärkelsen är relevanta. Figuren kan naturligtvis inte visa om det finns någon annan relevant aktivitet som man inte har använt sig av men de som används upplevs fylla en viktig funktion. Skillnaderna mellan kvalitet och nytta är som sagt små, det går dock att utläsa att kvaliteten upplevs vara högre än nyttan i alla fall förutom gällande uppföljningen från MSU här finns alltså ett område som Myndigheten skulle kunna satsa mer på för att fylla det behov som finns. Emellertid är det svårt att peka på specifika förbättringsmöjligheter då skillnaderna är ringa. Ramböll Management vill påpeka att skillnaderna mellan aktiviteterna med avseende på upplevd nytta och kvalitet är marginella. Emellertid visar diagrammet att uppföljningsaktiviteterna får något lägre resultat än övriga aktiviteter. En anledning till varför uppföljningen får något sämre resultat kan ha att göra med det faktum att en majoritet av respondenterna har fått utmärkelsen så sent som under 2007 och att man därför inte har hunnit få någon uppföljning från MSU:s sida. Det bör dock poängteras att några av de intervjuade också gav uttryck för att man önskade tätare uppföljning och kontroll delvis med anledning av den efterfrågade strukturen på arbetet som tidigare diskuterats. Uppföljning och kontroll kan även vara fruktbart då skolor konstant är i förändring, exempelvis byter ju gymnasieskolorna ut en tredjedel av eleverna varje år. Den andra aktiviteten som utmärker sig negativt Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 12

relativt de andra är nätverket. Här finns en möjlig förklaring i att många av respondenterna troligtvis inte har tagit del av det nätverket som Myndigheten administrerar. Direktkontakten med MSU, publikationer och hemsidan uppnår de bästa resultaten. Om man bryter ner siffrorna för den upplevda kvaliteten med avseende på när skolan fick utmärkelsen ser man att de goda resultaten gäller för såväl skolor som fick Utmärkelsen tidigt som för de som nyligen har fått den. En iakttagelse är dock att graderingen av kvaliteten är genomgående något högre för de skolor som har fått Utmärkelsen 2007. En möjlig förklaring är att dessa skolor har den goda kontakten med MSU färskt i minnet. En bärande tanke från Myndighetens sida är att ge ett intensivt stöd inledningsvis i processen, vid ansökan. Sedan förväntas skolorna successivt bli mer självgående. Denna grupp skolor som precis har fått Utmärkelsen har således precis varit inne i detta skede av mer intensiv uppbackning och stöd och kan därför av denna anledning antas vara mer positiva. Det bör dock poängteras att den motsatta effekten lika gärna hade kunnat förekomma om dessa skolor inte varit nöjda med ansökningsförfarandet och därför hade negativa upplevelser. Hemsidan är den kategori som mest tydligt får bättre betyg ju senare skolan har erhållit Utmärkelsen, vilket skulle kunna förklaras med det krafttag MSU gjorde för att förbättra hemsidan för något år sedan. Figur 4 Kvalitet efter det år skolan fick Utmärkelsen 5 4,5 4 3,5 2005 3 2006 2,5 2007 2 1,5 1 www.skolutveckling.se Seminarier Konferenser Nätverk Direktkontakt Publikationer Uppföljning från MSU Med anledning av att MSU lägger stor vikt vid kontakten och stödet i ett inledande skede, ofta i anslutning till initiativtagande och ansökning, är det möjligen än mer relevant att bryta ned dessa siffror med avseende på vilket år skolan tog initiativet istället för det år skolan sedermera fick Utmärkelsen. Figuren nedan illustrerar detta och som man kan se är skillnaderna mellan graderingen av kvalitet något större i detta fall. En intressant iakttagelse är att de skolor som tog initiativ till att börja arbeta med Utmärkelsen 2005 har en, relativt sett, mer negativ bild av Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 13

aktiviteternas kvalitet än de andra skolorna. De verksamheter som tog initiativet 2006 utmärker sig istället åt andra hållet, med väldigt positiva graderingar. Figur 5 Kvalitet efter det år skolan tog initiativet 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 2004 2005 2006 2007 1,5 1 www.skolutveckling.se Seminarier Konferenser Nätverk Direktkontakt Publikationer Uppföljning från MSU Samma fråga nedbruten med avseende på skolform visar även den på små skillnader. En intressant aspekt här är dock att grundskolan ger sämre betyg på många av aktiviteternas kvalitet än vad förskolan och gymnasiet gör. Ramböll Management har i utvärderingen haft svårt att hitta möjliga förklaringar till detta. Något man bör ha i åtanke gällande denna figur är emellertid att staplarna för gymnasieskolor baseras på väldigt få respondenter om någon är väldigt positiv ger det relativt sett betydligt större avtryck i figuren än bland grundskolans respondenter. Figur 6 Kvalitet efter skolform 5 4,5 4 3,5 Förskola 3 Grundskola 2,5 Gymnasium 2 1,5 1 www.skolutveckling.se Seminarier Konferenser Nätverk Direktkontakt Publikationer Uppföljning från MSU Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 14

Utvärderarna bedömer att aktiviteterna och insatserna har varit relevanta för verksamheterna samt att deras respons överlag är mycket positiv. Ramböll Management ser dock ett stort värde i att arbeta med tätare uppföljning i syfte att upprätthålla skolornas engagemang över tiden. 3.3 Arbetet med kommunala kontaktpersoner MSU har i sitt arbete med hållbar utveckling startat ett nätverk av kommunala kontaktpersoner som arbetar med frågorna generellt eller i direkt kontakt med verksamheterna. Detta nätverk spelar en betydelsefull roll i arbetet med Utmärkelsen då kontaktpersonerna ska fungera som en länk mellan skolan och MSU, vara ett stöd i arbetet och uppmuntra till kontakter inom kommunen skolor emellan. Resultaten från enkäten visar att 56 procent av de svarande någon gång har varit i kontakt med den kommunala kontaktpersonen. Hela 44 procent uppger dock att de inte har haft någon kontakt eller att de inte känner till kontaktpersonen. Figur 7 Har du varit kontakt med din kommunala kontaktpersonen? 22% 56% Ja Nej Vet ej 22% De respondenter som uppger att de har varit i kontakt med den kommunala kontaktpersonen lyfter fram att kontakten framförallt har resulterat i ökad motivation och incitament till att arbeta med hållbar utveckling samt ett utökat nätverk. I intervjuerna framkommer att de skolor som känner till, och har varit i kontakt med, den kommunala kontaktpersonen är väldigt nöjda med samarbetet. En av de intervjuade lyfter fram att behov av stöd från MSU inte har varit särskilt stort när skolan väl fått Utmärkelsen, mycket tack vare det stöd och den uppbackning som kontaktpersonen har bidragit med. De respondenter som i enkäten uppgav att man inte har haft någon kontakt med den kommunala kontaktpersonen fick därefter svara på den öppet ställda frågan varför det inte funnits någon kontakt. Här blir det tydligt att det är många ute i verksamheterna som inte känner till att det finns någon kontaktperson i kommunen. Ramböll Management bedömer att det skulle vara värdefullt att intensifiera och strukturera arbetet med de kommunala kontaktpersonerna. I och med att det fungerar bra i de kommuner där det finns en etablerad kontakt mellan Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 15

verksamheterna och kontaktpersonen skulle mycket vara vunnet på att systemet med kontaktpersoner får en större spridning och därmed ett större genomslag. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 16

4. Utmärkelsens betydelse för arbetet med hållbar utveckling I föreliggande kapitel beskrivs Utmärkelsens betydelse, i egenskap av ett pris, för arbetet med hållbar utveckling. Inledningsvis illustreras respondenternas övergripande uppfattning. Därefter redogörs för huruvida pedagoger och rektorer upplever att Utmärkelsen har underlättat arbetet med de tio krav som inkluderas i arbetet med hållbar utveckling. Slutligen diskuteras om, och i så fall på vilket sätt, Utmärkelsen har påverkat attityder till arbetet med hållbar utveckling. 4.1 Överlag mycket positiv uppfattning Som cirkeldiagrammet nedan illustrerar nedan är alla respondenter tillfreds med Utmärkelsen. Enkätresultaten visar också att Utmärkelsen som sådan har större betydelse för arbetet med hållbar utveckling än vad MSU:s information och stöd har haft. Detta resultat är, ur MSU:s perspektiv, positivt eftersom myndighetens ambition är att skolorna ska vara så självgående som möjligt. Med andra ord vill MSU att Utmärkelsen ska fungera som katalysator för arbetet med hållbar utveckling i större utsträckning än MSU:s stödinsatser. I intervjuerna framkommer också att verksamheterna är nöjda med informationen och stödet från MSU men att kontakt med myndigheten endast sker vid behov. Även detta är positivt då det tyder på att verksamheterna är självgående och att myndighetens resurser inte i stor utsträckning behöver allokeras till att upprätthålla personlig kontakt med skolorna. Figur 8 Vad är ditt övergripande intryck av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling? 29% Det är ett mycket bra projekt Det är ett ganska bra projekt Detär varken ett bra eller dåligt projekt 71% Det är ett ganska dåligt projekt Det är ett mycket dåligt projekt Jag saknar uppfattning om projektet Därmed kan antas att Utmärkelsen i hög grad uppfyller sitt syfte om att initiera och motivera skolorna till att arbeta med hållbar utveckling. Dessutom tyder resultatet på att myndigheten uppfyller sin funktionella ambition om att vara ett centralt stöd som nyttjas vid behov. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 17

Ramböll Management vill påpeka att resultatet i diagrammet ovan kan tolkas mot bakgrund av att flertalet av dem som svarat på enkäten är verksamma på skolor som nyligen har fått Utmärkelsen. Då de nyligen har fått priset kan det antas att dessa verksamheter är särskilt positiva till Utmärkelsen. Emellertid är den positiva attityden inte signifikant för skolor som har fått priset 2007, den positiva attityden framträder även i de intervjuer som företagits med skolor som har fått Utmärkelsen tidigare än 2007. Följaktligen anser utvärderarna att det med relativt stor säkerhet kan antas att majoriteten av verksamheterna är nöjda med Utmärkelsen. 4.2 Utmärkelsens tio kriterier - relativt hög relevans För att verksamheterna ska kunna erhålla Utmärkelsen ska de arbeta efter tio kriterier. Pedagoger respektive skolledning ska arbeta efter fem kriterier vardera, dessa presenteras i figur 9 och 10. MSU bedömer inte verksamheterna utifrån vilken nivå eller till vilken grad de har lyckats uppfylla kriterierna. Kriterierna är snarare processrelaterade vilket innebär att bedömningen baseras på huruvida verksamheterna har kommit igång med en process som ligger i linje med kriterierna eller inte. Således är målet med kriterierna att arbetet med hållbar utveckling ska bidra till att skolorna arbetar i linje med kriterierna och att Utmärkelsen och MSU:s stöd ska stimulera till utveckling av detta arbete. I enkätundersökningen framkommer att Utmärkelsens betydelse för arbetet med hållbar utveckling i allmänhet och med kriterierna i synnerhet värderas högre än MSU:s stöd och insatser. Som utvärderarna har nämnt tidigare är detta positivt ur MSU:s perspektiv och därmed förs kommande diskussion och resonemang med utgångspunkt i Utmärkelsens betydelse. Som illustreras i figur 9 bidrar Utmärkelsen i hög grad till att pedagogerna arbetar med kriterierna. Emellertid föreligger det en viss skillnad mellan de olika verksamhetsformerna, särskilt avseende kriteriet gällande barnens och elevernas inflytande. Enkätundersökningen visar att förskolorna i lägre grad har lyckats med att involvera barn och elever i arbetet med hållbar utveckling. Med stöd i intervjuer menar utvärderarna att en förklaring till detta är att det generellt sett är svårt att involvera barn och elever i de lägre åldrarna, alltså att denna utmaning inte är särskilt förknippad med Utmärkelsen utan snarare hänger samman med barnens ålder. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 18

Figur 9 Gällande pedagogernas kriterier, i vilken utsträckning anser du att Utmärkelsen som sådan har bidragit till att 5 4,5 4 3,5 3 2,5 Förskola Grundskola Gymnasium 2 1,5 1 Koppla arbetet till läroplanen Stärka barnen och elevernas inflytande Övrig personal har tydlig roll i arbetet Kontinuerligt samverka med omgivande samhället Arbetet dokumenteras och utvärderas Även rektorerna anser att Utmärkelsen i hög grad har bidragit till verksamheternas arbete med hållbar utveckling mot bakgrund av de definierade kriterierna. Det är dock anmärkningsvärt att det föreligger en differens mellan pedagoger och rektorer gällande samverkan med det omgivande samhället, det vill säga andra skolor och aktörer inom området. I intervjuerna vittnar flertalet pedagoger om att rektorerna inte är tillräckligt involverade, vilket kan vara en förklaring till den illustrerade differensen. Vidare har flertalet rektorer påpekat att de ser arbetet med Utmärkelsen som en utveckling av tidigare former av miljöarbete och att dessa har innefattat samverkan med andra skolor, därmed uppfattar de inte att Utmärkelsen som sådan har bidragit till mer samverkan utan samverkan kring Utmärkelsen har skett genom befintliga kontaktnät och samverkansformer. Ramböll Management vill påpeka att trots att det illustrativt föreligger en skillnad så påverkas enkätresultatet av att det endast är ett fåtal gymnasieskolor som besvarat enkäten. Därmed får divergerade uppfattningar stort genomslag i statistiken. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 19

Figur 10 Gällande rektorernas kriterier, i vilken utsträckning anser du att Utmärkelsen som sådan har bidragit till att 5 4,5 4 3,5 3 2,5 Förskola Grundskola Gymnasium 2 1,5 1 Barn, pedagoger och övrig personal involveras Nynanställda informeras och involveras Personalen får kompetensutveckling Samarbetar med andra skolor och aktörer inom området Utvärderar måluppfyllelsen och formulerar utvecklinsinsatser Ramböll Managements övergripande bedömning är att kriterierna är relevanta och att MSU:s insatser i stor utsträckning bidrar till verksamheternas arbete med hållbar utveckling. Skillnaden mellan skolformerna är marginell och påverkar inte den övergripande bedömningen avsevärt. Det är dock utvärderarnas uppfattning att MSU:s stöd, framförallt genom kriterierna, har koncentrerat verksamheternas arbete med hållbar utveckling och bidragit till ökad systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet med hållbar utveckling. Dock framkommer det i intervjuerna att majoriteten av skolorna upplever att arbetet inte har förändrats avsevärt ur ett organisatoriskt perspektiv. Dessa skolor menar att MSU:s stöd snarare har bidragit till kategorisera och definiera det arbete som gjorts inom ramen för den tidigare Utmärkelsen Miljöskola. 4.3 Utmärkelsen legitimerar och motiverar Både svaren från enkätundersökningen samt intervjuerna visar att Utmärkelsen i sig har bidragit till skolornas arbete med hållbar utveckling. I utvärderingen ställdes en rad frågor om huruvida Utmärkelsen har bidragit till att öka acceptansen, legitimera, motivera och förändra skolornas arbete med hållbar utveckling. Som illustreras i figur 11 anger flertalet respondenter att de i hög utsträckning uppfattar att Utmärkelsen bland annat har genererat acceptans och legitimitet för arbetet med hållbar utveckling. Emellertid förefaller det som om det är mer mödosamt att skapa acceptans internt än extern för arbetet. I intervjuerna framkommer att det har varit lättare att skapa acceptans kring det miljöarbete som föregick arbetet med Utmärkelsen. Flertalet påpekar att det tidigare miljöarbetet var mer avgränsat och tydligt och därmed enklare att informera om och skapa acceptans för. Eftersom det nuvarande arbetet med hållbar utveckling inte begränsas till att endast innefatta miljöaspekten utan även ett socialt och ekonomiskt perspektiv har det varit svårt för Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 20

att på ett tydligt sätt förmedla arbetets innebörd och på så sätt skapa acceptans för arbetet. Mot bakgrund av ovan förda resonemang är det rimligt att fråga hur verksamheterna har gått till väga för att skapa acceptans för arbetet externt. Detta förklaras i intervjuerna med att flertalet skolor enbart har arbetat med det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling i praktiken. Därmed är det just konkret miljöarbete som kommuniceras och informeras om externt, vilket har varit enklare att skapa acceptans kring. I figuren framkommer också att förändring av skolans organisation inte har skett i någon större omfattning. Även denna aspekt är kopplad till att skolorna i hög utsträckning enbart arbetar med miljöfrågor och att detta arbete inte krävt några större förändringar i organisationen. Figur 11 I vilken utsträckning upplever du att utmärkelsens funktion som pris har bidragit till ditt/ din skolas arbete med hållbar utveckling? 5 4 3 2 1 Acceptans internt för arbetet med skola för hållbar utveckling Acceptans externt för arbetet med en skola för hållbar utveckling God publicitet Motivation till att börja/fortsätta arbeta med hållbar utveckling inom skolan Samlat personal på skolan kring arbetet med hållbar utveckling Ökat intresset hos elever för arbetet med hållbar utveckling Förändring av undervisningens innehåll och utformning Förändring av skolans organisation Sammantaget bedömer Ramböll Management att Utmärkelsen har haft stor betydelse för arbetet med hållbar utveckling. Emellertid är det viktigt att notera att utvärderingen endast innefattar skolor som är Utmärkta och således intresserade av arbete med hållbar utveckling, och att de därför är särskilt positivt inställda till Utmärkelsen. Utvärderarna vill dock poängtera att Utmärkelsen har bidragit till att verksamheternas motivation och intresse har ökat till följd av utmärkelsen. Således bedöms Utmärkelsen ha skapat ett forum inom verksamheterna där personal och ledning med särskilt intresse för arbete med hållbar utveckling får uttrycka sitt intresse samt erhålla bekräftelse på sitt engagemang. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 21

5. Sammanfattande bedömning och rekommendationer I detta avsnitt presenteras Ramböll Managements sammanfattande bedömning med utgångspunkt i de resonemang som förts tidigare. Därefter anges rekommendationer för MSU:s fortsatta arbete med Utmärkelsen. Både slutsatser och rekommendationer baseras på den datainsamling som genomförts inom ramen för utvärderingen. 5.1 Sammanfattande bedömning Ramböll Managements samlade bedömning är att de skolor som har fått Utmärkelsen, och därmed varit i fokus för denna utvärdering, överlag är nöjda med Utmärkelsen och det arbete MSU bedriver. I såväl genomförda intervjuer med rektorer och kontaktpersoner som i enkätundersökningen framträder en tydlig bild av att Utmärkelsen på ett positivt sätt bidragit till verksamheternas arbete med hållbar utveckling. Framförallt visar det sig att skolorna upplever att Utmärkelsen har resulterat i ökad motivation för att arbeta med frågorna, särskilt miljöfrågor. Den ökade motivationen går även hand i hand med större acceptans externt för det arbete skolorna redan bedriver och Utmärkelsen som sådan hjälper till att samla såväl personal som elever i detta arbete. Flertalet av de skolor som har Utmärkelsen i dag har tidigare varit knutna till utmärkelsen Miljöskola eller någon annan utmärkelse och utvärderingen visar att dessa skolor har arbetat engagerat med frågorna en längre tid. Utvärderingen indikerar att det är få verksamheter som tidigare inte har arbetat aktivt med frågorna som ansökt om Utmärkelsen. Däremot har MSU på ett bra sätt nått ut till de skolor som tidigare varit väldigt engagerade i miljöfrågor, vilka dessutom har anammat den nya Utmärkelsens bredare inriktning med det sociala och ekonomiska perspektivet. Emellertid har de flesta skolor i huvudsak arbetat med miljöfrågan inom ramen för arbetet med hållbar utveckling. I det löpande arbetet med hållbar utveckling i skolorna efterfrågas främst goda exempel från andra skolor och pedagogiskt stöd. Detta kan användas av personal och elever i det pedagogiska arbetet och tjänar även som en viktig inspirationskälla för nya idéer, arbetssätt och metoder. Utvärderingen visar att skolorna är nöjda med den personliga direktkontakten med MSU och tidigare Uppsala Universitet men de skulle gärna se en ännu tätare kontakt efter att de tilldelats Utmärkelsen. I Utmärkelsens nuvarande form faller det sig dock naturligt att kontakten är som mest intensiv under den inledande ansökningsfasen. Ett intensifierat arbete med de kommunala kontaktpersonerna skulle dock delvis kunna svara för det efterfrågade stödet efter att skolorna erhållit Utmärkelsen. Kontaktpersonerna i kommunerna är även en viktig kanal för nätverk skolor emellan. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 22

Ramböll Managements bedömning är att arbetet med kontaktpersonerna fungerar bra på många håll men att de behöver bli synliga i fler kommuner. Dessutom bör MSU förtydliga sina intentioner och sin roll i förhållande till kommunens kontaktpersoner. Med andra ord bör MSU vara tydliga med att tanken är att de ska agera på central nivå och utgöra ett stöd vid behov. 5.2 Utvecklingsområden I följande kapitel presenteras ett par potentiella utvecklingsområden för MSU:s arbete med Utmärkelsen. Avsnittet tar sin utgångspunkt i figur 12 som illustrerar relationen mellan Utmärkelsens betydelse och dess utveckling över tid. De blåa och röda boxarna i figurerna har diskuterats i föregående avsnitt och därmed fokuserar följande avsnitt på den orangea boxen, inom vilken utvecklingsmöjligheter presenteras. Ramböll Management bedömer att MSU hittills har genomfört ett relevant och funktionellt arbete gällande Utmärkelsen. Det har dock visat sig att myndigheten endast i begränsad utsträckning har nått ut till skolor som inte har haft någon form av miljöpris tidigare. För att kunna nå ut till fler skolor samtidigt som man bibehåller det intresse och engagemang som återfinns hos de Utmärkta skolorna rekommenderar Ramböll Management att MSU nyanserar och kategoriserar Utmärkelsen. Således rekommenderas att MSU ändrar utformningen av Utmärkelsen och skapar ett pris med olika nivåer där de skolor som redan har Utmärkelsen ska sträva efter att uppnå de högre nivåerna medan skolor som inte har fått Utmärkelsen kan börja så som nuvarande skolor har gjort. På så sätt menar utvärderarna att Utmärkelsens betydelse, som visat sig vara väsentlig, inte riskerar att urholkas. Dessutom kan en kategorisering av Utmärkelsen bidra till att det blir mer åtråvärt som pris då det blir svårare att uppnå vissa nivåer, alltså att ansträngningen som krävs för att få Utmärkelsen i sig kommer att öka dess värde. Om MSU väljer att skapa en Utmärkelse med olika nivåer bör myndigheten även utveckla ett adekvat uppföljningssystem. Uppföljningssystemet bör bestå av ett antal indikatorer och mål. Exempelvis visar datamaterialet att det är något vanskligare för förskolorna att involvera barn och elever i arbetet med hållbar utveckling men frågan är till vilken grad det är tänkt att de ska involveras. Svårigheterna beror till viss del på barnens relativt sett låga ålder och därför borde målet för förskolorna gällande involvering av barnen rimligtvis vara något lägre än för grundskolan och gymnasieskolan. Idag är de kriterier som pedagoger och rektorer ska arbeta efter inte att betrakta som mål utan de ger istället vägledning om var processen bör leda. Ramböll Management menar att kriterierna bör bestå av tydliga nivåer och indikatorer, på så sätt kan MSU bedöma huruvida en verksamhet bör erhålla Utmärkelsen eller hur mycket arbete som återstår innan verksamheten får ytterliggare en grad av Utmärkelsen. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 23

Figur 12 Utmärkelsens betydelse Utveckling över tid Hög Utveckling Utmärkelsens betydelse I dag Väl fungerande Baseras på tidigare arbete och erfarenheter Bidrar till motivation och inspiration Förbättring Ökade möjligheter för kunskapsutbyte Intensifiera arbetet med kommunala kontaktpersoner Tätare uppföljning Utvidgning sprida budskapet till fler än de redan frälsta Nyansera/kategorisera priset Utvecklat uppföljningssystem med indikatorer etc. Tid Intresset och engagemanget för arbete med hållbar utveckling har under de senaste åren fått stort genomslag i verksamheter och media. Miljöperspektivet belyses särskilt och det förekommer arbete kring miljöfrågan på både lokal, nationell och global nivå. Ramböll Managements rekommendationer tar sin utgångspunkt i att utöka antalet skolor som erhåller Utmärkelsen. Ju fler skolor som engageras och motiveras att arbeta för att få Utmärkelsen, och därefter till att fortsätta utveckla arbetet, desto större genomslagskraft får de ackumulerade insatserna i samhället. Därmed kan MSU bidra till att utveckla samhället i stort avseende arbetet med hållbar utveckling. Slutligen vill utvärderarna påpeka att det är väsentligt att studera och explicit redogöra för positiva och negativa erfarenheter vad gäller en insats som Utmärkelsen. Detta har varit ambitionen i föreliggande utvärdering men för fortsatta och kompletterande studier av Utmärkelsen rekommenderas att även verksamheter som inte ansökt om Utmärkelsen inkluderas. Ramböll Management menar att det vore värdefullt för MSU att få kännedom om vad som krävs för att motivera fler skolor att ansöka om Utmärkelsen och därmed arbeta med hållbar utveckling. Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 24

Bilaga 1 När togs initiativet till att ansöka om utmärkelsen? (1) 2004 (2) 2005 (3) 2006 (4) 2007 Vem tog initiativet till att ansöka om utmärkelsen? (1) Pedagog (2) Skolledare (3) En grupp bestående av pedagoger (4) En grupp bestående av pedagoger samt skolledare (5) Annan, nämligen Vilket var det viktigaste skälet till att ni började arbeta med Utmärkelsen? Har ni haft kontakt med kommunens kontaktperson (ansvarig i kommunen och länk mellan MSU och skolor gällande skola för hållbar utveckling)? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 25

Om ja; Vad har kontakten med kommunens kontaktperson genererat? (1) Incitament till att börja arbeta med hållbar utveckling (2) Ökad kontakt mellan skolan och MSU (3) Kontaktnät (4) Annat, nämligen Om nej; Varför har ni inte varit i kontakt med kommunens kontaktperson? Vad är ditt övergripande intryck av projektet Utmärkelsen skola för hållbar utveckling? (1) Det är ett mycket bra projekt (2) Det är ett ganska bra projekt (3) Det är varken ett bra eller dåligt projekt (4) Det är ett ganska dåligt projekt (5) Det är ett mycket dåligt projekt (6) Jag saknar uppfattning om projektet Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 26

Aktiviteter och information Kvalitet på innehåll och upplägg Nytta för arbetet med hållbar utveckling 1=Låg kvalitet 2 3 4 5=Hög 1=Liten kvalitet nytta 2 3 4 5=Stor nytta www.skolutveckling.se Seminarier Konferenser Nätverk Direktkontakt Publikationer Uppföljning från MSU (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) Har du någon övrig kommentar kring aktiviter och information från MSU gällande arbetet med hållbar utveckling? Följande fråga är baserad på de fem kriterier som ligger inom pedagogernas ansvar i arbetet med skola för hållbar utveckling. (frågan ställs endast till pedagoger) Utmärkelsen som sådan har bidragit till att... 1 = mycket liten utsträckning 5 = mycket stor utsträckning MSU:s information och stöd har bidragit till att... 1 = mycket liten usträckning 5 = mycket stor utsträckning...ni kopplar arbetet med hållbar utveckling till läroplanen? (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 27

Utmärkelsen som sådan har bidragit till att... 1 = mycket liten utsträckning 5 = mycket stor utsträckning MSU:s information och stöd har bidragit till att... 1 = mycket liten usträckning 5 = mycket stor utsträckning...ni kan planera arbetet så att barnen/eleverna får ett reellt inflytande över innehållet i verksamheten för hållbar utveckling? (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5)...övrig personal fått en tydlig roll i arbetet med hållbar utveckling på din skola?...ni kan planera verksamheten på ett sätt så att ni får en kontinuerlig samverkan med det omgivande samhället?...ni dokumenterar och utvärderar arbetet samt föreslå utvecklingsinsatser på ett tydligt sätt? (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) Följande fråga är baserad på de fem kriterier som ligger inom rektorernas ansvar i arbetet med skola för hållbar utveckling. (frågan ställs endast till rektorer) Utmärkelsen som sådan har bidragit till att... 1 = mycket liten utsträckning 5 = mycket stor utsträckning MSU:s information och stöd har bidragit till att... 1 = mycket liten usträckning 5 = mycket stor utsträckning...ni organiserar arbetet så att alla barn, pedagoger och övrig personal involveras i arbetet för en hållbar utveckling?...ni arbetar på ett sätt så att nyanställda informeras och involveras i arbetet för hållbar utveckling? (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) (1) (2) (3) (4) (5) Utvärdering av Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 28