1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under 2011. Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren 2010. Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari 2011. Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter 2011. Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.
2 Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg: 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad.
3 II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program. Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt-Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.
4 Skriv in text i högerspalten Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Handelshögskolans Ekonomprogram Ansvarig Peter Rosén programledare/studierektor: Omfattning (hp): 180/300 Nivå (grund/avancerad): Grund/Avancerad Examensbenämning: Ekonomie kandidatexamen/civilekonomexamen/masterexamen [vald inriktning] Startår i sin nuvarande form: 2007/2011 Huvudsakliga deltagande institutioner: Företagsekonomi, Nationalekonomi, Ekonomisk geografi, Ekonomisk historia, Juridik, Institutionen för språk och litteraturer Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd Ej applicerbart utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Andelen av programmet som genomförs på engelska beror på studenternas val. För de studenter som väljer nationalekonomi är termin 5 och 6 på engelska. För de som väljer företagsekonomi kan delar av termin 6 vara på Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: engelska. För studenter som avslutar att läsa ett masterprogram är termin 7-10 på engelska. Varje höst 305 platser vid antagning hösten 2010. 572 hst under 2010 som har fördelats direkt till Avdelningen för Ekonomprogrammet. Detta innefattar ej följande: Hst för språkkurser under Termin 1 4 som ges direkt till Humanistiska fakulteten. Hst för kurser i nationalekonomi Termin 5 och 6, samt kurser i företagsekonomi Termin 6 som ges direkt till respektive institution. Hst för Termin 7 10 som fördelas till Graduate School. 15 Mkr, vilket ej inkluderar medel som fördelas direkt till andra enheter på Göteborgs universitet, jfr svar på föregående fråga.
5 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm) Ev kommentarer till uppgifterna ovan: De studenter som läser 300 hp inom programmet läser de avslutande två åren (120 hp) inom ramen för masterprogram på Handelshögskolans Graduate School. De programmen utvärderas separat inom ramen för BLUE 11. http://www.handels.gu.se/utbildning/grundniva/program/ekonomprogrammet/om_programmet/utbildningsplaner/ http://www.handels.gu.se/utbildning/grundniva/program/ekonomprogrammet/om_programmet/sa_har_ar_utbildn ingen_upplagd/ http://gul.gu.se/public/courseid/38158/coursepath/38097/ecp/lang-sv/publicpage.do 2007 2010 antogs studenter till 240 hp. Det gav dem möjlighet att välja mellan utgång efter 180 hp (kandidat) eller 240 hp (civilekonom). Från och med ht 2011 antas studenter till 300 hp, vilket ger dem möjlighet att välja mellan utgång efter 180 hp (kandidat) eller 300 hp (master). Vid masterutgång läses de två sista åren inom masterprogram på Handelshögskolans Graduate School. Programmet har tre olika inriktningar, analytisk, språklig inriktning europeisk och språklig inriktning asiatisk. Inom språklig inriktning europeisk kan studenter välja engelska, franska, spanska eller tyska. Inom språklig inriktning asiatisk ges japanska och kinesiska. Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. År 2009 Inriktning Planeringstal Antagningstal Antal förstagångs Antal sökande 1:a hand Antal sökande totalt registrerade Analytisk 150 180 156 834 3282 Fransk 30 40 34 68 372 Spansk 30 40 32 70 439 Tysk 30 40 31 65 383 Engelsk Fanns ej Japansk 15 25 21 70 439 Kinesisk 20 20 20 88 554 Totalt 275 345 294 1182 5429
6 År 2010 Inriktning Planeringstal Antagningstal Antal förstagångs Antal sökande 1:a hand Antal sökande totalt registrerade Analytisk 150 180 151 662 2581 Fransk 30 40 38 45 337 Spansk 30 40 36 61 371 Tysk 30 40 36 34 260 Engelsk 30 40 32 358 2599 Japansk 15 20 19 39 347 Kinesisk 20 25 23 87 515 Totalt 305 380 335 1286 7010 Programmet är väl dimensionerat i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Det totala utbudet av ekonomutbildningar i Sverige är mycket omfattande. Handelshögskolans ekonomprogram har under lång tid legat bland de högsta i Sverige med avseende på söktryck och antagningspoäng. Det visar att, med den nuvarande dimensioneringen, studenternas intresse för programmet vida överstiger tillgången på platser. Dessutom får den överväldigande majoriteten av studenter arbete inom område kopplat till utbildningen, vilket diskuteras vidare i avsnitt V.B nedan. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Ej relevant, eftersom programmet enbart ges på svenska. Marknadsföring sker samordnat för samtliga utbildningsprogram på Handelshögskolan. Handelshögskolan deltar i utbildningsmässor och besöksdagar anordnas för potentiella studenter. Marknadsföring sker i stor utsträckning via webb-sidor. Dessutom förekommer annonsering i dagspress och gymnasietidningar. Mer specifika frågor hanteras av
7 Ekonomprogrammets egen administration. Insatser för breddad rekrytering sker ej. Programmet har en jämn könsfördelning bland inkommande studenter. B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Under 2010 var prestationsgraden 85%. Antalet hst uppgick till 572 och antalet hpr till 484. Denna prestationsgrad innefattar kurser där hst har tilldelats direkt till Avdelningen för Ekonomprogrammet. Den innefattar ej följande: Hst för språkkurser under Termin 1 4 som ges direkt till Humanistiska fakulteten. Hst för kurser i nationalekonomi Termin 5 och 6, samt kurser i företagsekonomi Termin 6 som ges direkt till respektive institution. Hst för Termin 7 10 som fördelas till Graduate School. För närvarande sker ingen helhetsuppföljning av studenter som hoppar av programmet. Majoriteten av de studenter som börjar på Ekonomprogrammet är unga och kommer mer eller mindre direkt från gymnasiet. Vissa upptäcker efter ett tag att de valt fel inriktning på sin utbildning. Inom de språkliga inriktningarna förekommer det att studenter upptäcker att de vill studera ekonomi, men inte språk. Många av de studenterna tar examen via fristående kurser på Handelshögskolan. Programmets studievägledare gör emellanåt uppföljning av studenter som inte fullföljer programmet. I första hand sker sådan uppföljning på studentens eget initiativ. Systematisk uppföljning av genomströmning sker däremot på kursnivå. Efter varje genomförd kurs hålls en kursnämnd (bestående av studierektor, studievägledare, kursansvarig och studeranderepresentanter), där bland annat genomströmning diskuteras. Vid allvarliga avvikelser i genomströmning diskuteras orsaker av programnämnden (se vidare avsnitt VII nedan). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt Det vanligaste är att studenter, eller deras föräldrar, själva kontaktar studievägledningen för åtgärder vid behov av särskilt stöd. I samband med introduktionen av programmet för
8 stöd. nyantagna studenter informeras om att det finns särskilt stöd, och studenter uppmanas kontakta studievägledningen vid behov. Även enskilda lärare kan förmedla denna information. II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig Studenter på programmet erbjuds löpande extra språkhandledning (t ex vid svårigheter med engelska) och hjälp i sin karriärplanering, via Handelshögskolans Career Service. Programmet har en programnämnd (se vidare Avsnitt VII) som regelbundet går igenom kursplanerna. Det sker exempelvis i samband med löpande kursutveckling, i samband med diskussioner i lärarkollektivet om utformning av kursplaner, samt vid mer genomgripande programutveckling (de senare sker ungefär vart femte år). Programnämnd går igenom examensmål, och tillser att de uppfylls genom kursplanernas lärandemål. I denna process läggs särskild vikt vid avslutande uppsatskurser, där examensmålen ska avspeglas. Det innebär att en student som är godkänd på samtliga kurser som krävs för en viss examen också har uppnått examensmålen. I enskilda kurser preciseras kursens lärandemål i kursplanen. Kursplanen anger också hur vart och ett av lärandemålen examineras. För att en student ska vara godkänd på en kurs krävs att samtliga lärandemål är godkända på examinationen. Kursutvärderingar är fokuserade på lärandemål. Därmed erhålls studenternas egen utvärdering av hur kursens olika moment har bidragit till att studenterna uppfyller lärandemålen. Vid programnämndens arbete med kursplaner finns denna aspekt med. Flera institutioner på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har som policy att ha forskande lärare. Det innebär att merparten av de lärare som utför undervisning på programmet också är aktiva forskare. Dessa lärare är primärt ansvariga för att tillse
9 kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. vetenskaplig kvalitet på programmets kurser. Detta är av särskild vikt i samband med handledning av uppsatser. I första hand sker det via forskande lärare, där lärare själva förväntas vara aktiva inom aktuell forskning, och därmed ha förmåga och möjlighet att integrera forskningen i undervisningen. I programmet används i första hand föreläsningar och övningar/seminarier. Föreläsningar avrapporteras vanligtvis genom tentamen, medan seminarier oftast avrapporteras via praktikfall genomförda av studenter. Fördelningen mellan undervisningsformer är i genomsnitt 50% föreläsningar och 50% övningar/seminarier. Detta varierar inte mellan terminerna, men däremot finns variationer mellan olika kurser. Vissa språkkurser har 100% övningar, medan vissa ekonomikurser har 100% föreläsningar. Termin 6 och 10 skiljer sig från övriga terminer, eftersom hälften av termin 6 och hela termin 10 utgörs av självständigt uppsatsskrivande. I stort sett samtliga kurser inom programmet har minst en skriftlig tentamen (med undantag av uppsatskurser). Majoriteten av kurserna har dessutom ett eller två praktikfall utförda i grupp, som avrapporteras både skriftligen och muntligen. Vissa kurser har även rollspel för att öka studenternas förståelse för dynamiska processer. För att säkerställa individuell betygssättning utgör skriftliga tentamina större delen av kursbetygen. Förhållandet mellan skriftlig tentamen och praktikfall är konstant under programmet. Lärarledd tid utgör i genomsnitt ca 15 timmar per vecka, och det är konstant under programmet (med undantag av uppsatsskrivande under termin 6 och 10, där lärarledd tid är av betydligt mindre omfattning).
10 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Pedagogiskt utvecklingsarbete sker i första hand av enskilda lärare inom kurser. Lärare har stöd för utvecklingsarbete på flera nivåer: Ekonomprogrammet har lärarmöten varje termin, där bl a pedagogiska frågor diskuteras. Ekonomprogrammet har även möjlighet att finansiera pedagogisk utveckling. Studierektorerna på de institutioner där kurser ges ger stöd. Handelshögskolan har ett pedagogiskt råd, där idéer diskuteras. Göteborgs universitet har ett Kvalitetsråd, som ger stöd bland annat i pedagogiska frågor. Kursplaner diskuteras och godkänns av Programnämnden. (Formellt sker beredning av Programnämnden, och godkännande sker av Fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden går dock i praktiken sällan emot ett godkännande av Programnämnden). I kursplanerna anges lärandemål och examinationsformer. Uppföljning av examinationsformer, och diskussion om hur väl de avspeglar lärandemål, sker på flera sätt: Diskussion förs i kursnämnd. Studentkåren eller enskilda studenter påpekar brister. Programnämnden följer upp statistiska avvikelser (om ovanligt många studenter är godkända, alternativt ej godkända. Inom Ekonomprogrammet är det normalt en uppsatskurs som är avslutande kurs inför examen. Det innebär att merparten av examensmålen sammanfaller med lärandemål i uppsatskursen. I den utsträckning examensmål ligger utanför uppsatskursens lärandemål, tillser Programnämnden att dessa övriga examensmål uppfylls inom ramen för andra kurser på programmet. Det innebär att studenter som har fått godkänt på samtliga kurser som krävs för en viss examen, också har uppnått examensmålen. Studenter med examen från Ekonomprogrammet specialiserar sig i antingen företagsekonomi eller nationalekonomi. På kandidatnivå är det ca 90% som väljer
11 företagsekonomi. Det är endast aktiviteter inom företagsekonomi som kommenteras nedan, med avseende på metoder för att tillse att examensmålen är uppnådda. Den övervägande delen av studenterna godkänns på uppsatsskursen. Att lärandemålen verkligen är uppnådda hos godkända studenter kontrolleras genom ett system av medbedömande lärare. Det innebär att betygssättningen kalibreras inom lärarkollektivet. Företagsekonomiska institutionen har också med jämna mellanrum institutionsgemensamma lärarmöten där bland annat handledning och betygssättning av uppsatser diskuteras. I samband med kursutvärdering av uppsatskurser genomför studenterna en självvärdering av huruvida de har uppnått examensmålen. Vid kursutvärderingen Vt 2011 angav 98-100% av studenterna att de uppnått examensmålen (av de som skrev kandidatuppsats). Notera att siffrorna gäller Företagsekonomiska institutionen som helhet, det är inte möjligt att urskilja de studenter som läser Ekonomprogrammet. Inom ämnet företagsekonomi genomfördes 2011 en systematisk utvärdering på uppdrag av Högskoleverket av hur examensmål uppnås, för både kandidat- och magisterexamen. Delvis är denna utvärdering tillämplig på de studenter som väljer företagsekonomi inom Ekonomprogrammets ram. Utvärderingen kopplar examensmål till lärandemål i specifika kurser. Lärandemålen kopplas i sin tur till specifika examinationsmoment i kurserna. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt Ungefär 2/3 av kurslitteraturen på programmet är på engelska, och övrig litteratur på svenska. De studenter som läser de språkliga inriktningarna har även 30 hp språk i sin utbildning. Där förekommer litteratur på respektive språk (engelska, franska, japanska, kinesiska, spanska och tyska). På Handelshögskolan finns en utlandsavdelning som sköter studentutbytet med utländska universitet. Under 2010 var det ca 250 utresande och 350 inresande studenter på Handelshögskolan.
12 inkommande år 2010. Specifikt för Ekonomprogrammet var det 164 utresande studenter 2010. De inresande studenterna är inte kopplade till något särskilt program, men vissa av dem går kurser tillsammans med programstudenterna. Lärarutbyten förekommer endast i begränsad omfattning. Utlandsvistelse förekommer bland lärare på Ekonomprogrammet, men då oftast på eget initiativ och via egna kontakter, snarare än via organiserat lärarutbyte. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Handelshögskolans har en egen utlandsavdelning som i dagsläget samarbetar med cirka 140 partneruniversitet och har sedan början av 90-talet skickat ut och tagit emot närmare 10.000 studenter. Handelshögskolan är därmed den fakultet vid Göteborgs Universitet som representerar den överlägset största andelen vad gäller studentmobilitet och har en väl fungerande organisation som ansvarar för verksamheten. Handelshögskolans studenter, och därmed studenterna på ekonomprogrammet, kan förlägga en eller två terminer vid utländskt lärosäte, vilket ökar deras anställningsbarhet och med en hög andel internationella studenter får studiemiljön på Handelshögskolan en internationell prägel. I november anordnas Global Week som är en stor satsning för hela universitetet, med syfte att belysa internationaliseringsverksamheten. Målet är att engagera såväl studenter som forskare och administrativ personal, samt representanter för partneruniversitet som gästar universitetet. En del i programmet är fakulteternas internationaliseringsdag med syfte att öka antalet utresande studenter. Dagen innehåller föreläsningar med representanter från näringsliv och offentlig sektor, det hålls en mässa där våra utländska studenter presenterar sina hemuniversitet, tidigare utbytesstudenter berättar om sina erfarenheter och utlandsavdelningen informerar om möjligheter till utlandsstudier. Career Service vid Handelshögskolan anordnar aktiviteter som är öppna för alla Handelshögskolans studenter, dvs även för ekonomprogrammets studenter, som t.ex. workshops i färdighetsträning där det är fokus på kommunikation och intercultural skills som tex CQ -cultural competence.
13 Inom Ekonomprogrammets språkliga inriktning ingår språkkurser, där studenterna får en inblick i det aktuella språkområdet. De studenterna gör också studiebesök i London, för att få en inblick i hur globala marknader fungerar. Även i ekonomikurserna, för samtliga inriktningar, ingår moment med internationella inslag. Gästföreläsare från internationella företag förekommer flitigt i kurserna. Programmets språkliga inriktningar har kurser i ämnet International Business både termin 1 och termin 5. Dessutom är det ämnesområdet valbart under termin 6 10. Samtliga studenter som läser ett masterprogram under termin 7 10 läser på engelska, tillsammans med en internationell grupp av studenter. III. Lärarkompetens 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk Många lärare har erfarenhet av arbete utanför Sverige. Ett antal lärare har ursprung från ett annat land än Sverige. En undersökning bland samtliga lärare på Handelshögskolan (dvs inte enbart de som undervisar på Ekonomprogrammet) visar följande siffror: 35% har en utländsk universitetsexamen 71% har yrkesmässig utlandserfarenhet 12% har utländsk medborgarskap I princip samtliga kursansvariga är disputerade (något enstaka undantag kan finnas). Ca 80% av undervisningen bedrivs av disputerade lärare. Det är framförallt i företagsekonomi och i viss mån juridik det finns kurser där odisputerade lärare står för en betydande undervisninginsats. Ett tiotal professorer deltar i undervisningen på Ekonomprogrammet. Omfattningen varierar från att vara kursansvarig och drivande i kurser, till att ta enstaka föreläsningar. Den övervägande majoriteten av lärarna som undervisar på programmet har antingen behörighetsgivande pedagogisk utbildning, eller motsvarande kompetens. Det senare kan exempelvis utgöras av betydande dokumenterad erfarenhet av undervisning.
14 kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Behovet av professionsrelaterad kompetens identifieras av Ekonomprogrammets programnämnd. Om sådan kompetens saknas, kontaktas antingen berörd institution (institutionerna har ansvar för läraranställningar), eller anställs en person direkt av programmet. IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Behovet av professionsrelaterad kompetens kan variera mellan olika ämnen. I exempelvis redovisning har ett sådant behov identifierats, och Företagsekonomiska institutionen har aktivt rekryterat lärare med sådan kompetens. Ekonomprogrammet har rekryterat lärare med specifik språklig kompetens, i t ex kinesiska och japanska. Följande kommentarer är baserade på GU:s Studentbarometer 2010. Där deltog 68 av Ekonomprogrammets studenter. Ett potentiellt problem med barometern är följaktligen att ett litet antal av de ca 1000 aktiva studenterna på programmet deltog. På frågan om lärare tar hänsyn till synpunkter de får från studenter är resultatet blandat, även om det är något mer positivt än negativt. Vad gäller kursutvärderingar svarar studenterna på följande sätt: Kursutvärderingar genomförs på varje delkurs. Resultat från kursutvärderingar, och åtgärder som följd av kursutvärderingar, presenteras inte för studenter. Lärare uppmuntrar studenterna att utvärdera kurser och program. Studenterna är neutrala med avseende på om de kan påverka sin utbildning. De ser mindre möjlighet att påverka genom lärare, och större möjlighet genom studentkåren. Studenterna är något mer positiva än negativa till påståendet att institutionen är mottaglig för förändringar. En stor majoritet av studenter anser att utbildningens kvalitet ökar om studenterna får större inflytande. Väldigt få studenter engagerar sig i formella grupper där de kan ha inflytande, men de flesta är nöjda med att inte vara engagerade. Samtidigt anser de flesta studenter att det är mycket viktigt att studentkåren arbetar med utbildningens
15 kvalitet. Studenterna anser vidare att de kan framföra kritiska synpunkter på utbildningen, utan att det påverkar hur de bemöts av lärare, eller bedömningen i samband med examination. Slutligen har studenterna en svag uppfattning om hur universitetet är organiserat, vilket kan försvåra inflytande. En kommentar är att studenterna verkar något så när nöjda med sitt inflytande. För de som önskar finns möjlighet att engagera sig i studentkåren, men intresset är relativt svagt. En punkt som behöver förbättras är återkopplingen av kursutvärderingar till studenterna. Kursansvariga lärare förväntas göra en sådan återkoppling. Att studenterna inte upplever att de får det kan bero på två saker. Antingen utförs inte en återkoppling, och Ekonomprogrammets ledning behöver se till att en sådan utförs på varje delkurs. Alternativt utförs en återkoppling, men studenterna tolkar det inte som en sådan. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. Varje enskild kurs på programmet avslutas med en kursnämnd, där två studentrepresentanter medverkar. Dessa representanter utgörs av studenter som läser kursen, och de är representanter under en hel termins kurser. För programmet som helhet finns en programnämnd, som har ansvar för kvalitetsuppföljning. Den nämnden har tre studentrepresentanter. De utses av studentkåren, och normalt är de ordförande i studentkårens utbildningsutskott, samt en student vardera som är aktiv på analytisk respektive språklig inriktning. Varje eller varannan termin hålls lärarmöte, där samtliga undervisande lärare på programmet bjuds in. Delvis behandlas kvalitetsfrågor vid dessa möten. De studenter som ingår i Programnämnden bjuds in till dessa möten. I samband med större utvecklingsprojekt inom programmet bildas vanligtvis arbetsgrupper, där även studentrepresentanter deltar. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Beredande organ där studenter medverkar är: Ekonomprogrammets programnämnd, som har tre studentrepresentanter Beredningsgrupp för utbildning på grund- och avancerad nivå. Det är beredande
16 V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. organ på Handelshögskolenivå, inför beslut i Fakultetsnämnden. Studenter medverkar i Fakultetsnämnden, där beslut om programmet tas. Ekonomprogrammet är Göteborgs universitets primära program för utbildning i ekonomi på grundnivå. Det ger även studenterna möjlighet att, inom programmets ram, fortsätta sin utbildning på avancerad nivå. Logistikprogrammet på Handelshögskolan har till viss del liknande innehåll på grundnivå, men med en särskild inriktning mot logistik. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram innehåller delvis liknande kurser i ekonomi, men innehåller även betydande inslag av andra ämnen. Sammanfattningsvis är Ekonomprogrammet det primära programmet vid Göteborgs universitet för utbildning av ekonomer, och det enda program där studenter kan erhålla Civilekonomexamen. Ekonomprogram ges vid ca 25 högre utbildningsinstitutioner i Sverige, som översiktligt kan delas in på följande sätt: Tekniska högskolor Övriga högskolor, och mindre universitet Större universitet (Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala) samt Handelshögskolan i Stockholm I jämförelse med program i industriell ekonomi har programmet en mindre teknisk inriktning. I jämförelse med övriga högskolor och mindre universitet är Ekonomprogrammet i Göteborg mer relaterat till forskning. Den mest relevanta jämförelsen är med andra större universitet och Handelshögskolan i Stockholm, där ekonomprogrammen tenderar att likna varandra. Göteborgs profil särskiljer sig framförallt på tre sätt:
17 Programmet har språkliga inriktningar. I det avseendet finns liknande upplägg vid Lunds och Linköpings universitet. Studenterna har möjlighet att inom ramen för programmet läsa i fem år (3 + 2 år), och därmed erhålla en Mastersexamen. Ett system med fokus på studier i 3 + 2 år finns även på Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala universitet och införs gradvis på Stockholms universitet. Programmet har en ämnesmässig bredd. Det möjliggörs delvis av att Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har en ett antal olika institutioner med olika inriktningar. Det är exempelvis unikt i Sverige att ha en juridisk institution inom samma fakultet som ekonomutbildningen. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Handelshögskolan har utfört en undersökning av de studenter som tog examen 2009. Undersökningen är utförd av avdelningen Career Service. 95 alumner från Ekonomprogrammet besvarade enkäten. 83% av alumnerna anser att deras arbetsuppgifter är kvalificerade, och 93% anser att arbetsuppgifterna är relaterade till deras utbildning. Göteborgsakademiker 2010 visar resultat för ämnet Företagsekonomi, vilket är det examensämne som majoriteten av Ekonomprogrammets studenter läser. De resultaten kommenteras här, men de inkluderar samtliga studenter i ämnet Företagsekonomi, inklusive studenter som läst fristående kurs, och studenter som läst andra program än Ekonomprogrammet. De färdigheter alumnerna särskilt bedömer som viktiga i arbetet är självständigt lösa problem, arbeta i team, följa kunskapsutvecklingen inom arbetet, tänka kritiskt, förklara för icke-specialister, använda IT, samt argumentera och övertyga. Något mindre viktigt, men ändå av betydelse är tillämpa kunskaper från huvudämne, planera verksamhet, samt göra muntliga och skriftliga instruktioner. När alumnerna bedömer hur nöjda de är med färdighetsträning i utbildningen är de särskilt nöjda med tänka kritiskt, arbeta i team, självständigt lösa problem, samt göra skriftliga
18 och muntliga presentationer. Något mindre nöjda, men fortfarande nöjda med, är de med avseende på tillämpa kunskaper från huvudämne, följa kunskapsutvecklingen inom området, använda IT, samt argumentera och övertyga. Slutsatsen är att det är god överensstämmelse mellan det som krävs i arbetet och det som tränas i utbildningen. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Från Handelshögskolans undersökning av alumner från Ekonomprogrammet kan vi se att 52% av studenterna hade ett arbete innan de avslutade sin utbildning. Ytterligare 38% hade arbete inom 12 månader efter avslutade studier. Fler alumner tyckte det var lätt än svårt att få arbete efter studierna. Av de som inte har arbete har majoriteten valt att studera vidare. Från undersökningen Göteborgsakademiker 2010 kan vi se att en övervägande majoritet av alumnerna anser att arbetet de har är relevant i förhållande till utbildningens innehåll. Slutsatsen är att Ekonomprogrammet ger studenterna goda möjligheter att etablera sig inom relevant yrkesområde. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Samverkan med avnämare i planering och utveckling av program sker främst genom Handelshögskolans råd och enskilda lärares kontakter med omvärlden. Handelshögskolans råd har representanter från näringslivet, och deltar i strategiska diskussioner om Handelshögskolans utbildning. Många enskilda lärare har kontakter hos avnämare, med vilka de stämmer av frågeställningar i samband med utformning och utveckling av kurser. I vissa ämnen är det också vanligt med lärare med egen professionskompetens (jfr avsnitt III.4), som är aktiva i kursutveckling. I genomförande av undervisning på programmet förekommer ett antal olika modeller för samverkan med avnämare: Executive Faculty, som innebär att aktiva praktiker arbetar deltid på Handelshögskolan under ett läsår.
19 Gästföreläsare och gästprofessorer, som föreläser för studenter. Handels Consulting, som är studenternas eget konsultföretag där studenter kan få konkret erfarenhet. Uppsatsskrivande i samarbete med företag. Centrum för Affärssystem, som deltar i ett antal kurser, och som arbetar i nära samarbete med ett antal programvaruföretag. VI. Framtid Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Samverkan samordnas bland annat via Handelshögskolans avdelning för externa relationer. Från och med hösten 2011 antas studenter till 300 hp. De har då möjlighet att inom programmets ram läsa 180 hp, och erhålla en kandidatexamen, eller 300 hp, och erhålla en mastersexamen. Tidigare årskullar av studenter antogs till 240 hp, vilket innebar att de kunde avsluta studier efter 180 hp (med kandidatexamen) eller 240 hp (med civilekonomexamen). Ett utvecklingsarbete pågår för närvarande, som syftar till att öka studenternas förståelse för hur de olika delämnena i programmet är relaterade till varandra. Det kan dels uppnås genom att införa inledande och avslutande perioder på terminerna där studenter får hjälp med att se kopplingar, samt genom en mer explicit ordningsföljd på delkurserna i programmet. Även möjligheten att ge en egen kurs i ämnet ekonomisk historia diskuteras (det ämnet ingår idag som delar av kurser i andra ämnen). Dessa förändringar kan införas för studenter antagna hösten 2012 alternativt 2013. Efterfrågan på ekonomutbildningar förväntas vara fortsatt hög i framtiden. Handelshögskolan har tagit ett strategiskt beslut att utbildningen ska vara organiserad med tre år på grundnivå, och två år på avancerad nivå. Inga förändringar i den grundläggande strukturen förutses, vilket innebär att studenter även i framtiden förväntas antas till 300 hp. Ett annat strategiskt beslut på Handelshögskolan är att ha ett starkt internationellt inslag i
20 VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. utbildningen, genom att ha både utresande och inkommande studenter. För att öka internationaliseringen kan det i framtiden bli aktuellt med en inriktning inom programmet där undervisning sker helt och hållet på engelska. Programmet är från och med 2011-07-01 en del av Företagsekonomiska institutionen. Tidigare var det en egen administrativ enhet direkt under Handelshögskolans fakultetsledning. Trots att programmet administrativt är en del av Företagsekonomiska institutionen har det en egen identitet gentemot studenterna, med egna administratörer och studievägledare. Programmet leds av en programnämnd och en programansvarig. Programnämnden har ledamöter från de institutioner som undervisar på programmet samt studentrepresentanter. I programnämnden diskuteras kvalitetsuppföljning och innehållslig utveckling av programmet. Programansvarig koordinerar både strategiska och operativa frågor gällande programmet. Studenterna har omfattande mottagningsceremonier i samband med programstart. Vissa av dessa genomförs av studentkåren. I samband med examen har studenterna möjlighet att delta i Handelshögskolans diplomeringsceremoni, som genomförs två gånger per år. Programmet har en egen administration för kontakt med studenter, i syfte att öka studenternas identifikation med Ekonomprogrammet (jfr fråga VII.1 ovan). Moment om innovation och entreprenörskap kan förekomma på enskilda kurser, även om det inte har gjorts någon systematisk genomgång av sådana moment. Studenterna har möjlighet att avsluta sina studier med ett 2-årigt masterprogram i innovation och entreprenörskap om de väljer det. 4. Övrigt. Ekonomutbildning har bedrivits vid Handelshögskolan sedan 1923. Den språkliga inriktningen inom ekonomutbildningen har funnits sedan 1973. 1997 genomfördes stora
21 förändringar i programmets upplägg. Detta utvecklades vidare i samband med övergång till Bologna-struktur från 2007. VIII. Sammanfattande bedömning Kommentera: 1. Programmets största styrka. Sammanfattningsvis har Ekonomprogrammet en lång historia. Det har under lång tid haft ett högt söktryck och höga antagningspoäng. Merparten av studenterna får arbete inom relevant område. Prestationsgraden är tillfredsställande. Programmets största styrka är undervisningens kvalitet, som härrör från engagerade och kunniga lärare. 2. Programmets största svaghet. Låg resurstilldelning per student ger begränsade möjligheter till individualisering och feedback till studenter. Detta kan vara en delförklaring till att en alltför stor andel av de studenter som startar programmet inte uppnår kravet på examen inom rimlig tid. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Mer feedback till studenter, i syfte att förbättra deras individuella utveckling. Mer pedagogiska metoder baserade på studenternas eget arbete (mindre storföreläsning och tenta).