Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare Granskare
Innehållsförteckning 1. Uppdrag / syfte 1 2. Redovisning 1 3. Planerade byggnader och anläggningar 1 3.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 2 3.2 STABILITET OCH EROSION 3 3.3 BYGGNADER - GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING 3 3.4 ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR 4 3.4.1 DAGVATTEN 4 4. Radonmätning 4 5. Rekommendationer inför fortsatt planering / projektering 5
Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Översiktlig geoteknisk undersökning 1. Uppdrag / syfte Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av ca 75 friliggande småhus i anslutning till befintliga fritidshus på den tidigare sockensamfällda marken vid Orsasjöns östra strand. Planområdet är beläget i ett större skogsskifte vid Orsasjön i södra delen av kommunen längs Orsasjöns östra strand mellan småbåtshamnen i Lisselhed och fastighetsgränsen Vångsgärde 2:5 i söder. På uppdrag av Orsa kommun har utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för södra Lisselhed Styversbacken, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län. Syftet med den geotekniska utredningen är att: översiktligt klarlägga markförhållandena och de geotekniska förutsättningarna som underlag för planprogram samt göra en översiktlig bedömning av de geotekniska förutsättningarna för byggnation med avseende på stabilitet. Radonmätning har även utförts, se kapitel 4. 2. Redovisning Utförda undersökningar redovisas i Rapport Geoteknisk Undersökning, RGeo, daterad 2011-02-07. I RGeo redovisas utförda fältundersökningar, laboratorieundersökningar samt plan- och sektionsritningar. 3. Planerade byggnader och anläggningar Planområdet utgörs av barrskogsbeväxt västsluttning mot Orsasjön med en största höjdskillnad på ca 25 meter. Medelmarklutningen mot Orsasjön uppgår till ca 7,5% där marken närmast Lisselhedsvägen och de bebyggda området närmast vattnet har brantast lutning. De centrala delen av området har en mer flack lutning. 1 av 5
Inom området planeras bostäder i högst två våningar. Området kommer att få en relativt låg exploatering med gott om friytor. Lägsta nivå för grundläggning av byggnader inklusive kapillärbrytande skikt har satts till +164,6 med hänsyn till översvämningsrisk. Figur 1 Idéskiss för området, Ramböll 3.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Området består av trädbevuxen naturmark med grundvatten i eller nära markytan. Markytan lutar ned mot Orsasjön. Slänten mot Orsasjön har slänthöjd på uppemot ca 25 m. Baserat på utförda undersökningar består undergrunden inom området, under ett tunt torvlager eller mulljord, av naturligt avlagrade siltiga, sandiga och ställvis leriga sediment följt av morän (grusig, sandig, siltig morän eller sandmorän). Sedimenten har medelhög till hög relativ fasthet. 2 av 5
Vid slagsondering har sondering avbrutits eller stopp erhållits i jord på ca 3,1 3,6 m djup. Sedimenten underlagras av mycket fast jord av morän. Förekommande naturligt avlagrade jordar kan hänföras till Tjälfarlighetsklass 4 d.v.s. Mycket tjällyftande jordarter, enligt AnläggningsAMA 98. Siltiga naturliga jordar och fyllning med stort siltinnehåll är mycket flytbenägna i vattenmättat tillstånd, exempelvis: vid schakt efter långvariga regn eller snösmältning/tjällossning vid schakt under grundvattenytan eller vid ihållande regn i kombination med återkommande belastning t ex från fordon. Radonmätningar har utförts med Marcus 10, se kapitel 4. Vid geoteknisk undersökning under november 2010 uppmättes vattenytor i provtagningshåll på djup varierande mellan 0,1 0,35 m djup under markytan. I samband med nederbördsrika perioder kan grundvattenytan ligga i nivå med markytan inom en stor del av området. Karakteristiska vattenstånd för Orsasjön har ej inhämtats, men ligger sannolikt under nivåer för planerade byggnader. 3.2 STABILITET OCH EROSION Någon generell skredrisk för slänten ned mot Orsasjön finns ej. Vid nederbördsrika perioder rinner sannolikt vatten ned mot slänten vilket kan ge upphov till viss erosion. Risken för erosionsskador ökar med ökad mängd nederbörd och minskar om det finns rikligt med markvegetation och träd i slänten. Med hänsyn till ovanstående rekommenderas följande: Om markvegetation och träd tas bort i slänten måste behov av erosionsskydd utredas, exempelvis kompletterande biologiskt erosionsskydd. Avvattningsåtgärder bör utredas så att vatten ej transporteras ned i slänten på ett okontrollerat sätt. 3.3 BYGGNADER - GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING Vegetation och ytlig organisk jord såsom mulljord och torv schaktas bort inom område för byggnad. Grundläggning kan ske genom frostskyddad plattgrundläggning på sediment av silt eller på morän. Dränerande och kapillärbrytande lager på fiberduk under byggnad med terrassytan avbördande mot dränledningar bör utföras samt dräneringslager och dräneringsledningar runt byggnaderna. Dräneringsledningar bör kringfyllas med ett omvänt filter eller dräneringsgrus omsvept med fiberduk för att förhindra igensättning med finjord från omgivande jord. 3 av 5
Om grundläggning utförs på ny fyllning bör denna utgöras av bergkrossmaterial, gruskrossmaterial eller grus (materialtyp 2 enligt AnläggningsAMA 98, tabell CE/1) som packas i lager i enlighet med AnläggningsAMA 98. Dimensionerande grundtrycksvärde för grundplattor i geoteknisk klass 1, kan väljas enligt Boverkets konstruktionsregler, BKR. De siltiga sedimenten är mycket tjälfarliga. Vid dimensionering av byggnader skall förutsättas att förekommande naturligt avlagrade sediment inom området kan hänföras till Tjälfarlighetsklass 4 d.v.s. Mycket tjällyftande jordarter, enligt AnläggningsAMA 98. 3.4 ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR Vid dimensionering av överbyggnad för hårdgjorda ytor, ledningar och övriga markanläggningar skall förutsättas att förekommande naturligt avlagrade sediment inom området kan hänföras till Tjälfarlighetsklass 4 d.v.s. Mycket tjällyftande jordarter, enligt AnläggningsAMA 98. 3.4.1 DAGVATTEN Området avvattnas naturligt mot Orsasjön. Den täta jorden medger inte infiltration av dagvatten. Utjämning av dagvattenflöden och behandling av dagvatten föreslås genomföras med genomsläppligt material i ledningsgravar i kombination med omhändertagande av takvatten inom respektive fastighet. Det rekommenderas att Orsa Kommun lägger ner dräneringsledningar i de ledningsgravar som utförs i omgivande vägar samt anlägger ett överdike i släntens övre del ovanför bostadsområdet för att samla upp ytvatten. 4. Radonmätning Radonmätning har utförts i 2 punkter i området med mätinstrument Marcus 10. Fler punkter har ej kunnat kontrolleras p.g.a. högt grundvatten. Vid mätning i punkterna BH 4 och BH 8 uppmättes radonvärden i jorden varierande mellan 4-11 kbq/m3 vilket gör att marken skall klassas som normalradonmark. Riktvärden vid klassning av mark (starkt generaliserade, för utförligare indelning se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990). Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark. <10 kbq/m3 lågradonmark 10-50 kbq/m3 normalradonmark >50 kbq/m3 högradonmark 4 av 5
Rekommenderat radonskydd för nybyggnad (Statens Planverk rapport 59:1982, se även Byggforskningsrådets rapport G14:1990): Lågradonmark inga Normalradonmark radonskydddande Högradonmark radonsäkert 5. Rekommendationer inför fortsatt planering / projektering I samband med fortsatt projektering av byggnader och anläggningar kan kompletterande sondering och provtagning erfordras som underlag för noggrannare bedömning av grundläggningssätt samt underlag för schaktningsarbeten för ledningar och dimensionering av marköverbyggnader och erosionsskydd. Om djupa schakter planeras bör komplettering utföras för bedömning av schaktförutsättningar m.a.p. grundvatten, flytbenägen jord och risk för berg. 5 av 5