Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent



Relevanta dokument
Stress i olika delar av arbetslivet

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA ÅR

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Hälsa på den osäkra / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

hjältemodig insats eller

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Lättläst sammanfattning

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Nyheter från SLOSH. SLOSH ger ny kunskap om hälsa i arbetslivet. Stort deltagande i studie om sambanden mellan stress och hörselproblem

Forskningsstation Mösseberg

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Tips från forskaren Arbete

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Effekter av skiftarbete

SCB: Sveriges framtida befolkning

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Bra chefer gör företag attraktiva

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hur ska det gå för Christina?

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Samband mellan arbete och hälsa

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Arbetspensionsskolan 2016

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Välfärds- och folkhälsoprogram

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018

Personförsäkring Företag

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

En god hälsa på lika villkor

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Hur ska det gå för Christina?

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Framgångsrik Rehabilitering

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Tips från forskaren Semester

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

2015:1. Jobbhälsobarometern personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega

Ohälsa vad är påverkbart?

Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa?

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

GAF - Golf Administratörernas Förening

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Din tjänstepension i Alecta

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Jobbhälsobarometern Skola

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Tillgänglig arbetsmiljö

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Transkript:

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1

Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd låga födelsetal Arbetskraften blir allt äldre Mindre andel av befolkningen i arbete ungdomar börjar arbeta sent stort antal pensionärer många arbetar inte till ordinarie pensionsålder Allt färre ska försörja allt fler samtidigt som kraven på levnadsstandard och kostsam vård ökar 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 2

När ska vi gå i pension? Tidig pensionering kan minska arbetslösheten tillfällig lösning under lågkonjunktur löser INTE försörjningsobalansen långsiktigt måste en större andel arbeta Tidigare 65 i Sverige, lägre i vissa andra länder Politiker i hela OECD försöker höja pensionsåldern ekonomiska incitament att arbeta längre lagar mot åldersdiskriminering höjd pensionsålder inlägg om kraftig höjning till 70-75 år Många enskilda människor ser fram emot en arbetsfri tid då man är frisk och har gott om pengar 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 3

Är pensionering bra eller skadligt? Människor inte orkar arbeta hur länge som helst Att gå i pension skulle kunna skada hälsan fattigdom mindre problem i välfärdsstater livet förlorar sin mening alienation, ångest och depression? hjärtinfarkt och självmord? arbete är nyttigt, så pensionering måste väl vara skadligt? Å andra sidan kan pensionering vara bra befrielse från stress och farliga arbeten vila och avkoppling tid för meningsfulla och nyttiga aktiviteter 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 4

Marie Jahodas latenta funktioner Undersökte nedläggningen av en fabrik i österrikiska Marienthal på 30-talet Fann att arbete ger mer än bara lön Ett bra arbete ger bland annat: tidsstruktur på dagen delade erfarenheter och regelbundna sociala kontakter utanför familjen mening och mål utöver de individuella social status och identitet aktivitet och kompetensutnyttjande Enbart arbete kan ge dessa fördelar (?) 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 5

Varför det är bra att arbeta: Peter Warrs vitaminer Möjlighet till kontroll Möjlighet använda sin kompetens Externat genererade mål Omväxling Tydlighet i omgivningen Tillgång på pengar Fysisk säkerhet Möjligheter till mellanmänsklig kontakt En värderad social position 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 6

Tidigare forskning Blandade resultat förtidspensionering visar samband med dålig hälsa ofrivillig pensionering negativt enligt vissa studier ålderspension motsägelsefulla resultat Stora metodologiska problem svårt skilja effekt av pensionering från effekt av åldrande ju högre ålder desto fler hälsoproblem kraftiga selektionseffekter många tvingas gå i pension när hälsan försämras de friskaste med de bästa arbetena fortsätter ofta arbeta 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 7

GAZEL-kohorten Anställda i det franska gas- och elbolaget Många anställda i olika yrken goda möjligheter att avancera inom företaget bra sociala förmåner de flesta arbetar kvar till pension Företagshälsovården har detaljerade data om yrke och arbetshistorik sjukskrivningar, olyckor, handikapp, död m.m. pålitlig information om pensionering 1989 påbörjades en kohortstudie med 20.625 frivilliga Årliga uppföljningar med frågeformulär arbete, arbetsmiljö, livsstil och hälsa 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 8

Antal deltagare i GAZEL som pensionerades olika år 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 18,884 (92%) pensionerade år 2007. Av dem valdes alla 14.714 deltagare med >1 frågeformulär besvarade före och efter pensioneringen ut

Metod 1 De flesta går i pension runt 55 (!) Årliga mätningar inom ett 15-årsfönster kring det år då deltagarna gick i pension från år -7 till år +7 Självskattad hälsa en 8-gradig skala som vi delade in i bra respektive mindre bra totalt 174.765 självskattningar Statistisk modellering av utvecklingslinjer Generalized Estimating Equations (GEE) klarar att hantera bortfall 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 10

Förekomst av dålig (suboptimal) självskattad hälsa Källa: Westerlund, Kivimäki m.fl., The Lancet, 2009;374(9705):1889-1896.

Två scenarier: Idealiskt arbete (blått) och dåligt arbete (rött) Källa: Westerlund, Kivimäki m.fl., The Lancet, 2009;374(9705):1889-1896.

Hur stort är problemet? Förekomsten av dålig självskattad hälsa minskar med 5 procentenheter vid pensionering 1 av 4 som upplever sin hälsa som dålig medan de arbetar gör det inte längre efter pensioneringen 21 % förbättrar sin upplevda hälsa när de går i pension Nya studier ger vidare besked 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 13

Metod 2 Sömn och fysiska sjukdomar deltagarna kryssar i om de har sömnproblem diabetes hjärt-kärlsjukdom stroke Fysisk och mental trötthet två 8-gradiga skalor från inte alls till mycket trött Depression (CES-D) 20 frågor som adderas depressiva symptom cut-off som ska motsvara klinisk depression 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 14

Förekomst av sömnproblem 30 25 Prevalence (95% CI) 20 15 10 5 0-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 Year in relation to retirement Källa: Vahtera, Westerlund m.fl., Sleep, 2009;32(11):1459-1466.

Två scenarier: hög respektive låg risk Low risk profile High risk profile 45 40 35 Prevalence (95% CI) 30 25 20 15 10 5 0-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 Year in relation to retirement Källa: Vahtera, Westerlund m.fl., Sleep, 2009;32(11):1459-1466.

Kroniska sjukdomar (vänster) Trötthet & depression (höger) 30 Panel A 30 Panel B 25 Respiratory disease Diabetes 25 Mental fatigue Depression CES-D Cardiovascular disease and stroke Physical fatigue 20 20 15 15 10 10 5 5 0 0-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 Källa: Westerlund, Vahtera, m.fl., Manuskript får ej kopieras!

Psykisk och fysisk trötthet före (rött) och efter (grönt) pensioneringen Källa: Westerlund, Vahtera, m.fl., Manuskript får ej kopieras!

Är arbete en börda för äldre? För många äldre innebär arbete trötthet och kanske dålig självupplevd hälsa gäller både män och kvinnor, i olika yrken och socialklasser men inte nödvändigtvis fysisk sjukdom läget förbättras vid pensionering De flesta kan se fram emot bra hälsa efter pensioneringen Vad motiverar då människor att arbeta längre? 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 19

Hur kan pensionering vara bra? Slipper dålig arbetsmiljö Tid för hälsosamma och trevliga aktiviteter nöjen sunda vanor Bättre återhämtning Minskad upplevelse av ohälsa? 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 20

Gäller detta även Sverige? Resultaten kommer från Frankrike tidig pensionering bördan att arbeta borde vara ännu större efter 55 relativt bra arbetsmiljö på EDF-GDF relativt likt Sverige borde vara värre i många andra länder god social och ekonomisk trygghet återigen relativt likt Sverige förklarar att resultaten i USA är annorlunda Svenska studier tyder också på förbättringar baserade på upprepade tvärsnitt i ULF Även i England har vi visat liknande effekter 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 21

Källa: Jokela, Ferrie, m.fl., Epidemiology, Epub ahead of print, 2010 Mar 9.

Men sjukpension är väl dåligt? De förtidspensionerade har mycket sämre hälsa och dör tidigare än andra Beror det på att pensionering är dåligt eller på att man pensioneras när man mår dåligt Motsägelsefulla resultat några studier visar överdödlighet även efter kontroll för tidigare sjuklighet bättre metodologi ger mindre effekter sannolikt enbart en selektionseffekt Arbetslöshet är något annat än pension ofrivillig skamfylld 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 23

Slutsatser Många förmågor avtar med åldern t.ex. mental snabbhet och fysisk styrka hur snabbt är mycket individuellt många har full arbetsförmåga fram till 65 andra förmågor förbättras långt upp i åldern omdöme, psykisk stabilitet, social förmåga Arbetslivet kan behöva bli mer flexibelt för äldre minska påfrestningar ta vara på styrkor individanpassning arbetstid arbetsuppgifter Upplevelsen av hälsa viktig för både arbete & livskvalitet 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 24

Presentationen i sin helhet finns på www.stressforskning.su.se under ingången Genvägar

2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 26