Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delårsrapport 2013-01 -- 2013-06 Deltagit i Processdagen 2013-05-31: Anna Ivarsson, Anna S Holmgren, Alf Uttermalm LFC Västerås, Bo Simonsson Kompetenscentrum för hälsa, Mariana Giuricici Arbetsförmedlingen, Ann-Kristin Ekman samordnare samordningsförbundet Västerås, Carina Ströberg arbetsförmedlare - Vägen in, Camilla Holm arbetsledare från Skogstyrelsen Vägen in, Sofie Bjurling LFC Västerås, Patrik Karlsson Skogsstyrelsen, Lena Hedenbo samtalsterapeut Vägen in och Catrin Nilsson projektledare Vägen in. Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering(upplevelsebaserad). Projektet vänder sig till deltagare som är i åldrarna 16 64 år och har offentlig försörjning. Deltagarna ska ha en medicinsk problematik utifrån psykiatri eller smärta samt behov av att stärka den egna självbilden för att komma igång med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vägen in har varit igång sedan hösten år 2010. Vägen in genomförs med två parallellspår som finansieras av Samordningsförbunden Västerås och Västra Mälardalen. Projektägare är LFC Västerås, Försäkringskassan. Deltagarna kommer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västerås stads försörjningsstöd. Insatsen är 8 veckor gruppaktivitet i skoglig miljö där kognitiva gruppsamtal ingår samt en kartläggning tillsammans med arbetsförmedlare, som senare håller i den arbetsplatsförlagda praktiken under ytterligare 8 veckor. Efter Vägen in när en aktivitetsgrad bedöms finnas på minst 10 timmar per vecka fortsätter den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inom den ordinarie samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Förstärkt samarbete). Projektet Vägen in startade egentligen första gången år 2006. Försäkringskassan köpte då aktiviteten Grön Rehab av Skogsstyrelsen, vilken bestod av 10-veckors kognitiv-, fysisk- och socialrehabilitering i grön miljö. Februari år 2008 startade ett utökat Vägen in som bestod av 7 veckor Grön Rehab och 10 veckor arbetsplats förlagd praktik. Utfallet av projektet var mycket positivt vilket också bestod vid uppföljning efter 1,5 år och 3 år, se bilaga 1. Projekttiden för Vägen in förlängdes under år 2013 för att under året finna en lösning för verksamheten att kunna fortsätta. 1

Innehåll 1.1 För deltagaren - Projektets förutsättningar 3 1.2 För deltagaren Genomförande och process 3 1.3 För deltagaren Resultat och effekter 5 1.4 För personalen Projektets förutsättningar 6 1.5 För personalen - Genomförande och process 7 1.6 För personalen - Resultat och effekter 8 1.7 För organisationen - Projektets förutsättningar 9 1.8 För organisationen - Genomförande och process 10 1.9 För organisation - Resultat och effekter 11 1.10 Bilagor 11 2

1.1 För deltagaren - Projektets förutsättningar Projektet Vägen in har kontinuerligt tagit in deltagare till verksamheten sedan september år 2010. Föregående rapport mätte alla som genomfört Vägen in till och med den 21 december 2012. I denna rapport mäts de deltagare som har startdatum från den 22 oktober 2012 och är avslutade den 14 juni det rör sig om tre gruppstarter. Kriterier som ska vara uppfyllda för att få delta i Vägen in är att deltagaren är i ålder mellan 16 64 år, ha behov av offentlig försörjning. Deltagaren ska kunna ta del av gemensamma aktiviteter (exempelvis gruppsamtal) samt ha en medicinsk problematik med smärta och eller psykiatri (inte för svårt sjuk). Exklusionskriterier En av de stora arbetsuppgifterna i samband med intag är att få in rätt deltagare. Kravet att kunna ta del av gemensamma aktiviteter exkluderar deltagare utan kunskap i det svenska språket. Kravet att kunna ta sig till gemensam uppsamlingsplats (Västerås station) och kunna vistas i skogligmiljö, exkluderar deltagare som är rullstolburna. Deltagarna får inte vara med i aktivitet om de är drogpåverkade eller har hög risk att bli våldsamma. Många av deltagarna lever i ensamhushåll eller under trassliga hemförhållanden. Deltagarna är ofta ensamma, känner sig maktlösa och värdelösa, har låg självkänsla och känner sig stå utanför samhället. Många har skulder inte bara hos Kronofogden utan även privata skulder som är mycket svåra att lösa. Flera har en allvarlig psykiatrisk problematik som inte är utredd men synliggörs under perioden i Vägen in. Många av deltagarna saknar SGI (Sjukpenning grundande inkomst) vilket ofta gör att deltagarna har försörjningsstöd under sjukskrivning. Vanligt bland deltagarna är en mycket begränsad skolgång, ofta bara grundskola eller har inte fullgjort gymnasiet. Generellt har denna grupp en svag förankring på arbetsmarknaden. En vanlig diagnos på de medicinska underlagen är socialfobi. Deltagarna med socialfobi har ändå klarat att delta i grupp och de aktiviteter som genomförs. Många har undvikande beteende, de har hittat andra sätt att bygga sina liv än genom arbete. De hittar sin status någon annanstans. Deltagarna har ofta små sociala nätverk, inga arbetskamrater eller få vänner. De har inte råd att gå ut och ta en fika eller åka buss. Fler har haft ett tidigare missbruk eller fortfarande pågående. 1.2 För deltagaren Genomförande och process Handläggarna från de olika myndigheterna som håller i deltagarnas försörjning informerar om att Vägen in finns och vad det innebär. Det är stor spridning på hur väl insatta handläggarna är och i vilken omfattning de anmäler deltagare till Vägen in. Fortlöpande informations insatser pågår från projektledning och arbetsteamet. Vissa deltagare har hittat till projektet på egen hand flygblad eller via någon kompis som varit med tidigare. Det senare har varit den bästa reklamen. 3

När deltagaren bedöms lämplig av handläggaren skrivs en anmälan och samtycke som skickas till projektledaren. Deltagaren får därefter ett brev hem med inbjudan till informationsmöte torsdagen innan start av perioden i Vägen in. Där ges en bred (men inte djup) information om vad veckorna i Vägen in kommer att innehålla. Deltagaren får även ett brev av arbetsledaren med kontaktuppgifter och vad som sker den första dagen och veckan. Startdagen möter både arbetsledaren och arbetsförmedlaren den nya gruppen. Dagen efter kommer projektledaren med enkäterna som ligger till grund för den naturunderstödda forskningen. Under perioden i gruppen visar det sig snart hur deltagarna kan hålla tider och hur de fungerar i grupp, detta blir senare underlag för hur funktionella de är och hur de skulle kunna fungera i en arbetssituation. Perioden GrönRehab är upplevelsebaserad, deltagarna får röra på sig och inspireras av naturen. Dessutom får de gruppsamtal som vilar på en kognitiv grund. Samtal med arbetsförmedlaren är en del i GrönRehab där arbetsförmedlaren möter upp på plats i naturen men också bokade besök på Arbetsförmedlingen. Deltagarna vistas i torpet, får frukost. Dock inte från start, då fick de enbart kaffe eller te. Deltagarna hade så olika ekonomiska förutsättningar att det blev det en stor skillnad mellan dem, vissa hade ingen frukost med sig. Beslut fattades att frukosten ingår i projektet. Frukosten är en aktivitet i sig med syfte att skapa en upplevelse en gemenskap. Viktig också utifrån socialträning. Många utflykter under GrönRehab bidrar till att deltagarna känner delaktighet. Många av aktiviteterna är schemalagda, men det finns flera luckor där deltagarna själva får komma med önskemål var de vill åka och uppleva. Det finns en buss till förfogande under GrönRehabs åtta veckor. Utflykterna ska öppna upp sinnet och inspirera. Deltagarna deltar i aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar, de kan inte välja bort gruppsamtalen. Alla ska närvara, det är metoden. Aktiviteterna kan skilja sig lite mellan grupperna beroende på hur fysiskt pigg gruppen är. Årstiden är egentligen det som påverkar mest eftersom gruppen är ute till stor del. Under praktiken som startar vecka nio händer det mycket, då försvinner grupptryggheten och deltagarna går till sina individuellt valda platser. Praktiken sker utifrån individens egna förutsättningar, gruppen viktig i processen framtill praktikstart. Arbetsförmedlaren letar praktikplats, när deltagarna får reda på att de inte behöver hitta platserna själva blir de lättade. Starten föregås alltid av ett studiebesök tillsammans med arbetsförmedlaren. Ibland träningsåker deltagaren och arbetsförmedlaren sträckan för att minimera ångesten inför starten. Arbetsförmedlaren följer alltid upp minst två gånger på praktikplatsen fler om det behövs. Vissa deltagare får extra stöd av arbetspsykolog och stöd av Arbetsförmedlingens specialister. Vissa grupper har haft ett behov att fortsätta att träffas efter Vägen in och då har de fått hjälp av Självhjälpsgrupperna. Vid fem tillfällen under GrönRehab träffar grupperna parallellgruppen i Västra Mälardalen. 4

1.3 För deltagaren - Resultat och effekter Deltagarna har många praktiska och myndighetsfrågor som personalen försöker besvara eller ta reda på svaren. Deltagarna är ofta tacksamma att få vara med i projektet, de vill att något ska hända. Slippa att bara gå hemma. De vill vara med i något och bryta isoleringen, känna att de är delaktiga i samhället och få en tillhörighet. Deltagare som initialt känt sig tvingade av sin handläggare att delta i Vägen in har ofta ändrat sig allt efter vad tiden gått. De som inte alls varit motiverade har avbrutit. Utflykterna som deltagarna får uppleva är något att berätta om för vännerna. Meningen är att deltagarna ska få uppleva något nytt och meningsfullt som de kanske inte haft på mycket länge. Samtalen med arbetsförmedlaren som möter upp ute i naturen är något helt nytt vilket avdramatiserar myndighetspersonen och öppnar lättare för nästa steg. Starten på dagen är resan med bussen till torpet och senare frukosten, men alla dagar börjar inte i torpet. Ibland bär det av direkt till utflykt och då följer frukosten med dit. Deltagarna får vid flera tillfällen ta del kunskaperna hos konsultenterna på Skogsstyrelsens med bland annat föreläsningar om naturskydd, viltvård med mera. Många av deltagarna har aldrig varit i den världen. Vid fem tillfällen under GrönRehab träffar gruppen parallellgruppen i Västra Mälardalen. Dessa träffar stärker Vi-känslan och gruppgemenskapen. Många gånger hör arbetsledaren att gruppen utrycker att de är i den bästa gruppen och har en bättre arbetsledare än den andra gruppen. Gruppen känner oro om en deltagare inte kommer eller hör av sig. De har fått nya vänner. Detta ger många en morot att komma och få känna sig behövd. Många deltagare är stressade och självcentrerade vid starten, sedan växer nyfikenheten på andra och på sig själv. Under de första två veckorna kan gruppen förändras då reserv tas in om det blir avbrott eller finns lediga platser. Första dagen vecka tre sätts gruppen slutgiltigt och det infinner sig ett lugn. Några deltagare kommer ofta, de utgör själva ryggraden i gruppen. Deltagarna får mycket stöd av varandra, berättar om sina erfarenheter och hjälps åt att finna lösningar. Deltagarna inser att de inte är ensamma i sin situation utan det finns fler som är i samma eller liknande. Att känna det finns fler som jag underlättar skuldkänslan. Vissa frågeställningar är lättare att lyfta och ta till sig om de tas upp i gruppen än att ta det med en myndighetsperson alla sitter i samma båt. Under gruppsamtalen vågar många lyfta frågor som de aldrig gjord vid individuella samtal. Gruppsamtalen handlar om att hitta sig själv, att visa omsorg om sig själv. När deltagaren har kommit ut i praktikdelen ökar ofta osäkerheten, det ska skapas ett nytt socialt sammanhang utifrån uppbrottet från grupptryggheten. Måendet kan då försämras under en period, vilket är övergående eftersom de får en kontinuitet en röd tråd och det skapar trygghet i nästa steg. Diskussioner mellan deltagarna är till viss del sjukdom och behandlingar men ekonomin verkar vara det stora bekymret för de flesta. Ibland måste praktiken skjutas upp för att det inte finns pengar till exempelvis busskort. Deltagarna har överlag blivit betydligt fattigare. Allt handlar egentligen om Maslows behovstrappa, om inte de basala behoven är tillgodosedda. Behovstrappan. Se bilaga 3. 5

De faktiska deltagarna hur ser de ut? Övervägande andel är kvinnor. Av 21 startande var 15 kvinnor (71%) och av 14 som klarade hela Vägen in och gick vidare till Förstärkt samarbete var 10 (71%) kvinnor. De är födda mellan tidigt 50-tal och sent 80-tal, vilket är en bra åldersspridning. Den här rapporten visar resultat för ett begränsat antal deltagare, se bilaga 2 Slutrapport för Vägen in 2010-2012. 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Yrkeskategorier: Arbetsledaren är utbildad pedagog med steg 1 utbildning. Den individuella kompetensen och personliga egenskaper är avgörande för resultatet. Det gäller att se och känna av människan, vara positiv, ödmjuk, trygghetsskapande, ha en förmåga att styra upp situationer, sätta gränser, arbeta relationellt (KRT) samt att stötta deltagaren att hålla sig på banan. Allt detta är bärande i arbetsledarens roll. KBT-terapeuten är utbildad socionom i grunden KBT steg 1. Terapeuten håller gruppsamtal varje vecka. Syftet med samtalen är att deltagarna ska få en chans att upptäcka hur de tänker och öka självinsikten att se vad de kan ändra på. Lyssna och hjälpa gruppen att lära av varandra. Mötena är strukturerade enligt samtalsmodell. Terapeuten deltar ytterligare en dag med gruppen ute i aktivitet som medmänniska, bara vara med och finns tillgänglig för frågor. Arbetsförmedlaren är utbildad beteendevetare. Har också fullständig utbildning som arbetsförmedlare med erfarenhet från arbetslivsinriktad rehabilitering och en inriktning mot lösningsfokuserade samtalsmetoder. Viktigt är att arbetsförmedlaren har förståelse för Arbetsförmedlingens tänk och regelverk. Det är mycket viktigt att ha en radar för att känna in deltagarens ångest och därmed koppla på rätt stöd, för att så väl kunna fånga styrkor som svagheter. Skogskonsulenter är viktiga inspiratörer och öppna nya världar för deltagarna. Konsulenterna vikarierar också vid frånvaro av arbetsledare. Skogkonsulenterna har en könsfördelning med 4 män och en kvinna. Personalen som arbetar i Vägen in består av kvinnor och åldersfördelningen ligger på 41-67 år. Ålder på personalen spelar roll, man måste ha erfarenhet av att arbeta med diagnoser och dessa grupper. En nyexaminerad person skulle inte kunna arbeta i projektet. 6

1.5 För personalen - Genomförande och process Anmälningar till att få delta i Vägen in kommer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och försörjningsstöd Västerås stad. Deltagarna i Vägen in har under hela perioden i Vägen in kvar sin ordinarie handläggare, d v s den handläggaren som skrev anmälan. Impulsen kommer också från Landstinget, där deltagarna får sin vård men det är utbetalande myndighet som anmäler. Information ut till de olika myndigheterna pågår mer eller mindre hela tiden eftersom det är nya intag till grupperna var åttonde vecka. Anmälan ska helst vara projektledaren tillhanda två veckor innan gruppstart. En urvalsgrupp träffas under första delen av veckan för att göra uttagningen till nästa grupp. Representanter från alla ingående myndigheter i Vägen in finns representerade. Projektledaren har innan urvalstillfället kvalitetssäkrat att alla nödvändiga handlingar finns med och vid behov även kontaktat vården. Om fler är åtta kompletta lämpliga anmälningar inkommit rangordnas dessa för att kunna kallas som reserver vid eventuella avbrott. Projektledaren skickar därefter omgående en inbjudan till de deltagare som fått en plats till nästa gruppstart med information om en första träff torsdagen innan start samt lite vad som komma skall. Projektledaren skickar även meddelande till alla handläggare om hur det gått just för deras ärende. Under den tid som Vägen in varit igång ser vi att de handläggare som skickar deltagare till Vägen in gärna gör det igen. För att underlätta för handläggarna har en mapp med information, anmälan och samtycket sammaställts och delas ut när behov och frågor uppstår. Det finns även mycket information om hur anmälan går till via hemsidan hos samordningsförbundet. Informationsmöte för de deltagare som kommer att starta efterföljande vecka syftar till att skapa kontakt och minimera oro inför starten. Personalen presenterar sig och lite kort om vad hela Vägen in kommer att innehålla. Det kommer många frågor om t ex lämpliga kläder, mat och andra praktiska detaljer. Även skriftlig information delas ut vid träffen. Det är sällan alla åtta kommer till informationsträffen och då kontaktas dessa via telefon och brevledes. Arbetsförmedlaren skriver in alla deltagare som inte redan är inskrivna på Arbetsförmedlingen (samtycke först). Deltagarna får schema för aktiviteter två veckor i taget för att de ska kunna leva här och nu. Om de vill får de schema för alla åtta veckorna men hittills har inget efterfrågat detta. Deltagarna påbörjar GrönRehab tisdagen efter informationen. Alla deltagare och arbetsledaren möts vid järnvägsstationen för att åka buss ut till torpet. Ny rutin är att även arbetsförmedlaren är med första dagen. Alla äter en gemensam frukost samtidigt som ytterligare information lämnas om vad som är planerat att hända framöver. Arbetsledaren lämnar även ut lite praktiska saker att ha under tiden i GrönRehab, deltagarna får varsin ryggsäck med termos etc. Det finns lånekläder i bussen i olika storlekar om det är deltagare som inte har eget. Det har förekommit att deltagare kommit i tygskor när det är minus 20 grader. Andra dagen i Vägen in kommer projektledaren med ut i gruppen för att få enkäterna (forskningsunderlag för att påvisa evidens med naturunderstödd rehabilitering) ifyllda. En ny rutin är att arbetsförmedlaren redan vecka 3 i Vägen in bokar in berörda handläggare till gemensamt möte vecka 14 inför fortsatt planering. 7

Detta för att deltagarna ska ha försäkringsskydd under hela processen och att det ska finnas utrymme för handläggarna att medverka på mötet. Mötet är då enbart en prognos hur det ser ut efter alla 16 veckor. Personalen i Vägen in har kontakt med ordinarie handläggare om det uppstår frånvaro mer än en vecka eller annat av vikt. Läkarintyg krävs efter en veckas frånvaro. Personalen som arbetat med deltagarna i Vägen in deltar ofta i avstämningsmöten om avbrott sker eller om de kan förmedla annan värdefull information om deltagaren. Personalen i Vägen in har mycket täta telefonkontakter och gruppträffar. Projektledaren och båda arbetsförmedlarna (Västerås och Västra Mälardalen) träffas en gång i veckan. Arbetsplats träffar genomförs var sjätte vecka, där minnesanteckningar skrivs av projektledaren. Nätverksmöte den 20 mars 2013 i Köping med representanter från Familjecenter i Västerås, Kungsörs och Köpings socialtjänst. Diskussion fördes och personalen i Vägen in fick en del matnyttigt som kan komma till användning när det uppstår svåra situationer runt deltagare. Den 5 mars hade projektet en Spridningskonferens med ca 80 deltagare. Utvärdering: Vägen in har nu gjort sin första 9-fältare. Alla deltagare registreras i SUS med samtycke. Deltagarna fyller i enkäter till forskningsunderlag för att påvisa evidens med naturunderstödd rehabilitering. Dessa enkäter är EQ5D, PGWB, KES och HAD. HAD mäter ångest och depression. HAD-poängen räknar projektledaren ihop och om summan överstiger 15 kontrolleras alltid om adekvat behandling finns. Om detta inte framgår rådgör projektledaren med specialistläkare på Försäkringskassan. Deltagarna fyller även i en aktuell medicinlista vid informationsträffen. Arbetsförmedlaren upprättar en slutdokumentation efter Vägen in är avslutad. Den första delen i slutdokumentationen tillsammans med arbetsledaren och terapeuten. Dokumentationen skickas till deltagaren, ordinarie handläggare och till projektledaren. 1.6 För personalen - Resultat och effekter Förhållningssättet hos personalen har en stor betydelse för resultatet. Täta träffar och telefonmöten gör att arbetsmiljön och relationerna förblir bra. Vilket i sin tur gör att personalen aldrig känner att de är ensamma med ett bekymmer. Personalen kommer frånolika organisationer vilket ger en ökad organisationskunskap och smidigare kontaktvägar. Ingen kompetensutveckling i form av utbildning har genomförts under år 2013. Nätverksmötet med Familjecentrum gav personalen en vidgad vy över vilken hjälp som finns att tillgå när det uppkommer besvärliga situationer runt deltagarna. 8

Reflektion: Arbetssättet i Förstärkt samarbete innebär för Försäkringskassans personal, att alla som anmäler till Vägen in också får fortsätta handläggningen efter Vägen in. Vilket leder till att de också får följa det slutgiltiga resultatet. Denna effekt ger respekt för varandras arbete och uppdrag. Personalen har vid flera tillfällen kunnat konstatera att det gäller att hålla i! när deltagare vill glida undan. Många och täta kontakter med alla parter som arbetar runt deltagaren. Arbetssättet Vägen in har gett ökad insikt hur man med samarbete kommer längre i rehabiliteringen och att den förhoppningsvis också blir hållbar. 1.7 För organisationen - Projektets förutsättningar De olika arbetsgrupperna i Vägen in består av personalgruppen, urvalsgrupp och den gemensamma styrgruppen. Personalgruppen består av Camilla Holm arbetsledare Skogsstyrelsen, Carina Ströberg arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen och Lena Hedenbo kognitiv terapeut projektanställd av Försäkringskassan. Urvalsgruppen består av Camilla Holm Skogsstyrelsen, Carina Ströberg Arbetsförmedlingen, Lena Hedenbo Praktikertjänst, Emma Pettersson Västerås stad och Catrin Nilsson Försäkringskassan. Styrgruppen (gemensam för Västerås och Västra Mälardalen) består av Ann-Kristin Ekman samordnare Samordningsförbundet Västerås, adjungerad, Linda Anderfjäll samordnare Samordningsförbundet Västra Mälardalen, adjungerad, Karin Olovson Arbetsförmedlingen Västra Mälardalen, Mariana Giuricici Arbetsförmedlingen Västerås, Susanne Falk Landstinget Västmanland, Päivi Viisteensaari Västerås stad, Alf Uttermalm Försäkringskassan, Kent Norstedt Skogsstyrelsen och Catrin Nilsson Försäkringskassan (projektledare). Personalgruppen har arbetsplatsträffar var sjätte vecka, och teamet varje vecka. Projektledaren har möte med arbetsförmedlarna varje vecka. Mellan dessa möten sker telefonkontakter och akut möten om behov uppstår. Urvalsgruppen träffas var åttonde vecka inför varje nytt intag till Vägen in. Styrgruppen har möte två gånger per termin med representanter från alla remitterande myndigheter och arbetande personal. 9

Vägen in finansieras av samordningsförbundet Västerås. Budgeten för år 2013 INSATSER Vägen in -forsättning 2013 Insatstid Beslutade medel totalt Budgeterad insatskostnad 2013 Utbetalade medel/inkomna rekvisitioner totalt* Förbrukning % mot projektbudget Förväntade utbetalade medel totalt* per juni 2013 Avtalad rekvisitions plan Differens mot budget totalt (ej utbetalda 2013-01-01-2013-12-31 2 536 000 2 536 000 1 112 414 44% 1 268 000 Kvartal 155 586 Projektet håller sig inom befintlig kostnadsram. 1.8 För organisationen - Genomförande och process Då Vägen in varit verksam under cirka 3 år så har processen slipats och fungerar idag bra. Vägen in hade även en pilot år 2008 som formade aktuell metod som Vägen in idag arbetar efter. Det finns stora fördelar att arbetsförmedlaren sitter i lokaler med andra arbetsförmedlare vilket också gäller för projektledaren som har förankring hos Försäkringskassan. Goda kommunikationer med Västerås stad via personal som sitter i urvalsgruppen underlättar kontakter till försörjningsstöd. Tidsplanen med åtta veckor GrönRehab och åtta veckor praktik fungerar bra. Praktikdelen skulle ibland behöva vara något längre men går inte logistiskt ihop. Kan förlängas men då arbetar arbetsförmedlaren med för många deltagare. Torpet är en optimal lokal att bedriva grönrehabilitering i. Informationsträffarna har hittills hållit i ändamålsenliga lokaler hos Arbetsförmedlingen, förändring på gång. Förändring inom projektet: Rutinen för överlämnandet efter Vägen in, se beskrivning i helhet på sidan 7 sista meningen med fortsättning sidan 8. Reflektion: Försäkringskassans personal anmäler många sjukskrivna till GK (gemensam kartläggning). Den gemensamma kartläggningen består av ett eller flera möten tillsammans med en handläggare från Försäkringskassan och en arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen. Vid behov kan också läkare, arbetsgivare och andra personer vara med. Tillsammans med deltagaren lyfts frågor som är viktiga för att kunna avgöra vilket stöd deltagaren behöver för att komma vidare i sin rehabilitering och ut i arbete. Vägen in har syftet att komma vidare till det Försärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men med Vägen in har deltagaren en längre förberedelseperiod. Många som kommer till GK är enligt arbetsförmedlare väldigt sjuka så varför kommer de inte till Vägen in först? Kan de inte vara i skogen? Eller kan de vara så att det är värt att prova. Urvalsgruppen har representanter från alla involverade myndigheter, kompetensen i gruppen är ett bra forum att se på ärenden ur flera synvinklar. Samtycke finns från deltagaren så att diskussion kan ske utan deras medverkan i mötet. Medlemmarna i urvalsgruppen är också en bra kontaktväg in på respektive myndighet. Styrgruppens möten är ett bra forum att ta frågeställningar vidare till respektive organisation. Frågor av mindre karaktär beslutas omgående. 10

Styrgruppen möts två gånger per termin. 1.9 För organisation - Resultat och effekter I denna rapport mäts de deltagare som har startdatum från den 22 oktober 2012 och är avslutade den 14 juni det rör sig om tre gruppstarter. Övervägande andel är kvinnor. Av 21 startande var 15 kvinnor (71%) och av 14 som klarade hela Vägen in och gick vidare till Förstärkt samarbete var 10 (71%) kvinnor. Arbetande personal i Vägen in har arbetat länge och har även varit på flera av inblandande myndigheter vilket underlättar processen. Fördel är också att personalen arbetar heltid, förutom terapeuten som har 25 % tjänst. Intentionen med att Vägen in fick förlängt under år 2013 var att arbeta fram en modell som går att fortsätta driva i ordinarie verksamhet. I dagsläget pågår arbete med att skriva fram en pilotmodell för samordningsteam. Innehållet är att arbeta fram en modell där Vägen in och Gröna arenor arbetar tillsammans med ytterligare en gren, Flätan. Flätan ska vända sig till unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Planen innefattar att bygga en modell med en koordinator som sammanväver befintliga verksamheter. Där behoven ska styra vilken verksamhet deltagaren har bäst nytta av. Flödet måste optimeras för att fylla platserna och att rätt deltagare får dem. 1.10 Bilagor: 1) Treårsuppföljning Vägen in (pilot) 2) Slutrapport Vägen in 2010-2012 3) Maslows behovstrappa 4) Bild över hur många kontakter en person med diffus problematik kan ha samtidigt. Ingrid Strandman Projektägare Områdeschef LFC Västerås Catrin Nilsson Projektledare Vägen in 11