Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Transkript

1 Samordningsförbundet Västra Mälardalen Samordnare Datum Lars Silvervret Minnesanteckningar, Styrgrupp Kvinnocoacher , Ullvi-Tuna Vårdcentral (ungdomsmottagningen), Köping Närvarande: Susanne Falk, Projektledare projektet Kvinnocoacher Jan Hultberg, Arbetsförmedlingen Susanne Norlin, Försäkringskassan Ann-Sophie Hansson, Landstinget Västmanland Lars Silvervret, Samordningsförbundet Västra Mälardalen Magnus Henning, Landstinget Västmanland (ersättare för Tuula Wallsten) Irene Ekmark, Koordinator i Kvinnocoachprojektet Frånvarande: Tuula Wallsten, LT (anmält förhinder, Magnus Henning ersättare) Marita Sivén, Köpings kommun 1. Inledning Susanne F hälsade välkommen till första styrgruppsmötet i projektet Kvinnocoacher. En kort presentationsrunda hölls. 2. Erfarenheter från Kvinnocoachprojektet i FNS (Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg) Ann-Sophie Hansson berättade att arbetet med slutrapporten för projektet i FNS-området är i slutfasen. Projektet har i allt väsentligt nått sina mål, och lite till. Totalt fanns det utrymme för 80 kvinnor i projektet. 66 personer skrevs efter inledande samtal in. Av dessa fullföljde 48 st projektet. De 14 personerna som inte blev aktuella att skriva in ( drop-outs ), var i samtliga fall så sjuka/dåliga, att det inte var meningsfullt för dessa att gå in i projektet. Genomsnittlig sjukskrivningstid för samtliga aktuella personer till projektet uppgick till cirka 6 år. Snittåldern bland deltagarna var 45 år. Hela 73 % (av de 48 som fullföljde) har efter fullföljt projekt gått mot arbete eller studier, en glädjande hög andel med tanke på kvinnornas bakgrund och sjukhistorik. Metoden med personlig coachning har varit en stor framgångsfaktor för det lyckade resultatet. 3. Kvinnocoachprojektet i KAK Susanne F informerade med stöd av ett framtaget bildspel styrgruppen om projektet i KAK.

2 Projektets syfte: att kunskapsläget om villkoren och möjligheterna för sjukskrivna kvinnor i Västra Mälardalen att återkomma i arbete kan förbättras att som metod använda särskilda kvinnocoacher i syfte att nå målet - återgång i arbete att projektet kan bidra till att utveckla en samverkansmodell kring deltagarnas handlingsplan för arbetsåtergång Projektets mål: att minst 90 % av deltagarna ska ha genomgått coachprogrammet med en handlingsplan för återgång i arbetslivet att minst 50 % av dessa ska ha påbörjat arbetslivsinriktade insatser, alternativt ha påbörjat arbete/utbildning att projektet ska generera kunskaper om kvinnors särskilda livsvillkor ur ett jämställdhetsperspektiv Inklusionkriterier: individerna ska vara i åldersgruppen år, främst med fokus på de unga kvinnorna personerna ska vara i behov av samordnade insatser får inte ha allvarlig psykiskt sjukdom ska förstå svenska språket ska vara inskrivna i max 6 månader hos coacherna Utformningen av det individuella stödet de inskrivna får, ska vara präglat av flexibilitet, kontinuitet, aktivitet och helhetssyn. En av målsättningarna med stödet är att skapa självhjälpsstrategier hos individerna, att avlasta skuld och upprätta personliga mål. Arbetssättet ska vara präglat av ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Själva genomförandet sker i små steg, utifrån individens unika situation och förutsättningar med fokus på livspusslet. Coachningen avslutas med en individuell plan mot framtida arbetsåtergång, alternativt fortsatt rehabilitering. Coachningen omfattar: personliga möten samtal telefonkontakter mailkontakter En återkoppling med en handlingsplan sker till de handläggare som remitterat ärenden till projektet. Susanne redovisade också lite statistik från en undersökning gällande Västmanlänningarnas hälsa. Andelen med psykiskt nedsatt välbefinnande är hög, framför allt i de yngre åldersgrupperna. Riskfaktorer för att hamna i nedsatt välbefinnande är många, men det finns som motvikt till detta lika många skyddsfaktorer, vilket framgår av bilderna inklippta som bilagor till dessa anteckningar.

3 Avslutningsvis visade Susanne en OH-bild gällande försörjningsmåttet. Lasse S kompletterade med lite bakgrund kring, och information om vad siffrorna i försörjningsmåttet står för (se vidare punkten 5 - Övrigt i minnesanteckningarna) 4. Lägesrapport från screeningen Irene E gav en lägesrapport från screeningen som är på väg att avslutas. Två screeningssamtal återstår att göra denna vecka (v 13). 31 deltagare har remitterats till projektet från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt följande fördelning: Kommuner/ Köping Arboga Kungsör Totalt remiss från Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Totalt Antalet drop-outs uppgår idag till 4 st. Anledningarna har varit alltför stora mentala hinder, psykisk sjukdom, ovilja till coachning, brist på stöttning i det egna nätverket, oklarheter och i något fall svårt att komma ifrån till screeningsmötet. Rutinerna och informationen i projektet har så här långt fungerat bra. Kontaktpersonerna har visat stor delaktighet. Deltagarna har som regel varit positiva. Det som händer nu är att de återstående två screeningssamtalen ska göras. Efter detta fördelas deltagarna till respektive coach. Lokalfrågorna (där verksamheterna inom respektive kommun ska bedrivas) är lösta. Projektets fortsatta planering sker enligt tidigare upplagd tidsplan. Uppföljning av projektet kommer att ske vid kommande projekt- och styrgruppsmöten. Överlämningsmöten till den handläggare som remitterade in personen, är planerade till vecka 43. Ett överlämningsmöte kan naturligtvis ske tidigare, om aktuell person är klar i projektet på kortare tid än sex månader. Ett möte med dr P-O Alm, för stöd (medicinsk rådgivning), är planerat att ske inom de närmaste veckorna. Projektledaren Susanne Falk och Ann-Sophie Hansson (LT) är de som träffar dr Alm. Möten inför kommande del- och slutrapport för projektet är planerade. 5. Övriga frågor Lasse S informerade allmänt om försörjningsmåttet, samt redovisade de senaste siffrorna för kvartal , jämfört mot kvartal (uppgifterna finns redovisade som bilaga sist i dessa anteckningar). Bland mycket intressant i sifferväg noterades att KAK-området har minskat sitt försörjningsmått i större omfattning än länet. Köping har länets största minskning. Arboga som minskat minst inom regionen, håller i stort samma minskningstakt som Västmanlands län.

4 A-kasseersättningen är den del i försörjningsmåttet som står för merparten av minskningen. Detta gäller samtliga kommuner i KAK. Utbetalningarna av sjukpenning och försörjningsstöd visar i stort sett oförändrade siffror. Intressant eftersom Försäkringskassans hårdare sjukskrivningsregler förutspåddes innebära stora minskningar i utbetald sjukpenning. Dessa minskningar i sin tur skulle kunna innebära ökade kostnader i försörjningsstöd för kommunerna. Inget av detta har dock inträffat under Kommande möten Nästa styrgruppsmöte: (tisdag) , Ullvi-Tuna Vårdcentral (ungdomsmottagningen), Köping Övriga planerade styrgruppsmöten under 2011: (tisdag) , lokal se ovan (tisdag) , lokal se ovan Övriga planerade sammankomster maj augusti 2011: (tisdag) , Projektgruppsmöte coacher och projektledning, Västerås (onsdag) , Projektgruppsmöte coacher och projektledning, Västerås (torsdag) , Processdag inför delrapport, Västerås 7. Avslut Susanne F kunde prick på slaget 15.00, tacka deltagarna för dagens möte, och förklara mötet avslutat. Vid minnesanteckningarna Lasse Silvervret

5 Bilagor till minnesanteckningarna: BERÄKNING AV FÖRSÖRJNINGSMÅTTET 2010 Kungsör Köping Arboga SVM LÄNET Befolkning Kvartal Sjukpenning per dag 10,1 8,4 8,2 8,6 8,1 Sjuk och aktivitetsersättning per dag 31,2 29,3 26,4 28,8 27,6 Aktivitetsstöd per dag 10,2 11,4 12,3 11,5 8,8 A-kassa per dag 15,1 18,3 14,1 16,6 11,7 Socialbidrag (inkl. flyktingers.) per dag 3,6 9,5 6,1 7,5 7,2 Summa ersättning FÖRSÖRJNINGSMÅTTET Socialbidraget exkl. flyktingersättning Flyktingerättning per dag 0,7 2,3 0,7 1,5 1,5 Kvartal Sjukpenning per dag 10,3 9,8 9,2 9,7 8,7 Sjuk och aktivitetsersättning per dag 28,4 26,5 23,3 25,9 24,6 Aktivitetsstöd per dag 8,8 10,8 11,8 10,7 9,6 A-kassa per dag 7,3 7,6 9,4 8,1 7,0 Socialbidrag (inkl. flyktingers.) per dag 3,6 9,2 6,2 7,4 7,1 Summa ersättning FÖRSÖRJNINGSMÅTTET Socialbidraget exkl. flyktingersättning Flyktingerättning per dag 0,6 2,2 0,9 1,6 1,5 Skillnad i pengar Skillnad i % -16,8-17,0-10,7-15,3-10,3 Skillnad försörjningsmåttet

6 Kompetenscenter för hälsa Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i Västmanland % Kvinnor Män Totalt Kvinnocoachprojektet! Kompetenscenter för hälsa Övergrepp våld Riskfaktorer Marginalisering fattigdom hemlöshet Mobbning Arbetslöshet alt. risk för INRE RISKFAKTORER -biologiska faktorer -självkänslan sårbarhet -känsla av hjälplöshet -dåliga relationer -sexuella problem -isolering -känsla av utanförskap Psykisk ohälsa i familjen Skadlig livsmiljö Droger Skilsmässa förlust Kvinnocoachprojektet!

7 Att bli hörd och ha påverkansmöjligheter Stöd av arbetsplats och skola Socialt stöd, vänner Skyddsfaktorer INRE SKYDDSFAKTORER -god fysisk hälsa & arv -positiva tidiga relationer -god självkänsla -känsla av acceptans -problemlösningsförmåga -hantera konflikter -förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer Arbete eller annan sysselsättning Rätt till ett hem Utbildningsmöjligheter Trygg livsmiljö Kompetenscenter för hälsa Kvinnocoachprojektet!