Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet avtagande merutbyte vid ökad proteintilldelning Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Foderförsörjningen av djuren måste kunna ske inom landet. Fodermedlen ska vara biprodukter eller foder som inte direkt kan utnyttjas för human konsumtion. De djurslag som kan tillgodogöra sig vall och betesmarker måste prioriteras. Animalieproduktionen bör anpassas till växtodlingen inom landet. Slutet på 70-talet! 1
80-talet! WWF 2002 SNF 2009 Swedwatch 2010 2
Sojamjöl är ett kanonfoder Sojamjöl är ett proteinfoder som har använts till våra husdjur under lång tid. Anledningen till att just sojan används är att den har ett högt näringsvärde för alla djurslag och att den därför också har varit prismässigt mycket konkurrenskraftig jämfört med andra proteinkällor som raps, ärtor och bönor. Odlingen av dessa alternativa proteingrödor i Sverige har under lång tid varit mycket begränsad. (SLU) Sojamjöl är världens bästa proteinfoder men. Konsument-logiken Sojaodlingen förstör Amazonas mjölkkor äter sojamjöl mjölkkorna förstör regnskogen mjölkkorna är klimatbovar (inte nog med att de rapar metan!) För att inte tala om palmkärnkaka! 3
Utfodrarekonomi Vid foderstatsoptimering Alltid lättare med tillgång till många fodermedel Bortvalda är köttmjöl, fiskmjöl, jordnötskaka, bomullsfrökaka Rätt priser på fodermedlen Vad är priset på vallfoder? Marginalutbytet Mer protein ger högre avkastning (max 23% rphalt) Lönar det sig? Makroekonomi Svensk animalieproduktion importerar foder för 2 3 miljarder kronor per år (soja, raps och palmkärnkaka) Jämförelse: Kostnaden för all handelsgödsel är 2,3 miljarder kronor (2008) Vi (mjölksektorn) köper sojamjöl för minst 700 miljoner kronor per år Nötkreatur > 300 miljoner kronor Svin 100 miljoner kronor Fjäderfä 300 miljoner kronor Inom mjölkproduktionen, närmare 1000 kronor per ko och år 4
Alternativen Åkerböna Ärtor Lupiner Rapsprodukter Agrodrank Vad kan SLU göra? Mer av det vi redan gör (Umeå, Ultuna, Skara, Alnarp)! Öka kunskapen om närodlat foder och användningen djurslagsvis Vallen! Ny fodervärdering mjölkkor grisar - får Raps till mjölkkor/ungdjur/kalvar Högmjölkarna Lära oss mer om aminosyrornas betydelse Produktkvalite GMO? Processing av djurfoder på industri- och gårdsnivå Ekologisk forskning går före 5
Samarbeta ännu mer! Pågående initiativ Fodrets kretslopp (komma åt spillet, ts, N, P, C) Legumes network Baljväxter i Sverige Ökad satsning på systemanalys Om vi gör så hur påverkas det? Ökad samverkan med myndigheter och näring Mindre snack mer verkstad Men varför använder vi inte mer av de alternativ som finns till sojan? PRISFRÅGA! Baljväxter - tillgång Rapsprodukter tillgång och pris Potatisprotein dyrt! Majsglutenmjöl dyrt! Musselmjöl - tillgång Solrosor och hampa - kanske Drank politik etanol eller ej Soja från italien eller östeuropa kanske på sikt Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård 6
Sammanfattning (Margareta Emanuelsson i våras) Nötkreaturen klarar sig bra utan sojan (småkalvar?) Värphöns, slaktkyckling, slaktsvin och suggor klarar sig bra om renframställda aminosyror får användas Problemet är att tillgången på vissa råvaror är mycket begränsad Ett scenarie helt utan soja skulle innebära en fördyring av animalieproduktionen Är marknaden beredd att betala? STIMULERA ODLINGEN AV PROTEINGRÖDOR I SE Det framtida jordbruket ny rapport av Karl-Ivar Kumm (Margareta i våras) Det svenska jordbrukets akilleshäl är enligt utvärderingen dålig ekonomisk hållbarhet snarare än bristande miljömässig hållbarhet. Inhemska, miljövänliga produktionsmetoder är inte till så stor nytta om produkterna konkurreras ut av mindre miljövänliga importvaror. 7