Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör

Transkript

1 Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör Fjäderfä

2 Kraftsamling på nya Lövsta vid första LEARN-dagen Nu ska forskning och näring jobba tillsammans SLU:s nya forskningsanläggning på Lövsta utanför Uppsala står nu klar och den 28 november 2011 var det samling till den första LEARN-dagen. LEARN är ett nätverk för utbyte av information och identifiering av forskningsområden där SLU (och andra universitet) tillsammans med näringsliv och myndigheter samverkar. Värd för LEARN-dagen, som samlade 120 deltagare, var SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap och Fjäderfä rapporterar här från dagen. Jag är jätteglad att så många har mött upp till denna dag. Vi vill kunna bedriva forskning för framtida beslutsfattande och utmaningarna är många. Det behövs ett nytänkande för att skapa konkurrenskraft för näringen, svenskt lantbruk, och så även för SLU. Det sa Kerstin Svennersten Sjaunja, dekanus på fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Hon talade om kunskapstriangelns tre delar: forskning, utbildning och innovation. Unik anläggning för forskning Tyvärr har staten nyligen minskat sina anslag till forskningen, till exempel till Stiftelsen svensk lantbruksforskning och Kerstin Svennersten Sjaunja talade om behovet av att hitta nya vägar för att få fram pengar till tillämpad forskning. Vi har i dag en helt unik forskningsanläggning som SLU har byggt och utrustat. Nu kan vi tillsammans fylla denna anläggning med ett bra inne- Kerstin Svennersten Sjaunja, dekanus på fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap: Det behövs ett nytänkande för att skapa konkurrenskraft för näringen, svenskt lantbruk, och så även för SLU. 50 Mats Pehrsson, driftledare på Lövsta: Trots en del inkörsproblem, vilka uppmärksammats i media, är målet att skapa en mönstergård med modernaste teknik och bästa förutsättningar för modern forskning. Per Lindahl, ordförande i Svensk Fågel, representerade fjäderfänäringen: Vi producerar världens bästa kyckling. Men vi måste också vara bäst i produktionseffektivitet för att klara den internationella konkurrensen. Annika Bergman, ledamot i LRF:s styrelse: Kunskaper måste omsättas i praktiken för att komma till nytta. Det är alltså viktigt att ta fram redskap för kunskapsöverföringen. Foto: Sven Secher. Fjäderfä

3 Intresset var stort när SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, kallade till LEARNdagen på Lövsta. Foto: Sven Secher håll, sa Kerstin Svennersten Sjaunja och blickade ut över publiken. Vill vara modern mönstergård Mats Pehrsson, driftchef för den nationella forskningscentrat för lantbrukets djur på Lövsta, talade om mål och organisation för verksamheten med bland annat att Lövsta ska bli en av Europas mest attraktiva forsknings- och undervisningsanläggningar. Oavsett en del inkörsproblem, vilka uppmärksammats i media, är målet att skapa en mönstergård med modernaste teknik och bästa förutsättningar för modern forskning, sa han och berättade sedan att djurinflyttningen i Lövstas alla djurstallar har skett enligt följande tidsschema: värphöns i november 2010, slaktkyckling i februari 2011, mjölk i september 2011, gris i januari 2012 och nöt i juni Dessutom invigs en biogasanläggning i april 2012 och ett slakteri är redan i drift. Mjölken kämpar Därefter var det dags för några av näringens företrädare att berätta om sina förväntningar på Lövsta och även ge förslag på hur man mellan näring och SLU kan jobba tillsammans. Först ut var Christel Benfalk från Svensk Mjölk som berättade om mjökbranschens pågående snabba strukturrationaliseringar och hon hoppades på goda kontakter mellan Projektledare för SLU:s samverkansprojekt LEARN (Livestock Extension and Reserch Network) är Christine Jakobsson och hon berättade under LEARNdagen om sin bild av svenskt lantbruk. Professor Ragnar Tauson, Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård, är sektionschef för fjäderfä inom LEARN. Han berättade att forskningen pågår för fullt i de två nya fjäderfästallarna på Lövsta. SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap har tillsatt två nya tjänster för arbetet med samverkan mellan forskning och industri. En av dessa, s k samverkanslektorat, har vicedekanus Staffan Eriksson. Fjäderfä

4 näringen och forskningen på den nya anläggningen i Lövsta. Från Svensk Fågel deltog Per Lindahl (se separat artikel på sidan 54) och LRF representerades av Annika Bergman. Hon sa att lantbruket står inför stora utmaningar globalt sett, bland annat att minska beroendet av fossila energislag. Hon var också tydlig med att svenskt lantbruk har en viktig plats i den framtida produktionen av livsmedel, energi etc med tanke på landets goda smittläge, tillgång till arealer med mera. Köttet kämpar Annika känner en del inom den svenska animalieproduktionen mycket väl, nämligen grisbranschen då hon själv är grisproducent och under några år även har varit ordförande i Sveriges Grisföretagare. Annikas bild av grisbranschens utveckling var dyster. Produktionen av grisar minskar stadigt i Sverige och vi har sedan EU-inträdet 1995 nästan tappat 30 producent av produktionen. Och utvecklingen för hela lantbruket är inte heller särskilt god. Annika berättade att konsumtionsvärdet av svenska livsmedel minskar med cirka en procent varje år. Detta medan värdet av de totala livsmedlen i Sverige ökar med två procent per år. Importen tar alltså för sig. I riktigt framgångsrika länder finns ett gott samarbete mellan näring, stat och forskning, sa Annika Bergman och visade därmed att hon hoppas på en bra utveckling av svensk lantbruksforskning med SLU:s anläggning i Lövsta som en god grund. FAKTA Mjölkkor Från ett av konferensrummen på Lövsta är utsikten god över mjölkkorna (bilden). Här finns bland annat 300 mjölkkor, kalvningsboxar och spädkalvsavdelningar samt inredning som tre mjölknngssystem med bland annat en karusell med robot för 3x65 kor, kraftfoderstationer och strörobot i takräls. 52 Grisar I grisstallarna hyser man 132 suggor, 960 slaktgrisar och 96 tillväxtgrisar. Här finns även betäckning-, sinsugg- och rekryteringsstall med djupströ. En nyhet ströroboten. Fjäderfä De nya stallarna för fågelforskningen var de första forskningsstallarna som togs i drift på Lövsta, enligt följande: värphöns i november 2010 och slaktkyckling i februari I värphönsstallet finns plats för hönor i inredda burar (8 hönorx180 burar) och frigående höns i 18 grupper om 100 höns vardera. Dessa stallar presenterades i Fjäderfä nummer Hon tryckte även på vikten av att forskning som ger nya kunskaper också ser till att dessa kommer ut i praktiken. Medlemskap i LEARN Projektledare för SLU:s samverkansprojekt LEARN (Livestock Extension and Reserch Network) är Christine Jakobsson och hon berättade under LEARN-dagen om sin bild av svenskt lantbruk. Till saken hör att hon har mångårig erfarenhet från andra länder och således har underlag för att göra jämförelser. Sverige ligger mycket långt fram på flera områden, bland annat djurskydd och hållbarhetsfrågor. Landet framställs ibland som lite bror duktig men det finns faktiskt fog för påstående om att man ligger väl till i Sverige. Men det krävs givetvis ändå ett utvecklingsarbete av hög kvalitet. Christine Jakobsson berättade sedan att man kan bli medlem i LEARN i två olika former. I basnivån får man bland annat ett nyhetsbrev, deltagande i den årliga LEARN-dagen utan kostnad, inbjudan till seminarier och konferenser, tillgång till möteslokaler på Lövsta samt möjligheter att ingå i LEARNsektioner. I den utökade nivån, som indelas i sektionerna Poultry Science, Dairy Cow Science, Pig Science, Beef and lamb Science och Veterinary Medical Science, tillkommer ytterligare service och kontakter med forskningen. Sven Secher Mer information finns på: och Biogas På Lövsta finns även en biogasanläggning som ska förse anläggningen med el och värme. Rötkammaren är på kubikmeter och produktionen beräknas bli MWh el och MWh värme. Fjäderfä

5 60 postrar Vid LEARN-dagen fanns även en stor posterutställning där forskare och näringens folk möttes. Totalt 60 postrar fanns att beskåda och här är några av bilder från det som fjäderfäforskarna visade. Foto: Sven Secher Helena Wall, Maria Eriksson och Lotta Jönsson kunde i posteravdelningen berätta både om genomförda forskningsprojekt inom fjäderfäområdet och om nya planer. Ett av deras kommande projekt visas på sidan 55. Alexandra Hermansson, i dag på Svenska Ägg, visade sina studier från doktorsavhandlingen från hennes tid på SLU. Syftet med LEARN är samverkan mellan forskningen och näringen. Här pågår just detta mellan Ragnar Tauson och Robin Kalmendal från forskningssidan och i mitten från fodersidan Margareta Helander, Lantmännen, och Reine Erixon, Kalmar Lantmän. Fjäderfä

6 Världens bästa kyckling presenterades på SLU Svensk Fågel är en liten branschorganisation med god spets, som jobbar för matfågelns hela produktionskedja och vår bransch producerar världens bästa kyckling. Jag hoppas att svensk kyckling även i framtiden kommer att vara världsbäst, bland annat tack vare ett framgångsrikt samarbete med SLU. Så inledde Per Lindahl sitt anförande på LEARNdagen på SLU, Lövsta den 28 november Att Per Lindahl ser stora framtida möjligheter för den svenska kycklingen är ingen nyhet för denna tidnings läsare. Denna gång var det 120 personer från andra delar av lantbruket, med övriga animaliegrenar, samt forskare och myndighetsfolk som fick ta del av Pers positiva framtidsbilder. Med fakta om den svenska kycklingens utveckling, och exempel från den egna gården, Mosslunda gård, förklarade Per skälen till att den svenska kycklingen är unik. Så här ser min gård ut, sa han och visade en bild på gården tagen från luften två minuter innan flyget landade på Kristianstads flyplats. Jag har två stallar med totalt kvadratmeter där jag i enlighet med den svenska djurskyddslagens höga krav producerar cirka en miljon kycklingar om året. Vi använder egen spannmål i fodret, återför kycklinggödseln till åkrarna och värmer gården med egen spannmål. Detta är vårt sätt att i en storskalig uppfödning av kycklingar sluta kretsloppet och bedriva en produktion med ett gott djurskydd. Mer krävs för konkurrenskraft Men produktionen är inte bara djur- och miljövänlig. Mer krävs för konkurrenskraft och lönsamhet, menade Per Lindahl. Vi producerar världens bästa kyckling. Men vi måste också vara bäst i världen på produktionseffektivitet och kostnadseffektivitet. Vi tummar givetvis inte på det svenska djurskyddet men för att klara den internationella konkurrensen krävs också att vi kycklinguppfödare är mer effektiva än våra konkurrenter i andra länder. 54 Fångade publiken Undertecknad noterade att många av åhörarna på LEARN-dagen fångades av Per Lindahls beskrivning av världens bästa kyckling och de höga ambitionerna inom svensk kycklinguppfödning. Flera deltagarekonstaterade att svensk fjäderfäproduktion, inklusive äggnäringen, har en mer positiv utveckling än stora delar av det övriga lantbruket. Per Lindahl under föreläsningen vid LEARN-dagen på SLU, Uppsala, Lövsta. Kommunikation och dialog Per spädde på ytterligare i genren gott självförtroende och positivt anslag, när han talade om vikten av kommunikation. Det är ingen mening med att vara bäst om man inte berättar att man är det. Inom Svensk Fågel strävar vi hela tiden efter utveckling och vi jobbar hårt mot målet ökad produktion av svensk kyckling, med lönsamhet. Per Lindahl konstaterade att SLU nu har fin anläggning för forskning utanför Uppsala och att fågelbranschen gärna är med i dialogen om forskningsprojekten och han pekade på tre områden: proteingrödor, djuromsorg och kostnadseffektivisering. Sven Secher Fjäderfä

7 Jäst ska få kycklingar att växa En jästrik biprodukt från etanolframställning kan komma att ersätta soja i kycklingfoder. Ett nytt forskningsprojekt vid SLU ska studera vilka effekter jästfodret har på kycklingarnas hälsa och välfärd. Medverkande i detta projekt är Helena Wall, Maria Eriksson och Lotta Jönsson (se bild på sidan 53). Kycklingfoder baserat på soja är mycket rikt på protein men användning av soja som foder kan ifrågasättas av transport-, odlingsmässiga och arbetsmiljöskäl. Ett möjligt alternativ till soja är en jästfraktion som fås som biprodukt vid framställning av drivmedelsetanol. Jästfraktionen innehåller betydligt mer protein än soja och nästan ingen fiber. Dessutom är det protein som är lätt för kycklingarna att tillgodogöra sig. Det har därför goda möjligheter att ta sojans plats i kycklingarnas foderblandning. Den forskning som genomförts kring jästfraktionen som kycklingfoder är mycket begränsad. Det behövs ny kunskap kring hur foder med jästinblandning påverkar kycklingars hälsa och välfärd. Det nya projektet ska studera kycklingar i större golvgrupper med särskilt fokus på ströbäddskvalitet, fothälsa och benhälsa. Projektet finansieras genom Stiftelsen Lantbruksforskning och är planerat att pågå under ett år. Projektets namn är Svenska proteinråvaror i foder till slaktkyckling, H Stiftelsen Lantbruksforsknings program för slaktfjäderfä finansieras av privata medel som kommer från Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare, Svensk Fågel och återförda miljöskatter. Hösten 2011 beviljas två nya projekt finansiering inom slaktfjäderfäprogrammet med totalt kronor. Dessutom har tre pågående projekt fått fortsatt finansiering med drygt kronor. Resultaten av den nyttostyrda forskningen ska ge ny, värdefull kunskap till Sveriges lantbrukare och på sikt leda till ökad tillväxt och konkurrenskraft. Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning, 30 nov Annons Fjäderfä