Datum 2009-06-18 Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss.



Relevanta dokument
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Förslag till energiplan

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Sveriges miljömål.

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Föreningen Vattens Hydrologisektion

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä


Med miljömålen i fokus

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

JJIL Stockholms läns landsting

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Sveriges miljömål.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Temagruppernas ansvarsområde

Remissvar på förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt,

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Svensk författningssamling

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Fyrkantens vattensrådsområde

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

SVENSKA KRAFTNÄT. Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35) (M2014/1451/N111)

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

EN DROPPE AV H 2 OPP

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Ramdirektivet för f r Vatten

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen


ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Hur svårt kan det vara?

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING

Vattenkraften och miljön

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Miljömålen i Västerbottens län

Promemoria vattenmiljö och vattenkraft

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet.

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Tällberg Gun Åhrling-Rundström

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Miljööverenskommelse

vattenmiljö och vattenkraft

Miljökonsekvensbeskrivning

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Transkript:

Rraft~ Tjänsteställe/Handläggare Stab Rolf Lindgren, tfn 0910-77 29 61 Datum 2009-06-18 Ert datum jjr-/i5jli; Vårref n 217668.. t..- _ Er beteckn; 9,.,. \.", tl (If ) )'. J l I:"" 15'1l1i:sl " Vatten myndigheten i Bottenvikens Vattendi ~ t1'\ lii Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 LULEA I!' I.!...!:;i Remissvar över vattenmyndighetens förslag till Miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenviken önskar att synpunkter lämnas på liggande förslag beträffande de övergripande miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få för bland annat verksamhetsutövare med fokus på om miljökonsekvenserna beskrivs på ett korrekt sätt. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss. Dokumentet har diskuterats inom Skellefteå Kraft och nedan lämnas de samlade synpunkterna på förslaget. Sammanfattning Föreslagna åtgärder fragmenterar vattenanvändningen till en nivå där helhetsperspektivet på en hållbar utveckling tappats bort eller i valt fall inte valts att belysas. Detta medför att föreslagna åtgärder inte prioriteras utan att alla åtgärder får samma betydelsegrad för föreslagen åtgärd. Man kan därför inte uttala sig om de redovisade miljökonsekvenserna. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar en tydlig beskrivning av vilka grunder som man gjort sitt urval ur. Eftersom vattenkraften är central för att Sverige och EV ska klara sina klimat- och förnybarhetsmål, måste nuvarande produktions- och reglerförmåga kunna ökas. Vid de åtgärder som föreslås i åtgärdsplanerna saknas det någon som helst avvägning mot de globala miljö- och klimatfrågorna. Frågan berörs bara i svepande ordalag. Globala och gränsöverskridande miljö- och klimatfrågor måste kunna ges högre prioritet i miljöprövningen. Lokala bevarandeintressen för fritidsfiske väger idag för tungt i åtgärdsplanen. Vattenkraften är förnybar och emissionsfri vad gäller växthusgaser. Potentialen för ny vattenkraft är stor i Sverige, utan att röra någon av de fyra nationalälvarna. Skellefteå Kraft AB/Skellefteå Kraft Elnät AB Postadress: 931 80 Skellefteå Besöksadress: Kanalgalan 71 Faktureringsadress: Box 395, 931 24 Skellefteå Telefon: 0910 77 25 00 Telefax : 0910 77 28 82 Hemsida: www.skekrafl.se Org.nr Skellefteå Kraft AB: 556016-2561 Org.nr Skellefteå Kraft Elnät AB: 556244-3951

Vattenkraften är väsentlig för att kunna hålla kraftsystemet i balans, vid oplanerade förändringar i produktion och förbrukning. Den rollen blir än viktigare när elproduktion med begränsad reglerbarhet (vindkraft) byggs ut. Vattenkraften har lägst kostnad för såväl befintlig som nybyggd elproduktion. På den nordiska elmarknaden har vattenkraften en mycket viktig roll. Under ett normalår produceras ca 200 TWh från vattenkraft, varav i Sverige cirka 65 TWh. Det motsvarar ungefår hälften av el tillförseln i såväl det nordiska som det svenska elsystemet. Den viktiga rollen som reglerresurs blir än tydligare när mer vindkraft kommer in i elsystemet. Det konstaterar t ex Svenska Kraftnät i en rappoii om storskalig utbyggnad av vindkraft. Vattendomar omprövas på initiativ av Kammarkollegiet - en process som riskerar att minska produktionen och reglerförmågan hos vattenkraften. Kraftsystemets behov av reglerförmåga måste analyseras avseende bl.a. marknadsmässiga, miljömässiga och säkerhetsmässiga aspekter. En ökning av reglerförmågan görs bäst med vattenkraft. Kommental"e,' på textinnehåll i dokulllenttext. Sid. 2, Sammanfattning av miljö konsekvens beskrivning I åtgärdsplanen anges bara konkreta förslag för området fysisk påverkan med en generell text om kontinuitetsproblem och att enda lösningen är att undanröja vandringshinder. Skellefteå Kraft anser att i konsekvensanalysen förs inget resonemang kring vilka konsekvenser eller kostnader detta skulle medföra för verksamhetsutövare, i texten hänvisar man till att platsspecifika åtgärdsförslag inte utformats. Både ekonomiska effekter av begränsningar i nuvarande vattenanvändning och kostnaden för att ersätta energi bortfallet med andra energikällor måste belysas. Sid. 3, Tabell!, Begränsad klimatpåverkan Effekterna av åtgärdsprogrammet ger en negativ påverkan på klimatet eftersom förlorad reglerförmåga måste ersättas. Som tidigare redovisats har norra Sverige den största mängden reglerkraft och en åtgärd i dessa vatten får stor inverkan på reglerförmågan. Sid. 4, Tabell 2, Effekt på materiella tillgånga,' Vi anser att påverkan av åtgärdsprogrammet ger negativa effekter för miljön. Negativa effekter på grund av det produktionsbortfall som blir vid åtgärder som t.ex. ökad minimitappning i dammar, om löp etc. Förlorad produktion måste ersättas med annan reglerkraft med liknande förmåga att sekundreglera mot de effektsvängningar som en utbyggd vindkraft kräver. 2

Sid. 6, 1.2 Avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningen 3 "Vallenmyndigheten hal' bedömt all miljöa.lpektel'l1a luft, klimat/aktorer och annat kultlirarv inte kommer all påverkas betydande av åtgärdsprogrammet. Anledningen till all klimat/aktorer inte tas med i bedömningen är all de åtgärder som ska sällas in mot till exempel vandringshinder i vallendrag, fi'ämst kolliiilei' all rikta sig till de vallendrag där energiproducerande verksamhet inte jorekommer. Det kan däremot bli nödvändigt all på andra säll genomjora åtgärderjör all lindanröja vandringshinder, vilka kan reducera den volym vallen som rinner genom kraftstationen och därmed minska elproduktionen. Denna minskning bedöms däremot inte all vara av sådan omjallning all det innebär någon betydande påverkan på klimatet. " Skellefteå Kraft delar inte myndighetens uppfattning om att luft, klimatfaktorer och annat kulturarv inte konuner att påverkas betydande av åtgärdsprogrammet. Hur vattenkraftens betydelse i energisystemet har behandlats och tagits hänsyn till framgår inte i dokumentet. Detta medför att vattenmyndighetens nuvarande bedömning av konsekvenser inte går att bemöta i detalj. Sid. 8, 2.1 Åtgäl'dspl'ogl'ammets syfte och innehåll "Den viktigaste lifmaningen i distriktet är all öka den ekologiska statlisen i vissa sjöar och vallendrag genom all införa åtgärder som avlägsnarfosiska hinder och öppnar IIpp vandringsvägarjorjisk och andra vallenlevande djllr. Andra problem i distriktet som behöver åtgärdas och tas IIpp i åtgärdsprogrammet är: miljögiftel', bristande skyddjoi' dricksvallentäkter, fi'älllmande arter, övergödning/läckage av näringsämnen och åtgärderjoi' all kunna hantera fi'amtidajorändringar i klimatet. " Direktivet är menat att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå for skydd av europeiska vatten; sjöar, andra typer av vattendrag, kustvatten och glundvatten men dock inte hav. Det handlar främst om att forbättra miljöarbetet genom en gemensam lagstiftning för vatten, bland annat försöker man minska fororeningar, främja hållbar vattenanvändning, forbättra tillståndet for existerande akvatiska ekosystem samt reducera effekterna av översvämningar och torka. Uppfyllande av målen för relevanta internationella överenskommelser inbegriper sådana som syftar till att forebygga och eliminera förorening av den marina miljön. Bland annat genom gemenskapsåtgärder enligt artikel 16.3 för utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen. Det slutgiltiga målet är att uppnå koncentrationer i den marina miljön som ligger nära bakglundsnivåerna for naturligt förekommande ämnen och nära noll for av människan framställda syntetiska ämnen. Skellefteå kraft anser att det huvudsakliga syftet med vattendirektivet är att skydda vattenförekomsterna från forsämrad kemisk status.

4 Sid. 10,3.2 Ytvatten "Kontinuitets problem är huvudorsaken till allvallendragen inte uppnår god status, där olika typer av dall/mg!' och vägtrul/1mor bl.a. hindrar vandrande fiskfrån all nå sina uppväxtområden och lekplatser. Kontinuitetsproblem är också en vanlig orsak till all distriktets sjöar inte uppnår god status. " Skellefteå Kraft anser att det saknas en redogörelse for huruvida föreslagna åtgärder for vatje enskild vattenförekomst verkligen ger den effekt/miljönytta som beskrivs i texten ovan. D.v.s. att utrivning med automatik genererar fiskvandring tilllekområden utan resonemang kring kostnadsnyttoanalys. Sid. 20, Tabell 7 Miljömål: Levande sjöal' och vattendrag. "Mellan miljömålet och Ap:s mål att uppnå en god ekologisk och kemisk statusjöl' sjöar och vallendragfinns en nära koppling. Detfinns även i vissa vallen målkonjlikter mellan skydd av vallendrag och skydd av t ex jlolllämningar som kan innebära enmålkonjlikt, både mellan Ap och miljömål samt inom miljömålet. " Kommental' I ovanstående resonemang saknas en redovisning av målkonflikten mellan vattendirektivet, kraftproduktion och regeringens 20, 20,20 mål. Miljömål: Bam naturlig forsul'lling. "En viss del av försurningen orsakas av hur skogen brukas. Den största orsaken till jörsurning beror}i'ämst på lujiutsläpp av svaveldioxider, kväveoxider och ammoniak. De kalkningsåtgärder som genomförs och som skafortsäiia löser inte problemet utan lindrar symtomen, vilket har marginell positiv effekt. " Hur den ökande användningen av andra energislag till foljd av minskad produktionsförmåga av vattenkraft påverkar nedfall av försurande ämnen beskrivs inte. Ersättningen kommer till viss del att utgöras av icke förnybar energi med ökade utsläpp av växthusgaser som följd, vilket direkt står i konflikt med förnybarhetsmålet.

Kfäft~ 5 Sid, 25, Målkonflikter "En annan målkonjlikt som skulle kunna uppstå är den mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv. Föl' att uppnå klimatmålet behövs det fornybar energi, där vattenkraji är en energikälla som utan att avge lujiutsläpp gel' mycket energi. Däremot förstörs landskapet och livsmiljöerna föl' djur och växter av vattenkraji genom att skapa fysiska hinder i sjöar och vattendrag. Riksdagen hal' dälför bestämt att vattenkraften inte]ar byggas ut mer än i en mycket liten omfattning. " Skellefteå Kraft delar vattenmyndighetens uppfattning om att begränsningar i vattenkraftsproduktion kommer att få negativ påverkan på möjligheten att klara bl.a. 20, 20,20 målen. Sid, 26, Åtgäl'del' mot fysiska stöl'llingal' Restaurering av vattendrag "Restaurering av vattendrag bedöms ge en mycket stol' och positiv påverkan på vatten, biologisk mångfald, djurliv, växtliv och landskap genom att landskapsbilden åtminstone till viss del återskapas till det naturliga tillståndet vilket kol/1iner att gynna den biologiska mångfalden. Befolkningen bedöms bli märkbart positivt påverkad då och rekreations värdet föl' människor ökar närjlsket och den biologiska mångfalden ökar. Positiva förutsättningar till ekonomisk utveckling genom ökad turism/besöksnäring uppstår av denna såväl som övriga åtgärder mot fysiska störningar. Atgärden bedöms kunna ge en negativ påverkan på forn- och kulturlämningar om vattendraget/oll/rådet hal' ett kulturhistoriskt värde. " Miljökonsekvensbeskrivningen saknar belägg för påståenden som t.ex. att "Befolkningen bedöms bli märkbart positivt påverkad då och rekreationsvärdet föl' människor ökar när fisket och den biologiska mångfalden ökar". Befolkningen är ett vitt begrepp och utgörs av individer med mycket skiljda intressen. Skellefteå Kraft finner det anmärkningsvärt att Vatterunyndigheten på detta sätt generaliserar befolkningen och påstår att alla skulle bli märkbal't positivt påverkade vid restaurering av vattendrag. Att bygga sitt resonemang på sådana långtgående generaliseringar kan leda till felaktiga slutsatser. Skellefteå Kraft anser att liknande påstående skall styrkas och att kostnadsnyttan för respektive åtgärd skall utredas ytterligare.

6 Fisktrappa "Anläggning av ftsktrappa bedöms ge en mycket stor och positiv påverkan på vallen, biologisk mångf{lid och djurliv. Växtliv och befolkningen bedöms bli märkbart positivt påverkade, genom ökade i>pridningsmöjligheterfor växter och ell ökat rekreationsvärde for sportfiskare och naturintresserade människor. Fo/'l1- och kultudämningar bedöms bli märkbart negativt påverkade eftersommiljöe/'l1a med anknytning tillfosiska stö/'l1ingar i vallen oftast har en koppling till kulturmiljö" Skellefteå Kraft anser att ovanstående påstående skall beläggas och ställas i relation till kostnad/nytta och då inte endast på det lokala planet utan ställt i relation till åtaganden som regering och riksdag antagit. Att befolkningen blir märkbart positivt påverkad saknar underbyggd dokumentation. Val' finns de dokument som styrker ovanstående påståenden. Se även kommentar ovan. Sid, 31, Tabell 8, Åtgärder reglcl"ingsdammal'/rivning Skellefteå Kraft anser att man inte kan se valje åtgärd i en vattenförekomst som en isolerad företeelse med måttlig påverkan eller ingen konflikt med t.ex. förnybarhetsmålet. Sammantaget kommer alla tänkta åtgärder få stol' betydelse föl' möjligheten att producera klimatneutral energi och möta kommande reglerkraftsbehov till följd av bl.a. vindkraftsetableringar. SKELLEFTEÅ KRAFT AB ~~~~ Sture Lestander