Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Relevanta dokument
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) 3 6

5.15 Religion. Mål för undervisningen

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Gun Oker-Blom 1

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst årskurserna 7 9

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Religion Livsfrågor och etik

Lahden kaupunki

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

5.16 Livsåskådningskunskap

Religionskunskap. Syfte

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

Kompetens som målet anknyter till

KEMI. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

Engelska A2 årskurs 7-9

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Omgivningslära årskurs 3-6

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Självvärdering. Min mångsidiga kompetens. Carleborgsskolan i Nykarleby. Namn: klass:

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

Transkript:

Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär information om, kompetens i och attityder mot religion, livsåskådningar och etiken. Undervisningen främjar multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. I undervisningen behandlas den religion som studeras, andra religioner och livsåskådningar samt etiskt tänkande utgående från elevens egen närmiljö och Helsingfors och expandera det till Finland och hela världen. Målet är att eleven * känner till det centrala om religionen som studeras och dess mångfald * känner till centrala frågor när det gäller andra religioner och irreligiositet * kan betrakta religioner och livsåskådningar mångsidigt ur olika perspektiv * känner till centrala frågor om religionskritiken och dialogen mellan livsåskådningar * kan respektera liv, vars och ens människovärde samt det som är heligt för en själv och för andra * känner till grunderna för etiskt tänkande och kan diskutera etiska frågor * får material för uppbyggande av en egen identitet, livsåskådning och världsåskådning * växer upp till en ansvarsfull medlem i gemenskapen och samhället samt till en världsmedborgare. I årskurserna 7 9 ska man i religionsundervisningen utforska den religion som studeras som ett kulturellt och samhälleligt fenomen. Kunskapen om den aktuella religionens rötter, ursprung, lära och normer samt inflytande i världen fördjupas och berikas. I undervisningen utforskas både de stora religiösa traditionerna i världen och irreligiositet. Religionernas samhälleliga och politiska inflytande och religionsfrihet behandlas. Eleverna lär sig känna igen och analysera religiösa teman i vetenskap, medier, konst och populärkultur. I undervisningen behandlas de centrala etiska begreppen och de etiska principerna inom den religion som studeras. I undervisningen granskas FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt etiska synsätt i olika religioner och livsåskådningar. Mänskliga livsfrågor och aktuella etiska problem tas upp. Religionsundervisningen ger eleverna resurser för uppväxten till vuxen ålder.

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i årskurserna 7 9 I undervisningen eftersträvas en lugn, öppen och tillförlitlig diskussionsatmosfär. Det är viktigt att eleven blir hörd med sina observationer och erfarenheter. Eleverna uppmuntras till interaktiv inlärning, diskussioner och att motivera sina åsikter och acceptera olikhet. Centralt i undervisningen är elevinriktning och att respektera elevernas egen upplevelsesfär i synnerhet när det gäller etiska frågor. Kreativa, funktionella och upplevelserika metoder, projekt och diskussioner stödjer eleven som en hel och aktiv individ som har förmåga till växelverkan och som utnyttjar sina samtliga sinnen vid inlärningen. I undervisningen kan man genomföra individuella projekt eller grupprojekt också mellan de olika lärokurserna i ämnet samt över ämnesgränser. I skolorna i Helsingfors har lärarna i livsåskådningsämnen goda möjligheter till samarbete till exempel i form av lärarbesök och -utbyten, elevbesök och gemensam undervisning. I undervisningen utnyttjas kompetenser i informations- och kommunikationsteknologi samt digitala innehåll och media i elevens livssfär mångsidigt och interaktivt. Berättelser, musik, bildkonst, lek, drama samt besökare och besök på olika platser används för att stödja mångsidigt arbete och glädje i lärandet. I Helsingfors tar man i religionsundervisningen vara på de möjligheter som staden erbjuder: den kulturella mångfalden i den egna klassen, skolan och det egna bostadsområdet, museer och utställningar, religiösa gemenskaper och medborgarorganisationer. Handledning, differentiering och stöd i årskurserna 7 9 I undervisningen av de olika lärokurserna i religion tas elevernas olika behov och bakgrunder, såsom språkkunskaper och kulturella bakgrunder, i beaktande. Man funderar på och öppnar centrala begrepp så att det är möjligt för alla elever att förstå dem. Arbetsmetoderna som används anpassas till elevernas åldersskede. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar inlärning, delaktighet och samarbete. Dessutom handleds eleverna i att stärka sin studiefärdighet och initiativförmåga. Bedömning av elevernas lärande i årskurserna 7 9 Bedömningen grundar sig på observationer och diskussioner i arbetet samt på elevens olika alster. Utöver alstren bedöms studieprocessen och arbetets olika faser. Bedömningen är mångsidig och responsen som ges eleven handledande och uppmuntrande. Eleverna får regelbundet information om sina framsteg och

prestationer i relation till de uppställda målen. Elevernas självbedömning och kamratrespons används som stöd för bedömningen. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått målen för lärokursen i religion när studierna avslutas. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen. Kunskapen i läroämnet utvecklas kumulativt i takt med att elevens tankeförmåga fördjupas. I slutvitsordet beaktas alla nationella kriterier för slutbedömningen i läroämnet, oberoende av i vilken årskurs målet i fråga fastställs i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt visar de kunskaper som kriterierna förutsätter. Om vitsordet åtta överskrids för något mål, kan detta kompensera en svagare prestation för något annat mål. Fenomenbaserad inlärning och religion I studier i religion betonas religionernas mångfald, deras inre mångfald, kopplingar till kulturen och samhället samt etiken och livsåskådningsfrågor. Studierna i religion och en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning förutsätter en uppfattning av dessa fenomen och relationer dem emellan på ett åldersadekvat sätt. Studier i religion möjliggör inlärning av omfattande kunskaper och färdigheter såväl inom religionsspecifika lärokurser som samarbete mellan olika lärokurser i religion samt som samarbete över ämnesgränser. Forskning i många fenomen kring läroämnet religion har omfattande nytta av samarbetet med andra ämnen och aktörer i omgivningen. Vid val av lärmiljöer och teman utnyttjas lokalitet, livsåskådningssamfund och digitala möjligheter till inlärning. Det är även möjligt att bygga upp ett expertnätverk för elever och lärare. Inlärningshelheter planeras och formuleras tillsammans med eleverna. M1 Vägleda eleven att inse växelverkan mellan religion och kultur samt att uppfatta den religiösa mångfalden

Förstår mångfalden av fenomenet religion, upptäcker religionens inverkan på kulturen och kulturens inverkan på religionen samt kan tillämpa det inlärda i nya situationer islams mångfald i världen och i Finland växelverkan mellan kultur och religion ur minoritets- respektive majoritetsperspektiv M3 Handleda eleven i att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet Handleda eleven i att identifiera hur religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen i såväl Helsingfors som i världen. Elevernas förmåga att föra dialog utvecklas. K5 Digital kompetens K5 Anskaffning av information ur olika källor, bedömning och tillämpning av dem K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Religionernas betydelse för hållbar utveckling Världsreligioner, deras grundläggande lärdomar och spridning Religionernas kulturella effekter Naturreligioner, irreligiositet som livsåskådning Religioner i Finland och i Helsingfors M4

Handleda eleven i att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur K3 Vardagskompetens K3 Eleverna handleds i att känna igen hur kulturer, religioner och livsåskådningar påverkar samhället i allmänhet och människornas vardag samt fundera på vad man inte kan godkänna eftersom det strider mot de mänskliga rättigheterna. K4 Multilitteracitet K4 I undervisningen förstärks och fördjupas den kulturella och livsåskådningsmässiga litteraciteten till information, som uttrycks och kommer till uttryck med hjälp av symbolsystem K5 Digital kompetens K5 Anskaffning av information ur olika källor, bedömning och tillämpning av dem aktuella exempel på religionernas lokala och globala effekter betydelsen av tolerans och likvärdighet i samhället symboler och symbolik M5 Vägleda eleven i att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk Förstår mångfalden av fenomenet religion, upptäcker religionens inverkan på kulturen och kulturens inverkan på religionen samt kan tillämpa det inlärda i nya situationer

islams mångfald i världen och i Finland växelverkan mellan kultur och religion ur minoritets- respektive majoritetsperspektiv M6 Handleda eleven i att utforska centrala etiska begrepp (beträffande de mänskliga rättigheterna och den religion som studeras) samt i andra religioner och livsåskådningar Man funderar på principerna för etisk verksamhet, ett gott liv och dygder samt att se saker med andras ögon och hitta kreativa lösningar och alternativ. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 grunden för den muslimska lagen, den gyllene regeln irreligiös etik Årskurs 8 M1 Vägleda eleven i att inse växelverkan mellan religion och kultur samt att uppfatta den religiösa mångfalden Eleven känner igen inslag av islam, förstår mångfalden av islam och upptäcker inverkan av islam på kulturen och vice versa samt kan tillämpa det inlärda i nya situationer Estetiskt tänkande

K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Förstår växelverkan mellan omgivningen och samhället den islamiska vetenskapen och konsten från abbasidkalifatet till våra dagar inriktningarna inom islam islams historia och hur den påverkar nutiden M2 Handleda eleven i att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess effekter Eleverna handleds i att identifiera hur islam påverkar samhället i världen och i Finland. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap K6 Koranen: dess struktur och tolkningarnas mångfald Grunderna i Hadith-vetenskapen och traditionernas betydelse för religiösa tolkningar Koranen i gudstjänstlivet M4 Handleda eleven i att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur Global islam

K4 Multilitteracitet K4 Global användning av symboler och religiöst språk K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap K6 Anskaffning av information ur olika källor, bedömning och tillämpning av dem Religiösa riter och heliga platser Årskurs 9 M2 Handleda eleven i att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess effekter Eleverna handleds i att känna igen hur religionen påverkar de olika samhällsnivåerna och vardagen. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Förhållandet mellan religion och kultur i världen, Europa, Finland och Helsingfors ur perspektivet för islam Att se till miljön M6 Handleda eleven i att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna samt de livsåskådningsmässiga principerna för den religion som studeras (och andra religioner)

Från observation till analys Eleverna växer upp i en mångformig värld beträffande kultur, språk, religioner och livsåskådningar. En kulturellt sett hållbar livsstil och att vara verksam i en mångformig omgivning förutsätter kulturell och religiös kompetens som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna. K3 Vardagskompetens K3 Förmåga till uppskattande växelverkan och sätt att uttrycka sig själv och sina åsikter K4 Multilitteracitet K4 Den religiösa kulturens inverkan på samhället och vice versa islamisk etik den muslimska lagen och rättsläran samt tolkningar av rättsläran de mänskliga rättigheterna inom islam frågor om och kränkningar av de mänskliga rättigheterna om internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna M7 Hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Eleverna växer upp i en mångformig värld beträffande kultur, språk, religioner och livsåskådningar. En kulturellt sett hållbar livsstil och att vara verksam i en mångformig omgivning förutsätter kulturell och religiös kompetens som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna. K3 Vardagskompetens K3

Förmåga till uppskattande växelverkan och sätt att uttrycka sig själv och sina åsikter. K4 Multilitteracitet K4 Den religiösa kulturens inverkan på samhället och vice versa islamisk etik den muslimska lagen och rättsläran samt tolkningar av rättsläran de mänskliga rättigheterna inom islam frågor om och kränkningar av de mänskliga rättigheterna om internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna M8 Uppmuntra eleven att fundera på mänskliga livsfrågor, aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem Utveckling av den etiska tankeförmågan, förmågan att lyssna på andra och lösa problem K3 Vardagskompetens K3 Eleverna handleds i och uppmuntras till att ta ansvar för sig själva, för andra och för vardagen K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Delaktighet som samhällsmedlem, förmåga till växelverkan och miljöfrågor Livets värde och de religiösa reglernas förhållande till det De mänskliga rättigheterna Miljöetiken genom aktuella frågor Koranens lärdomar och tolkningssätt

M9 Inspirera eleven att granska etiska aspekter i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil. Utveckling av den etiska tankeförmågan, förmågan att lyssna på andra och lösa problem K3 Vardagskompetens K3 Eleverna handleds i och uppmuntras till att ta ansvar för sig själva, för andra och för vardagen K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Delaktighet som samhällsmedlem, förmåga till växelverkan och miljöfrågor Livets värde och de religiösa reglernas förhållande till det De mänskliga rättigheterna Miljöetiken genom aktuella frågor Koranens lärdomar och tolkningssätt M10 Sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden Utveckling av den etiska tankeförmågan, förmågan att lyssna på andra och lösa problem K3 Vardagskompetens K3

Eleverna handleds i och uppmuntras till att ta ansvar för sig själva, för andra och för vardagen K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7 Delaktighet som samhällsmedlem, förmåga till växelverkan och miljöfrågor Livets värde och de religiösa reglernas förhållande till det De mänskliga rättigheterna Miljöetiken genom aktuella frågor Koranens lärdomar och tolkningssätt