Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer

ANSÖKAN Diarienummer 2010-3040019 Sid 1 (19) Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - förebygga långtidssjukskrivningar. Genomförande med mobiliseringsfas. 2010-5040006 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Kommunförbundet Skåne Utdelningsadress Baravägen 1 Postnummer 22100 Webbplats www.kfsk.se Behörig företrädare Stig Ålund Postort Lund Organisationsnummer 8376009109 Organisationstyp Föreningar, stiftelser och ideel Organisationsstorlek 2-50 anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Kommunförbundet Skåne Utdelningsadress Baravägen 1 Postnummer 22100 Lund Besökadress SNI-kod Postort Baravägen 1, 22100 Lund E-postadress kansliet@kfsk.se Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer CFAR-nummer 44037950 Telefonnummer 046-719900 Faxnummer 046-719930 BankGiro PlusGiro 346883-2 Antal anställda Kvinnor 37 Män 25 PRO v.2 [1283518914548] d.pro2 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn Effektiv Miljötillsyn - ett Projekt för Ökat Lärande och Hälsa Projektets besökadress Porfyrvägen 8 Postnummer 22100 Postadress Lund Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Ansökan avser Programområde Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren ochinnevarande år? Ja Nej 2. Ökat arbetskraftsutbud Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej 200 150 Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige 16-24 25-54 Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige 55-64 Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Nej Startdatum 2011-02-01 Slutdatum 2013-06-30 Förprojektering Genomförande 1. Kompetensförsörjning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

Sid 2 (19) Kontaktperson projekt För- och efternamn Bo Persson E-postadress bo.persson@kfsk.se Telefonnummer 0435-719915 Mobilnummer 0709-719915 Faxnummer 046719930 Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Bo Persson E-postadress bo.persson@kfsk.se Telefonnummer 0435-719915 Mobilnummer 0709-719915 Faxnummer 046719930 Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Den miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn i Skåne som kommunerna i regionen ansvarar för syftar till att kontrollera att lagar och förordningar inom området efterföljs. Gemensamt för lagarna - miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen m fl - är att de ska minska risken för skador på människor och miljö. Tillsynen innebär, för de miljö- hälsoskydds- och livsmedelsinspektörer och annan personal som arbetar med myndighetsutövningen, mycket kontakter med allmänhet och olika arbetsplatser och verksamhetsutövare som är föremål för kontrollen. Tillsynsarbetet kräver en förmåga att ta tuffa beslut och att hantera känsliga situationer. Det kan exempelvis handla om behovet att upprätthålla ett samarbete med ett företag som man tvingas anmäla för miljöbrott, eller att möta verksamhetsutövare som anser att de har blivit felbehandlade. Till följd är inspektörerna inte alltid populära hos de företag eller andra verksamheter som de besöker och under tillsynen finns många situationer som kan leda till konflikter. Ett flertal rapporter visar att hot och trakasserier är vanligt. Trots att det finns en stor risk för ohälsa i arbetsgruppen p g a krävande arbetsförhållanden är det dock bara få medarbetare som arbetar inom tillsynsområdet som erbjuds utbildning om hur problem med hot och konflikter ska hanteras. Behovet av ökad kompetens är också mycket stort med tanke på att kommunernas tillsynsansvar har utökats och blivit alltmer komplext i samband med den förändrade och alltmer detaljerade lagstiftningen inom miljö- och hälsoskydd. Med tanke på att bara var femte miljöinspektör upplever att kommunen klarar sitt lagstadgade ansvar inom tillsynsområdet, och att majoriteten anser att det egna kontoret inte har tillräckligt med resurser för att klara av uppdraget, finns också behov av förändrade arbetsformer och en ökad samverkan mellan kommunerna för att stärka resursutnyttjandet för att därigenom kunna förebygga ohälsa.

Sid 3 (19) Kommunförbundet Skåne ansöker, mot bakgrund av ovanstående behov, om medel från ESF för ett genomförande med mobiliseringsfas för insatser riktade mot den personal i samtliga 33 skånska kommuner som arbetar med miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn. Genom att möta kompetensbehov bland de medarbetare som arbetar med tillsynsfrågor, och samtidigt utveckla interna arbetsformer och stärka samverkan mellan de miljökontor eller motsvarande som ansvarar för frågorna, skapas förutsättningar att både öka lärande, förebygga ohälsa och stärka kommunernas möjlighet att uppnå kvalitetsmålen. Under mobiliseringen kommer en processinriktad behovsanalys att genomföras som ska resultera i en konkret handlingsplan inför genomförandet om kompetensutveckling och utveckling av arbetsformer och arbetsorganisation. För att få en helhetsbild av medarbetarnas och verksamheternas behov, och för att säkerställa en hög delaktighet i insatserna, kommer mobiliseringen att genomföras med fokus både på medarbetar-, verksamhets- och systemnivå. Behovsanalysen genomförs i tre steg. Steg 1: Strukturer och samverkan mellan kommunerna Det första steget handlar om att kartlägga behoven av hur en ökad samverkan mellan kommunerna kan skapa stödstrukturer för ökat lärande och hälsa. I workshops med ansvariga för varje kommuns miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn kommer behoven av kommunövergripande samverkan inom inspektioner och andra insatser att kartläggas. Det gäller hur nya organisationsformer och ökad samverkan kan stärka resursutnyttjande och bättre ta tillvara medarbetarnas inflytande och lärande. Dialogformen är ett medvetet arbetsredskap i projektet för att skapa ömsesidigt lärande. De flesta miljökontor har svårt att hinna med tillsynen i tillräcklig omfattning och ett sätt att hantera detta, förutom ökade personalresurser, är lokal samverkan främst, men inte uteslutande, i samarbete mellan grannkommuner. Det handlar om att undersöka hur de samlade tillsynsresurserna kan användas mellan kommunerna för att underlätta planering med miljönyttan som utgångspunkt, men också för att skapa en rimlig arbetsbelastning för medarbetarna och därigenom förebygga ohälsa. Genom samverkan kan en kommun få tillgång till specifik kompetens för att utföra en tillsyn som det är svårt att klara av med egen personal. Det kan exempelvis avse ett uppdrag en närliggande kommun har kunskaper om som bör tas till vara. Samverkan kan också gälla att driva tillsynskampanjer på ett effektivare sätt t e x att närliggande kommuner tillsammans genomför tillsyn i en viss bransch. En fördjupad form av samarbete bygger på att ett antal kommuner inte har egna inspektörer för alla tillsynsområden, utan att man genom ett samarbete tillsammans med andra kommuner kan täcka behovet av kompetens och resurser på alla områden. 2. Arbetsformer och samarbete inom miljökontoren Det andra steget i mobiliseringen rör att kartlägga hur förändrade arbetsformer inom de egna miljökontoren kan skapa stödjande strukturer för ökat lärande och förebyggande av ohälsa. Den kommer att bygga på en enkätundersökning för samtliga medverkande medarbetare, intervjuer med nyckelpersoner på miljökontoren samt interna utvecklingsmöten på kontoren utifrån projektspecifikt material, för att analysera hur de interna arbetsformerna kan utvecklas för att skapa en arbetsmiljö som främjar medarbetarnas handlingsförmåga.

Sid 4 (19) Det kan också röra frågor om arbets- och rollfördelning och rutiner för att gemensamt dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som finns i organisationen. En ytterligare viktig aspekt gäller ledningsstrukturerna och om det på miljökontoren finns ett ledarskap som stimulerar lärande och bidrar till ökad hälsa. 3. Ökad kompetens för medarbetarna Det tredje och sista steget, som kommer att utformas utifrån resultatet av steg 1 och 2, handlar om att identifiera kompetensutvecklingsbehov för de enskilda medarbetarna för att stärka och stötta personalen i deras roll och uppdrag. Trots att de som arbetar inom tillsynsområdet ägnar stor del av sin arbetstid att kommunicera, saknar de ofta utbildning i kommunikation. Ökad kunskap om bemötande, kommunikation och konflikthantering kan leda till bättre möten med olika verksamhetsutövare. Det gäller exempelvis behovet av kunskap för att möta de företag som anser att myndigheterna tolkat lagstiftningen fel, hur man kommunicerar med verksamhetsutövare som gör sig oåtkomliga och vad man gör i mötet med verksamhetsrepresentanter som ifrågasätter ens kompetens. Det rör också ökat behov av ökad kunskap av interkulturell kommunikation med tanke på att företrädare för företag och verksamheter man möter har varierande kulturell och etnisk bakgrund och olika förhållningsätt och erfarenheter av myndigheter och myndighetspersoner. En ökad kunskap för att kunna möta en mångfald av olika personer är inte minst viktigt som underlag för arbetet att stärka likabehandling och motverka diskriminering. Behovet av ökad kompetens och lärande är också mycket stort p g a att kommunernas tillsynsansvar blivit mer komplext i samband med den förändrade lagstiftningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Den inspektör som har gedigna kunskaper inom nödvändiga områden kan dessutom ofta ha ett mer flexibelt förhållningssätt och en förmåga att se olika lösningar på ett visst problem. Kunskaper i sakfrågor kan därför också underlätta kommunikationen med olika verksamhetsutövare. Förutom ovanstående kompetensområden (bemötande/kommunikation, konflikthantering, förändringsprocesser och verksamhetsspecifik utbildning) kommer även, mot bakgrund av tidigare nämnda orsaker, behovet av utbildning inom ledarskap, teamutveckling och arbetsfördelning/arbetsspecialisering att kartläggas. Riktlinjerna för genomförandet, som redovisas i ansökans tid- och aktivitetsplan, revideras, justeras och preciseras efter mobiliseringen som underlag för en förnyad bedömning inför genomförandet. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i all planering och genomförande av projektets olika insatsområden såväl under mobilisering som genomförande. Utgångspunkten är att en arbetsmiljö som är jämställd inverkar positivt på trivsel och hälsa. Konkret innebär det att olika frågor ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv, dels i form av konsekvenserna av hur olika förslag på förnyade arbetsformer och riktade kompetensutvecklingsinsatser under genomförandet kan tänkas utfalla för kvinnor och män i gruppen av tillsynspersonal, dels att tillsynspersonalens kommunikation med olika företags- och verksamhetsföreträdare ska belysas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Under mobiliseringsfasen ska en jämställdhetsswot genomföras över jämställdheten på miljökontoren och en konkret plan över hur man ska kunna uppnå jämställdhet för respektive projektfas.

Sid 5 (19) Jämställdhetsswot och projektplan över jämställdhet ska redovisas som underlag för en förnyad bedömning av ESF inför genomförandet. Swoten ska bygga på statistik från miljökontoren som belyser könsrelaterade förhållanden och eventuella skillnader i personalsammansättning, rekrytering, lönestruktur, utbildning och utvecklingsmöjligheter. Den ska också bygga på kvalitativa uppgifter som attityder till jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen och om det finns skillnader kring hur manliga och kvinnliga medarbetare ser på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Andra frågor som kartläggningen kommer att omfatta rör vad miljökontoren har för formell syn på jämställdhet och hur denna ska uppfyllas, vad berörda miljöförvaltningar gör konkret för att uppnå/öka jämställdhet, vad verksamheten kan göra för att främja/öka jämställdheten på arbetsplatsen, om arbetsformerna är anpassade för alla, både kvinnor och män på arbetsplatsen och hur fördelningen är mellan kvinnor/män på olika arbetsuppgifter inom tillsynsverksamheten. Jämställdhetsintegreringen kommer att bygga på kommunernas lagstadgade jämställdhetsplaner, det eventuella jämställdhetsarbete som pågår på miljökontoren, enkätundersökning för samtliga medarbetare samt intervjuer med utvalda chefer och personal, och ska bidra till att skapa en ökad medvetenhet hos de medverkande kommunerna om betydelsen av att beakta jämställdhetsfaktorer i frågor som rör personalens utveckling. De strukturer som påverkar kvinnors och mäns olika/lika tillvaro samt möjligheter och villkor i arbetslivet skall speciellt beaktas och det ska undersökas om det finns någon skillnad i jämställdhetsintegrationen på miljökontoren utifrån om det är kvinnligt eller manligt ledarskap. En viktig aspekt blir att kartlägga vilken ytterligare kunskap som behövs för att öka andelen manliga medarbetare mot bakgrund av att de flesta kommuner har en övervikt av kvinnliga medarbetare inom tillsynsområdet. Genomförandefasens plan för jämställdhetsintegrering ska bygga på ESF-rådets riktlinjer och omfattar: - Analys av problem- och behovsområdet utifrån jämställdhetsperspektiv. - Beskrivning över hur jämställdhetsperspektivet ska omsättas i projektverksamheten. - Eventuella konsekvenser för kvinnor och män av förväntade resultat och effekter. - Kompetens i jämställdhetsintegrering. Mobiliseringen ska leda till riktlinjer för genomförandet och eventuella behovsstyrda kompetensutvecklingsinsatser men också hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i samtliga utbildningar och övriga insatser under genomförandet. Det handlar dels om kompetensutvecklingsinsatser för att skapa attitydförändringar i jämställdhetsfrågor men kan också omfatta utbildning om hur jämställdhetsfrågor kan användas som ett strategiskt instrument i kommunikationen med de verksamheter och företag som blir föremål för tillsynen. Det handlar också om att integrera jämställdhetsaspekter som ett genomgående perspektiv i övriga insatser under genomförandet t e x alltifrån att föra in jämställdhetsaspekter i sakfrågorna och planering, genomförande och uppföljning av tillsynsverksamheten och att representationen inom den styr- och referensgrupp som ska upprättas i projektet ska ha en jämn könsfördelning. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Projektägare till Effektiv Miljötillsyn ett Projekt för Ökat Lärande och Hälsa är Kommunförbundet Skåne som är de skånska kommunernas intresseorganisation vars uppdrag bygger på önskemål och behov som i första hand uttrycks av de skånska kommunledningarna. Eftersom miljöområdet utgör en av kärnverksamheterna i kommunerna bedriver Kommunförbundet Skåne ett löpande arbete för att på olika sätt underlätta och samordna regionens insatser i miljö- och hälsoskyddsfrågor. Kommunförbundet Skåne ansvarar för projektets ekonomi, genomförande och resultat, för att bemanna projektet och för att upphandla de externa tjänster under mobilisering och genomförande som redovisas i annan del av ansökan. Kommunförbundet

Sid 6 (19) Skåne är också ordförande i den styrgrupp som bildas för att leda och styra projektet. Projektaktörer och mottagare av insatserna under mobilisering och genomförande är samtlig personal i Skånes 33 kommuner som arbetar med miljö-, hälso- eller livsmedelstillsyn. Deltagarna är anställda i kommunens miljöförvaltning/miljökontor eller motsvarande och uppgår till cirka 350 personer (antalet deltagare preciseras som underlag för genomförandet). Två kommunalförbund Söderåsens miljöförbund samt Ystad-Österlenregionens miljöförbund representerar 5 respektive 3 kommuner vardera. I deltagargruppen ingår kommunernas miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsinspektörer samt övriga handläggare och administrativ personal som arbetar inom området. Miljökontorens verksamhet är inriktad på kontroll av lagefterlevnad inom miljö- och hälsoskyddsområdet, men omfattar även tillståndsprövning och handläggning av anmälningsärenden m m. Storlek och utformning av organisationen för tillsynsarbetet varierar mellan olika kommuner beroende på kommunens storlek och ett antal ytterligare faktorer. Ofta arbetar en inspektör både med miljöskydd och hälsoskydd men kan också vara specialiserad inom något av områdena. Inspektörerna ansvarar för ett myndighetsutövande tillsynsarbete som syftar till att lagar och regler ska följas för miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Arbetet innebär bland annat att inspektera industrier, verkstäder, restauranger, butiker, lantbruk och andra verksamheter och med stöd av lagen ställa krav på den som har verksamhet som strider mot regler och förordningar. Projektets deltagare, som omfattar både chefer och personal på miljökontoren, medverkar i den behovsanalys som redovisats i ansökans bakgrundsdel, och i de kompetensutvecklingsinsatser och insatser för att förändra arbetsformer och arbetsorganisering inom området som kommer att anordnas under genomförandet. Utformningen och dimensioneringen av varje kommuns medverkande i genomförandet redovisas efter mobiliseringen som underlag för genomförandet. Projektägaren bedömer, och budgeterar inför genomförandet, att 300 medarbetare, utav de ovan nämnda 350, kommer att medverka i någon eller några av projektets utbildningsinsatser. Projektets insatser diskuteras och förankras i en referensgrupp med samarbetsparter inom kommunsektorn samt med representanter för Länsstyrelsen, näringslivet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Tanken är att referensgruppen ska fungera som en kontaktyta gentemot en bredare grupp intressenter av olika delar av tillsynsarbetet och serva projektet med råd och förslag på hur ett ökat lärande kan utvecklas i projektet och vilka förnyade och förändrade arbetsformer, inom och mellan kommunerna, det finns behov av för att stärka lärande, öka kompetens och måluppfyllelse och genom dessa insatser förebygga ohälsa. Länsstyrelsen har tillsammans med centrala myndigheter en roll att vägleda de kommunala miljö- och hälsoskyddskontoren i deras tillsyn enligt miljöbalken och kan bidra med ett expertkunnande om hur projektets insatser kan utformas för att främja, förstärka och utveckla den operativa tillsynen och för att tillsynen ska utföras rättssäkert och resurseffektivt och för att rättstillämpningen ska vara enhetlig. De kan också stärka kompetensen kring behovet av en ökad samordning av de centrala myndigheter som är verksamma inom området och genom detta underlätta utvecklingen av stödstrukturer för ökat lärande för kommunernas medarbetare. För att i referensgruppen också möjliggöra en dialog kring hur bemötande och kommunikation kan leda till bättre möten med olika verksamhetsutövare kommer representanter att inkluderas från någon eller några av näringslivets organisationer. Ambitionen är också att gruppen ska företrädas av en organisation inom näringslivet med bred erfarenhet av mångfalds- och likabehandlingsarbete som grund för att under genomförandet möta de kompetensbehov som finns bland tillsynsinspektörerna att kunna hantera en mångfald av olika personer som underlag för arbetet att stärka kommunernas likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete. I linje med projektet att använda dialogformen som ett verktyg för att skapa ömsesidigt lärande kommer även en representant för LRF att medverka i projektets referensgrupp för att tillföra kunskap och synpunkter på hur en ökad dialog och ett ökat förtroende mellan enskilda och kommunernas inspektörer kan stärka ömsesidig förståelse för att tillsynen inte ska hämma konkurrenskraften i det skånska lantbruket. Sammansättningen av referensgruppen och strukturer för samarbetet med projektets samverkansparter kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen som underlag för en förnyad bedömning inför ett genomförande. Syfte - avsikten med projektet. ÖVERGRIPANDE SYFTE

Sid 7 (19) Det övergripande syftet med projektet är att gentemot personal i samtliga 33 skånska kommuner som arbetar med miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn, kartlägga och analysera behovet av, och med resultatet som underlag, genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med en utveckling av arbetsformer och en ökad samverkan mellan kommunernas miljökontor eller motsvarande: - dels för att skapa förutsättningar för ökat lärande och för att förebygga ohälsa på arbetsplatserna, - dels för att stärka möjligheterna för kommunerna att uppnå kvalitetsmålen för miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsynen. SPECIFIKA SYFTEN De specifika syftena med projektet är: - Att Kommunförbundet Skåne i en strategisk samverkan med samtliga av regionens kommuner ska skapa strukturer för en utsatt yrkesgrupp i offentlig verksamhet där medarbetarna ska ges en unik möjlighet att påverka sin situation i större utsträckning för att kunna bemöta arbetsrelaterade problem innan dessa belastar hälsan. - Att genom professionellt genomförda kompetensutvecklingsinsatser i interaktion med arbetsorganisations- och arbetsformsutveckling skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar nytta för både deltagande medarbetare, arbetsplatser och kommuner. - Att medarbetarnas förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och lärande inom miljö- hälsoskydds- och livsmedelstillsynsområdet ska öka genom kompetensutveckling och förändrade arbetsformer. - Att förebygga ohälsa genom medarbetarnas ökade förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och lärande. - Att genom riktad kompetensutveckling öka medarbetarnas kunskaper och lärande inom områden som rör ledarskap, teamutveckling, kommunikation, konflikthantering, förändringsprocesser, interkulturell kommunikation, arbetsspecialisering och arbetsfördelning samt verksamhetsspecifik utbildning inom miljöområdet i sin helhet med relevanta juridiktillämpningar. - Att genom riktad kompetensutveckling öka medarbetarnas kunskaper och lärande inom interkulturell kommunikation för att stärka likabehandling och motverka diskriminering. - Att genom kunskap i olika sakfrågor underlätta kommunikationen med olika verksamhetsutövare, skapa ett mer flexibelt förhållningssätt och stärka förmågan att se olika lösningar på ett visst problem. - Att använda uppföljning och utvärdering, såväl under mobilisering som genomförande, som en strategisk metod för att skapa dialog, delaktighet och ökat lärande. - Att resultatet av ökad samverkan inom ramen för kommunernas miljö- och hälsoskyddstillsyn ska medföra att den samlade effekten av tillsynen blir större och resultera i en synbar miljönytta inom Skåne som helhet. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. ATTITYDMÅL: 50 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt anse att projektets insatser bidragit till att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. 80 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt anse att projektets insatser lett till förutsättningar att kommunicera bättre med företagsrepresentanter och verksamhetsutövare som är föremål för kontroll och tillsyn. 80 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt anse att projektets insatser lett till förutsättningar att fördjupa och bredda vederbörandes arbetsområden.

Sid 8 (19) KUNSKAPSMÅL: 30 procent av medverkande medarbetare ska efter avslutat projekt ha fått A) fördjupade eller B) breddade arbetsområden. RESULTATMÅL: Kort- och långtidssjukrivningar ska efter genomfört projekt ha minskat med minst 20 procentenheter i respektive kommunverksamhet i förhållande till nivåer vid projektstart. Nivåer på uppfyllelsen av mål inom miljö-, hälso- och livsmedelstillsynsområdet ska efter genomfört projekt, i respeltive medverkande kommun, ha ökat i förhållande till nivåer av uppfyllelser av mål vid projektstart. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontraktering som resultat av upphandling av extern konsulttjänst för mobilisering. 2011-02-01 2011-02-28 Planeringsmöte mellan projektledare och extern konsult. Riktlinjer för mobiliseringsfas. Kickoff/Uppstartsmöten med representanter för kommunerna/miljökontoren. 2011-02-01 2011-02-28 Information om riktlinjer för mobiliseringsfas. Styrgruppsmöten 1 gång/månad. 2011-02-01 2011-07-31 Referensgruppsmöten vid 2-3 tillfällen. 2011-02-01 2011-07-31 Mobiliseringsfas 2011-02-01 2011-07-31 Utveckling av projektspecifikt material för interna diskussioner på respektive 2011-03-01 2011-03-31 miljökontor om arbetsformer och arbetsfördelning. 3 workshops/dialogmöten med vardera 11 verksamhetschefer från miljökontoren samt 2011-03-01 2011-03-31 1 uppföljande workshop för samtliga verksamhetschefer. Strukturer för samverkan mellan kommunerna. Enkätundersökning med självskattningsfrågor för samtliga medverkande medarbetare. 2011-04-01 2011-05-31 Intervjuer med nyckelpersoner på miljökontoren samt interna utvecklingsmöten på miljökontoren utifrån projektspecifikt material. Produktion av jämställdhetsswot samt plan för underlag för jämställdhetsarbetet under 2011-06-01 2011-07-31 genomförandet. Sammanställning av resultat av dialogmöten, enkätundersökning, intervjuer samt 2011-06-01 2011-07-31 interna utvecklingsmöten på miljökontoren. Upphandling av extern utvärderingstjänst. 2011-06-01 2011-07-31 Projektplan med riktlinjer för genomförande. Underlag för förnyad bedömning av ESF inför genomförande. 2011-06-01 2011-08-31 Upphandling av utbildningsinsatser inom områdena ledarskap, teamutveckling, kommunikation, konflikthantering, interkulturell kommunikation, förändringskunskap, arbetsspecialisering/arbetsfördelning samt verksamhetsspecifik utbildning inom miljöområdet i sin helhet med relevanta juridiktillämpningar. 2011-06-01 2011-08-31

Sid 9 (19) Aktivitet Startdatum Slutdatum Genomförande 2011-08-01 2013-06-30 Genomförande. Utbildningsinsatser genomförs inom ledarskap, teamutveckling, 2011-09-01 2013-06-30 kommunikation, konflikthantering, interkulturell kommunikation, förändringskunskap, arbetsspecialisering/arbetsfördelning samt verksamhetsspecifik utbildning inom miljöområdet i sin helhet med relevanta juridiktillämpningar. Styrgruppsmöten 1 gång/månad. 2011-09-01 2013-06-30 Referensgruppsmöten varje kvartal. 2011-09-01 2013-06-30 Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. I likhet med projektets arbete med jämställdhet ses inte tillgänglighetsfrågorna enbart som projektspecifika utan de rör också, eller kanske framförallt, de medverkande miljökontorens verksamheter, såväl under som efter avslutat projekt. Som grund för tillgänglighetsarbetet finns det därför behov av informationsinsatser vid projektstart för att tydliggöra syftet med tillgänglighetsarbetet och vilka delar av det som är projektspecifikt. Mobiliseringsfasen kommer att arbeta med tillgänglighetsfrågor utifrån två perspektiv: 1) Kartläggning för att stärka kunskap om samt integrera frågor om tillgänglighet i verksamheterna. 2) Kartläggning av faktorer för att säkerställa tillgänglighet under projektgenomförandet. Det första perspektivet handlar om att utifrån enkätundersökningar med medarbetare, intervjuer med ansvariga på miljökontoren undersöka hur tillgänglighetsperspektivet, genom förändrade rutiner, i ökad utsträckning kan finnas med i all planering och i alla beslut och processer. Exempelvis kan det behöva tydliggöras att tillgänglighetsaspekterna ska beaktas när ändringar sker i verksamhetslokalerna eller vid omorganisationer. Det kan också behövas rutiner för att kunna hantera synpunkter på tillgängligheten från anställda och eventuella besökare med frågor om tillsynsverksamheten. Ytterligare frågor som kommer att kartläggas är vem som har ansvar för att tillgänglighetsperspektivet finns med vid planering av utbildning och vid inköp och upphandling och för att tillgänglighetsarbetet samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Perspektivet handlar också om att kartlägga utbildningsbehov i frågor som rör tillgänglighet. Det gäller behovet av riktad utbildning under genomförandet för nyckelpersoner och medarbetare som har mycket kontakter med allmänheten. Handikapporganisationerna kommer att vara en viktig resurs vid planering och genomförande av sådana utbildningar inför genomförandet. Det handlar också om frågor om tillgänglighet kan arbetas in i redan befintliga internutbildningar på miljökontoren som introduktionsutbildningar. Utifrån de behov som framträder under mobiliseringen kan nya utbildningsprogram behöva tas fram, till exempel en mer generell internutbildning för alla medarbetare på miljöförvaltningarna om tillgänglighetsfrågor. Det andra perspektivet handlar om att säkerställa att projektlokaler, lokaler för utbildningar och lokaler för andra insatser under projektet är tillgänglighetsanpassade. Det gäller den fysiska tillgängligheten, att utformningen av lokaler, inredning och utrustning är tillgänglighetsanpassat för personer med funktionsnedsättning och att den kommunikativa tillgängligheten motsvarar

Sid 10 (19) de behov som finns genom att använda ett klart och enkelt språk, ha en formgivning som underlättar läsningen och att informationen går att få i olika former, så kallade alternativa format. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Se annan punkt i ansökan som rör jämställdhetsintegrering. Resultatet av den jämställdhetsanalys som genomförs under mobiliseringen, och hur denna konkret ger riktlinjer för genomförandet, redovisas efter avslutad mobiliseringsfas. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. För att kunna genomföra ett utvecklingsarbete för de skånska kommunernas miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn kommer Kommunförbundet Skåne att bygga projektet på en medveten strategi för lärande uppföljning och utvärdering. Uppföljnings- och utvärderingsmodellen syftar till att skapa: 1) en mer systematisk uppföljning och utvärdering. 2) ett ökat lärande av de insatser projektet bygger på. Uppföljningen under mobiliseringen genomförs i planerade aktiviteter av projektledaren/ledarna från Kommunförbundet Skåne och projektets externa konsult för att dokumentera vilka insatser som genomförts, eventuella avvikelser från tid- och aktivitetsplan i ansökan och om insatserna ligger i linje med projekt- och programmål. Dokumentationen kommer även att beröra planerade och genomförda aktiviteter som handlar om jämställdhets- och tillgänglighetsintegreringen i projektet. Uppföljningen genomförs löpande/kontinuerligt efter vart och ett av de tre stegen under mobiliseringsfasen och ska fungera som en resurs som finns tillgänglig för alla - projektledning, kommuner och samarbetsparter - under hela mobiliseringen. Uppföljningen ska efter varje avslutat steg av kartläggningen dokumenteras skriftligt och presenteras på inplanerade styrgrupps- och referensgruppsmöten och på informationsmöten med medverkande kommuner. Genom att det kommer att finnas rutiner för hur och av vem i styrgrupp, referensgrupp och gruppen av kommuner som ska föra synpunkter tillbaka in i projektledningen på insatser och resultat kommer uppföljningen att kontinuerligt stödja projektet i sitt genomförande. Att skapa en bred delaktighet genom att ge alla medverkande möjlighet att löpande komma med förslag till förbättringar och att ha fokus på ett kontinuerligt lärande blir ett centralt inslag i projektet Syftet är att bidra till både lärande och en god styrning medan projektet pågår. Utifrån återkopplingen från styrgrupp, referensgrupp och medverkande kommuner som kanaliseras tillbaka till projektledningen, justeras dokumentationen och underlaget för genomförandet. Uppföljningen och resultatet av insatserna under mobiliseringen dokumenteras i en projektrapport av den externa konsulten med konkreta riktlinjer för kompetensutvecklingsinsatser och förändrade arbetsformer som underlag för utvärderingen under genomförandet. En extern lärinriktad resultat- och processutvärdering kommer att upphandlas inför genomförandet. Denna beskrivs i anslutning till avslutad mobilisering.

Sid 11 (19) Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Insatser under mobiliseringen för att planera och sammanställa resultat av dialogmöten/workshops, planera, genomföra och resultatsammanställa enkätundersökning och intervjuer samt producera jämställdhetsswot och projekt- och rådgivningsrapport som underlag för genomförande, handlas upp av av Kommunförbundet Skåne. Upphandling av en extern konsulttjänst samt utbildningsinsatser inom ledarskap, teamutveckling, kommunikation, konflikthantering, interkulturell kommunikation, förändringskunskap, arbetsspecialisering/arbetsfördelning samt verksamhetsspecifik utbildning inom miljöområdet i sin helhet med relevanta juridiktillämpningar handlas upp inför genomförandet. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Med tanke på de krav som finns på kommunernas miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn att både ha uppdaterad kunskap om den alltmer detaljerade lagstiftningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet, och att kunna förebygga ohälsa p g a krävande arbetsförhållanden är miljökontorens samlade kompetens och dess förmåga att skapa strukturer för lärande och att bygga nya kunskaper betydelsefull. Baserat på de arbetsförhållanden som idag präglar miljö- och hälsotillsynsverksamheterna i de skånska kommunerna har stödstrukturer, såväl förståelsen för verksamheten i den egna förvaltningen, och krav på ökad samverkan mellan kommunerna för att stärka resursutnyttjandet, en mycket stor betydelse för att skapa förutsättningar för ett ökat lärande och en bättre hälsa bland medarbetarna. Om miljökontorens lärpotential ska tas till vara behövs en god lärmiljö för att kompetensutvecklingen i projektet ska bidra till medarbetarnas och tillsynsverksamheternas utveckling i stort. Genom att i projektet kartlägga behoven av och genomföra insatser i syfte att utveckla de interna arbetsformerna på miljökontoren, och för att de samlade tillsynsresurserna kan användas mellan kommunerna för att underlätta arbetet, kan det skapas stödstrukturer för lärande, bidra till en rimlig arbetsbelastning för medarbetarna och därigenom förebygga ohälsa. En viktig fråga är att verksamheten måste bedrivas inom tillräckligt stora lokala tillsynsområden för att vara effektiv och för att kunna skapa förutsättningar att fungera som en lärande organisation. Därmed kan både resurs- och kompetensbrist motverkas. Det handlar under mobiliseringsfasen om att identifiera hur nya samverkans- och organisationsformer ska möta och ta tillvara medarbetarnas behov av lärande - en god lärmiljö för miljö- hälsoskydds- och livsmedelsinspektörer och annan personal som arbetar med myndighetsutövningen i kommunerna, skapar förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Projektet bygger också på argument att ökad hälsa och ökat lärande möjliggörs genom att skapa förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och handlingsutrymme och att möjliggöra delaktighet. Kartläggningen kommer därför att bygga på insatser som ger alla medarbetare stort inflytande och delaktighet att själv föra fram synpunkter på vilka kompetensbehov man bedömer att man har för sin roll och sina arbetsuppgifter. Projektet ska ge medarbetarna en möjlighet att påverka sin situation i tillräckligt hög grad för att kunna bemöta arbetsrelaterade problem innan dessa belastar hälsan. Ambitionen är att lärandet ska stimuleras genom att kompetensutvecklingsinsatserna blir efterfrågestyrda och utbildningarna kan underlätta kommunikationen med och leda till bättre möten med olika verksamhetsutövare. För att stärka lärandet kommer kartläggningen att baseras på insatser som bygger på en dialog och ett

Sid 12 (19) erfarenhetsutbyte, dels mellan kommunerna, dels mellan kommunerna och företrädare för Länsstyrelsen, näringslivet och LRF. Inom de myndigheter som ansvarar för olika delar av tillsynsarbetet i samhället, såväl i näringslivet, jordbruket och andra verksamheter, finns väldigt starka synpunkter på hur tillsynsarbetet ska genomföras, mest lämpliga ansvarfördelningar mellan olika instanser och vilka kompetenser som krävs för de som ska arbeta som miljö- hälsoskydds- och livsmedelsinspektörer. Genom att i projektet erbjuda en arena för dialog kan det skapas ett ökat ömsesidigt informellt lärande och en ömsesidig förståelse. Rapporter från näringslivet visar att många företagare anser att det inte är regelverket som behöver utvecklas, utan snarare attityderna och kunskapen hos de personer som bedriver miljötillsyn som behöver förbättras. Därför kommer lärandet i projektet också utgå ifrån de behov för tillsynspersonalen som finns för att lära sig mer om företagande och vilka premisser och förutsättningar som finns för den enskilde företagaren. Fokus i projektet ligger inte enbart på de enskilda medarbetarna och inspektörerna utan också på utveckling och förändring av miljökontoren i stort. Kompetensutvecklingsinsatserna kommer därför under genomförandet att integreras med verksamhetsutveckling på arbetsplats- och kommunnivå för att kombinera medarbetarnas interna och/eller externa kurser med arbetsorganisatoriska förändringar. Detta ska göras på sätt som skapar förutsättningar för långsiktig och hållbar nytta för både deltagande medarbetare och arbetsplatser. För att skapa utveckling på miljökontoren i stort kommer starkare strukturer för lärande och utveckling att tydligare byggas in i organisationen framförallt genom riktade insatser för chefer om hur utbildningar kan användas som ett strategiskt instrument för att utveckla verksamheten i relation till de kvalitetsmål som finns för organisationen och för hur kompetensen på medarbetarnivå kan användas för utveckling för hela verksamheten. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samspelet mellan medarbetarnas lärande och det lärande som sker inom hela organisationen. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Under mobiliseringen kommer Kommunförbundet Skåne att undersöka vilka förutsättningar samt vilket intresse och behov från kommunerna det finns i att genomföra en samverkan med en kommun i annat EU-land kring frågor som rör miljö- och hälsoskyddstillsyn. Diskussionen kommer i första hand att röra ett tänkbart samarbete med Mecklenburg-Vorpommern där Kommunförbundet Skåne har etablerade kontakter. Inriktningen och omfattningen av dessa insatser kommer att redovisas i slutet av mobiliseringsfasen som underlag för genomförandet. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt.

Sid 13 (19) 2010-3040019 Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Organisation under mobiliseringsfas: En styrgrupp upprättas som representeras av en intern heltids eller två deltids projektledare från Kommunförbundet Skåne samt en person vardera från tre i projektet medverkande kommuner. Extern konsult är adjungerad. Styrgruppens ansvar är: - att vara ytterst ansvarig för projektets resultat, genomförande och ekonomi. - att ge direktiv till projektledare. - att göra en aktiv uppföljning av projektets insatser och resultat och beslut vid avvikelser utanför projektets ramar. - att verka som positiv ambassadör för projektet. En intern heltids eller två deltids projektledare från Kommunförbundet är ansvariga för det konkreta arbetet i projektet efter styrgruppens direktiv och leder och koordinerar alla aktiviteter under mobiliseringsfasen. Projektledaren/ledarna stämmer löpande av de olika delarna i projektet, ansvarar för dokumentation, uppföljning och rapportering till styrgrupp, referensgrupp och kontaktpersoner på medverkande kommuner. En referensgrupp upprättas som kommer att bestå av en representant från Länsstyrelsen Skåne och en eller eventuellt två representanter från två i nuläget inte beslutade näringslivsorganisationer samt en företrädare från LRF. Referensgrupp bidrar med olika erfarenheter och kompetenser som stöd och vägledning till projektet och styrgruppen. Referensgruppen har rådgivande möten. En intern projektassistent från Kommunförbundet Skåne ansvarar för den löpande redovisningen av ekonomin och att rekvirera ersättning för kostnader från ESF. Externt upphandlad konsult planerar och sammanställer resultat av dialogmöten/workshops, planerar, genomför och resultatsammanställer enkätundersökning och intervjuer samt producerar jämställdhetsswot och projekt- och rådgivningsrapport som underlag för genomförande. Projektets organisation inför genomförande redovisas efter mobiliseringsfas Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Kommunförbundet Skåne har stor erfarenhet av projektorganisering inom ramen för en rad olika EU-program och vi har internt byggt upp kompetens och rutiner för att hantera dessa projekt. Även i tidigare programperioder har vi genomfört ett flertal ESF-projekt. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Lagen om offentlig upphandling tillämpas. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Utbildningskostnaderna visar sig högre än beräknat. Projektdeltagare hoppar av/väljer bort utbildning. Utbildningsanordnare når inte uppsatta mål. Anpassning och upphandling av utbildningar inom ekonomiska ramar. Ansvar för detta ligger hos varje deltagande aktör (kommun). Täta dialoger och avstämningar med projektledning. Partnerskapsprocessen upphör/ samverkan upphör med samarbetsparter i referensgruppen. Tidiga kontakter med projektledning om avvikelser för att sätta in möjliga åtgärder så snabbt som möjligt.

Sid 14 (19) 2010-3040019 Risk Antalet medverkande kommuner i genomförandet blir färre än planerat. Projektledaren blir sjuk eller får en annan tjänst. Utbildningarna motsvarar inte efterfrågade behov. Åtgärd Kommunförbundet Skånes ambition är att samtliga 33 kommuner ska medverka i projektet och bygger det på att ansökan har föregåtts av en förankringsprocess, med information till och dialog med kommunerna, under vilka samtliga tydliggjort att de vill delta i projektet. Om projektet trots allt kommer att omfattas av något färre kommuner kommer budgeten att anpassas och revideras inför genomförandet. Förutsättning finns att internt på Kommunförbundet Skåne snabbt tillsätta en ny person på posten. Kommunförbundet Skåne säkerställer kvalité och innehåll genom tydlig specificering i upphandlingen samt tydliga direktiv för extern utvärdering. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Det övergripande syftet med projektet är att gentemot personal i samtliga 33 skånska kommuner som arbetar med miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn, kartlägga och analysera behovet av, och med resultatet som underlag, genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med en utveckling av arbetsformer och en ökad samverkan mellan kommunernas miljökontor eller motsvarande, dels för att skapa förutsättningar för ökat lärande och för att förebygga ohälsa på arbetsplatserna, dels för att stärka möjligheterna för kommunerna att uppnå kvalitetsmålen för miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsynen. Sammanfattning av projektet på engelska. The target group for the project is for all employees within the 33 municipalities in the Skåne region who work in the field of environmental, health and food provision-related inspections. The aim is to map and analyse the need of educational activities and work structure in order to increase learning capacity, prevent ill-health and increase the possibilities for the organizations to reach their quality aims within the inspections. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Bilaga 1: Specifikation av budget. Bilaga 2: Sammanställning av projektaktörer. Bilaga 3: Intyg från medverkande aktörer. Bilagorna skickas in separat till ESF-rådet. Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Länsstyrelsen i Skåne Län 2021002346 Personalsektionen 19079540 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr LRF Lantbrukarnas Ekonomi-AB 5560329269

Sid 15 (19) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr LRF Skåne 29821519 Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir:

Sid 16 (19) År År Kostnadsbudget 2011 2012 Undersökning / kartläggning (ansökningar avseende Förprojektering) År År År 2013 Total Löner 220 500 kr 220 500 kr Externa tjänster 247 500 kr 247 500 kr Lokaler Resor Materiel 8 000 kr 8 000 kr Summa 476 000 kr 0 kr 0 kr 476 000 kr Aktiviteter riktade till målgruppen (ansökningar avseende Genomförande) Löner 165 000 kr 396 000 kr 198 000 kr 759 000 kr Externa tjänster 480 000 kr 1 360 000 kr 240 000 kr 2 080 000 kr Lokaler Resor Material Summa 645 000 kr 1 756 000 kr 438 000 kr 2 839 000 kr Projektadministration - ekonomi och rapportering Löner 135 000 kr 324 000 kr 162 000 kr 621 000 kr Externa tjänster Materiel Summa 135 000 kr 324 000 kr 162 000 kr 621 000 kr Uppföljning och utvärdering Löner Externa tjänster 36 000 kr 162 000 kr 81 000 kr 279 000 kr Resor Materiel Summa 36 000 kr 162 000 kr 81 000 kr 279 000 kr Information / marknadsföring Löner 96 000 kr 144 000 kr 72 000 kr 312 000 kr Externa tjänster Resor Materiel 12 000 kr 4 000 kr 4 000 kr 20 000 kr Summa 108 000 kr 148 000 kr 76 000 kr 332 000 kr

Sid 17 (19) Spridning av resultat för strategisk påverkan Löner 144 000 kr 72 000 kr 216 000 kr Externa tjänster 30 000 kr 40 000 kr 30 000 kr 100 000 kr Resor Materiel 10 000 kr 10 000 kr 20 000 kr Summa 30 000 kr 194 000 kr 112 000 kr 336 000 kr Transnationella aktiviteter Löner Externa tjänster Lokaler Resor 30 000 kr 30 000 kr 60 000 kr Materiel Andel transnationalitet 0,00% 1,15% 3,34% 1,21% Summa 0 kr 30 000 kr 30 000 kr 60 000 kr Insatser av regionalfondskaraktär (ERUF) Löner Externa tjänster Lokaler Investeringar Övriga kostnader Andel ERUF 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Indirekta utgifter Indirekta utgifter 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Andel indirekta utgifter 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Sid 18 (19) Offentligt bidrag i annat än pengar (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Intäkter Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kostnadsbudget Totalt 1 430 000 kr 2 614 000 kr 899 000 kr 4 943 000 kr

Sid 19 (19) 2010-3040019 Finansieringsbudget År 2011 År 2012 År År År 2013 Total ESF-stöd (Programområde 1:inkl. nationell offentlig medfinansiering) Summa 1 430 000 kr 2 614 000 kr 899 000 kr 4 943 000 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentligt bidrag i annat än pengar Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kontant betalt fr projektägaren 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Andel 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Andel off. medfinansiering 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Finansieringsbudget Totalt 1 430 000 kr 2 614 000 kr 899 000 kr 4 943 000 kr