Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning

SKOLAN OCH UTSTÄLLNINGEN Skolor är välkomna att besöka utställningen på egen hand. Då har läraren ansvaret för sin klass under besöket. FÖR GRUNDSKOLAN För grundskolan är det utmärkt att använda utställningen på ett ämnesövergripande sätt, exempelvis genom att låta samhällsorienterade ämnen och naturämnen samverka för att få en bredare syn på forskningen om rymdfärdernas roll för människan och den samhälleliga utvecklingen. Om man arbetar med rymden som tema eller är intresserad av några särskilda aspekter av rymden så går det också utmärkt att använda utställningen som plattform. De av Skolverket uppsatta mål för grundskolan inom naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen går utmärkt att arbeta med vid ett besök i utställningen. Under rubriken Målen för skolan kan man se vilka ämnen och mål som är lämpade att arbeta med. Gemensamt för dessa ämnen i grundskolan är att eleverna ska få utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. FÖR GYMNASIET För gymnasiet kan man innehållsmässigt välja flera olika ingångar. Till exempel kan man arbeta mot gymnasiets mål i de naturvetenskapligt inriktade kurserna. Teknik Samhälle Människa, Naturkunskap B, och Fysik B är exempel på kurser vars kursplaner är lämpliga för att arbeta med i utställningen. I utställningen kan man också med fördel arbeta med Samhällskunskap A och B samt Historia A och B för att skapa en förståelse för den ekonomiska, politiska och historiska utveckling som till stor del har avspeglats i forskningen om rymden. Givetvis kan man även på gymnasial nivå kombinera kurserna och få till ett brett och spännande ämnesövergripande projekt.

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH ÖVNINGAR Följande frågeställningar kan användas oavsett årskurs i grundskolan och gymnasiet, men anpassas med fördel efter respektive ämnesmål och kursmål. Här finns också tips på konkreta övningar och uppgifter man kan göra med eleverna under besöket på museet. Frågeställningarna lämpar sig också bra att arbeta med innan eller efter besöket på museet och kan på så sätt införlivas med skolans ordinarie undervisning. Det kan också vara fruktbart för en lärare att dela upp frågeställningarna i flera delfrågor som behandlar olika aspekter av utställningen. Frågeställningarna är uppställda efter fem tematiska om råden; Samhälle, människa och miljö, Innovationer, Forskning, Framtidsperspektiv och Genus. FÖR GRUNDSKOLAN Samhälle - Hur har man i olika tider och kulturer förklarat rymden som fenomen? Vilka sagor och myter finns det till exempel om stjärntecken? Varför trodde man förr att Jorden var rymdens centrum? Hur trodde man att rymden såg ut och vad den bestod av innan det fanns stjärnkikare och andra instrument för att studera rymden. Människa och miljö Tänk er att ni ska resa i en rymdfärja eller leva i en rymdstation. Ni kommer att resa långt och länge och kan inte få några leveranser från jorden. Hur ska ni lösa det? Vad behöver människan för att överleva? - Hur är det att leva på en rymdstation och arbeta i tyngdlöshet: hur äter man och sover, hur tvättar man sig och hur går man på toaletten? Tänk på några saker som ni gör varje dag (borstar tänderna, äter frukost, tvättar håret, gå på toaletten etc). Skulle några av dessa saker vara lättare att utföra i tyngdlöshet eller skulle de vara svårare? - Vilken sorts mat äter man i rymden? Varför är den förpackad som den är? Kom på några maträtter som skulle passa för att ätas i rymden. Tänk på att det skall vara gott och nyttigt men också praktiskt. Finns det andra maträtter som inte passar i rymden? - Diskutera med varandra och kom överens om fem saker som ni anser är viktiga att ta med på en rymdexpedition. Vad behöver människor för att överleva? Astronauter på ISS får välja ett personligt föremål att ta med ut i rymden. Christer Fuglesang valde till exempel att ta med sig en frisbee. Vad skulle du ta med dig?

Innovationer - Varför ser rymddräkterna ut som de gör? Vilken uppgift har den? Vad ska den skydda människan mot? Vad skulle hända om astronauten tog av sig den? Hur skulle det kännas att arbeta med hela kroppen täckt av en tjock rymddräkt? Gör ett försök i skolan med att låta eleverna ta på sig tjocka arbetshandskar och till exempel skruva med skiftnyckel.. - På rymdstationen ISS finns det massor av datorer, lampor, experimentstationer mm som behöver elektricitet. Hur har man löst problemet med elektricitet ombord? Forskning - En stor del av forskningen om rymden går ut på att skapa förutsättningar för att människan ska kunna resa ännu längre ut i rymden. Om människor ska bo i rymden en längre tid kan det vara bra att ta reda på hur olika saker fungerar i tyngd löshet. Fundera på hur tyngdlösheten, temperaturskillnader, olika dygnsrytmer med mera skulle kunna påverka våra liv. - Föreställ dig att du är forskare och ska åka till ISS. Vilket område/ämne skulle du forska i? Beskriv ett experiment som du skulle vilja utföra? - Det är inte bara så att människor utför experiment i rymden utan människan är också försökskaniner själva. Muskler, blodomlopp och skelettet är exempel på saker som påverkas av tyngdlösheten. Fundera på varför det är så och klura ut ett eget experiment man kan göra med kroppen när man är i rymden. - I Rymdstationen ISS forskar man bland annat med att odla grönsaker. Varför gör man det? - Vilka förutsättningar för liv finns det på Jorden som människan är anpassad efter? Finns dessa förutsättningar på andra platser i rymden? Vad tror ni? Rita eller beskriv hur andra varelser kan se ut på andra planeter som är anpassade för en helt annan miljö. Hur skulle liv kunna se ut på Mars till exempel? Framtidsperspektiv - Se en film eller tv-serie som utspelar sig i rymden i framtiden och jämför med hur det är nu? Kommer dessa föreställningar att besannas? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Hur väl stämmer dessa framtidsvisioner överens med rymdforskarnas mål med den forskning som de bedriver? - Tror du att människor i framtiden helt och hållet kommer att kunna leva på andra planeter i rymden? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Kommer vi att kunna lösa problem med vatten, mat och lufthushållning på planeter där dessa saker inte finns?

Genus - Vilka egenskaper söker man efter när man ska utbilda en astronaut? Vad tänker man på när man tänker på en astronaut? En kille eller tjej? Varför? Vilka kvinnliga och manliga förebilder finns det när det gäller rymdresenärer i science fiction och i verkligheten? - Traditionellt sett så har piloter och rymdfarare till störst del varit män. Av de hundratals rymdfarare som hittills har rest ut i rymden har endast 40 varit kvinnor. De kvalifikationer som man tar hänsyn till vid antagningen till rymdprogrammet är till exempel utbildning, fysisk hälsa och mental hälsa. Diskutera varför så få kvinnor har blivit astronauter. FÖR GYMNASIET Samhälle - Kalla kriget och rymdkapplöpningen. Den senare delen av 1950-talet präglads av de två supermakterna USA och Sovjet och deras maktkamp. Vad har detta kalla krig lett fram till? Kan vi se några paralleller i dagens värld? - Jämför världsbilder från olika tider och kulturer. Kommer vår världsbild att förändras? Människa och miljö - Hur kan rymdforskningen ge oss verktyg för att lösa jordens miljöproblem? - Ni har fått ett uppdrag att planera en rymdstation på Mars. Vilka problem måste man lösa? Vad behöver en människa för att överleva? Innovationer Rymdtekniken sedan länge tagit plats i vår vardag med allt från sladdlösa borrmaskiner, temper foam madrasser och repfria glasögon till blickstyrd datorinteraktion och GSM-satelliter. Kan ni hitta fler produkter som kommer från rymdforskningen Kan ni fundera kring vilka innovationer som kan komma i framtiden? Forskning - En stor utmaning för den moderna rymdforskningen är att sätta människor på Mars. Uppskatta hur lång tid resan till Mars och tillbaka skulle kunna ta? En rymdraket kan resa i ca 27000 km/h och avståndet till Mars varierar mellan 56 och 400 miljoner kilometer. Ta med i beräkningen att när vi en gång landat på Mars så ska vi invänta punkten då Jordens och Mars banor är så nära varandra som möjligt igen. - När ni uppskattat hur lång tid denna resa skulle ta, kan ni fundera på vad som man skulle behöva för att överleva på ett rymdskepp under en så lång tid? Hur stora volymer mat, vatten och luft behöver en person under denna tid? Hur skulle man bäst lösa problemet med dessa förnödenheter under en så lång resa?

- Föreställ dig att du är forskare och ska åka till ISS. Vilket område/ämne skulle du forska i? Vad vill du undersöka? - Det är inte bara människor som utför experiment i rymden utan människor är också försökskaniner själva. Muskler, blodomlopp och skelettet är exempel på saker som påverkas negativt av tyngdlösheten. Förklara varför det är så? Fundera också egna experiment man skulle kunna utföra på/med sin egen kropp i rymden? - De cirka 700 miljarder kronor som ISS stationen hittills har kostat skulle kunna användas för förbättra förutsättningarna för livsvillkoren i U-länder - är rymdforskningen värt det? Ta reda på vad man forskar om på ISS och vad rymdforskningen har gett för resultat. Diskutera för och nackdelar med rymdforskningen. Vad är bra och varför? - Det finns många faktorer som gör att människan så småningom kan dö som art på Jorden: miljöförstöring, kärnvapenkrig etc. Om inte annat så kommer solen att slockna om många miljarder år. Hur ska människor kunna tillgodose sina behov för överlevnad i rymden? Går det att skapa ett ekosystem i miniatyr i en rymdstation? Hur skulle det se ut i sådana fall? Diskutera om det är bättre att satsa resurser på att skapa en bättre miljö på jorden eller att utforska rymden? - Är det sannolikt att vi är ensamma i den oändliga rymden? Om det finns liv på andra planeter där miljön är annorlunda än på Jorden, hur skulle dessa djur kunna vara anpassade för det livet de lever där? Studera förhållanden på andra planeter och fundera hur livet skulle kunna se ut där. Framtidsperspektiv - Läs en science fiction roman, av till exempel Jules Verne. Hur har olika framtidsscenarion om vår tid sett ut på till exempel 1800-talet? Hur väl stämmer det överens med hur det är idag? Hur ser våra framtidsscenarier ut idag i science fiction och i forskningsvärlden? Vilka typer av tekniska hjälpmedel finns där? Tror du/ni att de kommer att förverkligas? - Till vilken utsträckning kommer människan med hjälp av tekniken att kunna anpassa sig till rymden? Kommer vi helt och hållet att kunna anpassa oss till den extrema miljö som finns i rymden? - De astronauter som hittills har varit i rymden har haft utbildningar inom fysik, medicin, biologi och teknik. Men om rymdfärder blir vanligare i framtiden så kommer andra yrkeskategorier också att behövas. Vilka yrkeskategorier tror ni kommer att finnas representerade i rymden i framtiden?

Genus - Vilka egenskaper söker man efter när man ska utbilda en astronaut? Vad tänker man på när man tänker på en astronaut? En man eller kvinna? Varför? Vilka kvinnliga och manliga förebilder finns det när det gäller rymdresenärer i science fiction och i verkligheten? - Traditionellt sett så har piloter och rymdfarare till störst del varit män. Av de hundratals rymdfarare som hittills har rest ut i rymden har endast 40 varit kvinnor. De kvalifikationer som man tar hänsyn till vid antagningen till rymdprogrammet är till exempel utbildning, fysisk hälsa och mental hälsa. Diskutera varför så få kvinnor har blivit astronauter.

SKOLMATERIAL TILL UTSTÄLLNINGEN På vår skolwebb www.ahumanadventure.se/skolmaterial kan du ladda ner pedagogiskt material för skolan. Förutom vårt eget material finns där material som kommer från NASA och är anpassat för utställningen NASA - A Human Adventure. Här har vi också samlat länkar och tips på annat skolmaterial på tema rymden. MÅLEN FÖR SKOLAN Nedanför finns utdrag från grundskolans respektive gymnasiets läroplan Lpo 94. Utdragen är valda för att visa att ett besök i utställningen kan användas och appliceras direkt på ordinarie skolverksamhet. Följande mål är områden som med fördel kan beröras under ett besök av NASA - A Human Adventure samt inom ramarna för medföljande frågeställningar. GRUNDSKOLAN Teknik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. - kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen, både förr och nu, och ange några tänkbara drivkrafter bakom denna. - kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle och individens livsvillkor. Fysik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. - känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, - ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, till exempel världens uppkomst,livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna, - kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild.

Samhällskunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv. Historia Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker, - ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor, - kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid, GYMNASIET Naturkunskap A - kunna beskriva miljöproblem utifrån studieinriktning och aktivt delta i diskussioner om möjligheten att påverka utvecklingen, - ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. Naturkunskap B - ha kunskaper om användning av naturvetenskap och teknik i samhället, - kunna beskriva några vardagliga tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp. Geografi A - ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden, - förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden.

Fysik B - kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken. Teknik, samhälle och människa - ha kunskap om teknikens sociala, kulturella och ekologiska sammanhang och betydelse, - ha kunskap om viktiga händelser och förlopp i teknikens historia och deras betydelse för människors liv och samhällsutveckling, - ha kunskap om olika drivkrafter bakom och samhälleliga villkor för teknisk utveckling, - ha kunskap om och förmåga att diskutera etiska problem som kan uppstå både i lokalt, regionalt och globalt perspektiv på grund av tekniska förändringar. Samhällskunskap A - kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället, - kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv, - kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor. Samhällskunskap B - vara förtrogen med hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden formar såväl vårt eget som det internationella samhället, - kunna tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till olika samhällsfrågor och samhällets utveckling, - kunna använda ett grundläggande samhällsvetenskapligt perspektiv för att analysera olika frågor och vara medveten om hur orsaker, konsekvenser och åtgärder hänger ihop. Historia A - kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser, - kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv. Historia B - kunna skildra och jämföra händelser och företeelser i dagens värld lokalt, regionalt, nationellt och globalt utifrån ett historiskt perspektiv, - kunna göra historiska jämförelser över tid och rum.

INSPIRATIONS MATERIAL Litteratur: Glover, David: Stora boken om rymden Fuglesang, Christer: Människan i rymden, från Sputnik till Mars Ovaldsen, Jan-Erik: Rymden - som du aldrig sett den förut Lindström, Jonathan: Till Månen Utbildningsmaterial på webben: - Vi rymmer till rymden, ett äventyr i tyngdlöshet (åk 3-5) (PDF) - Att arbeta på ISS (åk 2 7 och åk 8 - gymnasiet (PDF) Båda finns på: www.rymdstyrelsen.se/sv/mediebank/undervisning Rymdfakta på webben: www.nasa.gov (NASA:s hemsida) www.ahumanadventure.com (den officiella hemsidan för utställningen) www.esa.int/esacp/sweden.html (Europeiska rymdorganisationen på svenska) www.rymdforum.nu (har bland annat en frågelåda om rymden) www.ungafakta.se/stjarnorplaneter (lärorikt om astronomi och rymdforskning) På vår skolwebb hittar du också mer material och inspiration på temat rymden : www.ahumanadventure/skolmaterial