Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014



Relevanta dokument
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever. Melleruds Kommun 2018

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

molndal.se Modersmålsenheten

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Rutin för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Verksamhetsbeskrivning

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Den goda organisationen

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Utbildning för nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Verksamhetsbeskrivning

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

ÄLVDALEN Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Analys av inkomna förslag på remisspunkt 1 och 2

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Nyanlända elevers lärande

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Plan för introduktionsprogram i

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Kommunala anvisningar för mottagande och undervisning av nyanlända elever i Sigtuna kommuns grundskolor

Sammanfattning. Bilaga 2

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

Karlsborgs kommun Storgatan 16, Karlsborg ,

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Rutiner för mottagning av nyanlända i Håbo kommuns skolor

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen , reviderad

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Transkript:

2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910

Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND... 2 Skolan mål med rutinerna är:... 2 ORGANISATION... 2 Förberedelseklass... 2 Måsen... 3 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK... 4 MODERSMÅL... 4 STUDIEHANDLEDNING... 4 SKOLANS RUTINER... 5 Information till föräldrar... 5 Kallelse introduktion... 5 Introduktionsmötet... 5 Kartläggning... 6 Klassplacering... 6 Beslut... 7 ELEVER SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 7 DEFENITIONER OCH BEGREPP... 8

BAKGRUND Alvesta kommun har övergripande rutiner för mottagande av nyanlända elever. Varje rektor för varje enskild skolenhet ansvarar för att lokala rutiner för mottagande av nyanlända elever formuleras, uppdateras och följs på varje enhet. Gemensamma mottagningsrutiner med en tydlig arbetsfördelning på varje enhet är av stor vikt för att kunna ge barnen/eleverna en bra start på skolan samt goda förutsättningar för lärande. Dessa rutiner ska vara väl kända av all personal på enheten. Skolan ma l med rutinerna a r: tydliga rutiner/ansvarsfördelning varje nyanländ elev får information om skolan och ett bra välkomnande varje elev får bästa möjliga inlärningssituation och stöttning utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter ORGANISATION Grönkullaskolan är en F-6 skola med ca 400 elever belägen i Alvesta centralort. På skolan finns även flera förberedelseklasser. Skolan har många flerspråkiga elever och på skolan talas ca 25 olika språk. Grönkullaskolan tar varje år emot nyanlända elever. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Eleverna kommer från skiftande bakgrunder och har med sig olika erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Oavsett vilka övriga behov som finns, ska de barn och elever som kommer till skolan bemöts och tas om hand på ett välkomnade och bra sätt. Varje nyanländ elev har rätt till en undervisning som anpassats individuellt efter elevens förkunskaper, bakgrund och förutsättningar. De nyanlända eleverna undervisas i reguljär klass eller i förberedelseklass beroende på elevens behov. Fo rberedelseklass Grönkullaskolan har för närvarande 8 olika förberedelseklasser. Nyanlända elever som bor utanför skolans upptagningsområde erbjuds, efter överenskommelse, möjlighet att skrivas in i skolans förberedelseklass om behov finns.

Begreppet förberedelseklass finns inte i lagtext eller förordning. Enligt allmänna råden är definitionen Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning efter en prioriterad timplan. Syftet med förberedelseklass är att eleven ska få grundläggande kunskaper i svenska språket men också att få möjlighet att utveckla sina kunskaper i andra ämnen. I förberedelseklass får eleven möjlighet att möta det nya språket och den nya kulturen i en mindre grupp, vilket blir en god grund till den fortsatta skolgången. Bild 1: Organisationsskiss över förberedelseklasser i åk F-6. Ma sen För att ge de nyanlända eleverna en god start har skolan en mottagningsgrupp för åk 1-4, kallad Måsen. Där möter eleven skolan och de nya rutinerna på ett lugnt och pedagogiskt sätt. Elever påbörjar sin kartläggning och lär sig de första orden i det svenska språket. Därefter slussas eleven ut till förberedelseklass. Tiden på Måsen varierar från 2 till 8 veckor efter behov och överenskommelse med vårdnadshavare.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Samtliga elever i förberedelseklass har en prioriterad timplan där svenska som andraspråk är ett prioriterat ämne. I reguljär klass sker undervisningen i svenska som andraspråk både integrerat i svenskundervisningens ordinarie undervisningsgrupper och i svenska som andraspråkgrupper. Ett tydligt andraspråksperspektiv präglar all planering och genomförande av undervisning i samtliga ämnen. MODERSMÅL På Grönkullaskolan studerar elever med många olika modersmål och kommunen har under läsåret 2013-2014 erbjudit modersmålsundervisning i följande språk: BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), albanska, polska, arabiska, tjetjenska, ryska, rumänska, dari, persiska, grekiska samt somaliska. Undervisning sker både på och efter skoltid. Ansökningsblanketter finns på flertalet språk. Respektive mentor ansvarar för att alla elever med annat modersmål än svenska, och deras vårdnadshavare, får information om modersmålsundervisning samt ansökningsblankett på aktuellt språk. Elever som under året flyttar in placeras i pågående grupper alternativt bildas nya grupper. Alla nya elever tilldelas en ansökan om modersmål vid introduktionssamtalet samt informeras om vikten av modersmålsundervisning för elevens språkutveckling. STUDIEHANDLEDNING Enligt skolförordningen (5 kap. 4 ) ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Skolan har studiehandledare i 6 av de vanligaste förekommande språken. Elever som har behov av studiehandledning har det inskrivet i ett åtgärdsprogram. Detta gäller alla elever både i förberedelseklass och reguljär klass.

SKOLANS RUTINER Information till fo ra ldrar Migrationsverkets kontaktperson informerar omgående om inflyttning av ny asylsökande elev till kommunen. Annan inflyttning informeras direkt av vårdnadshavare, individ- och familjeomsorg m.fl. till enheten eller till utbildningsförvaltningen, vilka i sin tur ser till att eleven hamnar på rätt plats. Skolan kontaktar omgående vårdnadshavaren. informerar även vid avflyttning, kommunplacering eller utvisning. Migrationsverkets kontaktperson Skolan har en informationsfolder om skolan olika språk, den finns på svenska, engelska, arabiska, dari och tjetjenska. Skolan använder sig även av skolverkets information till föräldrar som finns på olika språk. Kallelse introduktion När skolledningen får kännedom om en ny elev delges informationen omgående till blivande mentorer. Mentor kallar elev och vårdnadshavare till mötet, via brev eller telefon. Kallelsen skickas till eleven inom en vecka. Den skriftliga kallelsen är på svenska, samt finns översatt till tiotal språk. Mentorn bokar även tolkrum samt telefontolk för de språk som behöver beställas i förväg. Förberedelseklassens administratör ställer iordning en elevpärm med aktuella dokument. Introduktionsmo tet Mentorn ansvarar för att ta med elevpärmen till mötet samt att ta emot eleven med vårdnadshavare. Deltagare vid introduktionsmötet är mentor, elev, vårdnadshavare eller god man. Vid samtliga möten används telefontolk. Många språk behöver inte bokas i förväg utan kan bokas direkt när mötet påbörjas. Under introduktionsmötet hälsas elev och vårdnadshavare/god man välkomna till skolan och får en kort information om Grönkullaskolan och det svenska skolsystemet, både skriftligt och muntligt. De elever som behöver åka skolskjuts får ett busskort samt informeras om att det är en värdehandling och att det är en kostnad på 100kr vid förlorat kort. Blanketter som behöver informeras om och fyllas i under introduktionsmötet är; PUL, specialkost, modersmål, kontaktuppgifter till anhöriga. Under introduktionsmötet följer mentorn skolans blankett introduktionssamtal. Elevens

personuppgifter tas och en kartläggning av elevens intressen, starka sidor och tidigare skolbakgrund påbörjas. Kartla ggning Redan under introduktionssamtalet inleds kartläggningen av elevens kunskaper och starka sidor. Kartläggningen fortsätts av studiehandledare och mentor, den genomförs enskilt med eleven. Skolan har tagit fram ett eget kartläggningsmaterial som kartlägger de erfarenheter och ämneskunskaper eleven har i de olika ämnena även elevens läs och skrivförmåga på modersmålet kartläggs. När en ny elev skrivs in informerar förberedelseklassens administratör studiehandledare med det aktuella språket. Studiehandledaren påbörjar därefter kartläggnigen inom en vecka. Dokumentation och kartläggning av elevens kunskaper sker sedan kontinuerligt i verksamheten. En individuell planering görs utifrån varje elevs unika förutsättningar. Stor fokus läggs på elevens starka sidor och intressen. Liksom för skolans övriga elever upprättar metor IUP och vid behov upprättas en pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Klassplacering Kartläggningen av den enskilde eleven ligger till grund för beslut om klassplacering. Efter kartläggningen får eleven lämplig klasstillhörighet efter skolans upptagningsområde i Alvesta kommun, detta får ta max 2 månader. Rektor beslutar om klasstillhörighet tillsammans med specialpedagog. Ett samarbete mellan eleven och den nya klassen börjar och den klassplacerade eleven deltar kontinuerligt vid den reguljära klassens aktiviteter. När det är dags för eleven att slussas ut i reguljär klass i ett eller flera ämnen anmäler aktuell mentor till bitr.rektor. Mentor informerar vårdnadshavare. Mentorn och den blivande mentorn träffas och planera slussning till den nya klassen. Vi slussning hjälper en studiehandledare till för att eleven ska känna sig trygg. Den nya mentorn förbereder klassen och utser en fadder till den nya eleven. När eleven går ut heltid i reguljär klass, meddelar den nya mentorn administratören om klassbyte och begär en ny klasslista.

LAGAR OCH REGLER Rektor ansvara för att verksamheten håller god kvalité samt att erforderliga beslut fattas. Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar, lagar, förordningar och föreskrifter. Beslut De beslut som rektor, beroende på elevens behov, har att fatta är; 1. Svenska som andra språk Skolförordningen 5 kap. 14-15 3. Modersmål Skollagen 10kap 7, Skolförordningen 5 kap. 7-13 4. Särskild undervisningsgrupp Skollagen 3 kap. 11 5. Anpassad studiegång Skollagen 3 kap. 12 6. Upprättande av åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 9 ELEVER SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND Alla barn i samtliga skolformer har rätt till utbildning i grundskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar studierna före 18 års ålder. Rätten till utbildning ska inte medföra någon skolplikt för barn som vistas i landet utan tillstånd. Skolan har ingen underrättelseskyldighet till andra myndigheter utan kan sekretessbelägga elevens uppgifter. Vårdnadshavare eller annan vuxen tar kontakt med önskad skola för att få en klassplacering och introduktion. Eleven börjar omgående i skolan efter introduktionen om inget annat föreligger och påbörjar/fortsätter sin utbildning enligt övriga riktlinjer för nyanlända elever. Skolans rektor eller delegerad ersättare återsöker pengar 2 gånger/läsår via skolverket för elever som vistas i landet utan tillstånd.

DEFENITIONER OCH BEGREPP Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig förstaspråk (modersmål). Asylsökande Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Förberedelseklass Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. God man En person som ska tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk.

Nyanländ elev Enligt skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever kan begreppet nyanländ användas om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar, lagar, förordningar och föreskrifter. Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har sökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Enligt en lagändring som trädde i kraft 1 juli 2013 ska även barn som vistas i Sverige utan tillstånd ha i huvudsak samma rätt till utbildning som de barn som är bosatta i landet. Det gäller utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Skolan har möjlighet att skydda dessa elevers uppgifter. Dessa elever omfattas dock inte av skolplikt. Studiehandledning på modermål Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket.