RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

2 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5 år tas emot av de olika förskolor som finns i kommunen. Varje förskola ansvarar för att följa kommunens handlingsplan för att ge barnen bästa möjliga förutsättningar och start i Sverige. De barn som är 6 år skrivs in i förskoleklass på den skola de bor närmast. Elever mellan 7-20 år (18 år för asylsökande) tas emot i den nystartade verksamheten Välkomsten. Där görs en kartläggning vilken ligger till grund för vidare placering i någon av kommunens grundskolor eller gymnasium. Kommunen strävar efter att våra nyanlända elever ska fördelas så jämnt som möjligt mellan grundskolorna. 2

3 Stenungsunds kommuns utbildningssystem för nyanlända Förskola Allmän förskola erbjuds alla barn från augusti det år de fyller tre år. Detta innebär att barn i åldern 3 5 år i förskola eller familjedaghem erbjuds minst 525 avgiftsfria timmar om året. Du som vårdnadshavare kan välja om du vill att ditt barn ska delta i allmän förskola eller inte. Alla vårdnadshavare i Stenungsunds kommun har möjlighet att söka barnomsorgsplats (se Stenungsunds kommuns hemsida). Gällande barnomsorgsregler gäller vid ansökan av plats. Man har möjlighet att önska förskola, närhetsprincipen råder i mån av plats. Modersmålsstöd erbjuds inom förskolan, i form av interkulturellt arbetssätt, vilket medverkar till att barn med annat modersmål får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Alla barn har rätt till BVC fram till dess att barnen börjar i förskoleklass. Se vidare bilaga Rutiner för ett interkulturellt arbetssätt i förskolan Stenungsunds kommun Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola Ansvaret för eleven ligger på hemskolans rektor. Alla blivande förskoleklassbarn får i december året innan start i förskoleklass information om skolvalet genom centrala mailutskick. Görs inget aktivt val gäller skolan i upptagningsområdet. Alla elever erbjuds skolha lsovård, studieva gledning och kuratorskontakt. Modersmålssto d erbjuds inom fo rskoleklass och modersmålsundervisning inom grundskolan/ grundsa rskola. Fo r nationella minoritetsspråk ga ller att dessa skall erbjudas oberoende av antal elever och elevens fo rkunskaper i språket. De nationella minoritetsspråken a r jiddisch, romani chib, samiska, finska och mea nkieli. Studiehandledning skall erbjudas på elevens modersmål eller tidigare skolspråk. Varje skola ansvarar för att ha en rutin för mottagande av nyanlända och flerspråkiga elever. Se vidare bilaga Förskoleklass och bilaga Välkomsten Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Inom Introduktionsprogrammet, IM, erbjuds nyanla nda elever språkintroduktion. Studiehandledning skall erbjudas på elevens modersmål eller tidigare skolspråk. 3

4 Modersmålsundervisning erbjuds. Alla elever erbjuds skolha lsovård, studieva gledning och kuratorskontakt. Se vidare bilaga Välkomsten och bilaga Språkintroduktion. Definitioner och begrepp Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Anhörighetsinvandring eller anknytningsinvandring Anhöriginvandring eller anknytningsinvandring är när en person vill flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det gäller ofta make, maka, sambo eller barn under 18 år. Även adoptivbarn ingår i denna kategori av invandring. Anhöriginvandraren är den som kommer till Sverige. Anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige. Anhöriginvandring följer i viss mån asylinvandringen eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med någon anhörig. Arbetskraftsinvandring Personer som flyttar till Sverige på grund av arbete. Asylsökande Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) i Sverige, men som ännu inte har fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och /eller Migrationsdomstol. Asylsökande åberopar exempelvis att han/hon är flykting och på grund av de politiska förhållandena i sitt hemland inte kan återvända. Asylsökande barn från 3-6 år har rätt till allmän förskola eller förskoleklass. Om föräldrarna arbetar har de rätt till förskoleplats på samma sätt som andra barn. Elever 7-18 år har rätt till skolgång. De har dock ej skolplikt. Efter att eleven har fyllt 18 år har denne inte rätt att påbörja gymnasieutbildning. Ensamkommande barn Asylsökande barn och ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Flykting 4

5 Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Förberedelseklass Förberedelseklass införs som ett nytt begrepp i och med det nya riksdagsbeslutet. En nyanla nd elev som saknar tillra ckliga kunskaper i det svenska spra ket fo r att kunna fo lja och tillgodogo ra sig den ordinarie undervisningen ska delvis fa undervisas i fo rberedelseklass. Under samma fo rutsa ttningar ska a ven andra elever vars kunskaper har bedo mts fa undervisas delvis i fo rberedelseklass. En elevs undervisning i fo rberedelseklass i ett visst a mne ska avbrytas sa snart eleven bedo ms ha tillra ckliga kunskaper fo r att kunna delta i den ordinarie undervisningen i a mnet. Undervisning i fo rberedelseklass ska inte fa pa ga la ngre a n tva a r (2014/15:UbU6). God man En person som ska ta tillvara barnets intressen, under asylprocessen, om föräldrarna själva inte kan göra det. Detta innebär att denne har till uppgift att vara barnet behjälpligt och föra dess talan gentemot myndigheter, t ex skolan. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Kvotflykting Kvotflyktingar är de flyktingar som FN:s flyktingorgan UNHCR beviljat flyktingstatus och som kommer till Sverige från något av FN:s flyktingläger. Den svenska regeringen bestämmer kvoten. Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Enligt Skollagen gäller följande för erbjudande av modersmålsundervisning. Skollagen 2010:800 Kap : En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. Språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. Eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Skolförordningen 2011:185 5 kap. 10 : En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. Minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. Det finns 5

6 lämplig lärare. För undervisning i minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska gäller inte att det måste vara minst fem elever som önskar det. Nyanländ Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Papperslösa barn Barn och ungdomar som vistas utan tillstånd i Sverige. Det kan t ex handla om barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna, som har haft rätt att vistas här under tiden för prövning av uppehållstillstånd, men där rätten har upphört, eller barn där ett tidigare beslut att vistas har funnits men upphört. Studiehandledning Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. Enligt Skolförordningen 2011:185: 5 kap. 4 ska en elev få studiehandledning på modersmålet, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning eller som särskilt stöd. Särskilt förordnad vårdnadshavare Tilldelas av Tingsrätten efter att barnet fått permanent uppehållstillstånd och fram till att det fyller 18 år. Har samma uppgifter och ansvar som God man. Vårdnadshavare Den person eller personer som har den rättsliga vårdnaden, det vill säga det juridiska ansvaret för ett barn. Det kan vara föräldrarna eller en person utsedd av domstolen. 6

7 Bakgrund Nyanlända elever och skolan nationellt Definitionen nyanländ används för elever som anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder. Nyanlända elever är inte en homogen grupp. Nyanlända elever befinner sig i Sverige av olika anledningar och har olika ursprung, skolbakgrund, intressen och förmågor. En nyanländ elev kan vara en elev som har en lång skolbakgrund med kunskaper i olika ämnen, men det kan också vara en elev som av olika anledningar har haft en sporadisk skolgång eller ingen skolgång alls. Det är elever som har förvärvat sig kunskaper på olika sätt och har olika förutsättningar och behov. Statistik på resultat av nationella prov och betyg visar att skolor i Sverige har varit dåliga på att skapa goda förutsättningar för elever med utländsk bakgrund, vilket har bidragit till försämrade resultat. En internationell studie från 2012 visar att ju äldre eleverna är när de invandrar och påbörjar sin skolgång i mottagarlandet, desto svårare har de att uppnå målen. I en internationell jämförelse är skillnaden i Sverige stor mellan tidigt anlända och infödda elever med svensk bakgrund. Hur lång tid som eleven spenderat i Sverige och i den svenska skolan framstår alltså som en av de tydligaste förklaringsfaktorerna för utlandsfödda elevers försämrade skolresultat. Att möta nyanlända där de befinner sig Trots att det i läroplanen, Lgr 11, står att undervisningen ska främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper visar Skolverkets statistik att flerspråkiga elever inte klarar skolans krav i samma utsträckning som övriga elever. I en rapport från 2008 lyfter Skolverket att kartläggning av elevernas tidigare kunskaper är en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter nyanlända elevens förutsättningar och behov. Skolinspektionens granskning från 2009 visar att få skolor lyckas med att ta reda på elevens kunskapsnivå och granskningen påvisar att många skolor brister i kartläggningen. Skolinspektionen har följt undervisningen och granskat undervisningen för nyanlända elever i tio skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt. För att kunna planera undervisningen för eleven menar Skolverket att man bör göra en ordentlig kartläggning av elevens kunskapsbakgrund innan man planerar undervisningen för eleven. Skolverket har tagit fram ett kartläggningsmaterial för bedömning av nyanländas kunskaper. Materialet är avsett att användas för elever i de obligatoriska skolformerna, men kan även användas i gymnasieskolans språkintroduktion. Kartläggningen sker i tre steg och ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Det är endast de två första stegen i kartläggningsmaterialet som är obligatoriska för skolor att använda från den 15 april. I vilken omfattning kartläggningsmaterialet steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. Resultatet av kartläggningens två första steg, tillsammans med 7

8 elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektorns beslut om placering i årskurs och i undervisningsgrupp. Det tredje steget är frivilligt för skolan att använda, men ger ett gott stöd för ämneslärare i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne. 8

9 Varför en mottagningsenhet för grundskola/gymnasium? Enligt Skolinspektionens granskning ställer mottagandet av nyanlända krav på kommunerna och det finns stora skillnader i hur väl de klarar av att organisera mottagandet och undervisningen av dessa elever. På Skolverkets hemsida kan man läsa att antalet nyanlända elever ökar och allt fler kommuner måste bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot nyanlända elever för att erbjuda en likvärdig utbildning. Mottagande av nyanlända elever sker under hela läsåret. Det är en utmaning för skolor i Stenungsunds kommun att mitt i en pågående termin ta emot, kartlägga och anpassa undervisningen efter elevens behov. För Stenungsunds kommun ser vi, inför kommande år, att andelen nyanlända elever till kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium kommer att öka. I syfte att säkerställa att alla nyanlända elever får en bra och likvärdig skolstart har en mottagningsenhet startats upp, Välkomsten. Denna centrala mottagningsenhet riktar sig till elever i åldrarna 7-20 år (18 år för asylsökande). Uppdraget är att kartlägga nyanlända elevers kunskaper och hälsa. Detta ansvar ligger idag hos den skola som tar emot eleverna men kommer nu att avlastas den enskilda skolan. Inom kartläggningens ram kommer det initiala behovet av studiehandledning att tydliggöras. Eleverna kommer sedan informeras om det fria skolvalet och så fort som möjligt att slussas ut till aktuell skola, dock senast efter åtta veckor. Mottagningsenhetens roll blir också att lämna förslag på en planering för elevens fortsatta skolgång, att lämna över och att sedan följa upp och stödja personalen på den mottagande skolan så att eleverna får så bra förutsättningar som möjligt. 9

10 Litteratur Heath, A. & Kilpi-Jakonen, E. (2012). Immigrant children s' age at arrival and assessment results. Regeringsbeslut U2013/1101/S. Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet. Riksdagsbeslut 2014/15:UbU6 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever Skolförordningen 2011:185 Skollagen 2010:800 Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända Skolverket (2013). Introduktionsprogrammet språkintroduktion. 10

11 Handlingsplan förskola Bilaga 1 Modersmålsstödet utgörs som en naturlig del i barnens vardag. Verksamheten genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt då alla språk och kulturer är värdefulla. Personalen arbetar medvetet språkstödjande. I modersmålet i form av digitala hjälpmedel och flerspråkig personal (gäller de förskolor som har tillgång till det) och i det svenska språket genom bildstöd, tecken som stöd, mm. För vidare information se Rutiner för ett interkulturellt arbetssätt i förskolan - Stenungsunds kommun. Rutiner förskola Förskolans verksamhet följer skollagen och läroplanen för förskola, Lpfö98/16. Verksamheten ska vara förankrad i styrdokumenten och vara en brygga mot förskoleklass. Förskolan arbetar aktivt med samverkan till mottagande förskoleklass. 1. Chef för enheten för flerspråkighet eller Förskolans administration får besked om att nyanlänt barn kommit till kommunen som önskar plats i förskola. Ansökan görs enligt gällande rutiner för plats i förskola eller så erbjuds Allmän förskola. 2. Förskolans administration sammanställer de som anmält önskemål om plats, beslut tas i förskolechefsgruppen om vilken/vilka förskolor som ska erbjuda plats och man kommer överens om startdatum. 3. Förskolechef ansvarar för att -tid för inskrivningssamtal bokas -tolk bokas 4. Inskrivningssamtal på förskolan (förskolechef beslutar vilka som deltar). Dokumentation görs på blanketten Inskrivning av nyanlända barn i förskolan 5. Pedagogerna ansvarar för att: - inskolningssamtal bokas och genomförs. - Förskolechef deltar vid överenskommelse om behov finns. - Dokumentation sker enligt rutin på förskolan - tolk bokas - Uppföljningssamtal sker enligt inskolningsrutinen. Förskolechef deltar vid överenskommelse om behov finns. Vid behov kan förskolan kontakta Barn och Elevhälsan för ytterligare stöd. 11

12 Rutiner förskoleklass Bilaga 2 Förskoleklassen ska vara en brygga mellan förskolans och grundskolans läroplan och verksamheten ska vara förankrad i båda läroplanerna. I förskoleklassen betonas lek och skapande. 6. Chef för enheten för flerspråkighet får besked om att nyanlänt barn kommit till kommunen. 7. Chef för enheten för flerspråkighet kontaktar aktuell skola. 8. Rektor ansvarar för att -tid för inskrivningssamtal bokas -tolk bokas 4. Inskrivningssamtal på hemskolan (rektor beslutar vilka som deltar) -datum för skolstart sätts -information om modersmålsstöd ges och blankett för ansökan fylls i 5. Blankett för modersmålsstöd skickas till central handläggare Vid behov kan skolan kontakta central specialpedagog och/eller ansvarig förskollärare för flerspråkighet och implementering av interkulturellt arbetssätt i förskolan. 12

13 Välkomsten Bilaga 3 På Välkomsten arbetar lärare med behörighet i olika ämnen, skolsköterska, specialpedagog och studiehandledare. Välkomsten är en mottagningsenhet och den verksamhet som är det första mötet med en skolliknande verksamhet för nyanlända elever i Stenungsunds kommun. Välkomsten är en mottagningsenhet där eleven börjar sin skolgång i kommunen och går där som längst åtta veckor. Eleven är inskriven på hemskola efter folkbokföringsadress, vilket innebär att rektor på hemskolan har det yttersta ansvaret för eleven. På Välkomsten påbörjas elevens kartläggning utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial. Kartläggningen som utförs på Välkomsten innefattar två steg. I Steg 1 kartläggs elevens språk och erfarenheter. I Steg 2 kartläggs elevens språkliga och matematiska förmåga. All kartläggning sker på elevens starkaste språk. Genom det fria skolvalet som gäller i Sverige har varje elev rätt att önska plats på valfri skola. Eleven har en garanterad plats på skolan inom upptagningsområdet där eleven bor. När eleven ska börja på sin hemskola så kontaktar personalen på Välkomsten skolan för att påbörja överlämningen av kartläggningen. Mottagande skola planerar sedan elevens fortsatta utbildning med utgångspunkt i kartläggningen. Personal från Välkomsten fungerar rådgörande inför planering av undervisning, att följa upp och stödja personalen på den mottagande skolan. Rektor på mottagande skola ansvarar för alla beslut som tas, t ex om elevens klassplacering och planering av undervisning. Fo r vidare information om Va lkomstens arbete se Va lkomstens arbetsgång. 13

14 Språkintroduktion Bilaga 4 Syftet med språkintroduktion är att ge ungdomar som har ett annat modersmål och som nyligen anlänt till Sverige, en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Inom Introduktionsprogrammet, IM, erbjuds nyanlända elever språkintroduktion (IMSPR). Språkintroduktionsprogrammet är uppbyggt som en flexibel verksamhet där elever efter kartläggning på Välkomsten får en individuell studieplan som innehåller svenska som andra språk och andra ämnen. Undervisningen är i grunden uppdelad i tre steg där steg 3 är mot målen i årskurs 9 och steget före nationella program eller vuxenstudier. Eleven kan läsa 1-3 år och utbildningen anpassas individuellt. 14