N R 1 2 2 0 0 9 1 8 J U N I E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Mer efterfrågan Järnmalmsefterfrågan har förbättras för LKAB 3 och vi har fått in fler order och förfrågningar än på länge. Lars-Eric Aaro, tillförordnad vd och marknadsdirektör: I vårt mycket svåra läge som vi erfarit under första halv året, är det mycket glädjande att vi får möjligheter att begränsa konsekvenserna av lågkonjunkturen så mycket som möjligt och att vi genom ett aktivt arbete snabbt återhämtar volymer till viktiga kunder runtom i världen. S e i s m i k i n f o 6 N y c h e f f ö r T 8 I O R E - h j u l f å r n y p r o f i l 1 2
2 3 Ett stort tack för allt arbete och allt Ert engagemang för företaget! När vi gick in i 2009, detta av lågkonjukturen och recessionen präglade år, så var det nog många av oss som bävade inför vad vi på LKAB skulle behöva gå igenom. Samtidigt som vi tidigt såg varselvågen breda ut sig över framförallt mekanisk industri i söder, var det många som fortsatt ansåg att det nog inte skulle komma att beröra oss i norr. Men, varslen nådde också vår region och många är de vänner som blivit varslade och uppsagda pga av att företagen haft bristande efterfrågan på sina produkter och tjänster. Vi prognostiserar leveranser på låga sex Mt för hela första halvåret alltså cirka 50 procent av vår förmåga. Detta ledde också till att vi tidigt beslutade om ett längre sommarstopp, samtidigt som vi la in en ytterligare växel för att hitta nya kunder på nya marknader. Vi kan leva med ett lägre pellets pris, men vi kan inte leva utan leveranser, och dessutom i närheten av vår förmåga. Volym är A och O tillsammans med topp-kvalité! Den svaga efterfrågan under första VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. halvåret innebär självklart att vi förlorar pengar i vår pelletsförsäljning, samtidigt som vi lägger ut nya pengar för att bygga framtid i våra nya huvudnivåer. Kassan belastas hårt av pengautflödena, och Ni skall ha tack för Ert arbete med att sänka kostnader inom alla enheter. Vi kan nu konstatera att vi ser volymerna komma tillbaka, fortsatt på låg nivå, men avsevärt bättre än vad vi hade under första halvåret i år. Ett extra tack i förskott till Er som arbetar i sommar. Leveranserna i juli ser ut att bli lika höga som en högkonjukturmånad, och därför behövs Ni extra mycket. Det sammantaget säger mig att det finns ett ljus där borta som vill oss väl. Jag hoppas Ni alla får en bra och välförtjänt semester, får njuta av att umgås med Era nära och vänner och se till att komma tillbaka till firman i bästa trim för vi behöver alla Er för att köra våra verk och gruvor i höst. Tack för Era insatser under året! Hälsningar Lars-Eric Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Priserna börjar sätta sig på marknaden De publika avtal som är slutna i Asien till i förra veckan följer i stort sett samma nivå som Rio Tinto satte med japanska och koreanska företag för några veckor sedan. Nästa steg är att Vale sätter fines- och pelletspris i Europa, säger Lars-Eric Aaro, marknads direktör och tillförordnad VD. För masugnspellets sänktes priset med 48,3 procent i jämförelse med 2008 och det nya referens priset för 2009 är 110,43 UScent/unit. Även finespriset och priset för lump sänktes, fines med 28,2 procent och för lump blev sänkningen 44.47 procent jämfört med förra årets referenspriser. Vad innebär detta för LKAB? För LKAB innebär det att det är det första pelletspriset som är satt i år, nu för den asiatiska marknaden. Det är en fingervisning om vad som senare kommer att komma i Europa. Priserna som är satta i Asien ligger på prisnivå med 2007 eller något under. Det är viktigt att komma ihåg att den asiatiska marknaden och den europeiska marknaden skiljer sig åt, därför kan vi inte dra direkta paralleller mellan dem. Det beror till stor del på att sjöfrakten är en viktig beståndsdel av prisnivån. När kan vi vänta oss att LKAB-priset blir satt? Vi kommer inte igång med förhandlingarna förrän någon av de stora leverantörerna har satt ett pelletspris här i Europa. Vi hoppas att det är satt före halvårsskiftet, men det kan vi inte säga säkert. Hur ser det ut på marknaden just nu? Vad avser försäljningsvolymer har vi vunnit några nya order under senaste veckorna och vi diskuterar för närvarande dessutom några nya stora leveransåtaganden, som i så fall innebär båtlaster redan tidigt under andra halvåret. Förutom de Kinaleveranser som vi har berättat om tidigare, har även våra kunder i Mellanöstern ökat sin avhämtning något. Till och med vissa kunder i Europa hämtar något mer av både pellets och fines. Vi har sedan lång tid starka relationer med våra kunder, samtidigt som vi nu i denna tid gör vårt yttersta för att skapa långa relationer med nya kunder på nya marknader, och här gäller det nu att vara långsiktig i vårt arbete. Hur ser leveranserna ut? De nytillkomna båtlasterna ska levereras med början redan i juli och augusti, så det krävs yttersta fin planering för att se till att rätt produkter finns i tillräcklig omfattning i Narvik för att lasta båtarna. Hur ser det ut till hösten? Vi måste nu förbereda oss för en snabbstart och en intensiv höst. Det ser ut som att Europa, Mellanöstern, Sydostasien och Kina samtidigt kommer i en positiv uppgång för våra leveranser och vi får att stå i. Vårt primära löfte till våra kunder har varit att tacka ja till alla leveranser och leverera i tid med topp-kvalité. Det är viktigt att vi alla har det för ögonen. Det är även viktigt för LKAB att bygga upp volymer för hösten och de närmaste åren, för att på snabbast möjliga sätt ta oss ur denna lågvolym-period och återfå leveranser till viktiga kunder runtom i världen. forts. nästa sida
4 5 LKABs syn på marknaderna N o r d e n I Norden är det fortsatt ganska lugnt, inte några stora förändringar i efterfrågan, förutom att Ruukki har beslutat sig för att starta masugn 2. De kommer att ta mer MAF från LKAB under resten av året. Ovako, SSAB-Luleå och SSAB-Oxelösund har ganska långa sommarstopp. I Norden ligger konsumtionen på en fortsatt låg nivå. Vi får se vad som händer efter semestern. E u r o pa I Europa har järnmalmsefterfrågan varit väldigt låg under första halvåret, men lageravvecklingen har nått en nivå där LKABs kunder börjar fylla på och efterfråga järnmalm, trots att deras stålproduktion inte ökar. Det är en viktig och positiv signal. En semester hälsning från Ola Johnsson När de flesta av er alla går på en långsemester vill jag sända en sommarhälsning till alla anställda. Efter att vi alla ansträngt oss till det yttersta 2008 och tillsammans redovisat det absolut bästa resultatet genom alla tider spelar världsekonomi oss ett spratt och gör att vi tillfälligt måste ställa om kursen. Även denna gång visar det sig att vi tillsammans, det vill säga personal, fack och företag, när det som bäst behövs, hittar lösningar som passar hela företaget... Som ni vet genomgår jag en ryggrehabiliteing nu och räknar med att vara på arenan igen under hösten. Självklart följer jag utvecklingen och av den information som jag får ser vi ett litet ljus i tunneln och min förhoppning är att vi i höst på allvar återigen rustar för full produktion. När jag sitter på altanen i vårt hus kan jag se SSAB och vår Malmhamn och det är med glädje som jag ser malmtågen rulla och malmpråmarna lämna Sandskär, då mår jag som allra bäst. Till er som ändrar era semester planer vill jag sända ett speciellt tack, återigen ett bevis på den LKAB-anda som vi alla är bärare av. Slutligen, ett slitet ord, nu laddar vi batterierna för att i höst återigen, förhoppningsvis köra med fulla segel. Med bästa semesterhälsningar M e l l a n ö st e r n I Mellanöstern är stålkonsumtionen positiv, den har förbättrats den senaste tiden. Det innebär att stålverken går med bra takt, de efterfrågar bra med järnmalm och öppnar nya produktionsenheter som har stått det senaste halvåret. Det har varit och är bra efterfrågan på DR-båtar både i maj och i juli. Mellanöstern har en bättre efterfrågan från byggindustrin, som är deras huvudslutanvändning. As i e n Asien, och framförallt Kina som är den stora motorn i världen, efterfrågar hälften av den järnmalm som transporteras på haven. Man har bra tillväxttal på 6 7 procent ökning av BNP och kinesiska staten tillför mycket kapital för att stimulera inhemska efterfrågan på stål. Mer än 90 procent av allt stål som till verkas i Kina, används internt i landet och de exporterar väldigt lite järnmalm. Med sjunkande järnmalmspriser under första halvåret har högkostnadsgruvor stängts i Kina, vilket gör att man måste importera mer järnmalm från utlandet. Därför har de haft All time high -import av järnmalm under flera månader under första halvåret. I en ökande ekonomi, som den kinesiska, är det lättare att ta marknadsandelar. Med en nyutbyggd kapacitet på 28 miljoner ton pellets och fines bör LKAB strategiskt ha en viktig del av leveranserna till detta område. En nöjd Ola Johnnson blickar malmtåg och lastade pråmar!
6 7 Seismiska händelser i Malm fälten Alla seismiska händelser inom LKABs områden i Malmberget bevakas kontinuerligt och noga. Det gör man för att undersöka hur hållfastheten i berget förändras för att exempelvis avgöra när det är dags att i god tid utvidga avspärrningarna runt ett deformationsområde. Gula punkter är existerande geofoner, röda punkter planerade geofoner och de orangea punkterna visar var vibrationsmätarna är placerade.. i n f o r m at i o n När en seismisk händelse har skett görs en första preliminär analys av händelsen av bergmekaniker. Kort information via SMS respektive e-post skickas till ansvariga och berörda personer såväl internt inom LKAB som externt till exempelvis kommunen. Analys av händelsen görs och en skriven rapport upprättas för de händelser som har varit tillräckligt stora för att ha aktiverat vibrationsmätare som är placerade i samhället med nivåer som bedöms kännbara eller för händelser som många personer känt av och därför exempelvis kontaktat LKAB för information. Rapporten distribueras internt till ansvariga i LKAB samt externt till kommunens räddningstjänst, kommunledningen samt berörda myndigheter som Länsstyrelsen. Om vibrationer har märkts på många ställen i samhället eller om värdet överskrider 1,5 mm/s informeras LKABs Reception/ Industrivakt samt Informationsfunktionen och då läggs också information om händelsen ut på LKABs hemsida www.lkab. com. LKAB väljer ibland också att meddela media via pressmeddelande så att information snabbt sprids ut till medborgarna i samhället. Beroende på var den seismiska händelsen har inträffat, vilken tid på dygnet det är och hur mycket uppgifter som måste samlas ihop kan det ta ett antal timmar innan det finns exakta svar att ge. När en seismisk händelse inträffar, registreras den i en rad instrument som är placerade runt gruvområdet och ute i samhället. Dessa instrument utgörs av geofoner och vibrationsmätare. Geofonerna är placerade i borrhål i gruvan eller från markytan nära malmkropparna. Vibrationsmätarna Geofon. är placerade ute i samhället i folks bostäder. Geofoner är mycket känsliga sensorer som ger utslag vid en seismisk händelse. Genom datorbearbetning får man svar på var händelsen har inträffat och hur kraftig den var. Bergmekaniker åker också ut för säkerhets skull för att visuellt undersöka både nere i gruvan och uppe på markytan om händelsen har lämnat några synliga spår. S e i s m i s k a k t i v i t e t r ö r e l s e r o c h t ryc k i b e r g e t Ljud och vibrationer i marken kan orsakas av rörelser mellan olika bergmassor. De kan också bero på förändringar i trycket (bergspänningar). Seismisk aktivitet i global skala är ett resultat av rörelser i jordskorpan. Plattorna som jordskorpan är uppbyggd av rör sig i förhållande till varandra, vilket kan ge upphov till jordskalv. Ett sätt att förklara jordskalv är att likna plattorna vid två block som ligger på varandra. Det ena blocket vill röra sig åt höger och det andra åt vänster. Friktionen mellan blocken gör att det krävs en viss kraft innan någon rörelse kan ske. När denna dragkraft blir tillträckligt stor, sker en plötslig glidning som genererar en vibration, ett jordskalv har uppstått. Samma princip gäller även i regional och lokal skala, men det är då mindre sprickor som det rör sig i. Den seismiska aktiviteten (eller jordskalven) blir naturligtvis av lägre styrka eftersom de krafter som måste övervinnas för att rörelser ska kunna ske är mindre. I Sverige inträffar det cirka 500 jordskalv per år av den här typen. Merparten sker på Västkusten, i Bergsslagen, längs Norrlandskusten och i Malmfälten. B e r g s p ä n n i n g a r l i k n a r vatt e n - st r ö m m a r I gruvmiljö kan även en annan typ av seismicitet uppstå, som inte är kopplad till sprickor. Bergspänningar (tryck i berg) fungerar som en vattenström. Så länge det inte finns några hinder går strömmen rakt. När man bryter ut ett hålrum, eller lägger en sten i bäcken, så måste strömmen gå runt hindret. Bergspänningar fungerar på samma sätt. H a r d u f r å g o r? Ljud och vibrationer som orsakas av gruvbrytningen kan väcka funderingar och frågor. För oss på LKAB är det viktigt att alla som bor i närheten av vår verksamhet ska känna sig trygga. Ta gärna kontakt med oss om du vill veta mer! Vid skalv: Industrivakten, 0970-76 000 alternativt Björn Koorem, gruvchef, 070-669 6301. F r å g o r o m G r u V s e i s m i k : Christina Dahnér, specialist bergmekanik, 070-342 10 89.
8 9 Vi är en del av förbättringshjulet där vi ska överträffa kundernas förväntningar Under våren skedde ett antal förändringar inom enheten Teknik- och Affärsutveckling. Ny chef blev Per-Erik Lindvall, dessutom flyttades metallurgi-delen, som ska arbeta kundnära, till Marknadsavdelningen. Per-Erik Lindvall har tidigare varit vd för Minelco och tar nu sig an den nya uppgiften med glädje och tillförsikt. Jag kommer till en organisation med kunniga och erfarna personer. Det här är inte frågor som löses genom soloåkning. Min filosofi är att riktig framgång bara kan nås genom ett gott lagarbete och det tycker jag att den här organisationen lever upp till på ett mycket bra sätt, säger han. Hur känns det att få leda LKABs framtidsgäng? Vi är väl alla lite till mans i företaget en del av ett framtids gäng. Vi har alla ett ansvar och möjlighet att vara med och förbättra verksamheten och därmed påverka framtiden för oss själva och för företaget. Som svar på frågan säger jag att det känns alldeles utmärkt. Det är ett stort förtroende att få att leda den här verksamheten. Vi tillverkar idag världens bästa pellets. Det ska vi göra imorgon också. Därför behövs en vass teknikutveckling i nära samarbete med de kollegor som jobbar med marknad och produktion. Hur går arbetet? Vi är alla färgade av den lågkonjunktur vi står i. Samtidigt som intäkterna sjunker genomför vi ett mycket ambitiöst investeringsprogram. För oss gäller det att matcha behovet av nya anläggningar med företagets ekonomi och framtidsplaner. Vi måste hitta en balans mellan det resultat och den verklighet vi står inför i dag och det långsiktiga behovet. Fortsätter lågkonjunkturen samtidigt som vi fortsätter vårt investeringsprogram kommer vår kassa till slut att bli tom. Det får inte ske. Det gäller alltså att hitta balansen. Vad innebär Teknikutveckling? Vi är i gruvvärlden och på järnmalmsmarknaden en liten spelare. Vår framtid bygger i stor utsträckning på att vi är duktiga på att hitta nya lösningar som sänker våra kostnader och förbättrar våra produkters prestanda hos kunderna. En viktig komponent i den ambitionen är att vara duktig på teknik. Det finns en mängd goda exempel genom åren där vi i LKAB genom teknisk utveckling väsentligt förbättrat vårt läge. Resultaten från vår teknikutveckling måste också kunna tas till vara och byggas in i våra anläggningar. Här kommer vårt projektgäng in som är våra experter på att överföra våra nya idéer i producerande anläggningar, självfallet på tid och till lägsta möjliga kostnad. När det gäller FoU:s roll är den precis som tidigare. Vi är en del av förbättringshjulet där vi ska överträffa kundernas förväntningar. För att kunna göra det måste vi satsa på att ta reda på vad kunderna förväntar sig och samtidigt vara kunniga kring det mineral och den produkt vi tar fram ur gruvorna och hur vi processar den. Kan du ge något exempel? Vi kan inte bli alkemister och förvandla järnmalm till guld, men vi kan lära oss hur vi kan ta till vara på de egenskaper som vår malm har och att ta vara på de fördelar som den kunskapen ger oss. Om vi tar ett historiskt perspektiv på produktutvecklingen var våra malmers fosforinnehåll en klar fördel när produktionen på allvar tog fart för drygt hundra år sedan. Denna fördel byttes till en nackdel under 70-talet för att tillsammans med alkaliproblematiken utvecklas till ett reellt hot mot LKAB på tidigt 80-tal. Vi löste problemet bl.a med teknisk utveckling. Fosforrening infördes och olivinpelleten togs fram. Vi har fortsatt på det spåret och vi kan med gott samvete påstå att vi idag tillverkar världens bästa pellets. Eftersom våra konkurrenter hela tiden förbättrar sina produkter är det viktigt för oss att vi aldrig stannar upp i vår utveckling. Det gäller att ligga steget före hela tiden. SILA-projektet som snart når målsnöret är en del av Teknik- och Affärsutvecklings området. Vad innebär Affärsutveckling? Enkelt beskrivet kan man säga att affärsutveckling handlar om att titta på hur vi vill se ut som företag i framtiden. Allt börjar naturligtvis med att vi har en god kunskap om vårt eget nuläge, hur vår konkurrenssituation ser ut och vilka utvecklingstrender som råder i branschen. Nästa steg är att sätta ett mål för hur vi ska se ut som företag i framtiden. Det kan vara ekonomiska mål, produktionsmål, nya produkter och marknader. Företagets långsiktiga mål är något som bestäms av företagets ägare som genom styrelsen beslutar om företagets inriktning. När vi har formulerat vår nuvarande position och vårt mål är det dags att beskriva vägen som ska ta oss till målet. Hela denna vägbeskrivning från start till mål är något som Affärsutveckling ansvarar för. Kan du ge något exempel? Jag kan ge ett mycket tydligt exempel där företaget genom ett långsiktigt arbete med affärsutveckling slutligen har nått målet efter många års idogt arbete. För drygt femtio år sedan togs ett beslut att inleda en resa att göra LKAB till ett pelletsföretag genom investeringen i ett kulsinterverk (Schaktugnsverket) i Malmberget. Resan har inte varit spikrak eller självklar men vi alla inser betydelsen av den framsynthet som präglade LKAB vid den tiden. Nu med igångkörandet av KK4 har vi nått resans mål och LKAB är idag en världsledande pellets producent. Vilket projekt i dagens portfölj av idéer kommer att få motsvarande genomslagskraft i framtiden? Det är vårt uppdrag inom TBD att jobba med den frågan.
10 11 Väggänget gör gruvvägarna farbara De har en utsatt arbetsplats där de hela tiden är beroende av att andra tar hänsyn, vilket ibland skapar irritation. Det var någon som sa att vi bara är i vägen, jag svarade, det är ju därför vi heter ivägengänget, säger Hans Nilsson och skrattar gott. Den senaste som gick i pension hade arbetat här i 35 år, säger Hans Nilsson. Joakim Forsmark är den som anställdes senast och har arbetat i ett år, men innan dess arbetade han för en entreprenör som lastbilschaufför och körde då för väggänget. Han har därför redan fått mycket erfarenhet av vägarbete i gruvan. Det är ett bra jobb eftersom det är mycket variation, säger han. De olika skiftlagen har gjort upp arbetsordningen på olika sätt. Hans Nilsson och hans arbetskamrater byter arbetsuppgifter med varandra. Någon får köra väghyvel, någon kör lastbil, någon kör vält, någon kör traktorgrävare, och någon kör lastmaskinen, sedan byter vi, säger han. En annan dag är det dags att gjuta en väg och då kör någon av oss väghyveln. Det tar tid att lära sig att köra väghyvel, därför är det en utmaning att göra det riktigt bra och när man har lyckats få perfekt lutning på vägen kan man gå nöjd hem, säger Hans Nilsson. U n d e r h å l l e r o c h by g g e r Väggänget ansvarar för att bygga och underhålla alla vägar i gruvan, på huvudnivåerna och på snedbanorna. Det finns nog inte en ort som de inte har varit i. De i ordningsställer ca fyra kilometer ort per år dvs. rörläggning och gjutning, säger Roland Strömbäck, produktionschef för Väggänget och Gruvbyggarna. I arbetet utmed vägarna är de utsatta för trafikanter som passerar. Det är nästan så att ju mer man varnar, desto jävligare kör folk, det gäller alla kategorier, säger Hans Nilsson och de andra håller med. Avstängningar körs sönder och trafikanterna tar för lite hänsyn. Vi är ju inte där för skoj skull, utan tar bort avspärrningarna så fort arbetet är utfört, säger Hans Nilsson. K l ä d e r s o m sy n s Tidigare hade väggänget de vanliga grå gruvkläderna. Nu har de varselkläder, klass tre. Vi är tvungna att använda varselkläder klass 3 för att synas bättre. De ska sitta rätt och vara rena för att vara till nytta, säger Assar Törnlind. Han ansvarar för samtliga skyltar och speglar i gruvan, ett omfattande arbete. Det kommer in mycket önskemål om att speglar ska sättas upp, men vi måste hela tiden värdera om det är en lämplig plats eller inte, inte minst om det är möjligt att fästa en spegel på den platsen. Han tycker att väggänget är ett bra arbetslag med en god kamratskap. Det som gör det roligt att jobba, säger han. Han är väl medveten om att det arbete som han och hans arbetskamrater utför behövs och att det är värt den tid som andra får vänta. Tiden vinns tillbaka i andra änden, både i tid och i säkerhet. Deras arbete går bland annat ut på att hålla vägarna farbara, att vattnet i gruvan leds rätt(diken och dräneringshål), rensa pumpgropar, byta pumpar, lägga rör, ta bort oljespill, gräva häng i tipplägen och i krossar, se till att det är skyltat och att det finns speglar på de ställen där det behövs. Fortfarande efter tolv år händer det att jag får göra grejer för första gången. Arbetet är mycket varierande, det bästa av allt är att det innebär att vi även får jobba utanför maskinerna och att vi får lösa problem och använda hjärnkontoret i arbetet, säger Hans Nilsson. T r i v s m e d a r b e t e t Väggänget i Malmberget är tre skiftlag med fyra personer per skift + två dagtidare. Det är inte ofta någon tjänst blir ledig, för de flesta tycks trivas med sitt arbete. Joakim Forsmark, Mikael Henriksson, Assar Törnlind, Anders Willman och Hans Nilsson.
12 13 Ny hjulprofil på IORE-loken Efter förra sommarens larm, om att lokhjulen fick svarvas om mer än dubbelt så ofta som tidigare, startades en utredning. Vi har tagit fram en ny hjulprofil för att skapa ett optimalt samspel mellan hjul och räl, säger Thomas Nordmark, verksamhetsspecialist inom logistik järnväg. Det är LKAB, MTAB, Banverket, Jernbaneverket, Luleå Tekniska Universitet och Charmec, (Chalmers kompetenscentrum för järnvägsmekanik) som i ett unikt samarbete står bakom utredningen. Utmaningen är att få en jämn kontaktyta/profil mellan hjul och räl eftersom påfrestningarna annars blir för stora och skapar sprickor och skador i materialet, både på räl och på hjul. Går det fel går det fort och det kostar mycket pengar att återställa balansen mellan fordon och bana, säger Thomas Nordmark. E n s a m m a i E u r o pa Ju tyngre lok och ju tyngre tågset, desto högre krav ställs på samspelet mellan hjul och räl. Detta måste fungera, inte bara för att minimera slitage/skador utan också för att tågen ska kunna ha en bra styrförmåga genom kurvorna och minimera sidokrafterna på spåret. Det är bara vi i Europa som kör så här tunga tåg med så här tunga axellaster och det är ingen annan som har tagit fram en hjul- och rälprofil som optimerar samspelet och minimerar skadorna, så som vi på Malmoch Ofotbanan har gjort, säger Thomas Nordmark. Passar inte hjulets profil rälen slits det på fel sätt och för att slippa byta ut rälen måste den istället slipas. Det optimala är om hjul och räl formas efter varandra. Även när ny räl läggs slipas den till för att få önskad profil, säger spårtekniker Per Gustavsson från Banverket. St ö r r e ko n ta k ty ta För att minska slitaget på hjul och räl har även Banverkets slipprogram av rälsen anpassats för att bättre stämma överens med den nya fordonspark som nu rullar på Malmbanan. Största förändringen inför årets slipkampanj är att kontaktytan mellan hjul och räl har ökats för att minska kontaktspänningarna. Genom att optimera hjulens och rälens samspel kan rälsens livslängd ökas ända upp till 30 år på rakspår, säger Per Gustavsson. Liknande tongångar kommer från Norge och Ofotbanans spårtekniker Björn Larsen som har förhoppningar om att öka dagens livslängd på 5 7 år med 30 procent. Den stora skillnaden mellan banorna förstår alla som åkt tåg från Riksgränsen till Narvik. Lutningen är 10 promille och bara kurva efter kurva med radier på 250 m som ställer höga krav på både spåren och tågen. Det är inte en enkel sak att utveckla en ny hjulrälprofil även om det inte ser ut att vara några jätteskillnader på utseendet, det handlar om delar av millimetrar, säger Ove Salomonsson, MTAB:s teknikavdelning. Ove Salomonsson har tillsammans med Robert Pallari även från MTAB:s teknikavdelning praktiskt tagit fram den nya hjulprofilen. Vagnshjulprofilen på de nya malmvagnarna har använts som förebild för den nya profilen. Lokhjulen är bredare och större men eftersom vagnarnas hjulprofil är så många fler och påverkar rälen mest så har vi utgått från detta i arbetet med att hitta en optimal profil på loket, säger Ove Salomonsson. Tv å o l i k a p r o f i l e r Under testperioden har den nya hjulprofilen svarvats in på den ena lok-sektionen (IORE111) och den gamla hjulprofilen på den andra lok-sektionen (IORE 106). Med jämna mellanrum har loken tagits in för att mätningar av slitaget på hjul och för att få möjlighet att jämföra. Det vi har sett är att det ser mycket bättre ut med den nya hjulprofilen. Man kan se ett kraftigt slitage på flänsen och löpbana på den gamla profilen men nästan inget slitage på den nya profilen efter cirka 12 000 km i drift på Malmbanan, säger Robert Pallari. I H H A sto r h j ä l p En av förutsättningarna för att LKAB/ MTAB tillsammans med Banverken och universiteten skulle kunna utveckla hjulprofilen på det här sättet är den konferens som IHHA (Internation Heavy Haul Association hade i Kiruna för två år sedan. Under konferensen hölls en tredagarsutbildning, om hur hjulrälkontakten kan optimeras, som har stärkt oss mycket i vår tro och våra teser. Vi rider som på en knivsegg och det är små förändringar som gör skillnad, säger Ove Salomonsson. Robert Pallari, MTAB, Ove Salomonsson, MTAB och Thomas Nordmark, LKAB. Hjul och räl står för cirka 60 procent av den totala kostnaden på järnvägen så kan vi fortsätta att optimera slitaget och minska skadorna är det värt mycket pengar för alla aktörer, säger Thomas Nordmark. Slitageskador på hjul.
14 15 Grattis till studenten! Grattis och bra jobbat alla LKAB-studenter, Kirunas första och Malmbergets andra kull. Malmbergsstudenterna, fr.v: Per-Eric Sandvärn, Joakim Ågärd. Nedre raden: Mats Juntti, Marcus Pekkanen, Jonas Dagbro Eriksson, Johan Johansson, Samuel Forslund och Ronja Herrlin. Kirunastudenterna, fr.v: Andreas Nilsson, Erik Kruuka, Valter Mättää, Kajsa Asplund, Angelika Skoglind, Jim Fjällborg, Mattias Ylipää, Elias Landin, Oskar Aidantausta, Erica Sandström, Emma Persson, Johannes Lärkmo, Line Vingbäck och Petter Larsson. Saknas på bilden gör Ronja Stålnacke. Besök under sommaren LKAB kommer att ha två turer per dag till Infomine och öppet alla dagar i Gruvmuseet i Malmberget i sommar. Malmbergets reception hålls stängd under sommaren. Receptionen i Kiruna hålls öppet dagtid 08.00 16.00 med lunchstängt 12.00 13.00. Då det endast är en person som håller ställningarna i receptionen är det viktigt att lämna hänvisning i TRIO-systemet när du går på semester. Se lathund på Insidan. Hänvisningen ger receptionisten möjlighet att ge de som ringer en mycket bättre service. Reprocentralerna, både i Malmberget och i Kiruna, kommer att hållas stängda. G r u v m u s e e t s h a r ö p p E T : 22 juni 9 augusti, måndag söndag 14.00 16.00. Bildspelet körs två gånger, en gång på svenska och en gång på engelska. Entré 40 kronor. Transfer 13.45 från Gällivare Taxi, tillbaka 16.15, 100 kr inkl. entré. Gratis entré vid uppvisande av LKAB-kort. LKABs sommarguider. S o m m a r t u r e r t i l l I n f o - m i n e k ö r s v e c k a 2 3 3 5. Tur 1: 09.00 11.30 Tur 2: 13.00 15.30 Kontakta Kiruna Turistbyrå för bokning. G u i d e r s o m j o b b a r i I n f o M i n e i S o m m a r ä r : Vecka 26 28 och 33, Sven-Erik Oja tel.1764. Vecka 26 29 och 31, Marina Källvik tel.2583. Vecka 30 och 32 Gunn Sjögren tel.1654. Egna besök med bekanta i KUJ och MUJ kommer tyvärr inte att tillåtas under sommarstoppet. Pga. det speciella läget i sommar, så kan LKAB-anställd, under vecka 26 33 boka gratis besök till InfoMine hos turistbyrån tel. 0980-18880 för max. 4 gäster (nära anhöriga) + sig själv per tur. Vid bokning uppge, namn, anst. nr. samt namn på gästerna. TA C K Ett Stort och Varmt Tack för all uppvaktning och för de fina blommor och presenter som jag fick vid min pensionering. Efter nästan 40 år i företaget vill jag också tacka alla jag har haft förmånen att lära känna och samarbetat med under årens lopp. När jag nu som pensionär lämnat företaget är det både med saknad och glädje inför något nytt i mitt liv och för att citera Abraham Lincoln det bästa med framtiden är att den kommer en dag i sänder. Birgitta Wennström Jag vill tacka alla arbetskamrater under jord och ovan jord, samt Gruv12:ans styrelse och huvudskyddsombuden för uppvaktningen och presenterna vid min 50-årsdag. Roger Niemi Ett stort tack till Göran Lantto som ordnat en underbar fiskeresa till Offersøy. Hälsningar Kopparhajens medlemmar Ett stort tack till alla er som än en gång ställde upp under utbildningsveckan för sommarguiderna. Ni är guld värda! Guiderna var supernöjda! Hälsningar Gunn & Marina Ett varmt tack till alla för uppvaktningen vid min avgång från LKAB. Åke Boström Tack arbetskamrater och LKAB för presentkort och blommor, kaffe med tårta vid min pensionering. Reinhold Johansson
16 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. maj Ack. 2009 Ack. 2008 Belöning tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 28 28 t.o.m. 14 juni F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2009 2008 Pellets 5364 8074 Fines (inkl KMR) 1613 1792 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KBF 0 651 KK2 1275 1758 KK3 0 2265 KK4 2152 277 SK 206 1689 ANR-SOVR (KMR) 365 484 AMB till MK3 285 311 ANR 1248 1031 BUV 1176 1262 MK3 554 1100 PAR till Upplag 342 202 30 25 20 R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra 8331 11 767 Råmalm Södra 5758 6139 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. maj) 96,4 % 88,4 % 10 5 KO M M E N TA R E R, v e c k a 2 3 2 4 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: +6. KK2: -9, palletshjul kylaren. KK3: Ingen produktion. KK4: +24. Svp: +6. Rågods MK3: Inget. Södra: Råmalm: +26. MAF: +6. MPBO BUV: ±0. MPBO MK3: +16. 5 0 0