Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion?

Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion? Erik Sparrevik 2008-04-17

Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2008-04-17 2705700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Värdering av biologisk mångfald och fiske Beställare Vattenfall AB Vattenkraft Thord Lindström 971 77 Luleå Granskad av Mats Larsson Godkänd av Eva Sundin Delgivning Antal sidor Antal bilagor 10 Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion? SAMMANFATTNING Vid genomförande av miljökvalitetsmål och vattendirektiv i Sverige kommer värderingar av naturresurser att ställas emot ekonomiska produktionsvärden. Detta gäller bland annat vattenkraftproduktion där värdering av till exempel biologisk mångfald och fiske ska ställas emot det ekonomiska värdet samt betydelsen av denna produktion som en förnybar energiproduktion utan klimatpåverkan. Syftet med denna rapport är att göra en sammanfattning av ekonomiska värderingsstudier av naturresurser. Dessutom diskuteras betydelsen av ekonomiska värderingar av biologisk mångfald och fiske vid genomförande av omprövningar, miljökvalitetsmål och vattendirektiv. I bägge fallen är fokus på ekonomiska värderingar kopplade till vattenkraftproduktion. För att mäta ekonomiska värden av naturresurser som till exempel biologisk mångfald och fiske har det utvecklats ett flertal olika mätmetoder. Metoderna försöker uppskatta värdet av tjänster som inte är föremål för marknadstransaktioner och därför inte har något marknadsvärde. Det finns ett antal problemområden vid genomförande av ekonomiska värderingsstudier av naturresurser som diskuteras i rapporten. Biologisk mångfald och fiske är motstående intressen till vattenkraft som när det gäller genomförande av omprövningar, miljökvalitetsmål och vattendirektivet ska vägas emot produktions- och andra värden för vattenkraft. I sådana målkonflikter kan ekonomiska värderingsstudier användas för att väga intressen mot varandra. I dagsläget är det svårt att dra generella slutsatser av de studier som hittills genomförts gällande ekonomisk värdering av biologisk mångfald samt fiske i förhållande till vattenkraft. I huvudsak beror det på att det finns för få studier som har genomförts med relevans för svenska förhållanden samt att variationen är stor vad gäller den ekonomiska värderingen. Det finns därför ett behov av ytterligare studier särskilt vad gäller storskalig vattenkraft. Sådana undersökningar skulle kunna genomföras i vattendrag där Vattenfall äger vattenkraftanläggningar. Rapport 1 (10)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 METODER... 3 2.1 Resekostnad... 3 2.2 Scenariovärdering... 4 2.3 Värdeöverföring... 4 3 EKONOMISKA VÄRDERINGSSTUDIER... 4 3.1 Biologisk mångfald... 4 3.1.1 Vad är biologisk mångfald?... 4 3.1.2 Arter och habitat... 5 3.2 Fiske... 6 3.2.1 Definition av fiske... 6 3.2.2 Vattenkraft och fiske... 7 4 OMPRÖVNINGAR... 8 5 MILJÖKVALITETSMÅL... 8 6 VATTENDIREKTIV... 9 7 REFERENSER... 9 Rapport 2 (10)

1 INLEDNING Ekonomiska värderingar av naturresurser används för att kunna värdera påverkan av en naturresurs av verksamhet som har ett marknadsvärde. Det kan till exempel vara påverkan av vattenkraftproduktion på reproduktion av lax i ett vattendrag. Det ekonomiska värdet av en naturresurs kan delas upp i användarvärde och existensvärde. Användarvärdet avspeglar den nytta som en individ upplever av att nyttja en resurs direkt eller indirekt eller värdet av att resursen sparas för framtida användning. Användarvärdet kan till exempel utgöras av ett vattendrag som man kan fiska lax i. Existensvärdet är kopplat till själva existensen av en art eller naturtyp. Även om individen aldrig räknar med att se en viss art eller naturtyp kan han eller hon ha en viss betalningsvilja för arten. Förekomst av varg i Sverige är exempel på ett existensvärde. Vid genomförande av miljökvalitetsmål och vattendirektiv i Sverige kommer värderingar av naturresurser att ställas emot ekonomiska produktionsvärden. Detta gäller bland annat vattenkraftproduktion där värdering av till exempel biologisk mångfald och fiske ska ställas emot det ekonomiska värdet samt betydelsen av denna produktion som en förnybar energiproduktion utan klimatpåverkan. Syftet med denna rapport är att göra en sammanfattning av ekonomiska värderingsstudier av naturresurser. Dessutom diskuteras betydelsen av ekonomiska värderingar av biologisk mångfald och fiske vid genomförande av omprövningar, miljökvalitetsmål och vattendirektiv. I bägge fallen fokuseras på ekonomiska värderingsstudier kopplade till vattenkraftproduktion. 2 METODER För att mäta ekonomiska värden av naturresurser som till exempel biologisk mångfald och fiske har det utvecklats ett flertal olika mätmetoder. Dessa metoder kan delas in i två huvudkategorier: metoder som baseras på faktiska valbeteenden och sådana som utgår från att studera val baserade på hypotetiska scenarier. Båda huvudgrupperna av metoder försöker uppskatta värdet av tjänster som inte är föremål för marknadstransaktioner och därför inte har något marknadsvärde. Nedan ges exempel på olika metoder som används för att beskriva ekonomiska värden av naturresurser. Sammanställningen är baserad på ett regeringsuppdrag till Konjunkturinstitutet gällande ekonomiska värderingsmetoder för biologisk mångfald (Sjöström 2007). 2.1 Resekostnad Resekostnadsmetoden utvecklades för att uppskatta rekreationsvärden. Tanken är att den som reser till en viss plats för att till exempel fiska betalar en kostnad för resan och för de fiskeupplevelser som vistelsen innebär. Den traditionella resekostnadsmetoden analyserar också inkomst, ålder, kön samt utbildning men även egenskaper för de platser som resorna sker till. En analys med resekostnadsmetoden innehåller ett flertal steg. Val av beroende variabel (antal resor), zonindelning runt resmål, urval av besökare till resmålet, bestämning av besöksfrekvens för olika zoner, beräkning av resekostnader med mera. Analyser av metoden har visat att den kan ge varierande resultat beroende på vilka individer som ingår i undersökningen. Rapport 3 (10)

2.2 Scenariovärdering Scenariovärderingsmetoden baseras på data som insamlas via enkät, telefonintervju eller besöksintervju och syftar till att undersöka betalningsviljan för en vara eller tjänst som inte har något marknadspris. Genom att skapa en hypotetisk marknad och fråga personerna som ingår i studien om deras betalningsvilja kan till exempel värdet av en förändring av ett naturområde beräknas. I den ekonomiska värderingen görs en kostnads- och nyttoanalys. Metoden har fördelen att den kan fånga upp existensvärden. Detta är en viktig egenskap vid värdering av naturresurser som till exempel biologisk mångfald eftersom det direkta bruksvärdet kan vara litet i förhållande till själva existensvärdet. Metoden kan dock ge olika slutresultat. Det visar de ekonomiska värderingsstudierna som gjordes i samband med oljeutsläppen i Alaska när tankfartyget Exxon Valdez gick på grund. Två olika studier värderade skadorna på miljön från ett tiotal miljoner US-dollar till ett par miljarder US-dollar. 2.3 Värdeöverföring Värdeöverföringsmetoden innebär att en uppskattad betalningsvilja för ett objekt används för att värdera ett helt annat objekt. Orsaken till användning av metoden är att det är kostsamt att genomföra undersökningar av betalningsvilja samtidigt som behovet att göra sådana undersökningar är stort. Överföring av ett värde innebär att den genomsnittliga betalningsviljan per hushåll och år som räknats fram för ett objekt används för att värdera ett annat. Problemen med sådana här typer av värdeöverföring är att objekten inte är identiska och att personerna i en grupp som värderat ett objekt kan ha andra värderingar än de personer som tillskrivs ett överfört värde. Värdeöverföring sker antingen genom att den beräknade värderingsfunktionen överförs till ett annat objekt eller genom s.k. meta analys där flera studier kombineras för att värdera ett nytt objekt. 3 EKONOMISKA VÄRDERINGSSTUDIER Biologisk mångfald och fiske är motstående intressen till vattenkraft som när det gäller genomförande av miljökvalitetsmål som till exempel Levande sjöar och vattendrag samt vattendirektivet och ska vägas emot produktionsvärden för vattenkraft samt betydelsen av denna produktion som en förnybar energiproduktion utan klimatpåverkan. I sådana målkonflikter kan värderingsstudier användas för att väga intressen mot varandra. Nedan görs en sammanfattning av ekonomiska värderingsstudier av biologisk mångfald och fiske. Kan det dras några generella slutsatser från dessa studier som har betydelse för vattenkraft? Hur tillförlitliga är de ekonomiska värderingarna av biologisk mångfald och fiske? 3.1 Biologisk mångfald 3.1.1 Vad är biologisk mångfald? I konventionen om biologisk mångfald från FN:s möte i Rio 1992 definieras biologisk mångfald enligt följande. Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex Rapport 4 (10)

i vilka dessa organismer tillhör. Detta innefattar mångfalden inom och mellan arter och av ekosystem. Den biologiska mångfalden finns på tre olika nivåer: gen, art och ekosystem. Biologisk mångfald på genetisk nivå avser den genetiska variationen inom en art. Ett exempel är att älvar som mynnar till Östersjön har genetiskt skilda stammar av lax. Att genom odling bevara dessa stammar för framtiden har betydelse för den biologiska mångfalden. En minskning av den genetiska variationen kan öka en arts känslighet för miljöförändringar och sjukdomar. När man pratar om biologisk mångfald är det nog bevarandet av enskilda arter som man tänker på i första hand. För att ha en samlad bild av tillståndet för olika arter produceras både internationellt och nationellt s.k. rödlistor som baseras på en bedömning av hur stor risken är att en art försvinner inom ett visst område. Ett exempel är ålen vilken är kategoriserad som akut hotad både internationellt och i Sverige. Två vanliga mått på biologisk mångfald är artrikedom och artstruktur där det förstnämnda avser antalet arter inom ett område medan det sistnämnda avser fördelningen mellan arter inom ett område. Ett annat viktigt begrepp när det gäller att karaktärisera biologisk mångfald är olikheten mellan arter. Biologisk mångfald på ekosystemnivå avser skillnader mellan olika typer av ekosystem. Det har länge varit ett paradigm att artrikedom är viktigt eftersom det främjar produktivitet och stabilitet i ett ekosystem. Detta synsätt är dock förlegat. Ekosystemens stabilitet och därmed mångfald anses numera vara kopplad till ett begränsat antal organismer eller grupper av organismer som styr och påverkar de kritiska processerna i ett ekosystem. Varför anses det så viktigt att bevara den biologiska mångfalden? Många menar att den biologiska mångfalden är en förutsättning för vår välfärd samtidigt som våra mänskliga aktiviteter på olika sätt bidragit till att vi förlorar biologisk mångfald. Vissa biologer anser att den nuvarande förlusten av biologisk mångfald är att jämföra med de massutdöenden av arter som skedde när dinosaurierna försvann. Förutom att stabiliteten av ett ekosystem kan minska när den biologiska mångfalden minskar kan också ekosystemets generering av nyttigheter påverkas. Ett exempel är utfiskningen av torsk i Atlanten utanför New Foundland i Kanada som medfört utflyttning och arbetslöshet för människor som direkt eller indirekt varit beroende av torskfisket. 3.1.2 Arter och habitat De flesta ekonomiska värderingar som gjorts av enskilda arter eller grupper av arter är gjorda i Nordamerika (Håkansson 2007) och endast ett fåtal finns gjorda som gäller svenska förhållanden. Många av de studier som har utförts har baseras på scenariovärderingsmodellen och syftar till att undersöka betalningsviljan för att bevara en viss art eller grupper av arter. Exempelvis är den genomsnittliga betalningsviljan per hushåll och år 700-900 SEK för att bevara varg i Sverige (Boman och Bostedt 1994). I jämförelse är betalningsviljan i genomsnitt 1275 SEK för bevarande av 300 hotade arter i Sverige Johansson (1989). Det visar att de värden som avser fler arter visserligen är större än för enskilda arter men att skillnaden inte är så stor som man skulle kunna förvänta sig utifrån värdering av enskilda arter. Jag har bara funnit några få ekonomiska värderingsstudier med koppling till vattenkraft i Sverige. En studie av (Kataria 2006) visade att åtgärder som innebar en förbättring av mark och strandvegetation vid reglerade vattendrag hade den högsta betalningsviljan medan åtgärder som ökade biologiska mångfalden av bottenlevande djur rankades näst högst. Rapport 5 (10)

Den årliga betalningsviljan per hushåll för ett flertal miljöförbättrande åtgärder i reglerade vattendrag i Sverige beräknades till 1700 SEK per år (Kataria 2006). Sundqvist (2002) visade i en undersökning att de intervjuade hade en betalningsvilja för åtgärder, till exempel minskad korttidsreglering, som begränsade inverkan på strandvegetation i vattendrag påverkade av vattenkraftproduktion. Personerna som ingick i studien var dock endast beredda att betala en låg extrakostnad på elpriset (cirka 2 öre per kwh) för dessa åtgärder. Det pågår projekt som kommer att förbättra kunskaperna vad gäller ekonomisk värdering av biologisk mångfald. Inom forskningsprogrammet Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten" som är ett samarbete mellan Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet och Elforsk pågår för närvarande ett projekt Cost-Benefit Analysis of River Regulation: The case of Emån and Ljusnan Projektet ska utveckla verktygen för att beskriva samhällsekonomiska effekter av åtgärder som förbättrar miljön i reglerade vatten. Det handlar om att med utgångspunkt från dagens tillstånd undersöka de ekologiska effekterna av tänkbara åtgärder, värdera deras kostnader och nyttor, karaktärisera osäkerheter och genomföra välfärdsanalyser av olika handlingsalternativ. Projektet ska framförallt ta hänsyn till biologiska effekter av åtgärder för att miljöanpassa flödesregleringar och för att minska fragmentisering av vattendrag, till exempel vandringsvägar för fisk. Ljusnan och Emån kommer att användas som tillämpningsvattendrag. Tidigare har forskning om vattenkraftens miljöeffekter varit mer eller mindre frikopplad från samhällsnyttan i tänkbara åtgärder. Nu satsas både på att ta fram kunskap om sambandet mellan åtgärder och biologiska effekter och på att utveckla metoderna för samhällsekonomisk värdering av åtgärderna (www.vattenkraftmiljo.nu). Det finns ett flertal problem med ekonomisk värdering av förändringar i den biologiska mångfalden. Inte minst är problemet att det finns så många definitioner av vad biologisk mångfald är. Även frågan om de intervjuade personerna påverkas av att marknaden är hypotetisk är en livligt debatterad fråga i litteraturen kring ekonomisk värdering av naturresurser. Det finns dock inget entydigt svar på den frågan. Vissa studier visar att det finns en överskattning av betalningsviljan medan andra gör det inte (Kataria 2006). För att en ekonomisk värdering ska vara meningsfull bör enligt Nunes och van den Berg (2001) följande villkor vara uppfyllda: 1) en tydlig nivå av biologisk mångfald är vald, 2) en konkret förändring av den biologiska mångfalden är formulerad, 3) förändringen i den biologiska mångfalden är väl definierad och inte för stor samt 4) flera discipliner är inblandade för att definiera direkta och indirekta effekter av förändring i den biologiska mångfalden på människors välfärd. Sammanfattningsvis är det svårt att dra generella slutsatser från den litteratur om ekonomisk värdering av biologisk mångfald som jag funnit och som har betydelse för vattenkraft. Det beror i huvudsak på att finns för få studier som gör en kostnads- och intäktsanalys mellan biologisk mångfald och vattenkraftproduktion som är relevant för svenska förhållanden. 3.2 Fiske 3.2.1 Definition av fiske För att bedriva yrkesmässigt fiske på allmänt vatten krävs en personlig yrkesfiskelicens. Ett krav för att yrkesfiskelicens ska beviljas är att det fiske som bedrivs ska vara den huvudsakliga försörjningen och att fisket har anknytning till svensk fiskerinäring. Fritidsfiske Rapport 6 (10)

är definitionsmässigt allt fiske som sker utan yrkesfiskelicens. Till fritidsfisket räknas både fiske med handredskap s.k. sportfiske och fiske med mängdfångande redskap s.k husbehovsfiske. Under 2006 var det svenska yrkesfiskets nettovärde cirka 200 miljoner SEK. I jämförelse hade det svenska fritidsfisket ett nettovärde som kan uppskattas till 750 miljoner SEK. Fisketuristiskt företagande i Sverige beräknas ha en omsättning på cirka 500 miljoner SEK (www.fiskeriverket.se). 3.2.2 Vattenkraft och fiske Sundqvist (2002) undersökte betalningsviljan i en enkätundersökning för att göra åtgärder i en reglerad älv som minskade inverkan på fisk av vattenkraftproduktion. Åtgärderna som föreslogs var byggande av fiskvandringsvägar och installation av turbiner som inte skadar fisk. Resultatet av studien visade att det fanns en betalningsvilja för sådana åtgärder men att extrakostnaden på elpriset måste vara låg, cirka 2 öre per kwh. Dahlberg och Johansson (2006) undersökte, genom att göra en kostnads- och intäktsanalys, om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att släppa vatten (10 m 3 /s) i den torrlagda älvfåran nedströms Letsi kraftverk i Lilla Luleälven och samtidigt göra utsättningar av fångstfärdig öring för att kunna bedriva ett sportfiske med handredskap. Om intäkterna från fiskekortsförsäljning jämförs med produktionsförlusterna av el görs en samhällsekonomisk förlust på mellan 62 till 142 miljoner SEK beroende på vilken diskonteringsränta som används. En kritik mot studien är att endast inkomster från fiskekortsförsäljning har tagits upp på intäktssidan och inte intäkter från exempelvis ökad fisketurism. Håkansson (2007) genomförde en enkätundersökning för att göra en kostnads- och intäktsanalys mellan fiske och vattenkraftproduktion vid Stornorrfors kraftverk i Umeälven. Analysen omfattade kostnader i form av minskad elproduktion och nytta som ökad uppvandring av vild lax till Vindelälven. Den minskade elproduktionen var orsakad av en ökad vatttenföring i den gamla älvfåran nedströms Stornorrfors kraftverk som gynnar uppvandringen av lax. Det beräknade samhällsekonomiska värdet varierar mellan 2005 till 403 miljoner SEK. Den stora variationen i samhällsekonomiskt värde beror framförallt på den stora osäkerheten vad gäller kostnader för minskad elkraftproduktion. En känslighetsanalys indikerar att alternativkostnaden i form av minskad elkraftproduktion är större än den beräknade nyttan i form av ökad laxuppvandring. Årliga utsättningar av fisk, i huvudsak lax och öring, görs i Sverige av vattenkraftbolagen som kompensation för de skador som vattenkraftutbyggnaderna har orsakat på fisket och fiskbestånden. För kompensationsutsättningar av lax och havsöring finns det samhällsekonomiska analyser gjorda både för yrkesfiske samt fritidsfiske (Fiskeriverket 2007). Det samhällsekonomiska värdet är beräknat som kostnaderna för kompensationsutsättningarna för respektive art minus värdet för olika typer av fiske. Yrkesfisket efter lax och havsöring är aldrig samhällsekonomiskt lönsamt i de scenarier som Fiskeriverket analyserat. Verkets analys visar att man måste tillbaka till historiskt höga återfångstnivåer för att göra fisket samhällsekonomiskt lönsamt även för sportfiske. I Nordamerika har ett flertal studier gjorts som värderar kostnader för byggande av fiskvandringsvägar och minimitappningar med kopplingar till vattenkraftproduktion och fiske (www-sekon.slu.se\~bkr\values.doc). Resultat från dessa studier är dock inte helt överförbara till svenska förhållanden. I Sverige finns det för närvarande ett fåtal studier gjorda som ekonomiskt värderat fiske i förhållande till vattenkraftproduktion. Ett flertal studier har dock analyserat det ekonomiska värdet av sportfiske i Sverige (Appelblad 2001, Rapport 7 (10)

Paulrud 2004). Det finns därför underlag att göra fler kostnads- och intäktsanalyser för att värdera vattenkraftproduktion i förhållande till fiske. 4 OMPRÖVNINGAR En ansökan om omprövning av villkor i tillstånd gällande vattenverksamhet kan förutom tillståndsinnehavaren göras av Naturvårdverket, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och i vissa fall en kommun. I en övervägande majoritet av de omprövningar som hittills har genomförts har Kammarkollegiet varit sökande. Kammarkollegiet har sedan 1994 genomfört närmare 200 omprövningar och av dessa har mer än 90 % gällt vattendrag och innefattat olika åtgärder för fiskbestånden. Omprövningarna har medfört ändrade vattenhushållningsbestämmelser samt nya fiskvägar (Kammarkollegiet och Fiskeriverket 2007). Enligt miljöbalken 31 kap. 22 kan mellan 5-20 procent av vattenföringen (produktionsvärdet) påverkas utan att ersättning ges till kraftverksägaren. Vid många omprövningar har dessa medfört att produktionsvärdet minskat med fem procent. Jag känner inte att några regelrätta samhällsekonomiska värderingsstudier utförts där omprövningar gjorts till förmån för fisket. En kvalitativ bedömning av nyttan med omprövningarna har dock utförts. Hur kommer omprövningsverksamheten att bedrivas i framtiden? Kammarkollegiets och Fiskeriverket regeringsuppdrag gällande Översyn av arbete med omprövning samt tillsyn av vattendomar och vattenföretag (Kammarkollegiet och Fiskeriverket 2007) kan ge en vägledning. Hittills har ansökta och avgjorda omprövningsmål i de flesta fall handlat om förändrade villkor för reglering av vattenflöden och anläggning av fiskvägar. I framtiden kommer även förändringar av regler för kompensationsutsättningar och förändringar av villkor att ingå. I rapporten från Kammarkollegiet och Fiskeriverket (2007) nämns också att omprövningsarbetet kommer att inriktas på andra skyddsvärda arter än laxfisk. Ålen är en art som särskilt pekas ut. Omprövningarna ska också mer omfatta ekosystemet i sin helhet. Torrlagda älvsträckor i Norrland nämns särskilt som ett område där villkoren för vattentappning borde omprövas. I rapporten hävdas att om tillstånden för kraftverk i dessa hade prövats idag skulle tillstånden ha innehållit villkor om minimitappning. Kammarkollegiets och Fiskeriverkets syn på framtida omprövningsverksamhet medför att det finns ett stort behov att göra ekonomiska värderingar av biologisk mångfald och fiske i förhållande till förluster i vattenkraftproduktion (se även kap 5 och 6). 5 MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagens miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag är det av miljökvalitetsmålen som har störst inverkan på bedrivande av vattenkraftproduktion. Vissa skrivningar i miljökvalitetsmålet är direkt riktade mot vattenkraften som till exempel i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt som möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Miljömålsrådet, som ska ge regeringen underlag i arbetet med att uppnå miljökavlitetsmålen, säger i sin senaste utvärdering att bland annat vattenkraftens påverkan på den biologiska mångfalden måste minska för att milökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ska kunna nås (Miljömålsrådet 2008). Naturvårdsverket pekar i sin underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet särskilt ut den småskaliga vattenkraften (Schreiber och Tranvik 2007). I rapporten sägs att den småskaliga vattenkraften utgör cirka 63 procent av antalet anläggningar men bidrar med mindre än tre Rapport 8 (10)

procent av vattenkraftproduktionen i Sverige. Schreiber och Tranvik (2007) påstår också att ett enskilt mindre vattenkraftverk i förhållande till vattendragets storlek kan orsaka lika stora biologiska skador som ett stort kraftverk men att dess bidrag till energiproduktionen är marginell. I rapporten sägs också att den energi som produceras med småskalig vattenkraft helt kan ersättas med vindkraft och biokraft och hänvisar till rapporter från Energimyndigheten. Naturvårdsverket påstår också i sin rapport, med hänvisning till Vattenfall, att de livscykelanalyser som gjorts vad gäller resursåtgång och miljöpåverkan inte ger en fullständig bild av vattenkraftens miljöpåverkan. Det beror enligt Naturvårdsverket på att livscykelanalyserna inte bedömer inverkan på biologisk mångfald. Sammanfattningsvis visar ovanstående synpunkter betydelsen av att ha ekonomiska värderingar av biologisk mångfald i förhållande till nytta av vattenkraftproduktion. 6 VATTENDIREKTIV Vid genomförande EU:s ramdirektiv för vatten ska en ekonomisk analys göras. Den ekonomiska analysen ska göras i samband med karaktärisering och statusbedömning av vattenförekomster. Analysen ska bland annat bedöma hur betydelsefull vattenanvändningen är för olika verksamheter samt bedöma kostnadstäckningen av vattentjänster (Nilsson 2006). Tanken i direktivet är att användarna av vatten också ska betala för nyttjandet. Vad detta betyder för vattenkraften är oklart. En ekonomisk analys av vattenutnyttjande i Motala Ströms avrinningsområde nämner att vattenkraftbolagen betalar fiske- och bygdeavgiftsmedel som anses vara för låga (Löwgren 2003). I rapporten beskrivs vattenkraftens kostnadstäckning för nyttjandet av vatten som lågt men inget nämns på hur kostnadstäckningen för vattenkraften skulle kunna förändras. Sannolikt skulle även här en ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske i förhållande till vattenkraftproduktion vara till hjälp. 7 REFERENSER Appelblad, H. 2001. The spawning salmon as a resource by recreational use. The case of Baltic salmon and conditions for angling in north Sweden. Doctoral thesis. Umeå University. Boman, M och Bostedt, G. 1995. Valuing the wolf in Sweden, report no 110. Swedish University of Agricultural Sciences Umeå. Dahlberg, E. och Johansson, S. 2006. Återställande av fiskevatten nedströms Letsi kraftstation en kostnads-intäktskalkyl. Luleå tekniska universitet 2006:186. C-uppsats. Fiskeriverket, 2007. Genetiska, ekologiska och samhällsekonomiska effekter av fiskutsättningar. Håkansson, C. 2007. Cost-benefit analysis and valuation uncertainty. Empirical contributions and methodological developments of a study on trade-offs between hydropower and wild Salmon. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences Umeå. Johansson, P-O. 1989. Valuing public goods in a risky world: An experiment. p 37-48 In Henk Folmer och Ekko van Ierland (eds), valuation methods and policy making in environmental economics. Studies in Environmental Science 36, Elsevier Science Publishers, Amsterdam. Rapport 9 (10)

Kammarkollegiet och Fiskeriverket. 2007. Redovisning av regeringens uppdrag med anledning av skrivelsen vissa fiskeripolitiska frågor. Översyn av arbete med omprövning samt tillsyn av vattendomar och vattenföretag. Kataria, M. 2006. Miljöförbättrande åtgärder för vattenmiljöer påverkade av vattenkraft en studie om svenska hushållens preferanser och betalningsvilja. Naturvårdsverket rapport 5656. Löwgren, M. 2003. Den ekonomiska analysen i Vattendirektivet. Ett pilotprojekt i Motala Ströms avrinningsområde. Linköpings Universitet. Miljömålsrådet, 2008. Utvärdering av Sveriges miljömål. Nilsson, M. 2006. EU:s ramdirektiv för vatten konsekvenser för svensk vattenkraft. Luleå tekniska universitet 2006:328. Examensarbete. Nunes, P.A. och J. van den Bergh. 2001. Economic Valuation of Biodiversity: Sense or Nonsense? Ecological Economics 39: 203-222. Paulrud, A. 2004. Economic valuation of sport-fishing in Sweden: empirical findings and methodological developments. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences Umeå. Schreiber, H. och Tranvik, L. 2007. Levande sjöar och vattendrag. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Naturvårdsverket rapport 5769. Sjöström, M. 2007. Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter. Specialstudie nr 14. Konjunkturinstitutet. Sundqvist, T. 2002. Power generation choice in the presence of environmental externalities. Doctoral thesis. Luleå University of Technology. Rapport 10 (10)