samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater och syrgas och avger koldioxid och vatten via andningen.
Ämnenas kretslopp i ekosystemen Utöver hur energin flödar, kan en näringskedja också visa hur olika grundämnen cirkulerar i ett ekosystem, den kallas för ämnens kretslopp. Detta krävs för att kunna försörjas växter med näringsämnen som de behöver till fotosyntesen. De näringsämnena är nämligen de grund ämnen (atomer) som bygger upp levande organismer. De är väte-, kol-, syre, kväve-, fosfor- och svavelatomer.
kolets kretslopp(överkurs) Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växter, dör och bryts ner, så flyttar sig kolatomerna och blir till nya ämnen hela tiden. Alla kolatomer som finns idag är de som alltid har funnits på jorden. De ingår i ett stort kretslopp. Kolets kretslopp delas upp i ett snabbt och ett långsammare.
Snabbt kolets kretslopp (överkurs) Växter tar upp koldioxid och bildar kolhydrater. När djuret äter kolhydraterna används en liten del för att bygga upp djurets vävnader men mycket går åt i cellandningen för djurets energiförsörjning. Nedbrytarna fungerar på samma sätt.
Viktiga begrepp Biosfären: Allt levande på jorden, från fiskar i djupt haven till organismer uppe på de högsta bergen. Ekosystem: Allt levande och icke levande i ett litet eller stort avgränsad område som kan vara en liten stubbe i skogen eller en stor sjö. Ekologi: Studerar både vilka växter och djur som finns i ett område och hur de samspelar med varandra och med den icke levande naturen.
Viktiga begrepp Autotrofer Gröna växter, alger och en del bakterier behöver inte äta några andra, utan kan leva av och bygga upp sig själv från koldioxid, vatten, mineralnärings ämnen och solljus. Heterotrofer Människor och andra djur som är beroende av maten som vi får från både djur- och växtriket. Miljöfaktorer Varje växtart eller djurart tål bara vissa speciella miljöer och klarar sig inte annars. Det som gör att arten trivs eller inte trivs kallas sammantaget för miljöfaktorer vilken kan vara icke levande som vattentillgång, temperatur, salt- och kalkhalt. Och kan vara levande som mat, konkurrenter och hot.
Energiomsättningen i ekosystemen Viktiga roller i ett ekosystem Producenter Växter fångar strålningsenergi och omvandlar det till näringsämne i första hand till sig själv och andra hand till växtätare och tredje hand till köttätare. Inga organismer kan inte leva utan växter. Därför kallas de för producenter. Konsumenter Alla organismer som utnyttjar organismer är konsumenter. De kan vara stora som växtätare och köttätare eller små som bakterier och svampar. Nedbrytare Energi vandrar från växter till växtätare och sedan till köttätare. Men när de dör kan vi förlora stora mängder av energi. Det händer aldrig. Vissa små konsumenter som svampar, bakterier och m.m. bryter ner dödade djur och vissnade växter till näringsämnen så att växterna kan ta upp dem i sig igen. På grund av den viktiga rollen som de spelar har de fått ett speciellt namn som nedbrytare.
Energiomsättningen i ekosystemen Viktiga begrepp Näringskedja Näringsämnen vandrar från en levande varelse till annan liksom en kedja. Då är växter alltid den första länken som tillverka näring i första hand till sig själv. Nästa länken är en växtätare och efterkommande länkar är köttätarna. Alltid är nedbrytarna sista länken.
Viktiga begrepp Näringsväv Energiomsättningen i ekosystemen I naturen fungerar ingen näringskedja isär eftersom varje art kan ätas upp av fler arter och de i sin tur kan ätas upp av flera. För att försöka återge alla samband mellan vem som äter vem brukar man istället rita upp en näringsväv. Vi kan säga näringsväv består av några enkla näringskedja.
Energiomsättningen i ekosystemen Viktiga begrepp Näringspyramid Nästan all energi i ekosystemen kommer från solen och flödar genom ekosystemen via näringskedja i form av kemisk energi. I näringskedja behöver varje levande växt- eller djurart, för att kunna sköta om sig, omvandla en del av den kemiska energin till värmeenergi. Då förloras en viss mängd energi som värme hos varje länk i näringskedja. Därför antalet blir minder och mindre från producenterna till växtätarna och till köttätarna.
Arters relationer i organismsamhället Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss miljö/naturtyp. De kan påverka varandra på olika sätt bland annat; Konkurrens; Mellanarts konkurrens Inomarts konkurrens konkurrerar om olika resurser som mat, vatten, boplatser och ljus. Hur de påverkas parterna
Symbios-samliv Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss miljö/naturtyp. De kan påverka varandra på olika sätt bland annat; 1) En art utnyttjar och skadar en annan Hur de påverkas parterna: Betare; skadar men dödar sällan (myggor) Predator; dödar och äter upp( rovdjur) Parasit; objudna gästar, bor i eller på sin värd, suger ut sitt offer långsamt.(fästing) Överkurs: Parasitoid; mellanting mellan predator och parasiten, dödar eller steriliserar till slut sin värd
Organismsamhälle; arter som lever tillsammans i en viss miljö/naturtyp. De kan påverka varandra på olika sätt bland annat; Symbios-samliv 2) något slags samarbete, antingen båda eller en av dem tjänar på det. Överkurs: Kommensalism; tjänar en art men förlorar inget den andra.(hägern sitter på flodhäst) Mutualism; Ömsesidigt samarbete, båda tjänar på det. (Tarmbakterier, mykorrhiza)
https://www.ifm.liu.se/edu/coursescms/bbl1 10/lectures/Vad-ar-en-populationegentligen.pdf