RAPPORT Smarta hemtjänstresor på Höglandet 2010-11-16 Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Smarta hemtjänstresor på Höglandet WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan 4 Box 13033 402 51 Göteborg Tel: 031-72 72 500, Fax: 031-72 72 501 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Analys & Strategi
Förord Projektet Smarta Hemtjänstresor på Höglandet har genomförts av WSP Analys & Strategi i samarbete med Catalyt, på uppdrag av kommunerna Aneby, Eksjö och Vetlanda. WSP har genomfört delarna om Ruttoptimering och Policy samt transporternas miljö och säkerhet. Catalyt har genomfört delen om Nyckeltal och uppföljning. Trafikverket har finansierat projektet. Projektgruppen har bestått av Henrik Ahlgren Aneby kommun, Britt-Inger Håkansson Eksjö kommun, Håkan Edvardsson Vetlanda kommun, Stefan Berg Trafikverket, Inger Paulsson-Axell och Janne Söderlund Catalyt samt Fredrik Orwén och Martina Bohlin WSP Analys & Strategi. Martina Bohlin, WSP Analys & Strategi, har varit projektledare. Göteborg oktober 2010 Jonas Waidringer WSP Analys & Strategi Analys & Strategi
Analys & Strategi
Innehåll SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2 RUTTOPTIMERING... 4 2.1 Planeringsprocessen idag... 4 2.2 Central planering... 7 2.3 Ruttoptimeringsprogram... 8 2.4 Vårdbehov och resurser... 9 2.5 Hemtjänstens resor... 16 2.6 Rekommendationer för ruttoptimering... 27 3 POLICY OCH TRANSPORTERNAS MILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET... 32 3.1 Policy... 32 3.2 Befintlig fordonspark i respektive kommun... 33 3.3 Fordon som klarar rekommenderad policy... 34 4 NYCKELTAL OCH UPPFÖLJNING... 36 4.1 Utgångspunkt... 36 4.2 Underlag... 36 4.3 Modell... 37 4.4 Sammanställning... 38 4.5 Slutsats... 46 4.6 Förslag... 49 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 36 REFERENSER... 57 Analys & Strategi
Analys & Strategi
Sammanfattning Kommunerna Aneby, Eksjö och Vetlanda vill med stöd från Trafikverket skapa effektivare tjänsteresor inom hemtjänsten. Det huvudsakliga målet är att öka brukartiden och minska transport- och planeringstid. Som en del i detta arbete har den här förstudien gjorts. Förstudien har inriktats på tre fokusområden: Ruttoptimering Policy samt transporternas miljö och säkerhet Nyckeltal och uppföljning Nedan sammanfattas kortfattat resultaten för respektive del. Ruttoptimering Simuleringar med ruttoptimeringsprogrammet Winroute indikerar att det finns en besparingspotential när det gäller minskad körsträcka. Besparingarna ligger på mellan 37-47 %. Siffrorna bör dock endast betraktas som grova indikationer eftersom restriktioner i form av personalens kompetenser, medicindelegationer etc. inte tas med i simuleringarna. För att säkerställa en mer exakt besparingspotential i respektive kommun krävs en fördjupad förstudie med simuleringar som inkluderar ett kvalitetsäkrat underlag samt viktiga restriktioner. Policy och transporternas miljö och trafiksäkerhet En genomgång av befintliga fordonspolicys har genomförts och ett förslag till en ny policy har utarbetats. Även kommunernas respektive fordonspark har analyserats utifrån bl.a. bränsleförbrukning och bränslekostnader. Utifrån den föreslagna policyn har ett antal olika bilmodeller föreslagits som uppfyller kraven i policyn och som är ändamålsenliga för hemtjänstens behov. Dessa fordon har även analyserats utifrån total bränsleförbrukning (hela fordonsparken), koldioxidutsläpp och bränslekostnad. Sammanställningen visar på intressanta resultat där betydande besparingar i form av minskade drivmedelskostnader i vissa fall står mot minskade utsläpp av koldioxid. För att utnyttja potentialen enligt arbetet med rekommenderad fordonspolicy samt rekommendationer för respektive fordonflotta måste dessa implementeras i respektive organisation. WSP Analys & Strategi kan fungera som expertstöd i en förankrings- och implementeringsfas avseende policy och sammansättning (samt inköp) av fordonsflotta. Nyckeltal och uppföljning Utifrån den övergripande processen från utredning till uppföljning, anser vi att ingen av de delprocesser vi lyft fram bör belysas enskilt. Utredning, beslut, mål, genomförandeplan, genomförande och uppföljning bör utifrån givna mål, Analys & Strategi 1
styrkort och nyckeltal, ha en övergripande viljeinriktning och styrning. Sker ingen kontinuerlig och strukturerad uppföljning lever varje delprocess sitt eget liv och den organisatoriska helhetssynen suboptimeras. Vår bedömning utifrån ett bättre helhetsperspektiv enligt ovan kan restid och indirekt tid minskas till förmån för ökad brukartid i alla tre kommunerna. Vår rekommendation är en fördjupad förstudie hur personalens resurser används, samband mellan resursfördelning och uppdrag och samband mellan planering och vad som utförts. 2 Analys & Strategi
1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunerna Aneby, Eksjö och Vetlanda har på varsitt håll arbetat för att effektivisera tjänsteresorna inom hemtjänsten inom respektive kommun. Efter ett gemensamt möte med Vägverket 2009 beslöt sig kommunerna för att arbeta tillsammans för att ytterligare effektivisera hemtjänstresorna genom ökad samverkan och genom att ta lärdom av varandras erfarenheter. 1.2 Syfte Huvudsyftet med att se över hemtjänstresorna är att öka brukartiden och minska transport- och planeringstid. En viktig del i detta är att skapa förutsättningar för säkra och miljöriktiga tjänsteresor. Följande tre fokusområden har synliggjorts. Ruttoptimering Hur kan dagens resor inom hemtjänsten effektiviseras med hjälp av ruttoptimering? Studien avser att undersöka om det finns ett behov av att införa ett ruttoptimeringssystem för att planera resor och insatser hos brukarna i kommunerna. Utifrån det ges sedan rekommendationer till hur respektive kommun bör fortsätta att arbeta för att effektivisera resoch planeringstid. Policy samt transporternas miljö och säkerhet Hur kan, om nödvändigt, dagens policys kring fordon och transporter utvecklas? Det finns ett intresse för att få en samlad bild för hur tjänsteresor och fordonsparken ska se ut. Nyckeltal, uppföljning Hur kvalitetssäkras verksamheten? Hur skapas en systematisk uppföljning som kan kopplas mot respektive kommuns ledningssystem, t.ex. balanserat styrkort. I den här delen studeras kommunernas uppföljningssystem mm. I rapporten behandlas varje fokusområde i varsitt kapitel. Varje kapitel avslutas med slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete. Slutligen avslutas rapporten med en kortfattad sammanställning där slutsatserna från respektive kapitel sammanfattas. WSP Analys & Strategi Box 13033 402 51 Göteborg Telefon 031-72 72 500 Fax 031-72 72 501 www.wspgroup.se
2 Ruttoptimering 2.1 Planeringsprocessen idag Tekniska system När det gäller tekniska system för att hantera information inom hemtjänsten har samtliga kommuner Pro Capita som verksamhetssystem och där finns all information om respektive vårdtagare, t.ex. biståndsbeslut, journaler, arbetsplaner och övrig dokumentation. För att hantera personalens schema används systemet Time Care i alla tre kommunerna. De använder sig även av ett rapporteringssystem för personalen som heter Personec P Självservice och där registreras t.ex. om någon blir sjuk eller jobbar över. Vetlanda centralort använder det digitala planeringssystemet Laps Care för att planera vårdbesök medan Aneby och Eksjö inte har något digitalt planeringssystem. Aneby kommun I Aneby finns en samordnande undersköterska som har en hundraprocentig administrationstjänst. Tillsammans med personal från verksamheten gör hon en veckoplanering. För dagschemat sitter den samordnade undersköterskan med en representant från respektive område en eftermiddag i veckan och gör schemat. Kvälls- och helgschemat gör hon tillsammans med en person som representerar alla områden en gång per vecka. På grund av hög belastning får den samordnade undersköterskan ca hälften av gångerna göra planeringen helt själv. I Aneby har man gjort en grundplanering där besöken planerats i fasta turer i ett worddokument. Vid veckoplaneringen utgår man ifrån grundplaneringen och besöken och turerna förändras efter behov. Permanenta förändringar redigeras i worddokumentet, medan tillfälliga förändringar görs med hjälp av parenteser. När veckoplaneringen är färdig skrivs ett schema ut per grupp. Vill personalen ha med sig ett eget exemplar gör man själv en kopia. Permanenta förändringar som inträffar efter att schemat skrivits ut markeras med bläck och tillfälliga förändringar markeras med blyerts direkt i det utskrivna dokumentet. Ändringarna registreras sedan i grundschemat (worddokumentet) vid nästa veckas planering. Uppkommer förändringar av icke-akut karaktär, t.ex. förändringar i biståndsbeslut eller nya önskemål om tider, så skrivs detta in i en pärm som kallas Checkpärmen och registreras i worddokumentet vid nästa veckoplanering. 4 Analys & Strategi
Alla noteringar om förändringar både från det utskrivna schemat och Checkpärmen skrivs sedan in i grundplaneringen (worddokumentet) av en representant från respektive grupp. Vetlanda I Vetlanda centralort har man sedan ca 2,5 år tillbaka använt planeringssystemet Laps Care. Laps Care har integrerats med verksamhetssystemet Pro Capita så att information som finns där överförs automatiskt till Laps Care. När det gäller själva vårdbesöken och de insatser som skall utföras registreras de direkt i Laps Care. Det finns en planerare i varje område som gör planeringen i Laps Care. Planeringen går till så att först görs en förplanering för en vecka i taget. Den justeras sedan dagligen kl. 07.00 så att alla förändringar hinner läggas in och tillgängliga resurser används på bästa sätt. Trots att man använder Laps Care till planeringen görs den manuellt. Man låter alltså inte systemet planera eftersom man tycker att det inte hanterar personkontinuitet och kontaktmannaskap på ett bra sätt. En av tankarna bakom att skaffa Laps Care var att man skulle kunna planera restid i proportion till fortskaffningsmedel på ett bra sätt. Enhetschefer och planerare har lagt ner mycket tid på att justera adressregister, men trots det tycker man inte att ruttplaneringen fungerar. Fel adress visas i kartan och i planeringen trots att korrekt adress är registrerad i programvaran. Det leder till felaktiga tider i planeringen och för korta resrutter. Därför har man nu slutat att använda kartan och resplaneringsfunktionen. Istället gör man bara en planering manuellt i Laps Care. Trots problemen tycker man ändå att systemet har underlättat planeringsarbetet för hemtjänsten och man vill inte gå tillbaka till ett helt manuellt system. Den intervjuade menar att det sker fler och fler snabba förändringar och det blir allt fler vårdtagare, vilket gör planeringen mer komplex. Eksjö I Eksjö kommun fungerar planeringen så att biståndsbeslut läggs in i Pro Capita av biståndshandläggarna och verkställs av hemtjänsten. Utifrån vårdtagarens adress beslutas vilken grupp vårdtagaren skall tillhöra. Tillsammans med vårdtagaren tas en genomförandeplan fram som baseras på biståndsbeslutet. I genomförandeplanen specificeras vilka vårdinsatser vårdtagaren behöver hjälp med samt tider för genomförande av insatser. Genomförandeplanen förvaras i en pärm i vårdtagarens hem. I Eksjö arbetar man efter en statisk planeringsmodell med 6 fasta s.k. spår (dagturer) per område. Ett spår bemannas med en vårdgivare alternativt två vårdgivare om dubbelbemanning krävs. Varje vecka görs justeringar i dessa spår ut- Analys & Strategi
ifrån behov från vårdtagare och tillgängliga resurser. Planeringen görs manuellt i Excel. I varje område finns två samordnare som sköter denna dynamiska veckoplanering. Det innebär att personalen vet från dag till dag vad han eller hon ska göra. Ingen tid används för planering på morgonen utan personalen vet vad de ska göra från dag till dag och kommer till arbetet enbart för att hämta mobiltelefon samt nyckel till nyckelgömmorna 1. Det innebär att personalen börjar vid lite olika tider på morgonen, vissa börjar kl. 07.00, andra kl.07.15 och andra 07.30 för att skapa så effektiva arbetsrutiner som möjligt. Efter en viss tid har det uppstått så många förändringar att spåren inte längre är optimala och då görs en revidering och nya spår tas fram för grundplaneringen. Varje vecka delas en arbetsplan ut till samtliga i personalen som de kan ha med sig ut i fält. I arbetsplanen framgår vilka spår som samtliga i gruppen har för att man ska veta var kollegorna befinner sig under dagen ifall ett larm inkommer. På baksidan av arbetsplanen finns brukarnas adresser så att det blir enkelt för nyanställda och vikarier att hitta till rätt vårdtagare. Uppstår tillfälliga förändringar används parenteser i arbetsplanen för att markera detta. Varje individ i personalen får en arbetsplan per dag. Uppstår lediga tider, t.ex. om en vårdtagare hamnar på sjukhus markeras detta på en white board tavla i grupplokalen som ledig tid och resurser kan omfördelas så att arbetsfördelningen blir så jämn som möjligt. I Eksjö kommuns hemtjänst finns också en resurspool med medarbetare som har en årsarbetstid. Behövs extrabemanning i en grupp kan bokningar göras i resurspoolen och extra personal kan sättas in. Nyligen har kommunen infört det digitala uppföljningssystemet Mobipen, som har integrerats med Pro Capita. Mobipen används dels som ett dokumenthanteringssystem och dels som ett uppföljningsverktyg. När personalen ankommer till vårdtagaren loggar de in i Mobipen och anger vårdtagare. De insatser som genomförs bockas av med hjälp av Mobipensystemet och när personalen åker därifrån loggar de ut. När turen är färdig och personalen ankommer till grupplokalen sätter de Mobipen pennan i en docka och lagrad information överförs till 1 I Eksjö kommun har man infört nyckelgömmor inom hemtjänsten. En nyckelgömma innebär att en cylinder (nyckelgömma) har installerats i varje vårdtagares ytterdörr där vårdtagaren riktiga hemnyckel ligger. Nyckelgömman låses sedan m.h.a. en central nyckel som hemtjänsten har. Det har enligt kommunens egna beräkningar sparat ca 2,5 miljoner kronor i sparad tid och minskade körsträckor. Vid ett larm kan t.ex. den som befinner sig närmast den larmande vårdtagaren åka dit direkt istället för att först behöva åka och hämta nyckeln. 6 Analys & Strategi
en databas. Det möjliggör sedan en uppföljning för att följa upp att respektive vårdtagare får den vård och omsorg som de enligt biståndsbeslutet har rätt till. 2.2 Central planering I Aneby, Eksjö och Vetlanda är hemtjänsten indelad i ett antal geografiskt avgränsade områden och utifrån dessa fördelas vårdtagare, personal och fordon. Den dagliga planeringen görs i respektive område. Det är inget unikt för dessa tre kommuner utan är gängse förfaringssätt inom kommunal äldreomsorg i Sverige. När en strikt områdesindelning som denna används vid planering medför det ofta s.k. suboptimeringar. Det innebär att vissa områden får för hög arbetsbelastning medan andra får tid över, i första hand beroende på att tillgänglig personal och fordon är densamma över tid medan antal vårdtagare och insatsbehov varierar. Om man istället inför en central planeringsfunktion, där vårdinsatser och tillgängliga resurser fördelas över en större yta, minskar risken för suboptimeringar och möjligheten till samordningsvinster ökar. Problemet hittills har varit att planeringen görs manuellt och det finns en gräns för hur mycket information en person kan hantera samtidigt. Resultatet blir att man bryter ner planeringen i mindre områden. Att införa en central planering innebär att all information som utgör underlag för planeringen inom hemtjänsten kanaliseras genom en samordnad funktion som med hjälp av ruttoptimering kan planera för ett större område och undvika suboptimeringar. Vid ruttoptimering suddas gränserna mellan områdena ut och samordningsvinster erhålles. Ruttoptimeringsprogrammet utgår ifrån insatsbehovet och fördelar tillgängliga resurser så jämnt och rättvist som möjligt mellan olika områden, samtidigt som körsträckan minimeras. Resultatet blir att samma insatser som tidigare genomförs, men med anpassat antal personal och fordon. Att lösa upp områdesindelning och arbeta över gränser vid planering utgör det effektivaste sättet att erhålla samordningsvinster. Samtidigt innebär det en stor förändring i beslutsgång från manuella planeringsbeslut fattade av såväl arbetsledning och personal, till att all planering utgår från en central funktion. En central planering ställer höga krav på digital information, men skiljer sig inte i sak från den tidigare schemaläggningen att fördela ett antal uppdrag på en befintlig resurspool. Analys & Strategi
Eftersom implementering av ett ruttoptimeringssystem med en central planering innebär en relativt stor organisationsförändring krävs ett ledningsbeslut som verkställer förändringsprocessen och genomsyrar hela verksamheten. 2.3 Ruttoptimeringsprogram Ruttoptimering innebär att finna den optimala lösningen på ett transportproblem, givet vissa förutsättningar och restriktioner. Vad som uppfattas som ruttoptimering beror dock på vem man frågar. Vägverket (numera Trafikverket) genomförde 2007 en studie, som WSP deltog i, för att reda ut olika begrepp och definitioner av ruttoptimering och olika programvaror. Arbetet mynnade ut i en handbok Kravspecifikation för ruttoptimering 2. I handboken kommer man fram till att ruttoptimeringsprogram som kan skapa balanserade körrutter där samtliga insatser fördelas jämnt mellan tillgängliga resurser (personal och fordon) och med en så kort körsträcka som möjligt ger det bästa resultatet för kommunal hemtjänst. Denna typ av ruttoptimering kallas lågdensitetsoptimering. Programvaror för lågdensitetsoptimering tillåter ett stort antal krav på adresspunkten (vårdtagaren), såsom t.ex. tid för vårdbesök, personalens kompetenser o.s.v. Ruttoptimering som skapar balanserade körrutter skiljer sig från den ruttoptimering som görs i digitala planeringsprogram som används inom hemtjänst. Där sammankopplas ett antal stopp i en körlista med så kort körsträcka som möjligt, d.v.s. ingen balansering mellan personal och fordon görs av programvaran. WSP:s ruttoptimeringsprogram, Winroute, uppfyller de krav som ställs i Vägverkets handbok. I Figur 1 visas en skärmdump på Winroute gränssnitt med en karta till vänster (resultatet av planeringen) och planeringsvyn till höger. 2 Vägverket Publikation 2007:59 - Kravspecifikation för ruttoptimering 8 Analys & Strategi
Figur 1: Skärmdump från Winroute 2.4 Vårdbehov och resurser I detta avsnitt redovisas lite närmare hur hemtjänsten i de tre kommunerna är uppbyggd baserat på områdesindelning, antal vårdtagare, personal, bilar o.s.v. Aneby Aneby kommun är den minsta av de tre deltagande kommunerna. Totalt finns det 6500 invånare i kommunen och den sträcker sig över en yta på 520 km 2. Hemtjänsten är indelad i fyra olika geografiska områden: Norr, Centrum, Söder 1 och Söder 2, se Tabell 1, som alla utgår ifrån samma grupplokal på Österlånggatan 37. Totalt finns 127 ordinarie vårdtagare som kontinuerligt behöver vårdinsatser. Utöver dessa finns 87 personer som har larm, dessa är dock inte inkluderade tabellen nedan. Totalt arbetar 37 personer inom hemtjänst, vilket motsvarar ca 29 årsarbetare. Områdena delar på 9 bilar som roteras för att de ska gå ungefär lika mycket per år. I område Centrum används endast gång/cykel för transport till vårdtagare och i område Norr används bil till alla besök. I övriga två områden används både bil och gång/cykel. Analys & Strategi
Tabell 1: Sammanställning av behov och resurser i Aneby kommun Aneby kommun Varav Norr Centrum Söder 1 Söder 2 Antal vårdtagare Personalstyrka Antal bilar 127 37 9 46 37 25 19 10 11 8 8 Typ av resor Bil Gång/cykel Både bil och gång/cykel Både bil och gång/cykel I Figur 2 framgår fördelningen av vårdtagare per geografiskt område för hela Aneby kommun. Det kan konstateras att det finns en koncentration till centrum. Figur 2: Lokalisering av vårdtagare i Aneby kommun 10 Analys & Strategi
En mer inzoomad karta över de centrala delarna av Aneby kommun visas i Figur 3. Figur 3: Lokalisering av vårdtagare i centrala Aneby Analys & Strategi
Eksjö Eksjö kommun har drygt 16000 invånare som fördelar sig på en yta om knappt 900 km 2. Totalt finns 327 vårdtagare i kommunen och det arbetar 126 personer, vilket motsvarar 92 årsarbetare. Totalt använder man 13 bilar och ytterligare en bil till är på väg att införskaffas i området Mariannelund, se Tabell 2. Tabell 2: Sammanställning av behov och resurser i Eksjö kommun Antal vårdtagare Personalstyrka Antal bilar Typ av resor Eksjö kommun 327 126 13 (14) Varav A 42 14 Gång/cykel B 37 14 Gång/cykel C 38 15 1 Både bil och gång/cykel D 35 13 1 Både bil och gång/cykel E 37 14 Gång/cykel F 41 15 6 Bil Ingatorp 33 14 3 Bil Mariannelund 64 27 2 (3) Bil Hemtjänsten är indelad i 8 geografiska områden. Ingatorp och Mariannelund är landsbygdsområden medan övriga 6 tillhör centralorten. Landsbygdsområdena samt område F använder bil till samtliga vårdbesök. Område A, B och E använder endast gång/cykel medan övriga, d.v.s. område C och D använder både bil och gång/cykel till resorna. Områdesindelning samt lokalisering av vårdtagare visas i en karta i Figur 4. 12 Analys & Strategi
Figur 4: Lokalisering av vårdtagare i Eksjö kommun Analys & Strategi
I Figur 5 visas de centrala delarna av Eksjö mer i detalj. Figur 5: Lokalisering av vårdtagare i centrala Eksjö Vetlanda Vetlanda kommun är den största av de tre kommunerna i studien. Det bor 26350 invånare (2009) och kommunen har en yta på 1509 km 2. Totalt har kommunen 375 vårdtagare i hemtjänsten och det arbetar 122 personer, vilket motsvarar ca 99 årsarbetare. Hemtjänsten är uppdelad i ett antal områden. Område C1, C2, Tomaslunden och Stens Väg ligger i de centrala delarna av Vetlanda och benämns Centralorten. Utöver områdena i centralorten finns sju hemtjänstområden på landsbygden, se Tabell 3. I samtliga områden används både bil och gång/cykel som färdmedel. 14 Analys & Strategi
Tabell 3: Sammanställning av behov och resurser i Vetlanda kommun Antal vårdtagare Personalstyrka Antal bilar Typ av resor Vetlanda kommun 375 122 23 Varav C1 45 11 1 Både bil och gång/cykel C2 55 13 1 Både bil och gång/cykel Stens väg 32 15 1 Både bil och gång/cykel Tomaslunden 41 13 2 Både bil och gång/cykel Centralorten tot. 173 52 5 Korsberga 31 13 3 Både bil och gång/cykel Kvillsfors 27 8 3 Både bil och gång/cykel Nye 19 10 2 Både bil och gång/cykel Ramkvilla 22 7 1 Både bil och gång/cykel Landsbro 41 11 3 Både bil och gång/cykel Ekenässjön 35 13 3 Både bil och gång/cykel Holsby 27 8 3 Både bil och gång/cykel Ytterområden tot. 202 70 18 Analys & Strategi
I Figur 6 finns vårdtagarna som tillhör områdena i Centralorten sammanställda i en karta. När det gäller vårdtagarna utanför Centralorten fanns inget digitalt adressregister, vilket medförde att digitala kartor inte kunde skapas. Figur 6: Lokalisering av vårdtagare i Centralorten i Vetlanda 2.5 Hemtjänstens resor I detta avsnitt görs en genomgång av respektive kommuns resor inom hemtjänsten. Arbetet baseras dels på genomförda tidsmätningar där man har studerat hur personalen använder sin tid och dels på körjournaler som tagits fram i kommunerna. Körjournalerna gäller för en dag som av kommunerna anses som representativ. Underlaget har sedan lagts in i ett ruttoptimeringsprogram för att beräkna körsträckor och för att studera körvägar (s.k. nulägesanalys). 16 Analys & Strategi
Utifrån nulägesanalysen har sedan simuleringar gjorts i ruttoptimeringsprogrammet för att få en indikation på besparingspotentialen när det gäller minskat antal körda kilometer. I simuleringarna har befintliga områdesgränser brutits upp för att programvaran ska få arbeta fritt och skapa optimala rutter. Observera att simuleringarna inte innehåller några restriktioner (villkor/krav) när det gäller personalens kompetenser, kontinuitet, medicindelegeringar o.s.v. eftersom dessa är tidskrävande att samla in och inte ingick inom ramen för detta projekt. För att ändå efterlikna verkligheten sattes fiktiva tidsfönster på 2 timmar utifrån den verkliga tiden i körjournalen. Det innebär att om en vårdtagare får ett morgonbesök kl. 08.30 enligt körjournalen så får besöket i simuleringen ske mellan kl. 07.30-09.30. Resultaten bör därför inte betraktas som en faktisk potential, men ger ändå en indikation på vilken besparingspotential som finns. Resultaten från simuleringarna jämförs med nulägesanalysen och en besparingspotential kan beräknas. Resultaten redovisas separat per kommun nedan. Aneby Under en tvåveckors period i juni 2009 genomfördes en tidsmätning i Aneby kommun och där framkom att 20 % av tiden går åt till resor, se Figur 7. Kringtid; 7% Resor; 20% Direkt kund; 42% Övrigt; 20% Indirekt kund; 11% Figur 7: Tidsmätning Aneby kommun 1/6-14/6-2009 I Aneby kördes det totalt 34.471 mil med bil inom hemtjänsten 2009 enligt kommunens uppföljning av bränsleförbrukning. I Aneby fyllde man i körjournaler för samtliga fordon från kl. 07.00 till kl. 22.00 under en representativ vardag i maj 2010. Totalt kördes bilarna 109 mil av 18 olika förare under den dagen, se Tabell 4. Sträckan varierade från 5 mil Analys & Strategi
som lägst upp till drygt 20 mil för vissa bilar. I genomsnitt blev körsträckan ca 12 mil per bil. Om den totala körsträckan multipliceras med 365 erhålles summan 39.055 mil, vilket är drygt 13 % (drygt 4500 mil) mer än vad man körde under hela 2009 (34.471 mil). Resultatet tyder på att man under helgerna kör något kortare eller att körsträckan har ökat under 2010 jämfört med 2009. Resonemanget om en ökad körsträcka styrks även av att om man studerar antalet mil för de tre första månaderna 2010 med motsvarande månader 2009, så har en ökning med i genomsnitt 14 % skett. Det kan konstateras att körjournalen från den utvalda dagen kan betraktas som representativ för att studera bilresorna inom hemtjänsten i Aneby kommun. I Figur 8 framgår hur samtliga bilar har kört. Tabell 4: Resultat av simulerat nuläge i Aneby kommun Fordon Sträcka [km] Antal förare Område JYA 413 226 2 Norr HSO 313 220 2 Norr WAP 760 154 1 Söder 2 OUS 950 122 3 Norr/Centrum HTO 382 121 3 Söder 1/Söder 2/Centrum HZB 593 65 1 Norr HSM 948 61 2 Norr/Söder 1 JCY 721 59 2 Norr/Centrum WJK 831 49 2 Centrum egen bil 14 1 Norr Totalt 1091 18 Analys & Strategi
Figur 8: Körrutter enligt körjournal i Aneby kommun En simulering med ruttoptimeringsprogrammet har gjorts och den visar att det finns en stor besparingspotential när det gäller antal körda kilometer, se Tabell 5. Den totala körsträckan i nuläget uppgick till 1091 km under den utvalda dagen. Vid en simulering blir körsträckan för motsvarande dag 624 km, vilket innebär en besparing på 43 %. Siffran bör endast betraktas som en grov indikation då enbart tidsfönster har använts som restriktioner i simuleringen, men den ger trots allt en positiv indikation på att det finns stora besparingar att göra. Resultatet från simuleringen visas även i en karta, se Figur 9. Tabell 5: Resultat avseende antal körda kilometer vid simulerat nuläge och optimering i Aneby kommun Fordon Nuläge [km] Optimering [km] egen bil 14 9 HSM 948 61 9 HSO 313 220 144 HTO 382 121 19 HZB 593 65 12 JCY 721 59 87 JYA 413 226 93 OUS 950 122 101 WAP 760 154 53 WJK 831 49 97 Totalt 1091 624 Analys & Strategi
Figur 9: Optimerade körrutter i Aneby kommun Eksjö I Eksjö kommun har man infört Mobipen som ett hjälpmedel för att följa upp hur tiden fördelas inom hemtjänsten mellan olika arbetsuppgifter. En första preliminär mätning gjordes i början på maj 2010 och resultatet framgår av Figur 10. I genomsnitt utgör restiden 25 %, vilket är den högst uppmätta andelen i de tre kommunerna. Det bör nämnas att landsbygdsområdena Mariannelund och Ingatorp inte ingår i mätningen. 20 Analys & Strategi
Ej redovisad tid; 4% Resor, förflyttning; 25% Indirekt brukartid; 4% Brukartid; 67% Figur 10: Tidsmätning Eksjö kommun, 5/5-23/5 2010 Liksom Aneby kommun har Eksjö gjort en körjournal under en utvald dag i maj 2010. I den ingår samtliga bilar i alla områden utom Mariannelund och Ingatorp, vilket totalt motsvarar 8 bilar. Till skillnad från Aneby så ingår enbart dagturer, d.v.s. från ca. kl. 8 till ca kl. 16. Enligt ruttoptimeringsprogrammet uppgår körsträckan till 547 km, vilket i genomsnitt blir ca 6 mil per dag, se Tabell 6. Körrutter enligt körjournal framgår av Figur 11. Tabell 6: Resultat av simulerat nuläge i Eksjö kommun Fordon Sträcka [km] HAB 401 58 BGM 968 76 DUT 845 67 GPO 295 25 LLB 029 77 MMG 870 17 DDF 128 108 FYF 849 119 Totalt 547 Analys & Strategi
Figur 11: Körrutter enligt körjournal i Eksjö kommun Liksom för Aneby kommun gjordes en simulering med ruttoptimeringsprogrammet och den visade att det finns en stor besparingspotential även i Eksjö när det gäller antal körda kilometer, se Tabell 7. Den totala körsträckan i nuläget uppgick till 547 km under den utvalda dagen. Vid en simulering blir körsträckan för motsvarande dag 346 km, vilket innebär en besparing på 37 %. Siffran bör endast betraktas som en grov indikation då enbart tidsfönster har använts som restriktioner i simuleringen, men den ger trots allt en positiv indikation på att det finns stora besparingar att göra. Resultatet från simuleringen visas även i en karta, se Figur 12. 22 Analys & Strategi
Tabell 7: Resultat avseende antal körda kilometer vid simulerat nuläge och optimering i Eksjö kommun Fordon Nuläge [km] Optimering [km] HAB 401 58 19 BGM 968 76 50 DUT 845 67 23 GPO 295 25 11 LLB 029 77 6 MMG 870 17 97 DDF 128 108 73 FYF 849 119 67 Totalt 547 346 Figur 12: Optimerade körrutter i Eksjö kommun Analys & Strategi
Vetlanda Även Vetlanda kommun har gjort en tidsmätning för att undersöka hur hemtjänsten i Centralorten (C1, C2, Tomaslunden och Stens väg) fördelar sin tid. Den genomfördes under en tvåveckorsperiod i november 2009. Mätningen visar att 13 % av tiden går åt till resor, vilket är betydligt lägre än i de två andra kommunerna (Aneby 20 % och Eksjö 25 % ), se Figur 13. Larm, mat, dok; 9% Annan tid; 6% Resor; 13% Direkt kund; 43% Övrig tid; 25% Indirekt kund; 4% Figur 13: Tidsmätning Vetlanda kommun 9/11-22/11 2009 För Vetlandas del har körjournaler samlats in dels för ett antal bilar i centralorten under en dag, den 18 juni 2010, och dels för ett antal bilar i ett glesbygdsområde under en dag, den 11 september 2010. Resultatet från dessa områden redovisas separat. Centralort För Vetlanda centralort erhölls körjournaler från tre av kommunens bilar och tre privata bilar under en av kommunen representativ dag i juni 2010. Kommunens bilar samt en av de privata trafikerade området Tomaslunden, medan resterande bilar trafikerade området C2. Körjournalerna avser endast dagturer för samtliga bilar utom Bil 3 som avser kvällstur. Ruttoptimeringsprogrammet beräknade den totala körsträckan till 121 km för de sex bilarna, se Tabell 8. Den genomsnittliga sträckan per bil var 20 km. Rutter framgår av Figur 14. 24 Analys & Strategi
Tabell 8: Resultat från simulerat i centralorten i Vetlanda kommun Fordon Sträcka [km] Antal förare Område Bil 1 22 1 Tomaslunden Bil 2 8 1 Tomaslunden Bil 3 18 1 Tomaslunden Privat 1 30 1 Tomaslunden Privat 2 21 1 C2 Privat 3 22 1 C2 Totalt 121 Figur 14: Körrutter från körjournal, centralorten Vetlanda kommun Analys & Strategi
Liksom för Aneby och Eksjö kommuner gjordes en simulering med ruttoptimeringsprogrammet och den visade att det finns en stor besparingspotential även i Vetlanda centralort när det gäller antal körda kilometer, se Tabell 9. Den totala körsträckan i nuläget uppgick till 121 km under den utvalda dagen. Vid en simulering blir körsträckan för motsvarande dag 71 km, vilket innebär en besparing på 47 %. Siffran bör endast betraktas som en grov indikation då enbart tidsfönster har använts som restriktioner i simuleringen, men den ger trots allt en positiv indikation på att det finns stora besparingar att göra. Resultatet från simuleringen visas även i en karta, se Figur 15. Tabell 9: Resultat avseende antal körda kilometer vid simulerat nuläge och optimering i centralorten i Vetlanda kommun Fordon Sträcka [km] Optimering [km] Bil 1 22 3 Bil 2 8 8 Bil 3 18 0 Privat 1 30 13 Privat 2 21 16 Privat 3 22 31 Totalt 121 71 Figur 15: Optimerade körrutter i centralorten i Vetlanda kommun 26 Analys & Strategi
Holsby För hemtjänstområdet Holsby i Vetlanda kommun erhölls körjournaler från två bilar, som båda ingick i en s.k. delad tur. Det innebär att samma person körde bilarna hela dagen. De börjar tidigt på morgonen, har en längre rast mitt på dagen och arbetar sedan kvällsturen. Beräkning i ruttoptimeringsprogrammet visade att bilarna kört 298 km under den utvalda dagen, se Figur 16. Det har dock inte varit möjligt att göra tillförlitliga simuleringar eftersom körjournalerna bedöms innehålla orealistiska tider. Nuläget kunde inte återskapas i ruttoptimeringsprogrammet inom den tidsperiod som körjournalen angav. Figur 16: Körrutter från körjournal, Holsby Vetlanda kommun 2.6 Rekommendationer för ruttoptimering Simuleringar med ruttoptimeringsprogrammet Winroute indikerar att det finns en besparingspotential när det gäller minskad körsträcka. Besparingarna ligger på mellan 37-47 %. Det bör dock återigen poängteras att siffrorna inte ska betraktas som faktiska besparingspotentialer utan endast som grova indikationer på vilken besparing som skulle kunna vara möjlig, då simuleringarna inte inkluderar restriktioner gällande t.ex. medicindelegationer, personalens kompetenser, personkontinuitiet o.s.v. Tidigare genomförda studier från andra kommuner vi- Analys & Strategi
sar att besparingspotentialen brukar ligga på mellan 20-40 %. 3 I Karlshamns kommun har man infört ett ruttoptimeringssystem som stöd i planeringen inom hemtjänsten och vid en uppföljning i maj 2010 framkom att den faktiska körsträckan minskat med 23%. 4 Besparingspotential med avseende på restid har inte studerats inom ramen för projektet, men tidigare genomförda studier visar att besparingspotentialen brukar ligga på mellan 30-50 %. 5 För att säkerställa en mer exakt besparingspotential avseende minskad körsträcka och restid i respektive kommun krävs en fördjupad förstudie med simuleringar som inkluderar ett kvalitetsäkrat underlag samt viktiga restriktioner. Det finns ett antal viktiga förutsättningar som måste uppfyllas innan ett ruttoptimeringssystem införs för planering inom hemtjänst. Ett grundläggande krav är att all information rörande vårdtagare måste vara digital. Samtliga tre kommuner har Pro Capita som verksamhetssystem, men mycket information tycks hanteras med penna och papper. WSP genomför nu en implementering av ett ruttoptimeringsprogram i Ystad kommuns hemtjänst och hemsjukvård, som också har Pro Capita. En integration mellan ruttoptimeringsprogrammet och Pro Capita genomförs så att ruttoptimeringsprogrammet hämtar information om vårdtagarna ur Pro Capita. Det innebär att personalen slipper mata in samma information på flera olika ställen. WSP:s implementering i Ystad kommun innebär att man för tillfället arbetar med att utveckla ett gränssnitt för att integrera Pro Capita och Winroute. Arbetet beräknas vara klart vid årsskiftet 2010-2011. För Aneby, Eksjö och Vetlanda innebär det en klar fördel då samtliga kommuner har Pro Capita och att ett gränssnitt inte behöver utvecklas från scratch igen. Att centralisera planeringen och planera för större områden medför färre suboptimeringar. Risken för att vissa områden får för mycket att göra och andra för lite minskar. Det blir lättare att skapa en rättvis och jämn arbetsfördelning. Hur stora områden som är lämpliga att ha varierar från kommun till kommun. I mindre kommuner bör man ha en planerare som sköter planeringen för hela kommunen medan det i andra fall kan det vara lämpligt att dela upp kommunen i ett fåtal stora områden. Det har i tidigare studier inom ramen för Trafikverkets projekt Bättre kommunala Tjänsteresor konstaterats att mycket tid inom hemtjänsten läggs på planering. Ett vanligt förfaringssätt är att all personal i varje område samlas på mor- 3 Trafikverket Per Schillander (2010-09-01): Presentation Logistikdagen 4 ECE Networks 2010-08-13: Utvärderingsrapport av planering med logistikmetoden inom hemtjänsten i distrikten Svängsta/Asarum i Karlshamns kommun 5 Trafikverket Per Schillander (2010-09-01): Presentation Logistikdagen 28 Analys & Strategi
gonen och tillsammans lägger upp dagens besök, vilket kräver mycket tid. Så är dock inte fallet i Aneby, Eksjö eller Vetlanda. I Eksjö baseras planeringen på ett antal fasta spår per område. Utifrån dessa spår gör sedan en samordnare i varje område veckovisa justeringar. Efter en viss tid har så pass mycket förändringar uppstått att spåren planeras om. I Vetlandas centralort används Laps Care och planeringen görs av en planerare i respektive område. I Aneby kommun finns en samordnande undersköterska, som har en hundraprocentig administrationstjänst, och hon gör tillsammans med en representant från varje område den dagliga planeringen för respektive område. I många fall gör den samordnade undersköterskan all planering själv på grund av underbemanning eller sjukdom. Det innebär att Aneby kommun till viss del redan har infört en central planeringsmodell, fast utan stöd av en programvara. Det är möjligt tack vare att kommunen är så pass liten. I Eksjö och Vetlanda, som båda har betydligt fler invånare än Aneby, görs planeringen i respektive område eftersom det blir för många insatser som skall planeras för att kunna göra det manuellt. Här finns ett tydligt behov av ett IT-stöd för att kunna centralisera planeringen. Nästa steg Det finns olika alternativ för kommunerna att gå vidare för att effektivisera resorna inom hemtjänsten med hjälp av ruttoptimering. Nedan beskrivs dessa mer i detalj. Fördjupad förstudie En fördjupad förstudie innebär att man gör simuleringar baserad på en större mängd data än vad som har gjorts i den här studien och med viktiga restriktioner inkluderade. För Eksjö och Vetlandas del innebär det att körjournaler för samtliga bilburna områden bör tas med för att kunna få en bättre överblick över eventuella skillnader mellan olika områden. Viktiga restriktioner i form av personalens kompetenser, medicindelegationer och andra viktiga krav bör inkluderas så att simuleringarna blir så lika verkligheten som möjligt och en mer tillförlitlig förbättringspotential kan fastställas. Utifrån detta underlag kan sedan olika scenarion simuleras för att t.ex. studera optimalt behov av fordon, personal, optimal områdesindelning o.s.v. I den fördjupade förstudien studeras också mer i detalj förutsättningarna för en implementering av ruttoptimeringssystemet. Aspekter som t.ex. hur används Pro Capita i den här kommunen, finns all nödvändig information inmatad där? Hur uppdaterat är informationen i Pro Capita? Bör man ha en planerare som planerar för hela kommunen eller bör kommunen delas upp i några större områden? O.s.v. Analys & Strategi
Skapa fasta rutter med hjälp av ruttoptimeringsprogram För den kommun som inte är intresserad av att implementera ett ruttoptimeringssystem finns ändå möjligheten att optimera körsträcka och restid. WSP kan med hjälp av data från t.ex. körjournaler skapa optimerade fasta rutter åt kommunen, som kan fungera som en grovplanering på samma sätt som Eksjös fasta spår. Utifrån de fasta rutterna kan sedan dagliga förändringar göras. Fasta rutter kan antingen göras utifrån befintlig struktur med avseende på områdesindelning, fordonsbehov, personalstyrka o.s.v. alternativt att man genomför simuleringar för olika scenarion där man förändrar t.ex. områdesindelning eller antal fordon för att se hur det påverkar resultatet. Kommunen tillämpar sedan de fasta rutterna och efter en viss tid när man tycker att de inte längre fungerar så gör WSP nya simuleringar och tar fram nya fasta rutter. Implementering av ruttoptimeringsprogram Ett annat alternativ är att direkt påbörja en implementering av ruttoptimeringsprogrammet Winroute. Vissa arbetsmoment som görs i den fördjupade förstudien, såsom att studera förutsättningar för en implementering ingår då istället i denna del. För att kunna genomföra en implementering är det viktigt att de grundläggande kraven på digital information och central planering uppfylls. Som nämndes tidigare innebär det en stor organisationsförändring och för det krävs ett ledningsbeslut som verkställer förändringsprocessen och genomsyrar hela verksamheten. Beslutet bör vara förankrat på samtliga nivåer i organisationen och att medarbetarna är medvetna om nyttan med förändringen så att alla arbetar åt samma håll. Utveckling av GIS-verktyg Det finns även möjligheter för kommunerna att arbeta vidare med GIS-system. Med hjälp av ett GIS-system kan hemtjänsten t.ex. enkelt skapa kartor med vårdtagarnas adresser utritade (se kapitel 3.4 Vårdbehov och resurser). Det ger också stöd för effektivt urval av vårdtagare baserat på rumsliga (geografiska) egenskaper. Exempelvis kan vårdtagare väljas som finns inom ett visst avstånd (km) eller tidsmässigt avstånd från en bestämd punkt. Det kan t.ex. vara användbart när man på ett enkelt sätt vill se vilka vårdtagare som ligger inom lämpligt gång eller cykelavstånd från grupplokalen. Ett GIS-system ger med sin databasfunktion användaren möjlighet att skapa relationer, göra urval, sortera och söka samt generera rapporter och grafer. Med sin geografiska koppling kan detta göras utifrån rumsliga förhållanden. 30 Analys & Strategi
Med ett GIS-system kan personalen få dagens resrutt via karta tillsammans med information om vårdtagare och arbetsuppgifter på respektive plats. Det är en enklare form av ruttoptimering som inte bygger på balanserade körrutter utan minimerad körsträcka för enskilda rutter. I Aneby kommun finns en till två licenser för att använda GIS-programmet ArcCadastre och i Eksjö en till två licenser för att använda ArcGis. Vid en intervju med ansvariga på respektive kommun framgår dock att det endast är ett fåtal personer inom dessa kommuner som har kompetens att använda systemen. I Vetlanda kommun använder man GIS-verktyget MapInfo och där finns ett mer utvecklat GIS arbete inom kommunen. ArcCadastre är ett program som i grund och botten är utvecklat av Lantmäteriet för att användas i behandling av fastighetsdata. Det är begränsat i funktionalitet och anpassningsförmågan är låg och är inte särskilt lämpat att använda till ovan nämnda användningsområden. MapInfo och ArcGIS är fullvärdiga GISprogram och kan användas till ovan nämnda områden. Analys & Strategi
3 Policy och transporternas miljö och trafiksäkerhet I detta kapitel sammanfattas resultaten av den strukturerade genomgången av befintliga policys kopplat till hemtjänsten i kommunerna Aneby, Eksjö och Vetlanda. 6 3.1 Policy För att finna relevanta kategorier samt nivåer avseende rekommendationer för gemensamma krav i en fordonspolicy har kommunernas respektive policy jämförts med Trafikverkets, WSP: s och rekommenderade krav enligt Miljöstyrningsrådet (baskrav och avancerat)) samt ett fiktivt företags fordonspolicy 7. De rekommenderade kravområdena täcker både miljö och trafiksäkerhet och förslag till verifiering har tagits fram till varje enskilt kravområde. Kravområde Rekommendation Verifiering Miljö Miljöklass MK2005 Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Bränsleförbrukning Max 110 g CO2/km Fordon som drivs med alternativa bränslen skall ha en förbrukning på (motsvarande) max 8,1 liter bensin per 100 km, för gasfordon högst 7,7 kubikmeter gas per 100 km och för elfordon max 37 kwh per 100 km Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Miljöbil Alternativt bränsle Buller System för övervakning av däcktryck Sparsam körning Skall uppfylla kriterierna för miljöbil enligt SFS 2009:1 Alltid tankning med avsett bränsle Avvakta Nej Alla som kör regelbundet tjänsten ska genomgå utbildning i Sparsam körning Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Uppgifter från bensinbolag, uppföljning via faktura och/eller kvitton. Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Uppgifter från fordonstillverkaren eller återförsäljare. Uppföljning antal körda mil i tjänsten samt utbildningscertifikat 6 Underlaget till detta kapitel bifogas i en excelfil till uppdragsgivarna. 7 Ett exempel på policy som togs fram inom projektet SUGRE 32 Analys & Strategi
Trafiksäkerhet EuroNCap 5 stjärnor Whiplash skydd Grönt resultat enligt Folksam Vikt (kg) 1100-1400 Bältespåminnare Skallkrav ESP Skallkrav Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren. Även hemsida EuroNCap Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren. Även hemsida Folksam. Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Uppgifter ur vägtrafikregistret eller uppgifter från fordonstillverkaren Övrig utrustning Alkolås Nej Dokumentation från Återförsäljare ISA Nej Dokumentation från Återförsäljare Farthållare Nej Dokumentation från Återförsäljare Brandsläckare Nej Dokumentation från Återförsäljare Motorvärmare Skallkrav Dokumentation från Återförsäljare 3.2 Befintlig fordonspark i respektive kommun Underlag och information om respektive kommuns fordonspark har insamlats från kommunerna och kompletterats med hjälp av bilregistret för att åstadkomma en sammanställning av alla fordon som används inom hemtjänsten (ej privata). I sammanställningen har den blandade bränsleförbrukningen redovisats för respektive fordon för att kunna jämföra den bilpark som varje kommun har med alternativa fordon. Det genomsnittliga antalet körda kilometer per fordon och år har antingen tillhandahållits av kommunerna eller i de fall denna information inte funnits tillgänglig uppskattats baserat på de uppgifter som lämnats. Utifrån denna information har bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen per bil och år beräknats. En sammanfattning av den totala bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen för hela fordonsflottan i respektive kommun har även gjorts för att kunna beräkna potentiella effekter avseende total bränsleåtgång, koldioxidutsläpp samt kostnad vid jämförelser med olika alternativ. I sammanställningen har bästa (lägst) bil avseende bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp identifierats i respektive kommun. Värt att notera är att bästa bil i respektive kommun avseende bränsleförbrukning har uteslutande varit en dieselbil och avseende koldioxid har det varit en bil som drivs med E85. Beräkningar avseende effekter på bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp och kostnad har sen gjort baserat på om hemtjänsten i respektive kommun bara skulle nyttja den bil som var bäst utifrån bränsleförbrukning eller koldioxidutsläpp. Analys & Strategi
Resultat Anebykommun För Aneby kommun, i det fall hela bilparken inom hemtjänsten motsvarar den inom bilparken bästa bilen avseende bränsleförbrukning (VW Golf TDI 105 Bluemotion) ökar koldioxidutsläppen 7 % medan kostnaden (enbart kostnaden för bränsle) minskar med 21 %. Om istället hela bilparken motsvarar den bästa bilen utifrån koldioxidutsläpp (Ford Daw Focus) så minskar koldioxidutsläppen med 25 % medan kostnaden för bränsle ökar med 33 %. Eksjö kommun För Eksjö kommun, i det fall hela bilparken inom hemtjänsten motsvarar den inom bilparken bästa bilen avseende bränsleförbrukning (Ford C-Max diesel) ökar koldioxidutsläppen 31 % medan kostnaden (enbart kostnaden för bränsle) minskar med 35 %. Om istället hela bilparken motsvarar den bästa bilen utifrån koldioxidutsläpp (Ford C-Max Trend 1,8 FFV) så minskar koldioxidutsläppen med 14 % medan kostnaden för bränsle ökar med 3 %. Vetlanda kommun För Vetlanda kommun, i det fall hela bilparken inom hemtjänsten motsvarar den inom bilparken bästa bilen avseende bränsleförbrukning (Opel Astra diesel) minskar koldioxidutsläppen 4 %. Även kostnaden (enbart kostnaden för bränsle) minskar med 31 %. Om istället hela bilparken motsvarar den bästa bilen utifrån koldioxidutsläpp (VW Golf 1,6 E85) så minskar koldioxidutsläppen med 36 % medan kostnaden för bränsle ökar med 10 %. 3.3 Fordon som klarar rekommenderad policy En sammanställning har gjort med fordon som klarar den i rapporten rekommenderade fordonspolicyn. I denna sammanställning har på motsvarande sätt enligt ovan bästa bil avseende bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp identifierats och använts som jämförelsealternativ till respektive hemtjänsts fordonspark. Som jämförelsealternativ, bästa bil avseende bränsleförbrukning har en VOLVO S40 1.6 D DPF DRIVe S/S Kinetic identifierats och använts och utifrån koldioxidutsläpp har en RENAULT CLIO III 1.2 16V Eco2 FlexFuel använts. 34 Analys & Strategi
Resultat Aneby kommun För Aneby kommun, i det fall hela bilparken inom hemtjänsten motsvarar den enligt rekommenderade fordonspolicyn bästa bilen avseende bränsleförbrukning ökar koldioxidutsläppen 2 % medan kostnaden (enbart kostnaden för bränsle) minskar med 25 %. Om istället hela bilparken motsvarar den bästa bilen utifrån koldioxidutsläpp så minskar koldioxidutsläppen med 36 % medan kostnaden för bränsle ökar med 13 %. Eksjö kommun För Eksjö kommun, i det fall hela bilparken inom hemtjänsten motsvarar den enligt rekommenderade fordonspolicyn bästa bilen avseende bränsleförbrukning ökar koldioxidutsläppen 14 % medan kostnaden (enbart kostnaden för bränsle) minskar med 43 %. Om istället hela bilparken motsvarar den bästa bilen utifrån koldioxidutsläpp så minskar koldioxidutsläppen med 28 % och kostnaden för bränsle minskar med 14 %. Vetlanda kommun För Vetlanda kommun, i det fall hela bilparken inom hemtjänsten motsvarar den enligt rekommenderade fordonspolicyn bästa bilen avseende bränsleförbrukning minskar koldioxidutsläppen 17 % och kostnaden (enbart kostnaden för bränsle) minskar med 40 %. Om istället hela bilparken motsvarar den bästa bilen utifrån koldioxidutsläpp så minskar koldioxidutsläppen med 48 % och kostnaden för bränsle minskar med 10 %. Analys & Strategi