innehåll 10 12 4 SAM behövs! Vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete 5 SAM i lagen 6 SAM-status Arbetsmiljöverkets skala 7 Kunskap ger framgång Forskning och företag i samverkan 8 företagsam Ett tillämpat forskningsprojekt i Dalarna 9 Så här gör man En praktisk beskrivning hur man inför SAM på ett företag. 13 SAMmix Vår arbetsmodell Så här går det till Ett arbetsschema Framgångsfaktorer Erfarenheter från projektet Något har hänt! HÖSTEN 2002 FANNS det elva tillverkande småföretag i Dalarna som hade anmält intresse att medverka i ett projekt för att förbättra arbetsmiljöarbetet inom företaget. Flertalet av dem visste inte vad systematiskt arbetsmiljöarbete SAM innebar. I början av 2004 var nästan samtliga av dessa företag på god väg mot ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. På tolv månader hade något hänt! Vad hade hänt? Hur kom de dit? Den här skriften redovisar erfarenheter som vi inom projektgruppen fått under de två år vi arbetat med projektet. Vi vill också skildra de erfarenheter de medverkande företagen fått. Vår ambition är att den här skriften ska fungera både som inspirationskälla och som en introduktion för de personer som står i begrepp att börja arbeta systematiskt med arbetsmiljön inom sin egen organisation eller som konsultativt stöd för andra företag. lars klusell ing-marie andersson gunnar rosén projektledare företagsam forskningsledare forskningsledare Christian Redhe, Vd Bältarbo Tegelbruk AB Per Bergkvist, Vd Une-produkter AB Robert Lindberg, skyddsombud Bosch Rexroth AB Östen Carlson, förvaltningschef Lärdalens stadsdelsförvaltning SAM hjälpte oss vem hjälper Er?»Sen vi började samlas kring SAM har alla anställda blivit mer engagerade i produktionen och mer måna om de produkter de tillverkar. Det här går direkt att mäta i pengar, vi får fram bättre produkter och slipper reklamationer.det blir en bättre effekt när man kör det inifrån och ut.tänk att du står framför en tätvuxen, risig granskog och ska springa igenom det är inte lätt. Tänk dig istället en fin park. Den är lättare att promenara i. Precis så har SAM-projektet varit för oss. Vi har inte rusat iväg, vi har tagit en sakta promenad genom parken och det har gjort att det inte varit svårt.personalpolitik och verksamhetspolitik hör ihop och det ena förutsätter det andra. Verksamhetsutvecklingen är en del av arbetsmiljön.«14 Vill du veta mer CITAT HÄMTADE UR CDSAM, ETT STÖDVERKTYG FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FRÅN ARBETSLIVSINSTITUTET
foto: eva tägtström SAM behövs! EN BRA ARBETSMILJÖ innebär minskad risk för de anställda att drabbas av olyckor eller sjukdomar i arbetet. En bra arbetsmiljö ger ökad trivsel med färre sjukskrivningar och ofta ökat flyt i verksamheten. Företagen kan motverka stress, driftsstörningar och kvalitetsförsämringar och ge bättre ekonomi för hela företaget. En bra arbetsmiljö skapar attraktiva arbetsplatser. Det gör det lättare att rekrytera och behålla personal. Arbetsmiljö omfattar inte bara det traditionella arbetarskyddet och fysiska frågor. Det handlar lika mycket om de psykologiska och sociala frågorna. Arbetsmiljöarbetet gäller allt som påverkar människor i deras arbete. Effekter på arbetsmiljön ska ingå som en naturlig del i alla beslut som rör arbetet och arbetsplatsen. Vinsterna ökade förutsättningar för en god arbetsmiljö mindre risk för olycksfall och arbetsskador trivsammare arbetsplats attraktivare arbetsplats bättre arbetsgemenskap god psykosocial miljö samarbete om arbetsmiljön kan ge positiva effekter på andra plan Dålig arbetsmiljö kostar! foto: lars-erik byström SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE SAM är en föreskrift från Arbetsmiljöverket ( AFS 2001:1 samt med tillägg 2003:4 ). I lagtextens andra paragraf beskrivs SAM så här:» Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. «4 5
SAM-status 1 SAM saknas 2 SAM påbörjat 3 SAM fungerar Undersökning, riskbedömning, åtgärder och handlingsplan görs regelbundet och dokumenteras. Arbetsmiljöpolicy, rutiner och uppgiftsfördelning har tagits fram. Arbetstagarna ges möjlighet att medverka. Arbetsmiljöaspekter beaktas vid beslut som påverkar arbetsmiljön. 4 SAM fungerar och ger effekt Företaget jobbar aktivt enligt nivå tre och det ska ha givit effekt i form av fortlöpande arbetsmiljöförbättringar. ARBETSMILJÖVERKETS SKALA Kunskap ger framgång Införandet av systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, i företag i Dalarna visar hur forskningsarbete på ett framgångsrikt sätt kan ge lösningar på problem och behov som mindre företag kan ställas inför. NÄR VI ERBJÖD HJÄLP med införandet av systematiskt arbetsmiljöarbete bland de företag som deltagit i att - projektet, påbörjades en tankeprocess. Vi inledde arbetet med elva företag som inte hade erfarenhet, men insåg fördelarna med SAM. Därmed hade de klarat den första tröskeln på vägen till framgång. Företagen kastade sig dock inte handlöst in i projektet. MEDVERKANDE FÖRETAG: Moget övervägande föregick och många diskussioner fördes, bland annat om den tid som behövde avsättas. Det gällde att hitta de metoder som de små företagen kunde ta till sig. Det handlade väldigt mycket om information, kommunikation, om ett bra samtal där företagen kunde berätta om sina problem och vi kunde dela med oss av våra kunskaper. Nu bedrivs arbetet av företagen själva, som en naturlig del i verksamheten. Framgången är påtaglig men hur skör den är, är svårt att säga. Systematiskt arbetsmiljöarbete bygger på mångas medverkan och miljöarbetet faller inte även om en nyckelperson försvinner från företaget. ALO- Teknik AB, Mora Bosch-Rexroth AB, Borlänge Bältarbo tegelbruk AB, Hedemora Dala List AB, Malung Dala Zink AB, Smedjebacken Lemont AB, Grangärde Mora Tool AB, Mora Mora Formgummi AB, Mora Nyhammars Bruk AB, Nyhammar Orsa Biobränsle AB, Orsa Une-Produkter AB, Leksand 7
företagsam FöretagSAM är namnet på ett forskningsprojekt med syfte att utveckla, prova och utvärdera arbetssätt som mindre tillverkningsföretag kan använda som stöd i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. ELVA TILLVERKNINGSFÖRETAG i Dalarna har medverkat i projektet. Företagen har representerat olika branscher och storlekar. Inget av företagen har haft mer än 50 anställda. En projektgrupp med deltagare från Arbetslivsinstitutet i Stockholm, Arbets- och Miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt StegVis AB i Borlänge har lett arbetet. Projektet beskrivs i två rapporter (Andersson, I-M&Rosén, G; Arbetslivsinstitutet 2005) Arbetet i projektgruppen har delats upp i två separata delar, en praktikerdel och en forskningsdel. Praktikerdelen har omfattat projektledning samt allt det praktiska arbetet i samverkan med deltagande företag. Forskningsdelen har haft målsättningen att, ur vetenskaplig synvinkel, följa projektet och utvärdera resultaten från de olika modeller som prövats hos företagen. HANDLEDARMODELLEN De finns flera modeller att använda när SAM införs som verktyg i ett företag. Handledarmodellen är framtagen av Småföretagsenheten vid Universitetssjukhuset i Örebro. Den innebär att företaget får hjälp av utomstående experter under en införandeprocess. Det rör sig om träffar var tredje månad, cirka 1 2 timmar varje gång under drygt ett års tid. Därefter tar företaget över hanteringen och den övergår till att bli en naturlig del av företagets verksamhet. www.godarbetsmiljö.nu. NÄTVERKSMODELLEN Den metod som inom projektet fått namnet Nätverksmodellen baseras på att flera företag i samverkan stödjer varandra vid införandet av SAM. Gruppen har haft ett tiotal möten under året. Erfarenheter av vad som krävs för att nätverk ska fungera långsiktigt har erhållits av APeLprojektet i Lindesberg. www.apel.nu Så här går det till För att inte uppfinna hjulet varje gång, skapar företaget rutiner som beskriver vad och hur man skall göra sådana åtgärder som återkommer i SAM-verksamheten. åtgärda ARBETSMILJÖN I ETT företag kan kartläggas på olika sätt. Checklistor, enkäter, enskilda samtal med medarbetare och yrkeshygieniska mätningar är viktiga och bra verktyg i arbetet. När ett arbetsmiljöproblem är konstaterat, är det dags för analys av risker och konsekvenser. Problem som omgående kan åtgärdas, finns det ingen anledning att vänta med. Genomför de förändringar som behövs för att undanröja problemet! Annat, som inte kan, eller måste, göras direkt, dokumenteras i en handlingsplan. Handlingsplanen beskriver problemet, ger förslag till åtgärder, talar om vem som skall genomföra åtgärden och när den skall vara klar. Handlingsplanen betas av och de genomförda åtgärderna följs upp och utvärderas. Ett nytt varv påbörjas. På detta sätt arbetar företaget systematiskt med sin arbetsmiljö. rutiner följa upp! föreskrifter arbetsfördelning arbetsmiljöpolicy olycksfall ohälsa handlingsplan undersöka 8 9
Arbetsmodell: SAMmix Både handledarmodellen och nätverksmodellen har styrkor och svagheter. Styrkan i handledarmodellen är den fasta strukturen samt ett större engagemanget av flera personer. EN STYRKA FÖR nätverksmodellen är den samverkan mellan olika företag, på chefs- och medarbetarnivå, som uppstår. En svaghet som påverkar båda modellerna är om stöd saknas från ledningen en slutsats som gäller för allt arbete inom en verksamhet och för förändringsarbete i synnerhet. Andra framgångsfaktorer är enskilda, eller grupper av eldsjälar, inom en organisation. Att skapa ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kommer inte av sig själv. Det krävs engagemang och tålamod, speciellt vid införandet av systematiken i arbetssättet. När ett företag väl fått in SAM som en naturlig del i verksamheten, kan det bli som en av företagsledarna i projektet uttrycker det: När vi väl fått igång det här så är det tänkt att det ska bli ett självspelande piano. Den arbetsmodell som redovisas i denna skrift är baserad på de erfarenheter som framkommit i projektet och beskriver en metod som drar nytta av de positiva effekterna i de två prövade modellerna men undviker de svagheter som framkommit. Det är alltså en blandmodell med arbetsnamnet SAMmix. SAMmix-modellen kan genomföras från tre och upp till fem företag. Med färre än tre företag så är grunden för ett nätverksarbete för liten och med fler än fem företag blir det problem att hålla en rimlig tidsplan. SAM-gruppen Inom varje företag skapas en SAM-grupp med fyra personer, två från ledningen och två som representerar övriga anställda. Med flera personer från varje företag finns det alltid fullgod representation. Arbetet hemma på företaget underlättas av att flera personer»talar samma språk«och kan stötta varandra inom ledningen respektive i produktionen. De medverkande företagen bör ligga inom rimligt avstånd från varandra så att restiden till de tre möten, som görs gemensamt på något/några av företagen, inte blir en»stoppfaktor«. Företagen behöver inte vara inom samma bransch eller verksamhetsområde. Det kan vara fördelaktigt med en blandning för att öka insikten om att arbetsmiljöproblemen ser olika ut inom olika verksamheter illustration: eva tägtström men att det systematiska arbetsmiljöarbetet i grunden är ett generellt sätt att hantera dem. Hela programmet löper över cirka tio månader. Erfarenheter från tidigare projekt har även visat att ett år är den tid som behövs för att få SAM att mogna inom en organisation. 10 11
Så här går det till Framgångsfaktorer aktivitet företag A företag B företag C introduktionsmöte Ett kort (30 min) möte med all personal inom respektive företag, där redovisas: Vad är SAM Varför SAM Företagets arbetsgrupp Hur ser programmet ut Målet att uppnå SAM-status 3 möte 1 SAM-grupper A+B+C arbetsmöte SAM-gruppen på respektive företag arbetar med rutiner arbetet sker i samverkan med övrig personal konsulten medverkar som expertstöd möte 2 SAM-grupper A+B+C arbetsmöte SAM-gruppen på respektive företag arbetar med rutiner arbetet sker i samverkan med övrig personal konsulten medverkar som expertstöd möte 3 SAM-grupper A+B+C arbetsmöte SAM-gruppen på respektive företag arbetar med rutiner arbetet sker i samverkan med övrig personal konsulten medverkar som expertstöd möte 4 revision SAM-gruppen på respektive företag redovisar, i ett möte där hela företaget deltar, hur SAM ska fungera på företaget. Konsulten är»revisor«. arbetsmöte SAM-gruppen och konsulten lägger upp en plan för fortsättningen av SAM. Flertalet av företagen har under projektåret kommit fram till ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Erfarenheterna från projektarbetet har visat på flera framgångsfaktorer. Ledningen stöder projektet Arbetet drivs av en väl förankrad arbetsgrupp Samtliga anställda engageras Införandet av SAM sker stegvis Motiven att arbeta med SAM beskrivs i termer av bättre fysisk och social arbetsmiljö Ett gemensamt arbete med SAM som ökar lagkänslan inom företaget Ett fungerande SAM utgör en konkurrensfördel både gentemot kunder och de egna nuvarande och kommande anställda SAM vävs in i den dagliga verksamheten Införandeprocessen sker så att den inte stör viktiga aktiviteter i företagets produktionsarbete Det finns en tydlig fortsättning Genom att skapa förståelse för att SAM är en kontinuerlig, aldrig upphörande process kan den leva vidare Processen inleds med de mer»lustfyllda«inslagen medan»tunga«frågor, som lagtexter och föreskrifter, tas i ett senare skede 12 13
Vill du veta mer? CD-SAM Arbetslivsinstitutet har tagit fram en CD som kan funge- FÖRETAGSAM-PROJEKTET LARS KLUSELL har varit projektledare för företagsam och kan svara på «allt» om projektet och om sammix, den föreslagna arbetsmodellen. Lars finns på StegVis AB i Borlänge. lars@stegvis.com 070-255 06 86 FORSKARDELEN ING-MARIE ANDERSSON är forskare vid Arbetslivsinstitutet och Högskolan Dalarna. ing-marie.andersson@arbetslivsinstitutet.se 08-619 67 87 GUNNAR ROSÉN är forskare vid Arbetslivsinstitutet och Högskolan Dalarna. gunnar.rosen@arbetslivsinstitutet.se 08-619 67 88 TEMA ARBETSLIV En grupp för kompetensmiljö för attraktivt arbete finns samlat vid Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna. arbetsliv@du.se 023-77 85 19 ANDRA ORGANISATIONER Företagshälsovården www.gulasidorna.se Arbetsmiljöverket www.av.se Arbetslivsinstitutet www.arbetslivsinstitutet.se Arbetsmiljökonsulter www.gulasidorna.se Arbetsgivarorganisationer ra som stöd vid systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Genom exempel från arbetsplatser som systematiskt arbetat med sin arbetsmiljö kan skivan tjäna som ett stöd för handledare i SAM-metoden. Den kan också fungera som inspirationskälla inför arbetet med SAM på ett företag eller en organisation. Skivan kompletterar metoden SAMarbete i det lilla företaget, producerad av Småföretagsenheten på Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Kompetensmiljö för attraktivt arbete Projektet företagsam föddes ur projektet Attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna (att...projektet), ett samverkansprojekt mellan Högskolan Dalarna och Arbetslivsinstitutet. Den goda samverkan har lett till att Högskolan Dalarna nu utvecklar ett nytt område, Tema Arbetsliv, där projekt, forskning och kurser inom arbetslivsområdet drivs. Syftet är att bygga en unik kompetensmiljö för attraktivt arbete. Fackliga organisationer produktion&form formata GRAFISK DESIGN, FALUN Regionala skyddsombud text LARS KLUSELL, ERIK HJELTE omslagsillustration PABLO MAOJO, MADRID tryck COLORPRINT AB, BORLÄNGE november 2004
Berättelse utan slut Här slutar skriften om företagsam. Det är en berättelse om hur den goda arbetsplatsen kan skapas. Vi vill berätta den därför att det är ett bra exempel på en samverkan mellan forskning och företag i Dalarna. Tillsammans kunde vi införa ett verktyg som alla i företaget kan hantera och därmed skapa en attraktiv arbetsplats med bra arbetsmiljö, flyt i verksamheten och där de anställda trivs och mår bra. företagsam Attraktiva företag är överlevare. I företag, där miljöarbetet bedrivs systematiskt, finns fyra vinnare: Företaget, de anställda, kunden och framtiden. 16 17