Äldre personers upplevelser av delaktighet vid sociala aktiviteter

Äldre personers upplevelser av delaktighet vid sociala aktiviteter Rebecka Andersson & Lina Dahlberg Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Arbetsterapi Jönköping, Juni 2012 Handledare: Marlene Henriksson, Universitetsadjunkt Examinator: Mathilda Björk, Universitetslektor Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för rehabilitering Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

Sammanfattning Andelen äldre personer har ökat i Sverige och beräknas fortsätta öka eftersom medellivslängden stiger. I och med att andelen äldre personer ökar ställs ett högre krav på en välfungerande hälso- och sjukvård och social omvårdnad. Äldre personers sociala nätverk minskar med åldern och en mötesplats kan därför verka som en stödjande miljö för att öka äldre personers delaktighet och meningsfullhet i vardagen. Syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter vid en seniorcentral i södra Sverige. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes. Urvalet för examensarbetet har skett målinriktat. Informanterna var över 65 år och varit delaktiga vid sociala aktiviteter på en seniorcentral. En databearbetning skedde på materialet genom att en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat visade på att informanterna upplevde det meningsfullt att vara delaktig i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Genom deltagande på seniorcentralen upplevde informanterna att känslan av isolering minskades genom den gemenskap som skapades genom samhörigheten med andra. Informanterna upplevde att deltagande i sociala aktiviteter bidrog till deras upplevelse av meningsfullhet och därmed känslan av att vara behövd på äldre dagar. Nyckelord: arbetsterapi, samhörighet, seniorcentral, äldre personer.

Summary Elderly peoples experiences of participation in social activities The proportions of elderly people have increased and are expected to continue rising as the life expectancy increases. As the proportion of elderly people increases, higher demands are set on a well-functioning health- and social care. Elderly people s social network decreases with age and therefore a meeting place could act as a supportive environment to enhance older people s participation and meaningfulness in everyday life. The purpose of this study was to describe older people s experiences of participation in social activities at a senior center in southern Sweden. A qualitative method was used, this was done through interviews. The sample of the thesis was targeted. The informants were all over 65 year old and had been involved in social activities at a senior center. A data processing was done on the material and a content analysis was carried out. Results indicated that the informants thought it was meaningful to participate in social activities at the senior center. Through participation at the senior center a number of informants felt that the experience of isolation was decreased by the fellowship that was created in social contact with others. The informants experienced that participation in social activities contributed to their experience of meaningfulness in everyday life and thereby the feeling of being needed in old age. Keywords: fellowship, occupational therapy, elderly people, senior center.

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Äldre personer... 1 Äldre personers delaktighet... 2 Äldre personers sociala aktiviteter... 3 Syfte... 4 Material och metod... 4 Studiedesign... 4 Förförståelse... 5 Urval/ Undersökningsgrupp... 5 Datainsamlingsinstrument... 5 Datainsamling... 6 Databearbetning... 6 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Att känna sig behövd på äldre dagar... 8 Minskad isolering... 8 Meningsfullhet... 9 Samhörighet... 10 Diskussion... 12 Metoddiskussion...12 Resultatdiskussion...13 Betydelse för arbetsterapi... 15 Slutsatser... 16 Omnämnande... 16 Referenser... 17 Bilaga 1... 19 Bilaga 2... 20 Bilaga 3... 21 Bilaga 4... 22 Bilaga 5... 23

Inledning Examensarbetet fokuserade på hur äldre personer upplevde delaktighet i sociala aktiviteter genom deltagande på en seniorcentral i södra Sverige. Tranås kommun (2011) beskrev en seniorcentral som en mötesplats och social träffpunkt för äldre personer. Verksamheten har som mål att arbeta med friskvård och förebygga ohälsa. Seniorcentralen tillhandahåller aktiviteter och föreläsningar inom olika områden tillexempel fallprevention och sociala aktiviteter. Kommunen, landstinget, pensionärsföreningar med flera samverkar för att kunna erbjuda ett varierat utbud och tillgodose seniorernas efterfrågan. Nilsson, Nilsson, Räftegård Färggren och Åkeson (2009) menade att ett välfungerande folkhälsoarbete bygger på en god samverkan mellan inblandande aktörer. Kielhofner (2008) beskrev att när en specifik plats kombineras med en social grupp kan det ges möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Nilsson et al. (2009) angav att äldre personers sociala nätverk minskar med åldern. En mötesplats kan därför verka som en stödjande miljö för att öka äldre personers delaktighet och meningsfullhet i vardagen. Det finns fyra hörnpelare som är betydelsefulla för en god hälsa och ett gott åldrande bland äldre personer. Dessa fyra är: social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. Om dessa delar finns representerade på en mötesplats främjas därmed livskvaliteten hos äldre personer. Den seniorcentral som författarna har utgått ifrån under examensarbetet är nystartad och det finns därför oklarhet i kunskapen om hur äldre personer som deltar på seniorcentralen upplever delaktigheten i sociala aktiviteter. Därför är det intressant att studera hur äldre personer upplever detta. Författarna fick där med ett uppdrag fån seniorcentralen att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Det finns för närvarande två arbetsterapeuter kopplade till verksamheten på seniorcentralen. Därför är det även intressant att genomföra detta examensarbete eftersom arbetsterapeuter kan genom ökad kunskap om delaktighet vid sociala aktiviteter på en seniorcentral utifrån äldre personers upplevelser vara med och utveckla seniorcentraler och anpassa dem efter äldre personers behov. Bakgrund Äldre personer Lennartsson och Heimersson (2009) beskrev äldre personer som individer över 65 år. Däremot följer inte det biologiska åldrandet någon kronologisk ålder, utan alla individer åldras olika fort beroende på förutsättningar i arv och miljö. Av Sveriges befolkning är 17 % 65 år och äldre, det vill säga 1,6 miljoner. Andelen äldre personer har ökat och beräknas fortsätta öka eftersom medellivslängden stiger. I och med att andelen äldre personer ökar ställs högre krav på en välfungerande hälso- och sjukvård och social omvårdnad. Nilsson et al. (2009) angav att det är lönsamt att jobba med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bland äldre personer. Det bidrar till att minska samhällets kostnader för vård och omsorg, eftersom vård och omsorgsbehovet skjuts upp. Det kan även förbättra livskvaliteten hos äldre personer. 1

Äldre personers delaktighet Kielhofner (2008) beskrev att delaktighet är att vara en del i samhället utifrån en persons engagemang i sin livssituation. Det kan innebära att arbeta, leka, aktiviteter i det dagliga livet och önskade aktiviteter för varje enskild person. Många äldre personer som har begränsad kapacitet och resurser kan inte utföra sina intressen. Detta trots att de skulle vilja involvera sig mer i sociala aktiviteter. Christiansen och Townsend (2009) angav att delaktighet hänvisar till människors avsiktliga inblandning i de situationer då de gör saker tillsammans. Orbon, Satink, de Jong och van der Gulden (2009) angav att de flesta äldre personerna var socialt aktiva, särskilt delaktiga var de i sina fritidssysslor, hushållssysslor, sociala kontakter och att gå ut. Sociala kontakter tillsammans med fysisk aktivitet var de mest uppskattade aktiviteterna. Nedsatt rörlighet och andra hälsoproblem hos äldre personer kan leda till en minskad delaktighet. Den subjektiva upplevelsen av social delaktighet var nära kopplat till välbefinnande och ökad livskvalitet hos äldre personer. Wilcock (2006) angav att samhället ska göra det möjligt för äldre personer att bibehålla och skapa en livsstil som tillåter dem att utvecklas. Samhället ska skapa förutsättningar för äldre personer att få möjligheter till meningsfulla sysselsättningar. Occupation- focused approach to the promotion of health and well-being innebar att samhället ska göra det möjligt för människan att ha kontroll över sin egen hälsa. En persons hälsa bör ses som en resurs och en persons personliga, sociala- och fysiska kapaciteter bör lyftas fram. Alla individer bör dock vara medvetna om vilka önskningar och behov de har för att hantera miljön. Meningsfull aktivitet kan stärka självbilden och hjälpa individen att återfå tron på sin egen förmåga. Horowitz och Chang (2004) menade att det var viktigt att skapa en livsstil som främjade god hälsa och välbefinnande för äldre personer. Livsstilen avsåg att identifiera meningsfulla aktiviteter och öka delaktigheten, vilket främjade både den psykiska och fysiska hälsan. De äldre personer som deltog i studien fick genomföra ett occupational therapy lifestyle redesign program, vilket sedan jämfördes med en kontroll grupp. Resultatet visade att de äldre personer som varit delaktiga i occupational therapy lifestyle redesign hade en starkare förbättring avseende kroppslig smärta och allmän hälsa. Även en ökad rollidentifikation och social aktivitet samt en lägre grad av depressiva symtom påvisades inom experimentgruppen. Horowitz och Vanner (2010) undersökte sambandet mellan ett aktivt engagemang i aktiviteter med psykisk och fysisk livskvalitet och livstillfredsställelse hos äldre personer. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan aktivt engagemang i aktiviteter och livskvalitet samt att ett socialt engagemang och delaktighet i aktiviteter bland äldre personer kunde leda till ett förbättrat psykiskt och fysiskt välbefinnande. De aktiviteter som de äldre personerna identifierade som mest viktiga var de aktiviteter som de ville vara delaktiga i. De upplevde det livstillfredsställande om de kunde fortsätta att utföra meningsfulla aktiviteter och känna social gemenskap. Jonsson (2009) angav att närvaron eller frånvaron av engagerande aktiviteter bland äldre personer tycks vara den främsta faktorn för att uppnå positiva livserfarenheter som pensionärer. 2

Statistiska Centralbyrån [SCB] (2006) angav att det fanns ett samband mellan ökad ålder och risken för att inte ha en nära vän. Att ha en nära vän innebär att ha en person att vända sig till och prata med. Bland de äldsta i samhället uppgav hälften att de hade en liten umgängeskrets utanför familjen och att de inte hade någon nära vän. Ensamboende som sällan eller aldrig träffar vänner och bekanta upplevde sig mer ensamma oavsett ålder. Den sociala isoleringen ökade med stigande ålder. Wilcock (2006) beskrev begreppet occupational alienation som när en individ får känslor av utanförskap och isolering. Enligt Jonsson (2010) och Kielhofner (2008) innebar det en stor förändring när en individ ska gå från att vara yrkesverksam till att bli pensionär. Vanor påverkas och värderingar ändras, vilket kan leda till en kritisk period för individen. Wilcock (2006) beskrev begreppet occupational deprivation som innebär att en person upplever att den inte kan utföra sina aktiviteter på grund av yttre omständigheter, till exempel pensionen. Lennartsson och Heimersson (2009) menade att äldre personer kan drabbas av nedstämdhet och ångest efter pensionen då individen förlorar en social identitet. SCB (2006) menade att efter pensionen formades det sociala nätverket främst av familj, släkt och vänner. Äldre personers sociala aktiviteter Kielhofner (2008) beskrev sambandet mellan individ, miljö och aktivitet samt hur miljön kan anpassas för att skapa gynnsammare förutsättningar till aktivitet. Miljön, environment kännetecknades genom den fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska kontexten som påverkar individens motivation och möjlighet till aktivitetsutförande. Faktorer som påverkar individens aktivitetsutförande inom de olika kontexterna är de olika sociala grupper en individ ingår i, platser och föremål som krävs för aktivitet samt vilka möjligheter det finns för aktivitet. Kielhofner (2008) angav att social aktivitet innefattar att göra saker tillsammans med och bland andra. Mycket av individens utförande av aktiviteter involverar ett möte med andra i så kallade sociala grupper, social groups. Sociala grupper definierades som en grupp där individer möts i antingen formella eller informella sammanhang. Det är viktigt att gruppen träffas regelbundet för att forma en social gemenskap. I den sociala gruppen skapas det sociala rummet, där roller och vanor formas. Sociala grupper kan exempelvis vara vänner, grannar och familj som möts i olika sammanhang. Syftet med Croezen, Haveman-Nies, Alvarado, Van tveer och De Grotts (2009) studie var att dela in äldre personer i undergrupper utifrån deras sociala engagemang och aktivitetsmönster för att förbättra omvårdnadsinsatserna. Fem undergrupper identifierades, grupperna skiljde sig avsevärt utifrån dess sociala engagemang och aktivitetsmönster. Gruppen som var minst socialt aktiv visade sig vara en viktig grupp att satsa på genom omvårdnadsinsatser. Äldre personer som levde ensamma och inte var engagerade i sociala och/eller andra aktiviteter hade högre risk att få psykiska och fysiska problem samt att känna sig ensamma. Hay et al. (2002) avsåg att mäta om preventiva arbetsterapeutiska insatser var kostnadseffektiva för samhället. En jämförelse mellan en grupp med arbetsterapeutiska insatser, en passiv kontroll grupp och en socialt aktiv grupp gjordes. Vid uppföljningen visade det sig att hälso- och sjukvårdskostnaderna var minst för gruppen som fått preventiva arbetsterapeutiska 3

interventioner och högst kostnader hade den passiva kontroll gruppen, medan den aktiva sociala gruppen hamnade i mitten. Agahi, Silverstein och Parker (2011) undersökte om aktivitet i ålderdomen var viktigt för överlevnad, oberoende av tidigare historia av deltagande i aktiviteter. Det visade sig att oavsett tidigare aktivitetsmönster var en aktiv fritid förknippat med en ökad överlevnad, speciellt bland män. Bland kvinnor var tidiga insatser så som studiecirklar viktigt för att tillhandahålla sociala nätverk. Det visade sig att det var lönsamt att främja äldre personer att delta i aktiviteter för att skapa gynnsammare förutsättningar för deras deltagande i samhället även vid hög ålder. Wilcock (2006) beskrev begreppet belonging, som innebär att känna en känsla av tillhörighet. Det är viktigt att känna tillhörighet i en grupp eller i samhället för en persons välmående. Genom att en person känner tillhörighet bland sina medmänniskor kan personen uppleva att graden av trygghet ökar. Glass, Mendes De Leon, Bassuk och Berkmans (2006) undersökte om socialt engagemang hos äldre personer kunde förebygga depressiva symtom. Resultatet visade på att om en äldre person var socialt engagerad löpte denne mindre risk att få depressiva symtom. Dickens, Richards, Greaves och Campbell (2011) beskrev att syftet med deras studie var att avgöra effektiviteten av insatser för att lindra social isolering och ensamhet hos äldre personer. Resultatet av studien var att 58 procent av de insatser som var direkt riktade mot socialt isolerade äldre personer visade på ett positivt resultat. Det kunde vara effektivt att erbjuda sociala aktiviteter och stöd inom en grupp för att minska den sociala isoleringen bland äldre personer. Det kunde också vara fördelaktigt att individerna får vara aktiva deltagare under olika aktiviteter, för att nå bästa effekt av interventionen. Ashida och Heaney (2008) undersökte det sociala nätverkets egenskaper och det faktiska deltagandet i sociala aktiviteter på en seniorcentral för äldre personer. De personer som deltog upplevde ett stort socialt stöd och samhörighet samt att social isolering kunde förebyggas. Äldre personer som saknade sällskap kunde se seniorcentralen som en resurs för att öka deras sociala engagemang. Kielhofner (2008) angav att en person kan förebygga ohälsa genom aktivitet, om individen är aktiv och deltar i sociala sammanhang. Därför är författarna intresserade av att studera sociala aktiviteter på en seniorcentral. Genom ökad kunskap kan arbetsterapeuter utveckla sociala aktiviteter som är anpassade efter äldre personers behov. Syfte Syftet med examensarbetet är att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter vid en seniorcentral i södra Sverige. Material och metod Studiedesign Examensarbetet har en kvalitativ metod i enlighet med DePoy och Gitlin (1994/1999) för att kunna ge svar på syftet. Författarna använde sig av intervjuer där individen fick delge sina erfarenheter om delaktighet i sociala aktiviteter på en seniorcentral. 4

Förförståelse Båda författarna har erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning under arbetsterapeututbildningen där det förekommit arbete med äldre personer. Dessutom har en av författarna arbetat med äldre personer inom hemtjänsten. Under arbetsterapeututbildningen har författarna fått ta del av olika arbetsterapeutiska modeller exempelvis A Model of Human Occupation (Kielhofner, 2008) som tar upp begreppen delaktighet och sociala aktiviteter. Författarna har varit medvetna om sin förförståelse under arbetets gång. Rosberg (2008) anger att författaren bör vara medveten och reflektera över sina föreställningar om datamaterialet, det har betydelse för kunskapsutvecklingen. DePoy och Gitlin (1994/1999) anger för att öka trovärdigheten kan en självgranskning genomföras. Därför har författarna under examensarbetet genomfört en självgranskning i form av en dagbok, där känslor och reaktioner antecknats. Genom att författarna varit medvetna om sin förförståelse har förförståelsen där med i så stor utsträckning som möjligt inte påverkat tolkningen och beskrivningen av materialet. Urval/ Undersökningsgrupp Ingångspunkten för examensarbetet var den kontaktperson författarna har på en seniorcentral. Ett missiv skickades till kontaktpersonen (bilaga 1). Författarna fick sedan kontakt med informanterna genom en intresseanmälan (bilaga 2) som lämnades till kontaktpersonen. Urvalet för examensarbetet har skett målinriktat (DePoy & Gitlin, 1994/1999). Kriteriet för inkludering var: o Informanten skulle vara en äldre person över 65 år o Informanten skulle ha deltagit i sociala aktiviteter på en seniorcentral o Informanten måste gett sitt samtycke till deltagande i examensarbetet Exklusionskriteriet var: o Informanten som hade talsvårigheter och inte förmåga att delta i en intervju Författarna fick tolv intresseanmälningar delegerade från kontaktpersonen. Ewles och Simnett (2005) angav att det var viktigt att kontakta de personer som ska ingå i studien för att få ett bra utgångsläge. När författarna befann sig på en seniorcentral tog de kontakt med tre informanter som var aktiva där. Resterande nio informanter togs en första kontakt med via telefon. Efter den första kontakten blev det ett bortfall på tre personer, bortfallet bestod av en man och två kvinnor, då de inte ville medverka i intervju. En informant exkluderades eftersom hon inte uppfyllde kriteriet för inkludering att ha deltagit i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Examensarbetets informanter bestod slutligen av en man och sju kvinnor. Datainsamlingsinstrument För att kunna beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter användes intervju som datainsamlingsinstrument. Författarna började intervjun med att informera informanterna i enlighet med intervjuguiden (bilaga 3). Intervjuerna bandinspelades, för att sedan vara det material som analyserades. 5

En pilotintervju genomfördes med en äldre person som deltagit på en liknande verksamhet. Detta som en förberedelse och ett underlag för intervjuerna i enlighet med Patel och Davidsson (2011). Efter pilotintervjun gjordes inga ändringar i intervjuguiden. Datainsamling Datainsamlingen har skett med ett kvalitativt arbetssätt via intervjuer i enlighet med DePoy och Gitlin (1994/1999). Författarna genomförde intervjuerna vid två olika tillfällen med äldre personer, som deltagit i sociala aktiviteter på en seniorcentral. Under första tillfället genomfördes fyra intervjuer, två per författare. Vid andra tillfället genomfördes fyra intervjuer även då två intervjuer per författare, sammanlagt genomfördes åtta intervjuer. Intervjuerna hölls i ett enskilt rum, där endast den äldre personen, det vill säga informanten och en av författarna, det vill säga intervjuaren befann sig. De rum som användes under intervjusituationen var lokaler på en seniorcentral i södra Sverige. Det användes dels ett rum med insyn från korridoren, vilket var möblerat med flertalet fåtöljer. Det andra rummet var en konferenslokal utan insyn från korridor däremot fanns fönster ut. Intervjun bandinspelades men inspelningen påbörjades först när informanten fått information om studiens syfte. Informanten gav även sitt samtycke, genom att signera ett samtyckesformulär (bilaga 4) innan bandinspelningen. Författarna påbörjade sedan intervjun genom att ställa en öppen och bred fråga vilket kompletteras med frågor där informanten gavs möjlighet att klargöra och förtydliga i enlighet med DePoy och Gitlin (1994/1999). Frågan som intervjun inleddes med var: o Kan du berätta om hur du upplever din delaktighet i sociala aktiviteter på seniorcentralen? Varje intervju tog sedan cirka 20 minuter. Databearbetning Efter intervjuerna transkriberades det bandinspelade materialet. Transkriberingen gick till på det vis att en författare lyssnade på ljudfilen och samtidigt överförde ljud till text, var på den andra författaren sedan lyssnade på samma ljudfil för att komplettera texten där det behövdes. Denna process användes med samtliga ljudfiler, tills alla bandinspelade intervjuer var transkriberade till text. När allt bandinspelat material var transkriberat skedde en grundlig genomläsning av materialet. Efter genomläsning genomfördes en systematisk kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Materialet som låg till grund för den kvalitativa innehållsanalysen var således de transkriberade intervjuerna, som i fortsättningen benämns som analysenheter. I analysenheterna identifierades meningsenheterna vilka sedan kondenserades, abstraherades och slutligen benämndes med en kod. Koderna jämfördes och placerades i underkategorier och kategorier (se figur 1). Författarna genomförde databearbetningen tillsammans. 6

Meningsenhet.. å då blir det lite såna här spontana kontakter.. Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori Spontana kontakter Kontakt med Nya kontakter Samhörighet andra Figur 1 Exempel på meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, underkategori och kategori från innehållsanalys av intervjuer om upplevelser av delaktighet vid sociala aktiviteter på en seniorcentral. Databearbetningen resulterade i underkategorier och kategorier samt ett övergripande tema som växte fram under processens gång (se figur 2). Lundman och Hällgren Graneheim (2008) angav att ett tema kan skapas utifrån kategorierna och reflekterar dess underliggande innehåll. Underkategori Kategori Tema Minskad isolering Meningsfullhet Att känna sig behövd på äldre dagar Känna gemenskap Samhörighet Nya kontakter Får det på köpet Figur 2 Sammanfattning av databearbetningen i underkategori, kategori och övergripande tema. Etiska överväganden En etisk egengranskning enligt Hälsohögskolan i Jönköping (2012) genomfördes innan examensarbetet påbörjades (bilaga 5). Enligt DePoy och Gitlin (1994/1999) är det viktigt att beakta etiska aspekter när en undersökning ska utföras. Vetenskapsrådet (2002) anger att forskningskravet innebär att forskning ska bedrivas för att utveckla både individ och samhälle. Det finns därför krav på att forskningen är relevant och kan bidra med en fördjupad kunskap. För individen är det individskyddskravet som är grundläggande inom forskningsetiska principer, vilken delas in i fyra huvudkrav. De fyra områdena är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet: Innan datainsamlingen skedde fick informanterna ta del av information angående examensarbetets syfte och användande dels genom intresseanmälningsblanketten men även muntligt innan intervjun. Informationen bestod även av att deltagandet i examensarbetet var frivilligt samt att informanten när som helst kunde välja att avbryta sitt deltagande utan konsekvenser. Samtyckeskravet: Informanterna fick skriva på ett samtyckesformulär (bilaga 4) där de gav sitt samtyckte till att delta i examensarbetet. Konfidentialitetskravet: Genom intresseanmälningsblanketten och den muntliga informationen i samband med intervjun fick informanterna information om att materialet 7

kommer hanteras på ett konfidentiellt sätt där inga obehöriga får ta del av materialet. Samt att den enskilde informanten inte kan identifieras i resultatet. Nyttjandekravet: Informanterna blev informerade genom intresseanmälningsblanketten, men även genom den muntliga informationen innan intervjun om att insamlat material enbart kommer användas till examensarbetet och inte i några andra syften. Informanterna blev även i samband med intervjun tillfrågade om de ville ta del av det slutliga examensarbetet. Resultat Struktureringen av resultatet är utifrån databearbetningen och i relation till examensarbetets syfte. Resultat beskrivs nedan i en sammanfattande text tillsammans med citat från informanterna i enlighet med Paulsson (2008). Att känna sig behövd på äldre dagar Under analysarbetet och sammanställningen av resultatet har ett tema vuxit i examensarbetet, att känna sig behövd på äldre dagar. Resultatet tolkades som att de äldre personerna beskriver upplevelsen av delaktighet i sociala aktiviteter som att känna sig behövd även när de blir äldre. Att vara äldre har inneburit för informanterna att de drabbats av isolering vilket har bidragit att de inte längre känner sig inkluderade i samhället. Pensionen har inneburit för flera av informanterna att de har förlorat roller och vanor. Informanterna upplevde att genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen kan det skapa en struktur i vardagen genom att fylla den med nya vanor och rutiner. Det kan göra att de återigen får känna sig behövda. Genom seniorcentralen finns det möjlighet för äldre personer att delta i sociala aktiviteter på seniorcentralen och därigenom skapa en upplevelse av gemenskap. Flera av informanterna upplevde gemenskap genom att de kände att de hörde ihop med varandra. Informanterna upplevde att det fanns andra äldre personer som behövde stöttning i sitt liv och de kan finnas till för varandra på seniorcentralen. Genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen får de en mening i livet och en upplevelse av att känna sig behövda och betydelsefulla även på äldre dagar. Minskad isolering Kategorin minskad isolering innebar att informanternas upplevelser av isolering och ensamhet har minskat genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Flera av informanterna uppgav att de upplevde sig utanför i samhället när de blev äldre. De upplevde att i samband med att de blev äldre skedde det en förändring där de inte längre hade samma sociala nätverk och roll i samhället. De hade inte räknat med att pensioneringen skulle påverka livets roller och uppgifter samt att andra i samhället skulle få en annan syn på dem som individer. Genom deltagande i sociala aktiviteter har där med känslan av isolering minskat;... jag hade inte tänkt på att man blev gammal och liksom utanför det hade jag inte tänkt så mycket på och det ska man väl inte heller gå och tänka på (Informant 3) Informanterna beskrev upplevelsen av minskad isolering genom att inte känna sig så ensamma sedan de börjat delta i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Informanterna beskrev 8

känslan av att vara ensam genom att de tidigare upplevde sig sitta ensamma i sin lägenhet på grund av ett minskat socialt nätverk;... att alternativet vore att jag bodde i lägenhet för mig själv då och då vore jag ju ensam och då är detta att föredra (delta i sociala aktiviteter på seniorcentralen) mot att alla ska sitta inne i sin lägenhet och titta på väggarna jag är ensam nu och jag är det är ju så att i livet är det mycket gemenskap och det är viktigt, bästa i livet (Informant 3) För de informanter som var ensamboende kunde delaktighet i sociala aktiviteter på seniorcentralen vara viktig för att motverka upplevelsen av ensamhet. Informanterna upplevde sig ensamma och att de inte hade någon att vända sig till innan de började delta på seniorcentralen. Några av informanterna angav att de tycker att det viktigaste med seniorcentralen var att minska känslan av ensamhet; det är det viktigaste tycker jag att man inte är ensam utan att det är fler omkring en, det tycker jag betyder allt (Informant 6) Informanterna uppgav känslan av minskad isolering som en viktig del för att må bra. De upplevde det viktigt att inte vara isolerad från sin omgivning. Genom att informanterna kan välja att vara delaktiga i sociala aktiviteter på seniorcentralen upplevde de att de kunde motverka känslorna av utanförskap som de upplevde i och med att de blivit äldre. Flera av informanterna betonade betydelsen av kontakten med andra människor genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen för att inte bli isolerade; det är väl den kontakten man får med andra människor... för att det viktiga är väl att man inte isolerar sig det är viktigt det är mycket viktigt (Informant 2) Meningsfullhet Kategorin meningsfullhet innebar att flera av informanterna beskrev upplevelsen av att få känna meningsfullhet i sina liv genom att delta i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Att delta i de sociala aktiviteterna var något som informanterna såg fram emot, eftersom vistelsen på seniorcentralen gav mening i livet just för dem. Utbudet av sociala aktiviteter var stort på seniorcentralen och därför kunde de äldre personerna själva välja vilka aktiviteter som var meningsfulla för dem personligen. Informanterna upplevde att livet blev meningsfullt och att de fick något att se fram emot genom att vara delaktiga i sociala aktiviteter på seniorcentralen; det är något som man ser fram emot (att komma till seniorcentralen)... (Informant 1) Informanterna upplevde att det var viktigt att få sysselsättning på dagarna. Vilket de kunde få genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Flera av informanterna uppgav att när de blev pensionärer tappade de rutiner och vanor i vardagen. När de var yrkesverksamma var det ofta jobbet som tog upp större delen av deras tid men när de blev pensionärer hade informanterna mycket tid att fylla med aktiviteter. Genom att då få en sysselsättning på dagarna uppgav informanterna att det bidrog till att de fick rutin på vardagen och att lättare kom upp på morgonen;... det är ett lyft att komma upp på morgonen och få en uppgift (Informant 1) De upplevde även att när de fick en sysselsättning genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen gick tiden snabbare än vad den hade gjort om de hade suttit hemma under dagen. Detta upplevde de för att det fanns många olika sociala aktiviteter att utföra på 9

seniorcentralen. Det fanns sociala aktiviteter varje vardag, flera om dagen, vilket innebar att om informanterna ville kunde de stanna på seniorcentralen i princip hela dagen. Under helgerna uppgav någon informant att hon mest längtade efter att det skulle bli vardag igen för att kunna delta i de sociala aktiviteterna som erbjuds på seniorcentralen;... jag går på allting... så tiden bara går måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag och då det är ju det är ju klockan tio och då så är vi där och så är vi på gymnastiken och så kaffet då så går vi där ifrån lite vid elva, sen är det ju middag klockan tolv sen är det ju här då klockan två eller halv tre, idag har vi halv tre, då spelar vi bingo och sen är det kvällen då är dan slut (Informant 4) Samhörighet Kategorin samhörighet resulterade i tre underkategorier känna gemenskap, nya kontakter och får det på köpet. Kategorin samhörighet innebar att flera av informanterna uppgav hur viktigt det är att känna samhörighet med andra. Genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen kunde informanterna känna samhörighet med andra i det sociala nätverket. Informanterna angav att vad de ansåg viktig i de sociala aktiviteterna på seniorcentralen var delaktigheten tillsammans med andra samt att kunna upprätthålla ett socialt umgänge; man blir lite mer kom kommer närmare människor så där kan man också säga att man får känna en viss samhörighet (Informant 7) Känna gemenskap I underkategorin känna gemenskap beskrev informanterna att de tyckte att gemenskap var en viktig del på seniorcentralen. Gemenskapen kunde de ta del av genom deltagande vid sociala aktiviteter. Informanterna uppgav sig känna att de hör ihop med andra individer som kommer till seniorcentralen. Detta eftersom de upplever sig vara delaktiga under de sociala aktiviteterna, där de fick ett umgänge och en social kontakt med andra likasinnade. Flera informanter nämner sammanhållningen som en del i upplevelsen av gemenskap. Sammanhållning innebar att få möjligheten att känna gemenskap i en grupp och tillsammans dela en upplevelse; det är trevligt och vi skrattar och har roligt tillsammans det har vi många gånger så det är gemenskap att prata och att träffa folk (Informant 4) Flera av informanterna angav att de upplevde sig inkluderade i gemenskapen när de var delaktiga i sociala aktiviteter på seniorcentralen. De angav att när de har roligt, trevligt och kunde skratta tillsammans med andra upplevde de sig delaktiga i den sociala samvaron. Flera av informanterna angav att gemenskapen som uppstår i de sociala aktiviteterna var viktig; jaa a det är ju gemenskapen säger ja, detta om jag skulle säga det viktigaste så är det sociala biten tycker jag för det är för det är då det då känner jag man sig gemenskap om man säger, det är jätteviktigt alltså det sociala det är det viktigaste tycker jag (Informant 6) Flera av informanterna upplevde att sammanhållningen och gemenskapen som skapas genom delaktighet i sociala aktiviteter på seniorcentralen uppstår från deltagande i bland annat måltider, fika och gruppaktiviteter så som sittgymnastik. Någon informant beskrev att upplevelsen av gemenskapen kunde uppstå i samband med att de fick möjlighet att hjälpa varandra under gruppaktiviteterna på seniorcentralen. En annan informant angav att genom gemenskapen med andra äldre personer på seniorcentralen kan de i gruppaktiviteterna stötta 10

och peppa varandra i de olika momenten som aktiviteten innehåller. De uppgav sig känna att de kunde finnas till för varandra på seniorcentralen och hjälpa varandra i de sociala aktiviteterna som erbjuds på seniorcentralen; man kan stötta få stöttning de är också man man e kan väl peppa varandra lite grann (Informant 7) Flera informanter uttryckte att de tyckte det var viktigt att vara delaktig i sociala aktiviteter. Genom att informanterna interagerar med andra människor möjliggörs en miljö med en trivsam stämning och gemenskap där de känner sig inkluderade. De upplevde även att de kunde skämta och skratta med varandra för att lätta upp stämningen; då kan man skämta lite och sådana grejer man försöker att vara lite käck och så va det blir lite roligare på det sättet och lite skratt ibland och sådär ja... (Informant 7) Nya kontakter I underkategorin nya kontakter fann författarna att informanterna upplevde att de genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen kunde upprätthålla kontakter men även skapa nya kontakter. De kontakter som kunnat upprätthållas genom deltagandet på seniorcentralen har inneburit att relationerna har fördjupats. Medan de nya kontakterna i vissa fall har varit med människor som de annars inte skulle ha en relation med, vilket har inneburit att det sociala nätverket har vidgats för informanterna; när vi väl var här upptäckte vi att här kände en del som gick här och sedan lärde vi känna några andra dessa människor träffar man ju lite då och då men jag kan ju inte påstå att jag än har hunnit få någon djupare kontakt mer än dom som jag redan kände att det har fördjupats lite (Informant 7) Informanterna uppgav att de inte kan få kontakt med alla äldre personer på seniorcentralen däremot var den kontakt som de skapade med ett fåtal individer viktig; visserligen kan man ju inte få kontakt med alla det får man ju inte (Informant 3) Någon informant beskrev att genom deltagagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen kunde nya kontakter skapas genom möten som uppstod med andra äldre personer som även dem deltog i de sociala aktiviteterna på seniorcentralen; jag tror att eller jag tycker att det är viktigt att man har kontakter med andra också, nu finns det ju dom som mår sämre dom några kanske mår lite bättre, så kan man ju träffas och prata lite (Informant 2) Får det på köpet I underkategorin får det på köpet uppgav några informanter att de fick känslan av gemenskap på köpet genom att delta i sociala aktiviteter på seniorcentralen. De uppgav att gemenskaps känslan inte har stor betydelse för dem personligen under aktiviteterna på seniorcentralen. Några av informanterna uppgav att den sociala biten inte var den viktigaste delen för dem personligen och att den inte har stor betydelse; delaktigheten nej, det vet jag inte den är svag tycker jag, a det är ganska liten det är inte det som man är så den stora biten (Informant 8) De beskrev att de inte går till seniorcentralen enbart för den sociala samvaron utan det var en del som de fick på köpet. Informanterna upplevde att de gick till seniorcentralen i andra syften bland annat för att använda gymmet där de ansåg att den sociala samvaron inte var i fokus. 11

Däremot upplevde de sig inte utanför på seniorcentralen. De upplevde bara att de fick den sociala stimulansen i andra sammanhang, till exempel genom föreningsliv; jag rör mig på olika ställen så att e det, ja det kanske har betydelse för all del, för annars vore jag ju inte här.. men jag menar, jag skulle inte gå hit bara för kaffe drickandet, den sociala biten, den får man ju på köpet då när man går, men just den biten har inte så stor betydelse för mig personligen (Informant 5) Diskussion Metoddiskussion En kvalitativ metod användes i examensarbetet eftersom denna metod kan ge svar på syftet. Syftet med kvalitativ forskning är att få kunskap och förståelse om något som baseras på insamling av empirisk data. Informanterna bär på erfarenheter som är en viktig kunskap för den som arbetar efter ett induktivt arbetssätt (DePoy & Gitlin, 1994/1999). Författarna genomförde därför intervjuer tillsammans med informanterna, där de fick delge sina erfarenheter. Denna metod passade bra eftersom syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser. Att använda sig av kvantitativt angreppsätt hade inte kunnat ge svar på det syfte som formulerats, eftersom studier inom det kvantitativa kontinuumet som DePoy och Gitlin (1994/1999) beskrev syftar till att beskriva fenomen, undersöka samband och/eller pröva teorier. Slutsatser har baserats och utvecklats under arbetets gång genom de upplevelser som individerna uppgav. Lundman och Hällgren Graneheim (2008) menar att trovärdigheten i kvalitativa studier grundar sig på hur insamlandet och tolkningar av data har skett. Författarna till examensarbetet var två personer. I och med det ökade pålitligheten och trovärdigheten eftersom författarna har varit de enda som samlat in material och granskat det. Risken för att feltolkning av data skett minskade eftersom författarna själva genomförde och kontrollerade varandras transkriberingar. Genom att informanterna fick information om syftet med arbetet innan intervjun påbörjades, var det troligt att det material de delgett stämmer överens med vad frågorna avsåg. I enlighet med DePoy och Gitlin (1994/1999) och Paulsson (2008) ökar noggrannheten i en undersökning om taxonomiseringen genomförs metodiskt, därför genomfördes databearbetningen av analysenheterna metodiskt där en intervju i taget lästes och meningsenheter togs ut. I enlighet med Paulsson (2008) ökar trovärdigheten om en pilotintervju genomförs. Eftersom författarna var osäkra på hur lång tid och hur frågan skulle uppfattas av informanterna, genomfördes en pilotintervju med en äldre person som en förberedelse och för att få ett underlag för resterande intervjuer (Patel & Davidsson, 2011). Däremot gjordes inga ändringar i intervjuguiden efter pilotintervjun, eftersom strukturen i intervjuguiden fungerade bra. I enlighet med Patel och Davidsson (2011) började författarna intervjusituationen genom att prata om allmänna saker samt att intervjuaren presenterade sig och projektet för att skapa en god relation med informanten. En svaghet som kan uppträda vid kvalitativa intervjuer är att intervjuaren påverkar informanten att svara på ett visst sätt. Det är viktigt att informanten inte 12

påverkas eller är i en beroendeställning vid en intervju. Författarna motverkade denna situation genom att försöka skapa en god relation med informanterna. Innan intervjun påbörjades klargjordes studiens syfte och användande av examensarbetet detta för att i enlighet med Carlsson (2008) öka trovärdigheten i intervjun. Begreppet delaktighet diskuterades innan intervjun påbörjades, för att klargöra betydelsen av begreppet. Intervjun utgick från en fråga som sedan kompletterades med ytterligare utforskande frågor som baserades utefter vad informanten svarade i enlighet med DePoy och Gitlin (1994/1999). Intervjuaren tänkte under intervjun på att frågorna som ställdes skulle vara neutrala och inte leda informanten att svara på ett visst sätt. Under intervjun försökte författaren att sammanfatta det som informanten sagt för att skapa en helhetsbild av upplevelserna samt för att säkerställa att intervjuaren uppfattat rätt. Detta för att öka trovärdigheten i examensarbetet i enlighet med DePoy och Gitlin (1994/1999). Patel och Davidsson (2003) anger att intervjuerna bör bandinspelas för att inte missa viktiga formuleringar. Paulsson (2008) anger att genom att lyssna på bandinspelningarna ökar trovärdigheten. Dock upplevde författarna att informanterna blev obekväma och misstänksamma när inspelningen påbörjades. Detta kan ha påverkat informanterna genom att de blev stressade eller rädda för att säga fel saker. Däremot tror författarna att genom att de gav ett lugnt intryck och förklarade anledningen till bandinspelningen att det inte har påverkat trovärdigheten. Rummen som intervjuerna ägde rum i kan ha påverkat informanterna på grund av att de kunde störas av förbipasserande och ljud från angränsande rum. Enligt Paulsson (2008) ökar noggrannheten i en studie genom att i resultatet återge citat som visar på kategoriernas koppling till den ursprungliga analysenheten. Resultatet sammanfattades därför i text och kompletterades med citat för att öka noggrannheten. Resultatdiskussion Efter databearbetning och ett färdigställt resultat anser författarna att syftet är uppnått. Syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter vid en seniorcentral i södra Sverige. Resultatet resulterade i tre kategorier och tre underkategorier. Kategorierna var minskad isolering, meningsfullhet och samhörighet. Underkategorierna resulterade i känna gemenskap, nya kontakter och får det på köpet. Det tema som författarna fann i resultatet var, att känna sig behövd på äldre dagar. Författarna fann ett tema i resultatet, att informanterna beskriver upplevelsen av delaktighet i sociala aktiviteter som att känna sig behövd även när de blir äldre. Detta stämmer överens med Wilcocks (2006) begrepp belonging som innebär att känna en känsla av tillhörighet. Genom tillhörighet i sociala sammanhang kan individen få en ökad upplevelse av trygghet och välmående. Det stämmer också överens med Kielhofners (2008) tankar kring social groups vilket innebar att det var i den sociala gruppen som nya roller och vanor kunde formas. Croezen et al. (2009) menade att om en person är socialt engagerad kan depressiva symptom förebyggas och känslan av ensamhet kan minskas. Författarna fann att informanterna kände sig isolerade i samhället i och med pensionen. Informanterna upplevde dock en minskad upplevelse av isolering efter deltagande på 13

seniorcentralen. Vissa av dem nämnde att de inte längre upplevde att de var en del i systemet och att de saknade delaktighet. Det visade sig sedan att efter att de har börjat delta i seniorcentralens sociala aktiviteter upplevde de sig delaktiga i samhället och har minskat upplevelsen av isolering som de kände innan. Detta resulterade i en minskad isolering hos informanterna. Detta då de kunde skapa nya kontakter och känna gemenskap med andra på seniorcentralen. Dessa upplevelser stämmer väl överens med det Kielhofner (2008) och Jonsson (2010) beskrev om förändringar som uppstår i samband med pensioneringen. Det vill säga förändrade roller, rutiner och sociala nätverk. När en individ befinner sig i en social grupp formas nya roller, rutiner och en social gemenskap. Även Dickens et al. (2011) beskrev att det kan vara effektivt att lindra social isolering hos äldre personer genom deltagande i sociala aktiviteter samt stöd inom en grupp. Ashida och Heaney (2008) menade att äldre personer genom deltagande i aktiviteter på en seniorcentral kunde uppleva ett socialt stöd och en minskad isolering. Seniorcentralen verkade för att öka det sociala engagemanget. Croezen et al. (2009) samt Glass et al. (2006) menade att genom att vara socialt engagerad kan depressiva symtom och ensamhet förebyggas hos äldre personer. Författarna anser att med denna kunskap vore det fördelaktigt om samhället prioriterade ytterligare insatser i form av sociala aktiviteter för äldre om det kan leda till ett ökat välmående genom att isolering och depressiva symtom minskar. Informanterna uppgav sig känna meningsfullhet på seniorcentralen genom deltagande i sociala aktiviteter. De upplevde meningsfullhet genom att de fick vara en del i gemenskapen på seniorcentralen och att de fick en uppgift i livet. Flera av informanterna uppgav att tiden gick fortare genom att de har funnit något i livet som är meningsfullt att göra. Detta stämmer överens med Horowitz och Vanner (2010) som menade att det finns ett samband mellan aktivt engagemang i aktiviteter och livskvalitet, där individen upplevde det livstillfredsställande när de kunde fortsätta att utföra meningsfulla aktiviteter och känna social gemenskap. Detta kunde leda till ett ökat psykiskt och fysiskt välbefinnande. Wilcock (2006) menar på att meningsfull aktivitet kan hjälpa individen att återfå tron på sin egen förmåga samt stärka självbilden. Informanterna beskrev sig uppleva en stor samhörighet med andra på seniorcentralen. De uppgav att de hade kunnat skapa nya kontakter och kunnat fördjupa de kontakter de redan hade. Gemenskapen upplevde de genom att de kunde prata och skratta tillsammans med varandra på seniorcentralen. De uppgav sig känna att de hör ihop med andra individer som kommer till seniorcentralen. Informanterna upplevde sig vara delaktiga under de sociala aktiviteterna när de fick ett umgänge och en social kontakt med andra likasinnade. Sammanhållning innebar att få möjligheten att träffa andra människor och dela en upplevelse med dem. Detta stämmer överens med Kielhofners (2008) tankar kring att i den sociala gruppen formas nya roller och vanor men även att en gemenskap växer fram när gruppen träffas regelbundet. Orbon et al. (2009) menade att sociala kontakter tillsammans med fysisk aktivitet var de mest uppskattade sociala aktiviteterna bland äldre personer. Upplevelsen av social delaktighet var nära kopplat till ökad livskvalitet och välbefinnande. 14

Ett fåtal informanter uppgav att de fick gemenskapen på seniorcentralen på köpet. De uppgav att de inte tyckte att delaktighet i sociala aktiviteter var den viktigaste biten för dem personligen. Dock uppgav de känna gemenskap från annat håll, till exempel genom föreningsliv. Detta stämmer överens med Kielhofners (2008) beskrivning av delaktighet som innebär att upplevelsen av delaktighet utgår ifrån individens eget engagemang i sin livssituation och handlar om önskade aktiviteter för varje enskild person. Författarna fann att informanterna generellt upplevde samhörighet på seniorcentralen. Flera av informanterna upplevde sig känna sig inkluderade i ett sammanhang genom deltagande i sociala aktiviteter på seniorcentralen där de i sociala aktiviteter kunde känna samhörighet med andra samt att kunde ha trevligt och roligt tillsammans. Agahi et al. (2011) menade att tidiga insatser var viktiga för att tillhandahålla sociala nätverk även vid hög ålder. Nilsson et al. (2009) och Hay et al. (2002) angav att det var lönsamt med hälsofrämjande insatser bland äldre personer då det kan förbättra livskvaliteten. Det stämmer även överens med Horowitz och Chang (2004) som angav att det var viktigt att skapa en livsstil som främjade god hälsa och välbefinnande för äldre personer. Författarna har under examensarbetets gång funnit intresse för ytterligare studier om att beskriva äldre personers sociala nätverk. Detta för att det vore intressant att se om det genom kartläggning av äldre personers sociala nätverk går att identifiera dem individer som är i behov av ett ökat socialt stöd. Betydelse för arbetsterapi Examensarbetet har fokuserat på att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter vid en seniorcentral i södra Sverige. Resultatet från examensarbetet visade att äldre personer upplevde det betydelsefullt att vara delaktiga i ett socialt sammanhang. En seniorcentral var enligt flera av informanterna viktig eftersom det var en träffpunkt där de bland annat får möjlighet att träffa andra och uppleva gemenskap. En arbetsterapeut kan därmed använda examensarbetet som stöd i sitt arbete för att visa på hur viktigt det är för äldre personer att vara delaktiga i ett socialt sammanhang. Wilcock (2006) menade att samhället ska skapa förutsättningar för äldre personer till att få möjlighet att genomföra meningsfulla sysselsättningar och främja aktivitet. Enligt Socialstyrelsen (2001) ska en arbetsterapeut kunna genomföra och ta initiativ till att arbeta hälsofrämjande på såväl individsom samhällsnivå. Detta innebär att en arbetsterapeut kan arbeta med att skapa dessa träffpunkter eftersom det leder till ett mervärde för individen. Det kan leda till att en äldre person får uppleva känslan av tillhörighet i ett socialt sammanhang. Kunskapen från examensarbetet kan stödja arbetsterapeuten i sitt arbete med att öka delaktigheten hos äldre personer. Då resultatet i examensarbetet tyder på att delaktighet i samhället var betydelsefullt för äldre personer. Enligt Socialstyrelsen (2001) ska en arbetsterapeut kunna stödja och motivera individer till att uppnå balans i livet. En arbetsterapeut kan bland annat göra individen medveten om sitt aktivitetsmönster för att finna olika roller och vanor de har för att sedan ge förslag på hur de kan hantera dessa, eller anpassa sin livssituation. Det författarna kom fram till var att flera av informanterna uppgav sig känna 15

sig utanför i samhället efter pensioneringen innan de började gå till seniorcentralen. En arbetsterapeut skulle därmed kunna motivera och stötta en äldre person att delta i sociala aktiviteter på en seniorcentral om detta behövs och därmed ge stöd till meningsfull sysselsättning för individen. Resultat visade att det fanns olika saker som var betydelsefullt för informanterna i deras upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter på seniorcentralen. Det kunde skilja sig från den ena informanten till den andra. Enligt Socialstyrelsen (2001) ska en arbetsterapeut ha sin utgångspunkt i en helhetssyn utifrån varje individs önskemål och behov i förhållande till den egna hälsan och livssituationen. Arbetsterapeuter ska kunna möjliggöra för samspelet mellan aktivitet och miljö genom att finna aktiviteter som är stimulerande för individen. Genom en ökad kunskap om äldre personers upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter på en seniorcentral kan arbetsterapeuter därmed anpassa seniorcentralen utefter de äldre personernas behov och i framtiden satsa på att skapa mötesplatser för äldre personer Slutsatser Detta examensarbete visar att äldre personer har olika upplevelser av delaktighet i sociala aktiviteter med utgångspunkt från deras deltagande på en seniorcentral. Flera informanter upplevde att de genom deltagande i sociala aktiviteter på en seniorcentral har minskat känslan av isolering och ensamhet. De upplever även att de har fått en mening i livet sedan de börjat delta i de sociala aktiviteterna på seniorcentralen. Deltagande i de sociala aktiviteterna gjorde att de äldre personerna fick en sysselsättning och en känsla av att vara behövd och betydelsefull. Omnämnande Författarna vill rikta ett stort tack till alla informanter som deltagit i examensarbetet. Tack till Marlene Henriksson för handledning och stöttning genom processen. Författarna vill även tacka personal på seniorcentralen för att ni har möjliggjort genomförande av examensarbetet. 16