Miljöredovisning 2012 Innehåll - VD har ordet - Intermodalitet - City Logistik - Utlastning - EURO-prestanda och åkar krav - Hur beräknar vi kunders emissioner? - Nya utsläppsregler för sjöfarten
TransFargo jobbar oförtrutet vidare med sitt miljöarbete. I vår strategi är vi tydliga: Vi ska vara en kunskapsbaserad servicepartner som arbetar med hållbara transportlösningar. Vi sätter miljön högt. Tyvärr ser vi lite orosmoln på himlen. Jag känner mig oroad när uttalanden från miljöministern, som anser att man som huvudmål ska begränsa trafik, istället för att bränslen och elbilar skulle lösa trafikens klimatutsläpp. Samtidigt tvingas tågoperatörer lägga ned trafik p.g.a. höga banavgifter vilket innebär att ekipagen tvingas tillbaka till landsvägen! Tidigare har tillväxt och marknadskrafter inneburit att den relativa miljöbelastningen minskat. Lastbilstillverkare har lyckats att reducera de skadliga utsläppen med uppemot 80% när en generation motorer ersätts av en ny. Jag tycker att denna princip är bättre än att som miljöministern säger vi måste också begränsa trafiken för att uppnå våra långsiktiga miljömål att minska Co2-utsläppen med 20% fram till 2020. Detta går stick i stäv med EU:s nya vitbok på transportområdet. Den presenterades i april 2011. I vitboken kan man glädjande läsa Europas framtida välstånd är beroende av samtliga regioners förutsättningar att fullt ut och på ett konkurrenskraftigt sätt vara integrerade i världsekonomin. Effektiva transporter är absolut nödvändiga för att detta ska kunna bli möjligt. Målsättningen i vitboken är att dramatiskt minska Europas beroende av import-erad olja och att minska utsläpp av koldioxid från transporter med 60% fram till 2050. Vi har en osäker ekonomisk omvärld, med en pågående Eurokris, svag amerikansk tillväxt och en osäkerhet i vart den kinesiska ekonomin tar vägen. Jag tycker att det som behövs nu, både med tanke på att stimulera ekonomin och att minska utsläppen från transportsektorn - är stora investeringar i ny spårkapacitet till järnvägen. Det innebär att järnvägs- och kombitransporter skulle få helt andra förutsättningar att utveckla en logistik som kan uppnå de långsiktiga EUmålen avseende minskade utsläpp. I 2012 års miljöredovisning kan ni bland annat läsa om hur vi förhåller oss till intermodalitet och City Logistik. Till nästa år, 2013, har vi även en målsättning att skriva om TransFargo s hållbarhetsarbete. Förutom om miljöarbetet kommer den att redovisa: -Kvalitets- och Arbetsmiljö -Corporate Social Responsibility (CSR) -Säkerhetsarbete -Trafiksäkerhet och Alkohol och drog-arbetet, Håkan Siwersson VD, TransFargo AB 1
Intermodalitet Fig. 1 Andel Kombi År Mål Utfall 2010 10% 9,5% 2011 10% 7% Järnvägstransporterna blev för kostsamma. Cargonet, som var ett av de största svenska intermodala företag - lade ner sin verksamhet 12 december 2011. Det innebär för TransFargo att ca 10 trailers per vecka kommer att produceras på landsväg. Det är synd att volymerna överförs till vägtransport, med tanke på både miljö och trafiksäkerhet, säger Lars Mikael Andersson, kvalitets- och miljöchef på TransFargo. För vår del innebar det att våra inrikesflöden från Malmö till Stockholm och Örebro fick läggas om till landsväg, vilket påverkar vårt miljömål negativt. Anledningen till nedläggningen är bristande lönsamhet. Framför allt var det högre infrastrukturavgifter som blev spiken i kistan. Förra året beslutade regeringen att fördubbla banavgifterna på fyra år från 500 miljoner till en miljard kronor. Region Skånes infrastrukturstrateg Thomas Ney är bekymrad över att det blir fler lastbilar på vägarna. Ur ett samhällsperspektiv är det här olyckligt, både när det gäller utsläpp och kapacitetsskäl. Vi har redan mycket lastbilstrafik på E6 och en ännu större belastning på den vägen är inte bra, säger Ney vidare. (Källa: sydsvenskan.se, För dyrt köra gods på tåg, 1 dec 2011). Största förklaringen till varför vi ej uppnådde målen var dock inte nedläggningen eftersom den kom i slutet av året, utan att vi infört fler tidsbundna produkter där flexibiliteten i en billösning tyvärr diskvalificerar kombi-produktion. 2
City Logistik Ett intressant miljöprojekt Under året har TransFargo tagit del av de erfarenheter och förutsättningar som finns i Köpenhamn. Utifrån detta projekt har vi gått vidare med att definiera ett City Logistikupplägg för Malmö. Bilden visar vår anläggning, terminal, lager och kontor i Sunnanå. I korset mellan väg 11 till Staffanstorp och Yttre Ringleden (E6) är läget idealiskt för att erbjuda City-logistik till Malmös stadskärna. TransFargo, Anläggning Sunnanå Utgångspunkten för City Logistik är att minska miljöpåverkan i stadskärnor genom att optimera lastbärare och typen av lastbärare som ska användas. Uppsidorna är tydliga, bättre tillgänglighet i stadskärnor, bättre luft och handelsklimat samt effektivare logistik. Mer bakomliggande fakta till begreppet City Logistik är att 80% av alla invånare i Europa bor i storstäder eller tätorter. Alla dessa påverkas av stadsmiljöns kvalitet. Godstransporter i City-kärnor är endast 10-18 % av antalet fordon i omlopp men står för uppemot 40% av utsläpp och buller (källa; Lindholm/European Commission, 2006b, samt Den Goda Staden) Det är förutsättningar för en fortsatt utveckling av städer som innebär tillväxt, arbetstillfällen och utveckling. En levande innerstad är inte bara attraktiv för dess invånare och för att behålla trivseln i staden, utan utgör också en förutsättning för fortsatt turism, att konkurrensen till köpcentra i ytterområden inte blir för svår samt att kunna långsiktigt attrahera arbetskraft. Miljömål - Öka utlastningsgraden Miljömålet avser exportrelaterad trafik, där lastbäraren lastar mer än en sändning. Vi kallar detta en styckegodstrailer. All trafikplanering görs av TransFargopersonal. Målsättningen är att öka utlastningen per lastbärare. Om vi lyckas lasta mer gods på de producerade enheter vi använder kan vi relativt minska miljöpåverkan. Målen är definierade per trafik utfallen likaså, se tabellen nedan. 3
När vi inte uppfyller målen görs en noggrann utredning tillsammans med trafikansvarig. Utredningen visar vad som hänt vilka ev. åtgärder som behöver vidtas. Utredningen ligger också som grund för framtida målformuleringar. Den relativa förändringen i samtliga exporttrafiker från utfallet 2010 jämfört med 2011 - visar en förbättring i ton/last med 0,9 ton! Det innebär att när vi styr utlastningen har vi lyckats med 900 kilo mer gods per lastbärare. Det motsvarar 4 % - vilket är mycket i dessa sammanhang. Trafik 2011 Utfall ton per last 2011 Mål ton per last Belgien 24,7 25,8 22,9 Schweiz 24,2 24,2 24,2 Tyskland 24,7 23,5 22,4 Frankrike 26,0 26,2 25,0 Storbrittanien 23,4 24,2 24,0 Italien 23,7 24,6 22,8 Holland 23,5 23,2 24,9 Portugal 25,1 24,5 28,3 Norge 19,5 20,2 19,1 2010 Utfall ton per last Emissionsvärden 2011 i förhållande till 2010 Att öka andelen kombitrafik av TransFargos totala produktion är en del i vårt miljöarbete sedan 2004 års miljöprogram. Vi har sedan i början av 2000-talet placerat våra trailers på tåget. Detta var en medveten strategi att profilera TransFargo ur miljösynpunkt. Fig. 1 Andel Kombi År Mål Utfall 2010 10% 9,5% 2011 10% 7% 4
Förbättring Utlastning + EUROprestanda 2011 Utsläpp i ton 2010 Utsläpp i ton 2009 Utsläpp i ton NO x 8,4 % 69,4 73,6 75,8 PM 13,9 % 0,5 0,7 0,6 HC 6,1 % 2,0 2,2 2,1 CO 5,9 % 6,8 7,6 7,2 CO 2 4 % 11548 12451 12031 S 4 % 0,09 0,09 0,09 Motprestanda - Krav mot åkare Per 31/12 2011 gjordes mätningen av alla lastbilar som kunde framföra vårt gods. Andelen Euro3 går ned från 15% till 10% samtidigt som Euro5-andelen stiger från 45% till 49% Andel Euro 3 Euro 4 Euro 5 15 40 45 dec -10 10 41 49 dec -11 Åkerierna och deras chaufförer är viktiga partners för TransFargo. För att tillsammans kunna utvecklas både kvalitets-, service- och miljö-mässigt har vi regelbundna audits - revisioner på plats hos åkarna. 5
Förutom att vi målsätter och följer upp åkarnas EURO-prestanda gör vi revisionen mot övriga uppställda krav inom följande områden: Övrig Miljöprestanda, exv. Eco-driving Kvalitet Trafiksäkerhet Säkerhet Arbetsmiljö CSR Åkarnas prestanda och deras förbättringsarbete är viktiga hörnstenar i TransFargo s målsättningen att prestera en Hållbarhetsredovisning. Utsläpp 2010 2011 Förändring gr/liter NO x 12,81 12,24-4 % PM 0,073 0,066-10 % HC 0,63 0,62-2 % CO 1,51 1,49-2 % CO 2 2600 2600 0 % S 0,0015 0,0015 0 % Hur beräknar vi kunders emissioner? För varje kund kan vi enkelt beräkna emissionspåverkan av både växthusgaser, koldioxid samt skadliga utsläpp, Kväveoxid (NOx),Kolväte (HC),Partiklar (PM), Koloxid, Co samt Svavel (So). Utifrån kundstatistik, antal sändningar och fraktdragande vikt samt: 1. Den generella fordonsparkens motorprestanda uttryckt i Europrestanda 2. Andelen tågproduktion 3. Fyllnadsgraden per exportlinje, exempelvis export Tyskland 4. Tomdragning 6
Inom kort kommer TransFargo via hemsidan www.transfargo.se göra det möjligt för alla kunder att själva kunna beräkna emissionsvärden. Detta kommer att öka kunskapen och förståelsen för hur man kan påverka emissioner genom enkla förbättringar. Modellen kommer i enkla drag att se ut som nedan. Styckegods avseende perioden 20120101-20120630 Total fraktdragande vikt i kg 312500 Antal kilometer avsändare mottagare 27400 Andel Järnvägsproduktion (eller annan modalitet) 20% Tomdragning i kilometer 12500 Utkommer emissionsdata I gr/tonkm och utsläpp i kg: Koldioxid, Co2 Partiklar; PM Kväveoxid, NoX Kolväte,HC Kolmonoxid, Co Svavel, So Genom TransFargos styckegodsnätverk i Europa, System Alliance (SAE), kommer inom kort ett samarbete med Ecotransit att inledas. Detta är för att snabbt och enkelt få tillgång till aktuella beräkningsvariabler när emissionsdata ska tas fram till våra kunder. Ecotransit är ett europeiskt initiativ för att mer gränsöverskridande hitta de rätta verktygen för kunder inom transport och logistik. Litet lexicon Kolmonoxid Kolmonoxid är en giftig gas som produceras av ofullständig förbränning. Fordon som används vid kallare temperaturer (under vintermånaderna, när motorn uppvärmning eller stop-and-go-trafik) ge betydande mängder av denna dödliga gasen, som är av särskild betydelse i stadsområden. Kolväte Petroleum och bensin består av blandningar av mer än 250 olika kolväten. Många av dessa är giftiga, vissa, såsom bensen, är cancerframkallande. Kolväten flyr ut i luften under påfyllning, från bensintanken och förgasaren under normal drift, och från motorns avgaser. Transport källor står för 30-50% av alla kolväten utsläpp i atmosfären. Kväveoxid Gasen kvävedioxid spelar en roll i bildandet av marknära ozon ihop med andra luftföroreningar som till exempel kolväten (HC) och sot. Kvävemonoxid kan bidra till nedbrytningen av ozonlagret. Oftast omvandlas kvävemonoxid till kvävedioxid långt innan gasen når ozonlagret. I förorenad stadsluft bidrar kvävemonoxid till att halterna av ozon stiger. Partiklar Partiklar ger upphov till bland annat hjärtoch kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Skadliga partiklar uppstår dels vid förbränning i motorerna, dels som slitagepartiklar från däck, väg och bromsar. De partiklar som bildas vid motorförbränning är också cancerframkallande 7
Nya utsläppsregler för sjöfarten? Sjöfart regleras till stor del genom internationella konventioner och andra regelverk som tas fram inom FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO. IMO har beslutat att globalt begränsa utsläppen av svaveloxider och kväveoxider (NoX) Länderna kring Östersjön och Nordsjön har beslutat att gå längre och successivt begränsa utsläppen av svaveloxider och kväveoxider inom området utöver IMO:s krav. Minskningen har redan börjat. Sedan 2010 krävs att svavelhalten i bränslet får vara högst 1 procent och år 2015 krävs att bränslet innehåller högst 0,1 procent svavel. De nya utsläppsreglerna kommer att gälla i både Östersjön och Nordsjön. Sjöfartsverket har beräknat merkostnaderna för transporter med de nya utsläppskraven för den svenska industrin till 13 miljarder kronor fr o m 2015. Det innebär att vi får olika villkor för sjöfrakter i olika delar av EU:s inre marknad. Sjötransporter är det mest energieffektiva transportslaget. De fördyringar som uppstår 2015 för just det transportslaget, gör att det kan bli en stor överflyttning av godstransporter från fartyg till landsväg. Resultatet blir ökad trängsel på vägarna och högre klimatutsläpp. För TransFargo är miljön viktig. Vår Miljöredovisning utkommer en gång om året, baserad på vår Miljöpolicy. Önskar du mer information kring ämnet och TransFargos miljöarbete, följ nyheterna på vår hemsida eller kontakta vår Miljöoch kvalitetsansvarige, Lars-Mikael Andersson. 8