Budgetskrivelse 2015 med investeringsplan 2015-2020

Budgetskrivelse 2015 med investeringsplan 2015-2020 Tekniska nämnden Gatukontoret Justering av gatukontorets budgetskrivelse för 2015 med reviderade investeringsplaner 2015-2020, kompletterad med beräkning av driftkonsekvenser för investeringar 2014-2020 2014-06-02

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Nämndens verksamhetsinriktning... 5 3 Kommunfullmäktigemål... 7 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska... 7 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande... 7 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö... 7 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid... 7 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov... 7 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan... 8 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande... 8 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola... 8 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete... 8 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska... 8 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet... 8 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet... 8 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver... 8 3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad... 9 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid... 9 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor... 9 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen... 9 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad... 9 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar... 9 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 9 Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 2(25)

3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling... 9 3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor... 10 3.23 Luftföroreningarna ska minska... 10 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier... 10 3.25 Biologisk mångfald ska värnas... 10 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden... 10 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken... 10 3.28 Kommunens gatunät och broar skall underhållas på en sådan nivå att ett eftersatt underhållsbehov inte uppkommer... 10 4 Verksamheten... 11 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser... 11 4.2 Investeringar... 13 5 Äskanden... 23 5.1 Verksamhet... 23 5.2 Investeringar... 25 Bilagor Bilaga 1: Investeringsbilaga Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 3(25)

1 Sammanfattning Gatukontorets uppdrag är att planera, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. En stor del av gatukontorets arbete utgår från detaljplaner och från program beslutade av tekniska nämnden. Grönplan, gångstråksplan, trafiksäkerhetsprogram, kollektivtrafikstrategi samt trafik- och mobilitetsplan kommer att revideras och leda till åtgärdsplaner under 2015 och framåt. Utbyggnaden av Malmö fortsätter. Delar av expansionen kommer att ske genom förtätning, vilket ställer höga krav på gestaltning, trafik och hänsyn till grönytor för socialt och ekologiskt hållbara lösningar. Hyllie, Västra hamnen och Limhamn är områden med stor aktivitet. Planering har påbörjats för området mellan Neptunigatan och Citadellskajen, området norr om Centralstationen och för Norra Sorgenfri. Den offentliga miljön runt Malmö Live blir klar under 2015. Nya urbana miljöer växer fram i Inre hamnen, vid Posthusplatsen och Skeppsbron. Utvecklingen av Lindängelunds rekreationsområde går vidare. Stråket från Malmö C till Triangeln förstärks och upprustningen av Kungsgatan kommer att ge en tydligare koppling mellan stadskärnan och Värnhem. Folkets park fyller 125 år 2016. Antalet besökare i Folkets park växer för varje år och trycket ökar på parkens ytor och lekattraktioner. Under åren 2015-2017 kommer en omfattande utvecklingsplan att genomföras. Ombyggnaden av Spillepengens trafikplats påbörjas under 2014 och fortsätter under 2015. Planering pågår för att ta fram järnvägslösning från Södra stambanan till Norra hamnen. Arbetet är ett led i att utveckla Norra hamnen till ett nytt logistikcentrum. Utredningar av framtida spårväg i Malmö fortsätter under 2015. Malmöringen med station Rosengård och station Östervärn öppnar förhoppningsvis för trafik under senare delen av 2015. Cykelprogrammets åtgärder för att ytterligare stärka Malmös ställning som cykelstad fortsätter. En utredning är framtagen för hyrcykelsystem och arbete för en möjlig etablering under 2014 eller 2015 pågår. En fortsatt satsning sker på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Tekniska nämnden fattade i maj 2014 beslut om ett avtal mellan Malmö stad och Region Skåne avseende fördelning mellan parterna för att täcka driftskostnaderna för Citytunnelstationerna i Hyllie och Triangeln. I juni 2015 löper garantitiden ut för stationerna. På vilket sätt driftkonsekvenserna för stationerna kommer att påverka gatukontorets driftbudget under 2015 är ännu oklart, men det finns risk för en ökning som påverkar budgeten negativt. Genom investeringsmodellen för kaj-, bro- och gatuinvesteringar kommer eftersatt underhåll att arbetas bort till år 2020 under förutsättning att driftbudgeten inte minskar. Kommunfullmäktige beslöt i budget 2014 att konsekvenserna av tekniska nämndens skattefinansierade del av investeringarna inte får överstiga 50 miljoner kronor per år, vilket den inte gör efter vårens genomförda omprioriteringar och framflyttning av projekt för genomförande till efter planperioden 2015-2020. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 4(25)

2 Nämndens verksamhetsinriktning Enligt budgetanvisningarna ska nämnden i kapitel 2 beskriva sitt övergripande uppdrag och verksamhet samt hur man planerar att förvalta och utveckla uppdraget under 2015 och framåt. Kapitlet ska fungera som en inledning till övriga kapitel och syftar till att ge en generell grund för det som nämnden väljer att föra fram om mål, verksamhet och ekonomi samt äskande. Gatukontoret har utarbetat en strategisk plan med riktning mot 2020. Den har formats med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål, och kompletterats med specifika mål för gatukontoret. I den strategiska planen leder sex inriktningsmål i fem perspektiv mot visionen. Till inriktningsmålen är strategier kopplade. På operativ nivå finns effektmål, leveransmål och åtgärder som leder mot inriktningsmålen. Uppföljningen av effektmålen sker genom ett stort antal målindikatorer. Den strategiska planen är en bearbetning av det så kallade balanserade styrkortet, som är en modell som fokuserar planeringen på framtiden utifrån olika perspektiv. Mot visionen Ett Malmö där man hellre är ute än inne Gatukontorets uppdrag och verksamhetsidé är grunden för visionen och inriktningsmålen. Uppdraget är en sammanfattning utifrån kommunfullmäktiges reglemente: Gatukontoret ska utveckla, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Verksamhetsidén lyder: Med kreativitet, lyhördhet och helhetsperspektiv skapar vi det goda stadslivet. Fokus ligger på de effekter som stadsmiljöer och trafiksystemen skapar det goda stadslivet. Visionen Ett Malmö där man hellre är ute än inne, beskriver en utveckling mot det goda stadslivet, med stadsmiljöer och trafiksystem som gör Malmös offentliga miljöer till platser där man vill vara. De sex inriktningsmålen utgår från fem perspektiv Perspektivet Malmöbor, besökare och intressenter, med två inriktningsmål, har fokus på våra yttersta uppdragsgivare, Malmöborna, men också dem som besöker Malmö och andra intressenter, till exempel företag och föreningar. Dessa mål handlar om hur vi skapar det goda stadslivet och strävar efter lösningar som lyfter stadsmiljöer och trafiksystem till nya nivåer. Perspektivet utveckling uppmanar till att tänka nytt och kreativt, driva utveckling och därigenom skapa större värden. Perspektivet verksamhet handlar om hur vi arbetar i en gemensam riktning, om erfarenhetsåterföring och lärande och om ständig förbättring. Perspektivet medarbetare beskriver hur vi skapar en arbetsplats med högt engagemang, goda möjligheter till utveckling och en bra arbetsmiljö. Perspektivet ekonomi, slutligen, beskriver hur nyttan för Malmöborna ska styra våra satsningar. Det vi gör ska helt enkelt ge så stor effekt och nytta som möjligt. Detta innebär ständiga avvägningar och prioriteringar och kräver god ekonomisk styrning och uppföljning av verksamhet och projekt. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 5(25)

Fig. 1: Gatukontorets målblomma, den strategiska planen mot 2020 med vision, sex inriktningsmål, verksamhetsidé och uppdrag. (i Stratsys ligger bilden som bilaga) Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 6(25)

3 Kommunfullmäktigemål Om nämnden inte har beslutat om något mål som har sin utgångspunkt i kommunfullmäktigemålet ska detta framgå genom att ange formuleringen Nämnden har inte antagit något nämndsmål med anledning av ovanstående kommunfullmäktigemål. Gatukontorets strategiska plan (se kap. 2) har formats med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål, och kompletterats med specifika mål för gatukontoret. Tekniska nämnden har fått den strategiska planen för information i samband med beslut om internbudget, men inte beslutat att den strategiska planen ska vara nämndsmål, utan den är målmodell på förvaltningsnivå. Förutom genom de angivna nämndsmålen nedan bidrar gatukontoret till måluppfyllelsen av ytterligare ett antal kommunfullmäktigemål genom målen i förvaltningens strategiska plan. För några av kommunfullmäktigemålen ligger ansvaret för måluppföljning på gatukontoret (mål 3.25, 3.26, 3,27). 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 7(25)

3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Nämnden har ett aktivt arbete med planen för jämställhetsintegrering. 3.12 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Nämnden har ett aktivt arbete med handlingsplanen mot diskriminering. 3.13 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 8(25)

3.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Tryggheten i stadsmiljöer och trafiksystem ska öka. 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor 3.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen 3.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar 3.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad 3.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Malmös miljöpåverkan ska minska. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 9(25)

3.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Alla bruksbilar och tjänstebilar i bilpool ska vara miljöbilar. 3.23 Luftföroreningarna ska minska Malmös miljöpåverkan ska minska. 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 3.25 Biologisk mångfald ska värnas 3.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden. 3.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. 3.28 Kommunens gatunät och broar skall underhållas på en sådan nivå att ett eftersatt underhållsbehov inte uppkommer Kommunens gatunät och broar skall underhållas på en sådan nivå att ett eftersatt underhållsbehov inte uppkommer. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 10(25)

4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Enligt budgetanvisningarna ska här beskrivas viktiga övergripande förändringar som sker i förutsättningarna för nämndens verksamhet och som bedöms påverka verksamheten under perioden 2015-2017. Investeringar som färdigställs innebär driftskonsekvenser och därmed ekonomiska konsekvenser. Dessa investeringar beskrivs i första hand under avsnittet investeringar. 4.1.1 Nya program och planer Ett antal planer och program kommer att tas fram eller revideras och leda till åtgärdsplaner under 2015 och framåt. Grönplan Trafiksäkerhetsprogram Fotgängarprogrammets gångstråksplan Kollektivtrafikstrategi Trafik- och mobilitetsplan 4.1.2 Malmö växer och förtätas Delar av Malmös framtida expansion kommer att ske genom förtätning. Detta kommer att ställa höga krav på gestaltning, trafiklösningar och socialt hållbara lösningar både på befintliga och nya ytor. Hänsyn måste tas till grönytor, torgytor och miljökvalitetsnormer samt bullermiljöer. Gatukontoret måste aktivt följa utvecklingen och ha flexibel planering för att möta de behov och krav som finns från marknaden. All byggnation leder till förändringar i drift- och underhållskostnader. Det faktum att staden växer befolkningsmässigt med över 5 000 personer per år, liksom en ökad turism, bidrar till ökat tryck på stadskärnan. Nya miljöer införlivas i city, nya funktioner tillförs och den urbana livsstilen förstärks. Malmö Live, stadens nya kongress- och konsertanläggning kommer ytterligare understryka att city förstoras. Som publikmagnet kommer den påverka människors rörelsemönster. I takt med att stadskärnan breder ut sig mot havet skapar vi nya arenor för möten och arrangemang längs kuststråket, i Västra hamnen, i Inre hamnen och vid Posthusplatsen. I nära dialog med Citysamverkan tas planer fram för att förstärka stråket station till station, dvs från Malmö C till Triangeln. Citytunnelstationerna ger ökade personflöden och ökad handel. Kommande utveckling och upprustning av stråket Kungsgatan ger tydligare koppling mellan stadskärnan och Värnhem. Folkets park fyller 125 år 2016. Under planperioden genomförs en omfattande utvecklingsplan, som bygger på det inriktningsprogram som tekniska nämnden godkände 2013. En större del av ansvaret för innehållet i parken kommer att ligga på gatukontoret istället för på privata arrendatorer. Det ger större möjlighet att styra innehållet i enlighet med stadens mål, men innebär också ökade kostnader för bemanning och produktion. Den stadigt ökande besökskurvan för Folkets park innebär även att trycket blir större på både arrangemang, ytor och lekattraktioner. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 11(25)

4.1.3 Trafiksatsningar Citytunneln togs i drift 2010. De sammanlagda kostnaderna för att driva och underhålla Citytunnelstationerna i Hyllie och Triangeln beräknades initialt till 33 miljoner kronor. Denna prognos gäller fortfarande, men kommer inte att få fullt genomslag förrän stationernas resandefrekvens når den nivå som ursprungligen beräknades. Tekniska nämnden fattade i maj 2014 beslut om ett avtal mellan Malmö stad och Region Skåne avseende fördelning mellan parterna för att täcka driftskostnaderna för stationerna. I juni 2015 löper garantitiden ut för stationerna. På vilket sätt driftkonsekvenserna för stationerna kommer att påverka gatukontorets driftbudget under 2015 är ännu oklart, men det finns risk för en ökning som påverkar budgeten negativt. Gatukontoret fick i 2011 års budget ett intäktskrav på 10 miljoner kronor för reklam vid stationerna, men har inte hittat någon aktör som visat intresse. En totalöversyn av principer för reklam i det offentliga rummet pågår, som även omfattar reklam i Citytunnelstationerna. Utvecklingen av framtida, hållbara trafiksystem kommer att kräva omfattande investeringar. Arbetet för att öppna Malmöringen för trafik, med en ny station i Rosengård, fortsätter 2015. Planering för att ta fram järnvägslösningar från Södra stambanan till Norra hamnen pågår. Fortsatta utredningar kommer att ske inom spårvagnsprojektet tillsammans med övriga involverade. Förbättringar av stadsbuss- och regionbusstrafiken utreds i samarbete med Skånetrafiken. En utredning är framtagen för hyrcykelsystem och arbete för en möjlig etablering under 2014 eller 2015 pågår. Under 2014 påbörjas ombyggnaden av Spillepengens trafikplats. Även Spillepengsgatan byggs om upp till och med korsningen med Bjurögatan. I samband med utbyggnaden av Norra hamnen planeras också en ny bro över Industrihamnen mellan Lodgatan i Mellersta hamnen och Bjurögatan i Östra hamnen. Broförbindelsen planeras att inrymma järnvägsspår, körbanor samt gångoch cykelbana och ger samtidigt möjlighet till en effektiv kollektivtrafikförsörjning av de kommande arbetsplatserna i Norra hamnen från centrala Malmö. Byggstart planeras till mellan år 2015-2020. Översyn av de olycksdrabbade cirkulationsplatserna längs Inre Ringvägen kommer att höja trafiksäkerheten, men också minska trafikstörningar och leda till bättre funktionalitet i ringledssystemet. I de gaturum där miljökvalitetsnormen för luftföroreningar överskrids behöver biltrafiken dämpas och framkomligheten för bussarna förbättras för att öka resandet och effektivisera busstrafiken. Införandet av Malmöexpressen längs Amiralsgatan, en översyn av regionbusstrafiken och flytten av stadsbusstrafiken från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan, kommer att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte överskrids. Ytterligare åtgärder kan behövas. 4.1.4 Underhåll Tillsammans med stadskontoret har en modell för att komma till rätta med det eftersatta underhållet utarbetats. Genom den nya modellen kan hela underhållsskulden arbetas bort till år 2020 under förutsättning att inte driftsbudgeten minskar. Utvecklingen av det entreprenadindex som avtalen med våra driftentreprenörer är knutna till, kan vara ett hot då detta index ökar markant i förhållande till utvecklingen av kommunbidraget. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 12(25)

4.2 Investeringar Enligt budgetanvisningarna ska en investeringsplan för år 2015-2020 lämnas. Det ska framgå på vilket sätt investeringsplanen möter nämndens reglemente, kommunfullmäktigemål mm. Det ska även lämnas kompletterande text som beskriver övergripande vad som ingår i respektive investeringstyp samt mer detaljerad beskrivning av större investeringar. 4.2.1 Förutsättningar och prioriteringar Kommunfullmäktige beslöt i budget 2014-2019 att lägga ett tak för tekniska nämndens investeringsvolym genom att konsekvenserna (i form av ökade avskrivningar, ränta och drift och underhåll) för den skattefinansierade delen av investeringar inte får överstiga 50 miljoner kronor per år. Genomförda prioriteringar I samband med att budgetskrivelse 2015 med plan 2016-2020 skulle beslutas informerades nämnden om att ytterligare prioriteringar skulle göras för att få en budget i balans. Dessa prioriteringar har genomförts och budgeten är för närvarande i balans för perioden och driftskonsekvenserna ligger på den nivå som kommunfullmäktige beslutat. Grundprioriteringen av projekten har utgått från förutsättningarna för projekten: Pågående byggnationsfas eller avslutsfas Tvingande på grund av lagkrav eller vitesföreläggande Tvingande på grund av politisk vilja (budgetdirektiv) Tvingande på grund av sammanlänkade beslut eller avtal Bör av olika skäl genomföras inom snar framtid Tidpunkten för genomförande är flexibel Tidpunkten för genomförande kan diskuteras Den fortsatta prioriteringen av investeringsvolymen har sedan fortsatt utifrån nedan principer: Länka ihop staden och stödja social hållbarhet Hög framkomlighet, bättre komfort och större kapacitet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, för att tillgängliggöra arbetsmarknaden och utbildning för utsatta samt motverka dålig luftkvalitet och buller. Minska barriärerna. Öka och bredda besöken på befintliga mötesplatser, satsa inte på nya mötesplatser Satsa i utsatta områden. Planera så att de olika investeringarna synkas. 4.2.2 Tekniska nämndens reglemente Tekniska nämnden reglerar ansvaret för den allmänna platsmarken i Malmö. De investeringar som ingår i investeringsplanen avser allmän platsmark och ingår således i tekniska nämndens ansvarsområde. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 13(25)

4.2.3 Investeringstyper och -grupper Normalinvesteringar avser i första hand reinvesteringar i den allmänna platsmarken. Vissa nyinvesteringar ingår även i denna grupp, tex temalekplatser. Investeringsvolymen uppgår till cirka 80 miljoner kronor per år. Framtida konsekvenser av normalinvesteringar finansieras inom tekniska nämndens (gatukontorets) befintliga budget. Bro/kaj/gatuinvesteringar är en investeringsgrupp för att arbeta bort underhållsskulden inom områden broar, kajer och större beläggningsinsatser på gator. Investeringsvolymen uppgår till cirka 55 miljoner kronor per år. Framtida konsekvenser i form av ökade kapitalkostnader finansieras via ett utökat kommunbidrag och ingår i den modell med 50 miljoner kronor i årligt ökade kostnader som kommunfullmäktige tog beslut om i budget 2014. Utbyggnadsinvesteringar är en investeringsgrupp som innehåller tre undergrupper stadsförnyelse, infrastruktur och nybyggnadsområden. Investeringsvolymen varierar över tiden. Framtida konsekvenser i form av ökade kapitalkostnader och ökade drift- och underhållskostnader finansieras via utökat kommunbidrag och ingår i den modell med 50 miljoner kronor i årligt ökade kostnader som kommunfullmäktige tog beslut om i budget 2014. Finansiering av konsekvenser inom nybyggnadsområden sker till största del via gatukostnadsersättning från den externa exploatören, vilket regleras i exploateringsavtal. Utbyggnadsinvesteringarnas tre grupper är: Stadsförnyelse: Här ingår större investeringar inom framför allt torg, parker och stråk. Investeringsplanering sker till största del utifrån olika program som beslutats av tekniska nämnden. Merparten av konsekvenserna av investeringarna finansieras av utökat kommunbidrag. Infrastruktur: I denna grupp ingår större investeringar i stadens infrastruktur, t.ex. satsningar på nya cykelstråk, nya gator, trafikplatser och broar. Investeringsplaneringen sker till största del utifrån olika program som beslutats av tekniska nämnden. Vissa större investeringar kan initieras via avtal med andra externa parter, t.ex. Trafikverket. Merparten av konsekvenserna av dessa investeringar finansieras av utökat kommunbidrag. Nybyggnadsområden: I denna grupp ingår utbyggnad av allmän platsmark initierade av detaljplaner med privata intressenter. Merparten av konsekvenserna av dessa investeringar finansieras av den externa intressenten. Dock inte drift- och underhållskostnaderna på iordningställd allmän platsmark 4.2.4 Större pågående eller planerade investeringar 2015-2020 Större pågående eller planerade investeringar redovisas per verksamhetsområde eller kluster. I tabellerna redovisas nettoinvesteringar (utbetalningar minus inbetalningar i form av extern medfinansiering) för respektive område per stadsområde och för projekten totalt, för perioden 2015-2020, för 2021 och framåt samt fram till 2014. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 14(25)

Belysning, signaler och skyltar Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Gemensamt flera stadsområden -117-78 -16-23 Totalsumma -117-78 -16-23 Projekten omfattar olika årliga åtgärder, installationer och ombyggnader som syftar till att minska energiförbrukningen i gatubelysningsanläggningen samt underhållsinsatser avseende trafiksignaler och skyltar. Exempelvis byts armaturer ut mot nya, effektivare, och effektsänkande utrustning i elcentraler och armaturer installeras. Merparten av är övergripande för flera stadsområden. Broar, betong (kajer mm) och vattenanläggningar Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Norr -150-93 -48-9 Stadsområde Söder -23-14 -9 0 Stadsområde Väster -31-23 -8-0 Gemensamt flera stadsområden -67-38 0-29 Totalsumma -272-169 -65-38 Projekten omfattar underhållsåtgärder på broar, större insatser för att skapa bättre framkomlighet och mer trygghet, men även åtgärder kring kajer och andra betonganläggningar. Klaffbron mellan Västra hamnen och Universitetsholmen är i dåligt skick och måste bytas ut eller renoveras, samtidigt som brons utformning måste ses över för att skapa framkomlighet för alla trafikslag. Avtalet mellan Malmö stad och Lantmännen innebär att den öppningsbara bron får nyttjas längst fram till 2016-12-31. Limhamns nya småbåtshamn ska byggas ut med ett par hundra platser i samband med NCC:s rivning av betongindustrin, om samarbetsavtal kan slutas. Det innebär att totalkostnaderna kan reduceras genom att rivningsmassor kan användas till pir samtidigt som stora mängder rivningsmassor inte behöver transporteras genom Malmö. Buller och luft Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde söder -1-0 0-1 Gemensamt flera stadsområden -20-20 0 0 Totalsumma -21-20 0-1 Projekten omfattar bullervallar och plank för att reducera ljudnivån till minst 55 dba. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 15(25)

Cykel Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Innerstaden -73-69 0-5 Stadsområde Norr -55-43 -10-2 Stadsområde Söder -138-90 -48-0 Stadsområde Väster -56-53 0-3 Stadsområde Öster -21-13 0-8 Gemensamt flera stadsområden -182-110 -42-30 Totalsumma -525-378 -100-47 I Cykelprogrammet pågår omfattande satsningar på cykelvägnätet. Syftet är att förbättra det hållbara och trafiksäkra resandet. Nya cykelbanor anläggs främst längs med stadens huvudgatunät. 2014 pågår arbete med bland annat Lantmannagatan och Eriksfältsgatan. 2015-2020 fortsätter utredningar och byggnation längs med Nobelvägen, Föreningsgatan/Östra Rönneholmsvägen, Kronborgsvägen, Mariedalsvägen, Tessins väg, Ellenborgsvägen, Eriksfältsgatan (öster om Munkhättegatan), Limhamnsvägen, Erikslustvägen/Linnégatan, Västra Kattarpsvägen/Scheelegatan, Adlerfeldts väg, Frölichs väg, Pildammsvägen - John Ericssons väg och Norra Grängesbergsgatan Komplettering av cykelnätet görs genom byggnation längs Nordenskiöldsgatan, längs Malmö Live. På Brottets bana vid Kalkbrottsgatan anläggs gång- och cykelbana, träd planteras och bullerplank rustas upp. Stråket mellan Folkets park och Triangelstationens norra uppfart, längs Friisgatan, kommer att byggas om för attraktivare stadsliv och verksamheter (bättre framkomlighet för gång och cykeltrafik parallellt med stråket). Hyrcykelsystem planeras införas. I cykelpendlingsplaner ligger byggnation av ett flertal cykelvägar under perioden. Bland annat V. Hamnen - Spillepengen, V. Hamnen - Oxie, V. Hamnen - Toarp och Limhamn - Spillepengen. Gator och vägar Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Innerstaden -63-55 0-8 Stadsområde Norr -443-174 -138-132 Stadsområde Väster -23-14 -9-1 Stadsområde Öster -16-0 -16-0 Gemensamt flera stadsområden -359-239 -39-81 Totalsumma -905-482 -202-221 Projekten omfattar färdigställande av Spillepengens trafikplats, bärighetsinsatser på gator men även åtgärder på Södra Förstadsgatan (Triangeln - Södervärn samt Drottninggatan - Triangeln) samt upprustning av Mäster Johansgatan enligt stadsmiljöprogrammet. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 16(25)

Gång Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Norr -3-3 0 0 Stadsområde Söder -2-2 0-0 Gemensamt flera stadsområden -86-84 -2-0 Totalsumma -91-89 -2-0 Projekten omfattar åtgärder avseende gångstråk, bl.a.enkelt avhjälpta hinder. Åtgärderna kring enkelt avhjälpta hinder blir färdiga 2020. Övergångsställen ska anpassas för funktionshindrade och äldre samtidigt som höga kantstenar ska tas bort. De tio mest olycksdrabbade gång- och cykelpassagerna ska byggas om. Arbetet är kopplat till trafiksäkerhetsprogrammets målsättning. Kollektivtrafik Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Innerstaden -27-19 -8-0 Stadsområde Norr -43-20 -18-5 Stadsområde Söder -79 0-79 0 Stadsområde Öster -90-69 0-21 Gemensamt flera stadsområden -119-103 -10-6 Totalsumma -359-211 -116-32 Projekten omfattar kollektivtrafikåtgärder, som vanligtvis genomförs i samarbete med Skånetrafiken, t.ex. översyn och fortsatt ombyggnad av Södervärns bussterminal. Malmöexpressen etapp 2 är planerad att påbörjas och eventuell start av utbyggnad sker 2018. Ny linje beräknas vara klar 2020. Utbyggnad av busshållplatser för fjärrbusstrafik vid Malmö C (östra Centralplan) ligger i slutet av perioden. Malmöringen är ett projekt för att åstadkomma trafikering av tåg på kontinentalbanan och i Citytunneln. Projektet består av tre delprojekt; station Rosengård, station Östervärn och bullerskyddsåtgärder längs kontinentalbanan. Stationerna finansieras av Malmö stad, men byggs av Trafikverket som även kommer att äga anläggningarna. Projektet finansieras i samarbete med Trafikverket. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 17(25)

Mötesplatser och torg Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Innerstaden -126-39 -73-14 Stadsområde Norr -237-47 -168-22 Stadsområde Söder -13-13 0 0 Stadsområde Öster -16-4 0-12 Gemensamt flera stadsområden -21-14 -4-2 Totalsumma -413-118 -245-49 Projekten omfattar åtgärder för att skapa och utveckla bättre mötesplatser. I området ingår åtgärder på Malmös äldsta stråk, upprustning av Dalaplan, skapandet av mötesplatser vid kanalen, temalekplatser i Oxie och handikappbadet samt nybyggnation av ett flertal toaletter. Nobeltorget kommer att få en utformning som ska tillgodose såväl Malmöbornas behov av attraktiva mötesplatser som trafikanternas behov av ett effektivt trafiksystem (passage till och från MalmöExpressen). Torgets nya gestaltning bygger på en trygg och lättillgänglig central yta. Genomförandet av Scaniabadet ligger efter 2021. Detaljplanen för Skeppsbrokajen, norr om Posthusplatsen, görs klar samtidigt som ombyggnation av Posthusplatsen påbörjas 2014. Nybyggnadsområden Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Norr -343-164 -96-83 Stadsområde Söder -53-8 -7-38 Stadsområde Väster -317-23 -64-231 Stadsområde Öster -108-5 -32-71 Gemensamt flera stadsområden -28-22 -1-5 Totalsumma -849-222 -200-427 Projekten avser de åtgärder som genomförs i samband med privata exploatörers exploatering. Den kommunala exploateringen redovisas i fastighetskontorets budgetskrivelse. Några projekt inom området är: Taxeringsintendenten: Planarbete för nya bostäder/handel i kv. Taxeringsintendenten. När byggnation på kvartersmark är klar får von Lingens väg ytterligare en sträcka med gångbana, cykelbana och trädplantering. Kv. Trollhättan: Planeringen för nya detaljplaner inom kv. Trollhättan har påbörjats. När byggnationen är klar utvecklas Beijerskajen tillsammans med Bassängkajen till ett attraktivt kaj-stråk och Nordensköldsgatan får ny utformning. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 18(25)

Klagshamn: Planarbete för byggnation vid Stationsparken pågår. Området öster om Kalkbrottsjön färdigställs. I södra delen av Klaghamn byggs ett nytt bostadområde med gator, park och lekplats. Vid Stationsparken kommer ny bebyggelse och befintlig vegetation utvecklas och förädlas. Ändhållplatsen i Klagshamn flyttas söderut till den nya sporthallen. Limhamns industriområde: Planabete pågår för flera nya bebyggelseområden. Projektering och byggnation pågår också. Utbyggnaden av gator och parker sker i takt med exploateringens behov. Vid Kalkbrottet fortsätter utbyggnaden av exploateringsområdet och området närmast norr om brottet. Området Elinegård (öster om Kalkbrottet) börjar bebyggas och förutom lokalgator, parker och torg byggs en ny väg mellan Annetorpsvägen och Gottorpsvägen. Varvsparken: Parkens första och andra etapper är nu färdigställda. Etapp 3 med en urban biotop är påbörjad. Etapp 4 består av en 120 meter lång vattenanläggning längs med Lilla Varvsgatan. Den kommer även att förstärka kopplingen i östvästlig riktning genom Västra Hamnen. Parkens uttryck längs med gatan utvecklar ett attraktivt promenadstråk mellan Dockan, Varvsparken, Turning Torso som sedan fortsätter ut mot Scaniaplatsen och havet. I etapp 4 ingår även ett stort solitärträd i parkens nordvästra del samt en 1000 kvm stor blomsterträdgård innanför en päronhäck. Industrigatan: Norra Sorgenfri är ett av Malmös största omvandlingsområden och ett förnyelse- och utbyggnadsområde. Området behandlas i Pp 6020 med grundtanken att Norra Sorgenfri successivt ska utvecklas till att bli en del av innerstaden med en blandning av bostäder och verksamheter. I planprogrammet betonas betydelsen av Industrigatans upprustning som viktig för utvecklingen av Norra Sorgenfri. I ett utbyggt Norra Sorgenfri ska Industrigatans roll som länk mellan centrum och Malmös östra delar förstärkas: Industrigatan som stråk med utbyggda möjligheter för fotgängare och cyklister. Samtidigt blir Industrigatan områdets ryggrad: Industrigatan som plats/mötesplats. Parker och natur Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Innerstaden -133-95 -20-17 Stadsområde Norr -134-28 -45-62 Stadsområde Söder -167-6 -103-58 Stadsområde Väster -37-27 0-10 Gemensamt flera stadsområden -91-73 -2-16 Totalsumma -562-229 -171-162 I området ingår projekt avseende parker och natur, som till vissa delar kan vara snarlika som torg och mötesplatser. Under perioden pågår eller påbörjas arbete med Folkets park, Pildammsparken och Slottsparken enligt separata utvecklingsprogram. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 19(25)

Övrig infrastruktur Belopp i miljoner kronor Totalt 2015-2020 2021- T.o.m. 2014 Stadsområde Norr -57-1 0-57 Gemensamt flera stadsområden -61-31 -5-25 Totalsumma -118-31 -5-82 I projekten ingår åtgärder kring områdesprogrammen och svårskötta ytor. 4.2.5 Geografiskt intressanta områden Geografiskt intressanta områden beskriver åtgärderna i ett antal geografiska områden oavsett verksamhet eller klustertillhörighet för projektet. Områdesprogrammen Inom ramen för områdesprogrammet har gatukontoret en mindre budget för att utföra smärre åtgärder. I övrigt finns det olika investeringsprojekt som på olika sätt berör eller påverkar områdesprogrammen. Amiralsstaden 2014 tas planprogram för Culture Casbah-projektet i Törnrosen och Örtagård. Malmöexpressen tas i drift. 2015 fortsätter detaljplanearbete i Culture Casbah och åtgärder genomförs på Västra Kattarpsvägen med hänsyn till MKB:s planering och etappindelning. Cykelbana längs Västra Kattarpsvägen/Scheelegatan och på Adlerfeldts väg och Frölichs väg samtidigt som Malmöringen med station Rosengård byggs. Lindängen 2014 förs diskussioner och förberedande planering för förtätningsprojekt och omvandling av Lindängens centrum. 2015 och framåt kommer detaljplanearbete att genomföras samtidigt som åtgärder genomförs på Munkhättegatan. Holmastaden 2014 byggs familjebadet och Häcksaxen (MKB, förtätning av bostadshus). 2015 byggs Holmas nya torg vid Häcksaxen och planering pågår inför förtätning och exploatering av MKB och Riksbyggen mellan Holma och Pildammsvägen. Västra Hamnen 2014 pågår många exploateringsområden såsom Masthusen, Dockan, Korvetten m.fl. samt mellersta delen av Einar Hansens Esplanad Under perioden påbörjas ombyggnad av Nordensköldsgatan, kollektivtrafikbro till Varvsstaden, Södra delen av Einar Hansens Esplanad och Neptunigatan etapp 2 (vid kv. Gäddan) samtidigt som Klaffbron kommer att bytas ut. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 20(25)

Varvsparkens första och andra etapper är nu färdigställda. Etapp 3 med en urban biotop är påbörjad. Etapp 4 består av en 120 meter lång vattenanläggning längs med Lilla Varvsgatan. Den kommer även att förstärka kopplingen i östvästlig riktning genom Västra Hamnen. Parkens uttryck längs med gatan utvecklar ett attraktivt promenadstråk mellan Dockan, Varvsparken, Turning Torso som sedan fortsätter ut mot Scaniaplatsen och havet. I etapp 4 ingår även ett stort solitärträd i parkens nordvästra del samt en 1000 kvm stor blomsterträdgård innanför en päronhäck. Norra Hamnen Norra Hamnen står inför en nyexploatering med ett nytt stort logistikcentrum samt flyttade hamnfunktioner. Detta förväntas öka trafikbelastningen i området runt Spillepengen med den centrala knutpunkten trafikplats Spillepengen. 2014 har trafikplats Spillepengen med sidogator börjat byggas. Nya vägskyddsanläggningar utmed hamnspåret tas i drift. Anpassningen av Spillepengsgatan byggs färdigt samtidigt med trafikplats Spillepengen (fokuserat på förlängning av gatan). Spillepengens trafikplats byggs i samarbete med Trafikverket, och förväntas bli färdigt 2015. Ny broförbindelse planeras för väg-, gång- och cykeltrafik samt järnvägstrafik mellan Mellersta hamnen och Norra hamnen. Bron ska underlätta för trafik mellan centrum och Norra hamnen samt mellan Mellersta hamnen och det övergripande motorvägsnätet. Järnvägsförbindelsen kopplar ihop Malmö bangård och Norra hamnen. Utredningar genomförs 2014-2015 och byggnation planeras till efter 2020. Under 2015 pågår arbetet med detaljplanen för Oljesjön i vilken Lappögatan är en del av. I samband med detta kommer utredningarbete/förprojektering att göras. Tidplan beror på utvecklingen och exploatering av Norra hamnen. Sorgenfri I Sorgenfri kommer projekt kopplade till olika detaljplaner att genomföras. Norra Sorgenfri är ett av Malmös största omvandlingsområden och ett förnyelse- och utbyggnadsområde. Området behandlas i Pp 6020 med grundtanken att Norra Sorgenfri successivt ska utvecklas till att bli en del av innerstaden med en blandning av bostäder och verksamheter. I ett utbyggt Norra Sorgenfri ska Industrigatans roll som länk mellan centrum och Malmös östra delar förstärkas: Industrigatan som stråk med utbyggda möjligheter för fotgängare och cyklister. Samtidigt blir Industrigatan områdets ryggrad: Industrigatan som plats/mötesplats. Lindängelund Millennieskogen är klar liksom planteringen av bullerskyddsvallarna och Terrasserna har börjat ta form. Masshanteringen fortgår och successivt skulpteras området. 2015 fortsätter arbetena med Terrasserna och mer massor kan tas emot. Utredning genomförs av cykelväg och gångväg över Trelleborgsvägen, vid Svågertorp-Lindängelund. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 21(25)

Folkets park 2014 har utvecklingsprogram tagits fram samtidigt som mindre upprustningar och konstinstallation genomförts. Utredning av eftersatt underhåll bl.a. vad gäller VA-ledningar och utredning om markföroreningar pågår. Under perioden genomförs upprustning av parken och byggnation av parkoid på f.d. tivoliytan. Triangelområdet 2014 sker samverkan med fastighetsägare och Citysamverkan angående S Förstadsgatan (Drottninggatan-Triangeln) och beläggning av området kring Triangel stationen slutförs. 2015 påbörjas mindre upprustning av S Förstadsgatan (Drottninggatan-Triangeln) och Triangeltorget. Senare påbörjas cykelbana via Föreningsgatan förbi torget. Delen S Förstadsgatan (Triangeln-Södervärn) kommer också att rustas upp under perioden. Stråket mellan Folkets park och Triangelstationens norra uppfart, längs Friisgatan, kommer att byggas om för ett attraktivare stadsliv och verksamheter (bättre framkomlighet för gång och cykeltrafik parallellt med stråket). Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 22(25)

5 Äskanden Utifrån ovanstående beskrivning av verksamhetsinriktning samt viktiga förändringar i verksamheten och dess ekonomiska förutsättningar ska nämnden nedan ange och beskriva framställningar om förändrat kommunbidrag för 2015. Beloppsframställningarna delas in under två underrubriker: 1. Verksamhet 2. Investeringar (avser driftkonsekvenser av investeringar angivna i avsnitt Verksamheten - Investeringar) 5.1 Verksamhet Sammanställning av nämndens äskanden (belopp i tkr) Äskanderubrik Äskat belopp 2015 Helårseffekt 2016 Ev. slutår Gatukontoret gör inga nya äskanden för 2015 förutom driftskonsekvenser avseende investeringar som återfinns i 5.2 och bilaga Summa äskanden 5.1.1 Sedan tidigare beviljade äskanden Eftersatt underhåll temalekplatser Sedan år 2000 har Malmö satsat på att rusta upp stadens lekplatser i enighet med rådande säkerhetsföreskrifter. Fram till idag har 10-15 lekplatser per år åtgärdats. Detta har resulterat i en markant förbättring i standarden på lekplatserna. Under samma tid har Malmö gjort en stor satsning på att bygga temalekplatser runt om i staden. Sedan starten 1997 har ett tjugotal byggts. Även om våra temalekplatser byggs med stort fokus på kvalitet och hållbarhet över tid, så innebär temalekplatsernas popularitet ett betydligt större slitage än normalt. Enligt den senaste säkerhetsbesiktningen är flera temalekplatser i akut behov av upprustning. Det rör sig om slitage och skador på utrustningen som kräver mindre ombyggnader eller utbyte av större lekredskap. För att snabbt komma tillrätta med det stora slitaget är det önskvärt att det under de närmaste åren avsätts medel för upprustning av två-tre temalekplatser/år till en kostnad av 2-3 Mkr/år. För 2012-2015 beviljades medel till underhåll och upprustning av temalekplatser med 2,0 Mkr per år och därefter 750 tkr årligen i utökad ram. Eftersatt underhåll Folkets park Sedan 2006 drivs Folkets park som permanent kommunal verksamhet med gatukontoret som huvudman, och med en rad arrendatorer. De senaste åren har varit mycket framgångsrika. Det stora antalet besökare och det stora antalet stora och små arrangemang i parken har medfört ett kraftigt ökat slitage på parken. En grundlig analys av det eftersatta underhållet i Folkets park visar att det behövs en förstärkning med 16 miljoner kronor. Dessa medel behövs under en fyraårsperiod för en total upprustning, som bl.a. omfattar överbyggnader och beläggningar (7,5 Mkr), planteringar och renovering av grönytor (2,5 Mkr), el och belysning (1 Mkr), ledningar, belysning, pumpbrunn, kantskoning mm till Långa dammen (2,5 Mkr), VA-ledningssystem akut (2 Mkr), renovering och målning av staket, plank och fasader (0,5 Mkr). Utöver detta behövs 1 Mkr i utökad ram, för att inte underhållsnivån ska bli eftersatt igen. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 23(25)

Utredning pågår kring VA-ledningssystemet generellt och denna blir klar under 2014. Kommunfullmäktige har beslutat att under 2012-2015 öka kommunbidraget med 4,0 Mkr per år och därefter en utökad ram om 1,0 Mkr årligen. 5.1.2 Behov som ej äskas Nedan beskrivs ett antal problemområden som gatukontoret skulle behöva ett utökat kommunbidrag för att åtgärda. Gatukontoret äskar inga medel för dessa inför 2015 då det finns tydliga signaler om att kommunen har en ansträngd ekonomi. Planerat underhåll Vi vill visa upp staden från sin bästa sida och därför ser vi ett behov av att utöka budgeten för att rusta upp en del anläggningar som balustraden i Öresundsparken, Raoul Wallenbergs fontän samt säkra funktionen av Pildammarnas fontän genom att införskaffa nya pontoner total kostnad 4 miljoner kronor. Utmed Kalkbrottsgatans norra del finns ett bullerskyddsplank som behöver bytas ut. Det är att föredra om vi kan utföra detta arbete 2015 i samband med att det före detta spårområdet iordningställs och en ny cykelbana byggs total kostnad 3 miljoner kronor. I Norra Hamnen finns gångbanor som är i stort behov av upprustning. Att åtgärda en del av dessa gångbanor skulle gynna intresset för fler företag att etablera sig i området total kostnad 1,75 miljoner kronor. För 2015 uppgår behovet av ett utökat planerat underhåll till 8,75 miljoner kronor. Citytunnelstationernas drift Tekniska nämnden fattade i maj 2014 beslut om ett avtal mellan Malmö stad och Region Skåne avseende fördelning mellan parterna för att täcka driftskostnaderna för stationerna. Trafikoperatörerna ska bidra till täckning av driftskostnader avseende stationerna enligt Projektavtalet för Citytunneln. Vid stationerna är ansvaret för ankomstbyggnaderna och konstverk Malmö stads och faller utanför trafikoperatörens ansvar. De sammanlagda kostnaderna för att driva och underhålla stationerna beräknades initialt till 33 Mkr. Denna prognos gäller fortfarande, men kommer att få fullt genomslag först när stationernas resandefrekvens når den nivå som ursprungligen beräknades. För närvarande ligger Triangeln på 64% och Hyllie på 66% av ursprunglig beräknad resandefrekvens. En ytterligare faktor som bidrar till att nuvarande kostnadsnivå är betydligt lägre än tidigare beräknat är att garantitider för stationernas olika beståndsdelar fortfarande löper. I juli 2015 löper garantitiderna ut vilket innebär ökade kostnader. Dessutom gör ökat passagerarunderlag att belastningen på anläggningarna ökar vilket innebär ökade kostnader för tillsyn och skötsel med framförallt ett större städbehov. Det finns en stor osäkerhet i hur den framtida driften av stationerna kommer att påverka gatukontorets budget. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 24(25)

Utökat uppdrag mot förskolor och skolor Beteendepåverkan riktad mot målgruppen förskola och skola för ökad trafiksäkerhet samt bättre miljö och hälsa. Huvudsakligen fokus på att stärka och utveckla följande delar i det befintliga arbetet. Projekt vänlig väg till skolan samverkar mellan skola, barn/föräldrar, GK, Stadsfastigheter som bygger på metoden skolreseplaner. Utveckling av arbetsmetodik och utbildningsmaterial. Uppföljning, återkoppling och kontinuitet. Integrering med övriga delar av den egna verksamheten (reglering, utformning, etc.) Extern samverkan. En utökad satsning innebär en ökad kostnad om 750 tkr per år. 5.2 Investeringar Sammanställning investeringar driftkonsekvenser (netto tkr) Investeringstyp (tkr) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Beslutade kaj-bro-gata 1 753 11 055 0 0 Planerade kaj-bro-gata 1 192 13 024 1 120 Beslutade utbyggnadsinv 58 509 28 355 37 130 8 529 10 266 12 575 Planerade utbyggnadsinv 7 516 15 504 11 893 4 174 8 978 Summa 60 262 46 926 53 826 20 422 27 464 22 673 I denna tabell anges driftkonsekvenser av investeringar (se 4.2 Investeringar och i bilaga 1) som nämnden önskar finansiera genom äskande om ökat kommunbidrag. Tekniska nämnden har totalt en ram för ökade driftskonsekvenser på 50 miljoner kronor årligen, vilket beskrivs i beslutsärendet. Gatukontorets planerade konsekvenser får inte överskrida denna ram, vilket innebär att driftskonsekvensen ovan i snitt inte ska överstiga 35 miljoner kronor, förutom för 2015, då vi har med oss ett överskott från 2014, och 2016, då vi får extra medel för att ta Spillepengens trafikplats i bruk. 2017 ligger vi över ramen avseende driftskonsekvenser, men vi bedömer att det finns en viss osäkerhet avseende projektens slutleveranser, vilket innebär att vi kommer att ligga inom ram även 2017 när vi reviderar planen. För hela perioden ligger vi i balans när vi jämför ram mot genomsnittliga driftskonsekvenser per år. Eventuella underskott enskilda år finansieras av gatukontoret. Summorna i tabellen ändras vid varje prognostillfälle beroende på att nya projekt tillkommer, projekttider förändras, projektkalkyler justeras, drift- och underhållskostnader ändras eller kapitalkostnadsberäkningen förfinas. Gatukontoret har börjat utveckla processer, system och rutiner för att investeringsplaneringen ska möta de krav som den nya modellen ställer på uppföljning, analys och den långsiktiga planeringen. Denna utveckling pågår ständigt men den nya modellen ställer avsevärt högre krav både på likvid- och konsekvensplanering än den tidigare, vilket medför att avsevärt fler parametrar och processer än tidigare måste vara kvalitetssäkrade och följas upp vid varje prognos- och planeringstillfälle. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Budgetskrivelse 2015 25(25)