Götalandsbanan delen Linköping - Borås

Förstudie Förslagshandling Huvudrapport Augusti 2009 Utgåva 2, februari 2010 Götalandsbanan delen Linköping - Borås diarienr: F08-12021/SA20 1

Medverkande Banverkets projektledning Projektledningsgrupp Samordningsgrupp Medverkande Banverket: Bo Lindgren Birgitta Hellgren Mårten Zetterman Kerstin Olsson Malin Andersson Markus Gunnervall Jenny Åkerholm Kent Rundlöf Pär Olofsson Lena Forsberg Jenny Rassmus Stefan Frantz Projektchef, Götalandsbanan Ordförande Projektledare, förstudie Informatör Miljösamordnare Trafiksystem Mark, fastighet Kalkylsamordnare Tekniska system Planeringsledare GIS, kartor Projektadministratör Konsultgruppen: Kreera Samhällsbyggnad AB Mikael Prag Redaktör Malin Aparicio Biträdande redaktör Schibbye Landskap AB Bengt Schibbye Nils Blomkvist Ramböll Sverige AB Eva-Lisa Anderson Calluna AB Henrik Wahlman John Askling Foton Samordnare Landskap Kulturmiljö Landskap, kartor Biologisk infrastruktur Biologisk infrastruktur Kasper Dudzik (där inget annat anges) Banverket Västra Götalandsregionen Regionförbundet Jönköpings län Regionförbundet Östsam Borås Stad Ulricehamns Kommun Jönköpings Kommun Aneby Kommun Tranås Kommun Boxholm Kommun Mjölby Kommun Linköpings Kommun Nässjö Kommun Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Västra Götalands Län Länsstyrelsen Jönköpings Län Länsstyrelsen Östergötland Län Vägverket Västtrafik AB AB Östgötatrafiken Jönköpings Länstrafik AB Europakorridoren AB Tågoperatörerna Banverket Västra Götalandsregionen Regionförbundet Jönköpings Län Regionförbundet Östsam Europakorridoren AB Underlagsrapporter Till förstudien hör följande underlagsrapporter: 1:5 Genom Götalands hjärta - underlagsrapport Landskap, juli 2009 2:5 Underlagsrapport trafikanalys, juli 2009 3:5 Underlagsrapport stadspassage Borås 2009-06-23 4:5 Underlagsrapport stadspassage Ulricehamn - en vision om stadsutveckling kring nytt resecentrum, juni 2009 5:5 Underlagsrapport stadspassage Jönköping - utredning om alternativa stationslägen och sträckningar och deras effekter, juli 2009 2 Grafisk formgivning, Malin Aparicio (där inget annat framsida, baksida och anges) illustrationer Foto framsida Punk rock love Kevin Lamb Förstudie Götalandsbanan - delen Linköping-Borås är finansierad av Banverket, Västra Götalandsregionen, Region Jönköpings län, regionförbundet Östsam samt med bidrag från EU. The sole responsibility of this publication lies with the author. The European Union is not responsible for any use that may be made of the information contained therein. Utgåva 2, januari 2010

Organisationsskiss Götalandsbanan, Förstudie Linköping - Borås Infart Stockholm Banverkets interna styrgrupp Järna - Linköping Ostlänken Projekt Götalandsbanan Linköping - Borås Borås - Göteborg Referensgrupp, Externa intressenter Infart Göteborg Västlänken Medverkande Samordningsgrupp Projektledningsgrupp Referensgrupp Arbetsgrupp Linje Arbetsgrupp Stadspassager 3

Varför behövs Götalandsbanan? Varför behövs Götalandsbanan? Varför? Det finns behov av bättre kommunikationer mellan Sveriges två största städer. Det befintliga järnvägsnätet saknar kapacitet för att dagens krav på miljövänliga, snabba och effektiva resor ska kunna tillfredställas. Det finns en stor efterfrågan på miljövänliga transporter som är långsiktigt hållbara. Det behövs ett effektivare resande som kan konkurrera med flyget och bilen i tid och bekvämlighet. Om ingenting görs kommer inte det befintliga transportsystemet att kunna tillfredsställa behovet av resor mellan Sveriges två största städer. Det innebär att dagens järnvägssystem mellan Stockholm och Göteborg är ohållbart. Götalandsbanan är del av Sveriges framtida transportsystem och ett verktyg för regionförstoringen i stråket Östergötland, Jönköpings län och Västra Götaland. Götalandsbanan är av intresse för alla, dagens stambanor Västra och Södra är överbelastade. Ökad miljömedvetenhet är en anledning till att fler väljer tåg. Nollalternativet År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn ska även bidra till att övriga miljökvaliterna idag innebär nollalternativet att fortsatt trafikering och utbyggnad får ske via västra och södra stambanorna med restider som inte blir konkurrenskraftiga mot bil eller flyg. Ulricehamn blir fortsatt utan järnväg, Borås kommer fortsatt att ligga utanför direkt anslutning till Stockholm, Norrköping, Linköping och Jönköping. Linköping och Norrköping kommer fortsatt att ligga utanför direkt anslutning till Göteborg. Detta innebär att Götalandsbanan och dess ändamål inte förverkligas. Nollalternativet innebär vidare att man inte gör några investeringar för att kunna öka spårbunden trafik mellan Linköping, Jönköping och Borås det vill säga sträckan i denna förstudie. Trafikökningarna måste ske inom andra transportslag. Nollalternativet innebär även svårigheter att nå måluppfyllelsen av det övergripande transportpolitiska målet; Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De sex transportpolitiska delmålen är på väg att ersättas av två jämbördiga mål, ett funktionsmål Tillgänglighet samt ett hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet respektive hänsynsmålet konkretiseras, i form av preciseringar inom ett antal prioriterade om- Nollalternativet innebär att ingen utbyggnad sker på den aktuella sträckan. Eftersom det saknas direkta järnvägsförbindelser mellan orråden. I regeringens politik för att bryta utanförskapet och bidra till en hållbar tillväxt är väl fungerande resor och transporter prioriterade. Det är en nödvändighet för Sveriges välstånd att effektivisera transportsystemet. I tillgänglighetsmålet lyfts fram att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Det betyder bland annat en ökad fokusering på medborgarperspektivet, på stärkt internationell konkurrenskraft för näringslivet och på att underlätta en hållbar regionförstoring. Samtidigt är det angeläget att transportpolitiken och transportsystemet utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmarta, energieffektiva och säkra lösningar. Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila drivmedel. 4

tetsmål nås och till minskad ohälsa. För säkerhetsarbetet gäller fortsatt att transportsystemet ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Sammantaget innebär det att nollalternativet inte kan uppfylla ovanstående mål. Götalandsbanan i sin helhet skapar det överlägset bästa sättet att lösa långväga resor (över 50 kilometer) i enlighet med de transportpolitiska målen. Det finns en väldigt liten möjlighet att lösa ovanstående uppgift med det befintliga järnvägssystemet. Varför behövs Götalandsbanan? 5

Sammanfattning Sammanfattning 6 I din hand har du, huvudrapporten förslagshandling Förstudie Götalandsbanan, delen Linköping till Borås. Förslagshandlingen är ett underlag, tillsammans med remissyttranden, till Banverkets kommande ställningstagande och beslut för fortsatt arbete. I beslutshandlingen kommer Banverket att redovisa avgränsningar/korridorer samt inom vilka områden som fördjupningar krävs. Götalandsbanan och förstudien för sträckan Linköping-Borås berör en stor del av Sverige. Förstudieområdet kommer att förbinda tre av Sveriges mest tillväxtkraftiga urbana centra; Linköping-Norrköping, Jönköping-Huskvarna och Borås. Dessa centra har alla varit betydelsefulla för Sveriges framväxt och Götalandsbanan kan komma att bli den senaste i en lång historisk svit av sammanbindande kommunikationstråk mellan dem. I förstudien har vi inte beskrivit alla detaljer i detta stora område. En del saker har vi beskrivit översiktligt eller kanske inte ens alls. De är fortfarande viktiga, men inte avgörande för om en bana ska byggas eller inte. De sakerna kommer att beskrivas och fördjupas om och i så fall när studierna går vidare i nästa skede. Vår uppfattning är att Götalandsbanan mycket starkt kan bidra till att uppfylla regeringens transportpolitiska mål och till att kunna ställa om till mera hållbara transporter i Sverige. Götalandsbanan innebär att restiderna med tåg blir mycket kortare än innan. När det blir enklare, snabbare och mer bekvämt att resa kan orterna i regionen samarbeta effektivare. Med Götalandsbanan kan företag växa och samarbeta i området längs Götalandsbanan. Med Götalandsbanan ser vi att det kommer att skapas större möjlighet för fler människor att lättare komma till arbeten, utbildning och kultur i området längs Götalandsbanan. Genom Sverige En höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg kan ses starkt kopplad till uppkomsten av begreppet Sverige. Om inte nationalstaten Sverige vuxit fram under tidig medeltid skulle dagens infrastruktur ha sett mycket annorlunda ut. Om Kalmarunionen inte upplösts skulle Linköping, Jönköping och Borås troligen varit starkare kopplade mot Öresund än mot Göteborg respektive Stockholm. Om 1600-talets stormaktsvälde levt kvar skulle det kanske ha varit snabbsvävare till Tallinn, Riga och Stralsund som planerades istället för en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg. Därför handlar projektet Götalandsbanan om en framtidstro för kärnsverige i ett regionernas Europa och kan då ses som vård av Sveriges varumärke. Götalandsbanan mellan Linköping och Jönköping kommer i stort sett att följa den sträckning som kungarna red på sin Eriksgata under medeltiden. Från den synpunkten kan Götalandsbanan snarare stärka än hota vissa övergripande kvaliteter av svenskt kulturarv. En höghastighetsbana I förstudien har vi fokuserat på att visa att det är möjligt att bygga en höghastighetsbana i det landskap som finns inom förstudieområdet. Vi har även fokuserat på att visa tänkbara upplägg för tågtrafik på banan. Beroende på vilken sorts trafik man väljer och vilken typ av service som ska kunna erbjudas påverkar detta banans utformning. Omfattning och utformning av kopplingspunkter är beroende av vilken trafikering som kommer att väljas. Trafikeringsfrågorna måste behandlas för Götalandsbanan i sin helhet och inte i denna förstudie. I förstudien passerar Götalandsbanan genom de tre städerna Jönköping, Ulricehamn och Borås. Banverket, regionerna och kommunerna har kommit överens om att göra mer detaljerade utredningar i denna förstudie om alternativa passager och stationslägen genom dessa tre städer. Syftet med dessa utredningar är bland annat att förenkla den kommunala planeringen vilket innebär att så långt möjligt i ett förstudieskede precisera de olika alternativens genomförbarhet och konsekvenser. Alternativen skall avvägas mot lokala, regionala och nationella behov. Vi har hittat en rad delområden som behöver

studeras noggrannare i nästa planeringsskede. Detta är: trafikering på banan och kopplingspunkter landskapet samt natur- och kulturmiljö stationsutformning kommunala plan- och trafikeringsfrågor kostnader gestaltningsprogram för banan bullerskyddsåtgärder Sammanfattning Vad händer sen? Vi ger inte färdiga förslag i förslagshandlingen. Med hjälp av förslagshandlingen och dess underlagsrapporter samt de synpunkter och ställningstaganden vi får från remissinstanserna kommer vi att i beslutshandlingen, som tas fram efter remisstiden, avgränsa förstudieområdet i rimliga korridorer. Sedan december 2008 pågår en statlig utredning som kommer att bli avgörande för om Sverige kommer att satsa på höghastighetsbanor. Regeringen väntas fatta beslut om detta våren 2010. Bild 1. Kartan visar förstudieområdet. 7

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Till en början I detta kapitel beskriver vi bakgrunden till varför man planerar en höghastighetsbana. Vi förklarar också hur man planerar för järnvägar och vilka frågor förstudien ska ge svar på. Vi går igenom tidigare utredningar och beskriver var järnvägen kan hamna. 2 Så här är det nu Här beskriver vi människorna och företagen i den region som Götalandsbanan kan komma att passera och om hur viktig järnvägen har varit. Vi tittar på svenskars resvanor och försöker räkna på hur mycket resor och transporter som görs. Vi försöker också beskriva trafiken på väg, med flyg och med båt. Kapitlet handlar om hur kommunerna och regionerna längs Götalandsbanan kan komma att utvecklas. Vi beskriver 3 Visioner och mål också hur Götalandsbanan kan bidra till en bättre miljö, bland annat genom att göra oss mindre beroende av olja, diesel och bensin. Kapitlet handlar också om hur Götalandsbanan passar in i riksdagens politik för transporter i framtiden och vilka målen är. s.11 s.23 s.47 4 Att hitta de bästa lösningarna Kapitlet handlar om till en början om fyrstegsprincipen är en metod för att försöka använda allmänna investeringsmedel (exempelvis skattepengar) på ett så effektivt sätt som möjligt. Kapitlet tar även upp vad man bör tänka på när man planerar för framtida trafik på banan, hur landskapsanalysen är uppbyggd, hur samhällets behov och önskningar ska sammanfattas i det som kallas för servicenivå samt hur Jönköping, Ulricehamn och Borås gjort utredningar om stadspassagen i respektive kommun. s.65 5 Hur ser en svensk höghastighetsbana ut? Vi har sneglat på hur andra länder har byggt höghastighetsbanor och vi beskriver vad som påverkar hur banan ska se ut i Sverige. Vi beskriver tågen, hur många tåg som kan köra på banan och var de kan stanna. s.79 6 Så kan det bli med Götalandsbanan I det här kapitlet tar vi upp hur persontrafiken kan komma tänkas se ut och vilken roll banan får för godstrafiken. Vi tittar på hur svenskar reser inom förstudieområdet idag och på för- och nackdelarna med en bana sammanbyggd med övriga banor i Sverige och en helt separat bana. s.89 8

7 8 9 Hur ser det ut och hur kan det bli? Genom tre städer Samråd I kapitlet beskriver vi hur det ser ut i området där Götalandsbanan kan komma att byggas. Det gäller värdefulla naturmiljöer, badsjöar, hur marken ser ut och vad människor använder marken till. Vi undersöker också var och hur människor bor, arbetar och går i skolan. Vi försöker beräkna vad banan kommer att kosta och genomför också en samhällsekonomisk bedömning för att få en bild av banans effekt på samhället. Här beskriver vi de olika alternativ som finns för Götalandsbanan genom städerna Borås, Ulricehamn och Jönköping. Vi visar en sammanfattning av kommunernas stadspassageutredningar som visar hur långt de har kommit. Vi beskriver hur samråd går till och varför samråd finns. Kapitlet berättar om vilka som varit med i samrådet, vad de har diskuterat och vad de tycker. En sammanfattning av inkomna synpunkter finns i en separat samrådsredogörelse, som ingår som bilaga till förstudien. s.99 s.159 s.179 Innehållsförteckning 10 Vad händer sedan? Efter förstudien ska det bestämmas om hur projektet med Götalandsbanan ska fortsätta och vad man ska tänka på i nästa del av projektet. Förslagshandlingen och synpunkterna från remissen kommer Banverket att använda för framtagande av en beslutshandling under remisstiden. Detta blir ett avstamp till nästa skede. s.183 11 Information och litteratur I detta kapitel presenterar vi en lista över information som vi har använt för att skriva denna förstudie. s.184 12 Bilagor Här finns dokument som är viktiga och som har påverkat förstudien i sin helhet. De tre bilagor som hör till förstudien är ändamålsbeskrivningen för Götalandsbanan, de gemensamma riktlinjerna för Götalandsbanan och samrådsredogörelsen. I förstudierapporten finns kortfattade sammanfattningar av dessa texter. s.186 9

10

1 Till en början Bakgrund Götalandsbanans ändamål Att planera järnvägsprojekt Syftet med förstudien Avgränsning av förstudieområdet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 11

1 Till en början Går det att bygga en höghastighetsbana för järnväg i Sverige? Planerna har kommit längst med Götalandsbanan, som planeras få en sträckning mellan Stockholm och Göteborg. Tankar och planer på Götalandsbanan har funnits i många år. Redan för 30 år sedan fanns funderingar på en höghastighetsbana i Sverige. Det finns flera studier och rapporter om höghastighetsbanor. Kraven för höghastighetsbanor är att de måste vara lönsamma för samhället, vara effektiva och hållbara. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Miljöbalken är en samling av de lagar som skyddar miljön. Plan- och bygglagen bestämmer hur man får använda marken. Detta kapitel handlar om varför vi planerar för en höghastighetsbana, varför vi vill bygga Götalandsbanan, tidigare undersökningar och beslut. Vi beskriver också vilket område Götlandsbanan ska gå igenom och vad förstudien innehåller. Förstudien betyder inte att vi faktiskt kommer att bygga Götalandsbanan utan ska vara ett bra underlag för kommande beslut. SVERIGES RIKES LAG En höghastighetsbana är ett stort projekt som påverkar många delar av samhället och kräver noggrann planering. Man behöver visa omsorg om naturen, göra noggranna tekniska beräkningar och man behöver undersöka vad människor behöver och önskar. För att planera och bygga en höghastighetsbana måste man också ta hänsyn till en mängd lagar. Lagen om byggande av järnväg reglerar själva processen, hur Banverket måste göra från planering till byggandet av järnvägen. 1 12

Bakgrund Sedan många år har Banverket planerat och utrett delsträckor på Götalandsbanan. Våren år 2008 beslutade dock Banverket att påbörja ett projekt för att utreda och planera hela Götalandsbanan. I avsnittet Götalandsbanans projekt kan du läsa mer om dessa och hur långt de har kommit. I Banverkets framtidsplan för åren 2004-2015 fanns pengar för utredningar och för att börja bygga en del av sträckorna på Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm. Hela Götalandsbanan är med som förslag i planerna fram till år 2030. Dessa planer skrevs i juni år 2007 och kallas Inriktningsplan. Det finns ett samverkansavtal mellan Banverket, Västra Götalandsregionen, Regionförbundet Jönköpings län och Regionförbundet Östsam. Samverkansavtalet är en överenskommelse om att göra förstudien tillsammans. Förstudien för Götalandsbanan på sträckan Linköping till Borås är samfinansierat av TEN- T EA:s projekt, Trans-European Transport network Executive Agency. TEN-T EA är ett nätverk inom Europeiska unionen som arbetar för effektiva och långsiktigt hållbara transporter. Nätverket stödjer infrastrukturprojekt som går i linje med det övergripande målet om tillväxt, skapande av fler jobb samt ökad sammanhållning inom EU. Parallellt med denna förstudie utreder Sveriges regering höghastighetsbanor. Utredningen ska undersöka om höghastighetsbanor går att bygga i Sverige. Utredningen ska titta på var höghastighetsbanor i Sverige i så fall ska gå, vad det kostar och hur det ska betalas. Utredningen undersöker också vad som är följderna av höghastighetsbanor och ska föreslå vilka sträckor som är lämpliga för en höghastighetsbana. Utredningen ska vara färdig senast 15 september år 2009. Banverket: Banverket är en statlig myndighet som ansvarar för järnvägen i Sverige. Riksdagen bestämmer vad Banverket ska göra och ger pengar till Banverket. Banverket ser till att järnvägen utvecklas och har ansvar för att Sveriges järnvägar och andra spårvägar fungerar. Banverket ger råd om järnvägen till regeringen och riksdagen och ser till att järnvägstrafiken i landet, i regionerna och i kommuner kan fungera tillsammans. Banverket ger pengar till forskning och utveckling av järnvägen. Det är inte Banverket som kör tågen på järnvägarna. Tidigare utredningar Behovet av goda och snabba förbindelser mellan Stockholm och Göteborg, och de mellanliggande regionerna har diskuterats flitigt. Idéer kring en höghastighetsbana har funnits under en längre tid. De senaste 20-30 åren har kommuner, regioner och andra som varit intresserade gjort flera utredningar om höghastighetsbana på delar av sträckan mellan Stockholm och Göteborg. Dessa utredningar har varit ett bra underlag för förstudien, även om också mycket har förändrats sedan de gjordes. Götalandsbanans övriga projekt Den nya höghastighetsjärnvägen sträcker sig från Järna utanför Södertälje till Almedal i södra Göteborg. För att driva arbetet med Götalandsbanan har vi inom Banverket delat upp sträckan i olika projekt. Söder om Stockholm finns delsträckan Järna- Linköping, den så kallade Ostlänken. Sedan kommer sträckan för den aktuella förstudien, Linköping-Borås. Närmast Göteborg har järnvägen utretts i tre delar, Almedal-Mölnlycke, Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd och Bollebygd-Borås. Ostlänken På sträckan mellan Järna och Linköping har Banverket genomfört en järnvägsutredning. Den har varit på remiss under hösten och vintern 2008/2009. Under 2009 arbetar projektet med att ta fram en beslutshandling som innebär att Banverket kan välja korridor. 1 Till en början 13

1 Till en början Bollebygd-Borås Banverket har genomfört en förstudie. Beslut om vilka korridorer som ska utredas vidare fattades vintern 2007. I den fortsatta planeringen kommer två dragningar utmed väg E40 att utredas. Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd Järnvägsutredning för sträckan är klar och beslut fattades i augusti 2007. Vald korridor går bland annat under Landvetter flygplats. Almedal-Mölnlycke Banverket har sedan 2003 arbetat med en förstudie för sträckan mellan Almedal (i Göteborg) och Mölnlycke (i Härryda kommun). Två olika principlösningar har studerats - i nuvarande sträckning och i Västkustbanans sträckning till Mölndals nedre och därefter anslutning till Mölnlycke. Beslut om hur vi ska gå vidare har ännu inte fattats. Andra utredningar och utbyggnader Frågor kring in- och utfarten till Stockholm måste också utredas och en förstudie för sträckan Stockholm-Järna ska starta under 2009. Järna-infarten i Stockholm sammanfaller med Västra stambanan vars standard bara medger hastigheter upp till 200 km/tim. Citybanans utbyggnad, pendeltågstunnel under Stockholm, är en förutsättning för kapaciteten in mot Stockholm och Stockholm central. Utbyggnaden startade under 2009. Västlänken, en tågtunnel under Göteborg, är också en förutsättning för trafiken på en framtida Götalandsbana. Järnvägsutredningen är klar och beslut om sträckning har fattats. 14

Götalandsbanans ändamål Ändamålsbeskrivningen är en förklaring av Götalandsbanans syfte. Ändamålsbeskrivningen gäller för hela Götalandsbanan medan förstudien endast gäller sträckan Linköping till Borås. Nedan ges en kortfattad och förenklad version av ändamålsbeskrivningen. Den fullständiga ändamålsbeskrivningen finns som bilaga till förstudien. Höghastighetsbana i Sverige Höghastighetsbana är en järnväg där tåg kan köra över 250 kilometer i timmen. Vi bygger idag järnvägar för 250 kilometer i timmen men den högsta tillåtna hastighet är för nuvarande 200 kilomter i timmer, på grund av signalsystemet. Varför bygga Götalandsbanan? Att resa med tåg är ett miljövänligt sätt att resa. Järnväg använder bara lite mark och lite energi jämfört med andra sätt att resa. Götalandsbanan gör att fler kan resa med tåg och därför är det bra för miljön att bygga den nya banan. Med Götalandsbanan blir det lättare och snabbare att åka tåg mellan Stockholm och Göteborg och att komma till de stora städer som ligger mellan Stockholm och Göteborg. Med Götalandsbanan kan företag växa och samarbeta i området längs Götalandsbanan. Med Götalandsbanan kan fler människor lätttare komma till arbeten, utbildning och kultur i området längs Götalandsbanan. Med Götalandsbanan blir det mer plats för tåg på de andra järnvägarna. Detta behöver Götalandsbanan Götalandsbanan ska göra så att vi kan resa mellan Stockholm och Göteborg på 2 timmar. Därför behöver vi hitta en gen väg mellan de två stora städerna. Götalandsbanan behöver stationer som är snabba och lätta att komma till och enkla att använda. Det måste vara lätt att åka mellan flygplatserna och Götalandsbanans stationer. Götalandsbanan behöver tåg som fungerar bra tekniskt och kan köra fort i långa perioder. Den nya höghastighetsbanan måste vara säker att köra snabba tåg på. Det är viktigt att tänka på hur Götalandsbanans järnväg passar ihop med landskapet. 1 Till en början Regeringen och Banverket utreder om vi ska ha höghastighetsbanor för järnväg i Sverige och om vi ska bygga en höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg, Götalandsbanan. Götalandsbanan ska i så fall främst vara till för persontrafik. Regeringen säger att en höghastighetsbana måste vara bra för samhällets ekonomi och miljö både nu och i framtiden. Regeringen säger också att en höghastighetsbana måste göra att det blir fler tågresor i Sverige och att det blir enklare att åka tåg. Lättare och snabbare att resa Vi vill att det ska bli lättare och gå snabbare att åka mellan Stockholm och Göteborg, och att resa till städer som ligger mellan Stockholm och Göteborg. Götalandsbanan ska också göra det lättare att resa till och från andra länder. Resan med Götalandsbanan ska vara lätt, bekväm, trygg och intressant, och du ska veta att du kommer fram i tid. 15

1 Till en början Att planera järnvägsprojekt Vid planering av en ny järnväg behöver man ta hänsyn till olika lagar. En del lagar bestämmer om själva planeringen och en del lagar skyddar de områden där järnvägen ska byggas. Det kan gälla lagar om miljövård, kulturvård och hur marken får användas. Det finns också bestämmelser från EU som Banverket måste följa. Bestämmelserna kommer på sikt att bli en del av våra svenska lagar. EU arbetar för att järnvägen ska fungera lika i alla EU-länder. Arbetet syftar till att öka järnvägens effektivitet och konkurrenskraft, att människor och företag hellre ska välja järnväg än till exempel resor med flyg eller transport med långtradare. Idag fungerar järnvägarnas teknik på olika sätt i olika länder och de fungerar inte alltid med varandra. SVERIGES RIKES LAG Lag om att bygga järnväg Det finns en lag som bestämmer hur Banverket måste bygga järnväg. Lagen heter Lag om byggande av järnväg. Lagen säger att om järnvägsbygget påverkar miljön och naturen mycket måste Banverket göra utredningar i tre steg: en förstudie, en järnvägsutredning och en järnvägsplan. Behov, idé, efterfrågan Det finns ett EU-direktiv som är gemensamt för höghastighetsbanor i Europa. Syftet med är att stärka järnvägens konkurrenskraft. Genom att samla alla bestämmelser på ett ställe, skapas tydlighet och förenkling. Förstudie Järnvägsutredning Järnvägsplan Byggnation Bild 2. När Banverket planerar för järnväg följs en bestämd planeringsprocess. Planeringen börjar på en översiktlig nivå för att steg för steg göras allt mer detaljerad. 16

Banverkets förstudie ska ge tillräcklig information för att kunna bestämma om Götalandsbanan kan lösa de problem som finns med transporter och resor i Sverige. Förstudien ska också visa om Götalandsbanan behövs. Samråd: Samåd är en del av planeringsprocessen för att informera allmänheten och ta del av allmänhetens synpunkter, värderingar och förslag. Till allmänheten räknas även myndigheter och organisationer. Järnvägsutredning Järnvägsutredningen ska beskriva och värdera de olika förslag som finns för att lösa problem med en höghastighetsbana. I järnvägsutredningen ingår att göra en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen undersöker hur en höghastighetsbana påverkar människors hälsa, naturen och miljön. I slutet av järnvägsutredningen ska Banverket besluta vilket förslag som verkar bäst. Järnvägsutredningen är också till för att regeringen ska kunna ge tillstånd till att vi får bygga höghastighetsbanan. Regeringens tillstånd krävs för att Banverket ska kunna fortsätta med den järnvägsplan som är nästa del av planeringsprocessen. Eftersom Götalandsbanan är en ny och lång järnväg måste Banverket ansöka hos regeringen om tillstånd. Järnvägsplan När regeringen har gett tillstånd kan vi göra en järnvägsplan inom korridoren. Järnvägsplanen ska beskriva vilken mark som behövs för järnvägen, vad som behöver göras för att skydda miljön omkring, det kan till exempel vara bullerplank, stängsel, broar under eller över järnvägen för djur eller människor. Järnvägsplanen innehåller också en miljökonsekvensbeskrivning med fler detaljer än den i järnvägsutredningen. Järnvägsplanen måste också följa andra planer som finns för bygge eller utveckling av ett område. Banverket bestämmer om järnvägsplanen och då börjar den gälla. Om någon överklagar järnvägsplanen, måste regeringen besluta om järnvägsplanen ska gälla. Miljöbalken 1 Till en början Regeringen ger tillstånd En ny järnväg som är längre än fem kilometer måste få regeringens tillstånd. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. 17

1 Till en början Miljöbalken är till för att ge tillstånd för verksamheter som påverkar miljön. Miljöbalken finns för att skydda människors hälsa och bestämmer om hur värdefull natur ska skyddas. Regeringen måste ta hänsyn till miljöbalken när den ger tillstånd att bygga järnväg. Kulturminneslagen Kulturminneslagen ska skydda Sveriges kulturarv. I lagen finns bestämmelser om fornminnen, värdefulla byggnader och kulturföremål. Länsstyrelsen kontrollerar att kommuner, myndigheter och andra följer kulturminneslagen i länen. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som kontrollerar att kulturminneslagen följs i landet. Kommunerna kan i sina markanvändningsplaner beskriva hur kulturmiljön ska vårdas. Plan- och bygglagen Att planera en ny järnväg är en del av samhällsplaneringen. Plan- och bygglagen bestämmer om kommuners planer för mark och vatten samt om byggande.varje kommun måste göra en egen plan om hur vatten och mark ska användas. Syftet med plan- och bygglagen är att skapa förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar samhällsutveckling som respekterar den enskilda människans frihet och bidrar till jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för alla människor idag och i framtiden. De kommuner som ska bygga stationer utefter Götalandsbanan måste göra en detaljplan. Plan- och bygglagen beskriver hur en sådan detaljplan ska se ut. Detaljplanen ska noggrant beskriva hur kommunen tänker använda marken och hur bebyggelsen ska se ut. Väglagen Planering av järnväg påverkar ofta vårt vägnät. Ibland behöver man ta bort eller ändra befintliga vägar, eller så måste man bygga en helt ny väg. Planeringsprocessen för vägar liknar den för järnvägar. 18

1 Syftet med förstudien Förstudien gäller för sträckan Linköping till Borås och ska lägga grunden till den fortsatta planeringen. Därför är det viktigt att den är tydlig men översiktlig. Förstudien ska innehålla och analysera befintlig tillgänglig fakta och information, men kommer inte att utreda var, hur eller när en eventuell Götalandsbana kommer att byggas. Medan förstudien genomförs ska Banverket ha samrådsmöten med människor, kommuner, myndigheter och föreningar för att diskutera planerna om Götalandsbanan. Förslagshandlingen ska vi använda som grund när vi fattar beslut om den fortsatta planeringsprocessen. 1 Till en början Förstudien handlar om hur en höghastighetsbana påverkar naturen, människorna och samhället. Det kan gälla växter och djur, historiska och gamla platser, naturreservat, badplatser och hur människor kommer fram i naturen på fritiden. Det kan också gälla hur en höghastighetsbana påverkar vägar och andra järnvägar. Förstudien ska också undersöka om samhället behöver en höghastighetsbana. Förstudien ska göra det lättare att arbeta vidare med projektet. Förstudien ska ge en första grund till projektet och visa olika förslag på hur höghastighetsbanan kan fungera. Förstudien ska inte peka på ett färdigt förslag eller en enskild korridor. 19

1 Till en början Avgränsning av förstudieområdet Förstudien beskriver bara det geografiska område som direkt påverkas av en framtida Götalandsbana. En grundläggande förutsättning är att Götalandsbanan ska gå mellan Stockholm och Göteborg och att höghastighetstågen ska stanna i Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Förstudieområdet har fått sin form och begränsning av olika viktiga kriterier som gäller för Götalandsbanan och delen Linköping till Borås. Att förstudieområdet sträcker sig söder om Vättern och inte norr om är givetvis för att det saknas gena tågförbindelser mellan orterna söder om Vättern. Ett annat mycket viktigt mål för Götalandsbanan som har format förstudieområdet är att det inte ska ta längre tid än 2 timmar att resa mellan Stockholm och Göteborg. Förstudien gäller tre län: Östergötlands län, Jönköpings län och Västra Götalands län. Om Banverket bygger Götalandsbanan kan åtta kommuner, inom området för denna förstudie bli direkt berörda: Linköping, Mjölby, Boxholm, Tranås, Aneby, Jönköping, Ulricehamn och Borås. Området som förstudien gäller är ungefär 22 mil långt och mellan 1 och 4 mil brett. 20 Bild 3. Kartan visar förstudieområdet i Sverige. Bild 4. Kartan på motstående sida visar förstudieområdet mellan Linköping och Borås.

1 Till en början 21

1 Till en början 22

2 Så här är det nu 2 Området där banan ska gå Historisk tillbakablick Resor och godstransporter Infrastruktur 1 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 23

2 Så här är det nu För att kunna planera för en höghastighetsbana är det viktigt att veta hur området ser ut idag som förstudien gäller. En viktig del av planeringen är att undersöka området. Höghastighetsbanan påverkar människor där den ska byggas, banan är ju till för att underlätta resandet för människor och utvecklingen i regionen. Därför är det viktigt att veta hur människor lever och vad de behöver och önskar. Fakta om människor, var de arbetar och hur mycket de reser till arbetet är viktiga för att få en bild av hur många som kan komma att använda höghastighetsbanan. Man behöver också veta hur företagandet som finns ser ut och hur stora städer och samhällen är för att beräkna hur många som kan använda höghastighetsbanan i framtiden. Götalandsbanan kan få fler att studera på de kurser och utbildningar som finns på högskolorna i området. Förstudien undersöker hur annan trafik i området fungerar: vägtrafik, flygtrafik och båttrafik. Att undersöka annan trafik visar om höghastighetsbanan behövs. För att planera för framtiden är järnvägens historiska betydelse intressant. Järnvägen har funnits i långt över hundra år och var det nya sättet att resa på land, efter häst och vagn. På 1950-talet började många resa med bilen istället och tågresorna blev mer och mer ovanliga. Idag är tågresor det mest miljövänliga, säkra och effektiva sättet att resa på. Behoven ökar snabbare än den faktiska utvecklingen. Det behövs mer järnvägar och fler tåg än vad Sverige har idag. Dagens järnvägsnät mellan Sveriges två största städer Stockholm och Göteborg räcker inte till för de resor och transporter som behövs och efterfrågas. 24

Området där banan ska gå Förstudien handlar om sträckan mellan Linköping och Borås genom Östergötlands län, Jönköpings län och Västra Götalands län. Västra Götalands län Västra Götalands län är till ytan det femte största länet i Sverige. I Västra Götalands län finns 49 kommuner. Göteborg är residensstad och den största staden i länet. 1,5 miljoner personer bor i länet. Av dem bor ungefär en tredjedel i Göteborg. Förstudien handlar mest om städerna Borås och Ulricehamn i Västra Götalands län. Befolkningen i Västra Götaland har stadigt ökat under de senaste fem åren. Residensstad: Residensstaden är den stad i länet där länsstyrelsen finns. Ordet kommer från att länets landshövding bor i staden, har sitt residens där. Ökningen beror främst på att fler barn föds, men också på inflyttning från resten av Sverige och från andra länder. Beräkningar visar att Västra Götaland kommer att fortsätta öka sin befolkning motsvarande den ökning som sker i hela landet fram till år 2050. Om Västra Götalands län ska växa och utvecklas måste det finnas jobb, utbildning, skolor, sjukvård och bra sätt att resa så att människor väljer att bo just i Västra Götaland. Götalandsbanan får stor betydelse för utvecklingen av Västra Götalands län och samarbetet med andra län och regioner. 2 Så här är det nu 25

2 Så här är det nu Näringsliv Sveriges främsta industrilän Många olika företag finns i Västra Götalands län. De viktigaste är inom handel, sjöfart, jordbruk, skogsbruk och industrier. Länet står för en femtedel av landets produktion av livsmedel, hälften av yrkesfisket och har stor export med omfattande internationella kontakter. I Göteborg finns nordens största hamn. Fordonsindustrin och tjänsteföretag knutna till fordonsindustrin är den viktigaste näringen. De flesta människor i Västra Götalands län arbetar inom den offentliga sektorn. I den privata sektorn finns flest företag inom handel, transporter och finansiella tjänster. Spetskompetens finns inom tjänsteföretag inom fordonsindustrin samt inom medicin, livsmedel, inredning, kemi, textil och telekommunikation. I Västra Götalands län finns också utbildning och forskning som kompletterar företagen i länet. Utbildning i Västra Götalands län Västra Götalands län har ett rikt utbud på utbildningar. Här finns två universitet, fem högskolor och sex folkhögskolor. Länets högskolor finns i Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan-Uddevalla. Göteborgs universitet är ett av de universitet i Sverige som har flest utbildningar och ungefär 25 000 personer studerar på universitet varje helår. Vid Chalmers tekniska högskola studerar ungefär 10 000 personer varje helår. Folkhögskolorna har utbildningar inom konst, hantverk, miljö och för personlig utveckling. År 2007 var 2,8 procent av länets befolkning arbetslösa. Lågkonjunkturen i Sverige gör att arbetslösheten blir högre och året 2009 kan andelen arbetslösa stiga till 4,2 procent. 26

Jönköpings län Jönköpings län ligger mellan Västra Götalands län och landskapet Östergötland. I Jönköpings län finns 13 kommuner och här bor ungefär 335 000 personer. Jönköping är residensstad med 88 000 invånare i tätorten. Befolkningen har ökat i Jönköpings län de senaste åren. Befolkningen har ökat mest i Jönköping. Många småföretag i Jönköpings län I Jönköpings län var 2,1 procent av befolkningen arbetslös år 2007. Det var mindre än i resten av Sverige. Lågkonjunkturen är en bidragande orsak till ökad arbetslöshet och år 2009 kan arbetslösheten öka till 3,6 procent. Utbildning i Jönköpings län I länet finns högskolan i Jönköping och nio folkhögskolor. 7 000 personer studerar vid högskolan. Högskolan är landets enda som har utbildning i att starta och driva småföretag i Sverige och utomlands. Folkhögskolorna erbjuder utbildningar inom många estetiska ämnen, journalist- och informatörslinjer samt yrkesutbildningar. 2 Så här är det nu I Jönköpings län finns många småföretagare. Det finns många små och lite större underleverantörer som tillverkar till exempel delar till andra företag. Mer än en fjärdedel arbetar i tillverkningsindustrin. Jönköping har ett strategiskt läge, 80 procent av Sveriges befolkning bor inom 35 mil från Jönköping. Därför är Jönköping en mycket bra stad för logistik- och transportnäringarna. Flera stora företag har sina viktigaste lager i Jönköping. I Jönköpings län finns tre fjärdelar av Sveriges träindustri. I området som förstudien gäller finns kända möbelföretag, snickeriföretag, sågverk och tillverkare av trähus. Trä är Sveriges största exportnäring och därför är träindustrin viktig för landet. 27

2 Så här är det nu Östergötlands län Östergötland ligger i östra delen av det område förstudien gäller. Östergötland gränsar till Jönköpings län. I Östergötlands län finns 13 kommuner och folkmängden är ungefär 400 000 invånare. Nästan 100 000 personer bor i Linköping som är länets residensstad. Linköping är tillsammans med Norrköping centrum i regionen. Den största delen av Östergötlands befolkning bor i de stora städerna Linköping och Norrköping. I dessa städer ökar befolkningen, medan befolkningen i de mindre landsbygdskommunerna i södra delen av Östergötland har minskat sedan 1970-talet. Väg- och trafikforskningsinstitutet, Statens kriminaltekniska laboratorium och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). År 2007 var 3,6 procent av befolkningen arbetslös i Östergötland. Det är lite högre än arbetslösheten i hela Sverige. Under början av år 2009 har arbetslösheten ökat något, men konjunktursförsvagningen går i lägre takt i Östergötlands län i förhållande till genomsnittet för riket. Utbildning i Östergötland Östergötland har ett universitet: Linköpings universitet samt en högskola. I länet finns sju folkhögskolor. Ungefär 25 000 studerar vid Linköpings universitet varje år. Det är hälften av alla som studerar på eftergymnasial utbildning i Östergötland. Folkhögskolorna i Östergötland erbjuder bland annat utbildningar i musik, konst och bibliska studier. De flesta företag i länet är tillverkningsindustri Tillverkningsindustrin dominerar näringslivet i länet, allt från traditionell tillverkning till högteknologisk. Tillverkningsindustrin är större i Östergötland än genomsnittet för Sverige. Tjänstesektorn däremot är mindre än för övriga landet. 28 Arbetsmarknaden i Östergötland har samma fördelning mellan offentlig och privat sektor som övriga landet. Men om man jämför kommunerna inom Östergötland skiljer de sig mycket åt. I Östergötland finns också flera statliga verk: Försvarets forskningsinstitut,

2 Så här är det nu 29

2 Så här är det nu 30 Historisk tillbakablick Järnvägens historia i förstudiens område ger en god bild av varför järnvägarna har den sträckning som de har idag, hur mindre banor kom till och utifrån vilka städer man planerade. Viktiga årtal i järnvägens historia År 1853 beslutade Sveriges regering om att bygga ett nät av huvudlinjer, stambanor i Sverige. År 1856 öppnade man Sveriges första järnväg för tåg med lok, mellan Örebro och Nora. År 1862 invigdes Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Då tog det 14 timmar att resa mellan städerna. Stambanan tog sju år att bygga. De som planerade stambanan ritade raka linjer mellan Falköping och lite norr om Vättern. Falköping blev en viktig station eftersom Södra stambanan också skulle gå genom Falköping. Idag ser Västra stambanans sträckning ungefär likadan ut som när man byggde den. På Västra stambanan körde de första X2000-tågen år 1990. X2000-tågen kan köra som mest i 200 kilometer i timmen och har en medelhastighet på 150 kilometer i timmen mellan Stockholm och Göteborg. Nu kunde man resa på tre timmar mellan Stockholm och Göteborg. Tågen på Västra stambanan stannar i Alingsås, Herrljunga, Falköping, Skövde, Hallsberg, Katrineholm och Södertälje. År 1864 öppnade man Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. Man hade börjat bygga Södra stambanan från Malmö redan år 1855. Först gick Södra stambanan via Nässjö till Jönköping och mötte Västra Stambanan i Falköping. Senare kunde man åka med Södra stambanan till Katrineholm och där möta Västra stambanan. När man byggde Södra stambanan tog det 20 timmar att resa mellan Stockholm och Malmö. Idag tar det lite mer än fyra timmar. Jönköpingsbanan kopplar idag ihop Västra och Södra stambanan och går mellan Nässjö och Falköping. Jönköpingsbanan öppnades år 1862, samma år som Västra stambanan. År 1867 var Älvsborgsbanan klar. Järnvägen norr om Herrljunga kallades för Herrljungabanan när den byggdes ut. Älvsborgsbanan går mellan Uddevalla och Borås. Älvsborgsbanan möter Västra stambanan i Herrljunga. De första åren använde man Älvsborgsbanan till att transportera havre som skulle säljas utomlands. Då kallade man den ofta för havrebanan. År 1874 förstod man att Södra stambanan via Falköping inte var den närmaste och snabbaste järnvägen mellan Stockholm och södra Sverige. Då bestämde regeringen att bygga Östra stambanan. Östra stambanan skulle möta Södra stambanan i Nässjö. Från Nässjö gick Östra stambanan till Katrineholm där den skulle möta Västra Stambanan. Efter ett tag räknade man in sträckan mellan Nässjö och Katrineholm i Södra stambanan och namnet Östra stambanan försvann. Den nya sträckan av Södra stambanan gick via Norrköping, Linköping, Mjölby och Tranås. Den nya delen av Södra Stambanan var klar år 1874. År 1894 öppnade man Vaggerydsbanan som gick mellan Jönköping och Vaggeryd. Man hade planerat att bygga en järnväg som skulle koppla ihop Halmstad med den första delen av Södra stambanan mellan Malmö och Falköping och som skulle stanna i Jönköping. Istället byggde man en järnväg från Halmstad till Nässjö. Senare byggde man en järnväg från Vaggeryd till Jönköping. För några år sedan var Vaggerydsbanan nära att stängas, men räddades av att det började köras direkttåg mellan Jönköping och Växjö. Idag är det även en omfattande godstrafik på banan.

År 1894 öppnade man också Gripenbergsbanan som gick mellan Jönköping och Vireda. Gripenbergsbanan stängdes för 75 år sedan. Gripenbergsbanan skulle möta Östra stambanan i Tranås och byggdes för att koppla ihop Jönköping med Tranås men man byggde aldrig längre än till Vireda. Troligen avbröt man byggandet på grund av den svåra terrängen. År 1917 byggde man järnvägen mellan Ulricehamn och Borås och 1940 byggde man vidare till Jönköping. 20 år senare stängdes den sträckan. Järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping kallades Pinebobanan och byggdes för att ge arbete åt människor när det var stor arbetslöshet. 2 Så här är det nu Redan år 1845 fanns det tankar på att bygga en järnväg mellan Stockholm och Göteborg. Man ville att järnvägen skulle gå genom Jönköping, Ulricehamn och Borås. Många var emot denna idé och ville hellre att järnvägen skulle gå norr om Vättern. Den senare idén vann och Västra stambanan kom att byggas. Bild 5. Befintliga och gamla banor i och omkring förstudieområdet. 31

2 Så här är det nu 32 Vad har järnvägen betytt för Sverige Enda sättet för människor att resa och transportera varor mellan Stockholm och Göteborg före järnvägen var med häst och vagn på land eller med ångbåt runt Skåne eller längs Göta kanal. När järnvägen kom kunde människor för första gången resa snabbare än med hästen. Restiden blev mycket kortare och det blev lättare att komma till olika delar av Sverige. Järnvägen hjälpte människor att få kontakt, att samarbeta och göra affärer. Järnvägen gjorde att Sverige blev ett industriland och att skogs- och jordbruksnäringen kraftigt utvecklades. På 1950-talet blev bilen viktig för människor och Sverige byggde vägar istället för järnvägar. Då trodde alla att bilen var framtidens transportmedel och lastbilar tog över mycket av godstransporterna. Järnvägen blev mindre viktig för Sverige och hade svårt att konkurrera med den rörlighet och flexibilitet som bilen kunde erbjuda. Idag har järnvägen blivit populär och viktig igen i ett samhälle som vill använda transportmedel med minskad klimatpåverkan. Men det behövs nya snabba och effektiva järnvägar för att samhällsutvecklingen ska kunna gå vidare med miljövänliga och tillgängliga transporter som lockar många att åka kollektivt. Järnvägen i stadsplaneringen Att bygga järnväg och att bygga städer och samhällen har alltid hört ihop. Stambanorna skulle gå genom små orter för att de skulle växa och utvecklas. Man sa att järnvägen skulle bryta bygd. Därför byggdes inte stambanorna längs de städer som redan var utvecklade. Istället gjorde man viktiga stationer i till exempel Hässleholm, Alvesta och Nässjö. Järnvägen har stor betydelse för tätorternas befolkningsutveckling och ekonomiska tillväxt. Järnvägsstationerna har i många städer påverkat placering och utformning av offentliga platser som torg och parker. Järnvägsstationen är många gånger det första människor ser när de kommer till staden och spelar därför en viktig roll för om man känner sig välkommen i staden. Runt järnvägen fanns bangårdar för vagnarna och loken och det var vanligt att industrier lokaliserades hit. Järnvägen blev en gräns mellan staden där människor bodde och industriområdet. Järnvägens utbredning bidrog till ett ökat utbyte inom regioner och en känsla av ett närmare Sverige. Idag är efterfrågan och behovet av effektiva, energisnåla, snabba och miljövänliga transportmedel stor. Eftersom järnvägen alltid varit viktig för att samhället ska utvecklas bör detta vara en viktig utgångspunkt för den framtida planeringen av en höghastighetsbana. Planer för järnvägar i framtiden Förutom regeringens pågående utredning om höghastighetsbanor och denna förstudie för höghastighetsbanan Götalandsbanan, Linköping-Borås finns planer för en Europabana, en höghastighetsbana som sammanbinder Stockholm med Öresundsregionen. Ett annat omfattande projekt som utreds just nu är Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå. Idag finns det höghastighetståg i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Belgien, Storbritannien, Japan, Korea, Kina, Taiwan och USA. Just nu byggs höghastighetsbanor i Nederländerna, Iran och Turkiet. Planer för höghastighetsbanor finns i Portugal, Argentina, Brasilien, Kanada, Indien, Indonesien, Mexico, Marocko, Polen, Ryssland och Saudiarabien. Höghastighetsbanorna kommer att minska restiden väsentligt och därigenom bli ett starkt konkurrensmedel till inrikesflyget och bilen.

Resor och godstransporter Det är viktigt att undersöka hur människor i Sverige och inom Götalandsbanans område reser: hur mycket de reser och om de använder tåg, buss eller bil för att komma till de olika orterna. En sådan undersökning berättar om vad människor behöver och vill med sina resor. Svenskars resvanor är de som tjänar minst som gör flest tågresor per person. Resandet med flyg inom 40 mils avstånd från Stockholm minskar stadigt. Restiden är starkt avgörande för valet mellan tåg och flyg. Biljettpriset har förhållandevis liten betydelse när vi väljer mellan tåg och flyg. Det regionala resandet med tåg har ökat kraftigt sedan 1970-talet. Ökningen kom först genom satsningarna på pendeltågtrafik i Stockholm län, Göteborgsregionen och pågatågstrafiken i Skåne och har accelererat under 2000-talet, men en fortsatt utveckling hålls tillbaka av att det nu är kapacitetsbrist på järnvägen in mot storstadsområdena. Persontrafik Om Sverige väljer att satsa på höghastighetståg så ska de planeras längs de befolkningstätaste stråken där det största resandeunderlaget finns. Enligt den analys SIKA gjort i rapporten, Kartografiskanalys av interregionala resestråk, 2 Så här är det nu Det långväga resandet inom Sverige har fördubblats sedan början av 1970-talet. Så gott som varje år har en ökning registrerats. Andelen långväga resor med tåg minskade under inrikesflygets expansion under 1980-talet, men sedan har tåget återtagit marknadsandelar från inrikesflyget. År 2008 var fördelningen mellan transportslagen 70 procent med bil, 16 procent med tåg, 8 procent med flyg, 5 procent med buss och 1 procent med sjöfart. Män och kvinnor har olika resvanor. Män reser längre och oftare än kvinnor. Både män och kvinnor reser mest med bil, men kvinnor gör fler resor med tåg och buss än män medan män gör fler resor med flyg. Människor med hög inkomst reser också oftare med bil och flyg. Tågresandet ökar också med inkomsten fastän det Foto: Christiaan Dirksen 33