Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.



Relevanta dokument
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

MAM:s amningsinformation

Katarina Heed. Amningsstarten

Amning/rådgivning på BVC

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Pärm - amningsråd på BVC

Till dig som inte ammar

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Saker du inte behöver göra

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Till dig som inte ammar

Råd och tips till den nya familjen

Amning- handlingsplan

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Läkemedelsbehandling och amning

Att lära sig måste få ta sin tid

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

!"##$"%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Flaskmatning - så funkar det

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Preventivmedel till dig som fött barn

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder

BVC-rådgivning om sömnproblem

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Frågeformulär 3 månader

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26)

Egenvård vid hjärtsvikt

Amning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland

Första tiden med ett nyfött barn

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Vinsterna märks direkt

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Den första tiden Livet kan börja!

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Skaraborgs Sjukhus. Att bli en familj

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE.

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Amningsstrategi. För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län. År 2011

Graviditet VT 2011 AÅ

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Den första tiden Livet kan börja!

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?

Flaskmatning - så funkar det

Grattis, ni har blivit föräldrar!

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Ammningsresan AMNINGSGUIDE FÖR MAMMOR

Amningsresan AMNINGSGUIDE FÖR MAMMOR

Information till barn

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Råd till nyblivna föräldrar. Information från BB-avdelning. Kvinnoklinik

Amning. och typ 1-diabetes

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

VADVARJE KILLE BÖR VETA

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE.

Första operationen september 2010

Yngre. Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

Amning. och typ 1-diabetes

När barn sätter i halsen

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Amning, handlingsplan

Om stress och hämtningsstrategier

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Till Dig som ska prova tyngdtäcke

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Är det farligt att snusa? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Men snusning ökar risken för hälsopåverkan på olika sätt. Det innehåller bl.a.

Utvärdering av tyngdtäcke

Bröstlyft Utförlig information

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Utvärdering av tyngdtäcke

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Tanketräning. Instruktioner

Transkript:

Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Den här pärmen innehåller information och råd om amning som vi hoppas ska vara dig till hjälp. Vi är många med stor samlad kunskap som arbetar här. Vi försöker vara eniga i vår information men ibland finns det ingen absolut sanning. Vi har dock samma mål - att hjälpa dig och ditt barn att få amningen att fungera! Tankar om amning Bröstet är det bästa för barnet. Genom att amma ger du ditt barn bästa tänkbara föda. Bröstmjölken innehåller allt som ditt barn behöver. Bröstet betyder också lugn och tröst för barnet, att få komma tillbaka till mammas välbekanta kropp. Den första mjölken, råmjölken, är mycket rik på proteiner, fettlösliga vitaminer och faktorer som skyddar barnet mot infektioner. Så gott som alla kvinnor kan producera mjölk. Rent kroppsliga fel som orsak till att inte kunna amma är sällsynta. En nära kontakt hud-mot-hud mellan mor och barn stimulerar barnet att suga ofta på bröstet, vilket är det bästa sättet att främja mjölkbildningen. Genom att barnet ligger rätt vid bröstet kan man förebygga många amningsproblem.

Hud-mot-hud Barnet har fått skydd, värme och näring i livmodern kontinuerligt. Det är en stor omställning för barnet att födas. Att barnet får ligga hudmot- hud hos sin mor gör att omställningen blir så mjuk som möjligt. Hud-mot-hud kontakten gör att: Barnet har lättare att hålla sin kroppstemperatur. Barnet blir lugnare, mer belåtet. Barnet skriker mindre. Barnets växling mellan sömn och vakenhet förbättras. Närheten till mammans bröst stimulerar sök- och sugreflexen; amningen kommer igång snabbare. Barnet får tillfälle att suga oftare på bröstet vilket stimulerar mjölkhormonerna. Mamma och pappa kan lära sig barnets signaler snabbare, så att de uppfattar vad barnet vill. Anknytning mellan föräldrar och barn underlättas.

Mjölkens sammansättning Råmjölk (colostrum) finns redan från början. Mängden är liten, ofta ej mätbar på vågen, men den är mycket rik på antikroppar och energi. Den större mjölkmängden brukar komma igång inom 3-4 dygn. Mjölken är avpassad för ditt barn. Om du föder för tidigt har mjölken en sammansättning som är idealisk för ditt lilla barn. När amningen är etablerad är den mjölk som barnet får i början tunn och laktosrik. Barnet släcker törsten. Mjölken blir successivt fetare under ett amningstillfälle. Det är därför viktigt att alltid ge ett bröst färdigt först och sedan komplettera med det andra om det behövs. I normala fall behöver ditt barn inget annat än bröstmjölk och den ökar i mängd alltefter barnets behov. Amningshormonerna Oxytocin och Prolaktin är två viktiga hormoner som ökar i produktion när barnet suger. Oxytocin stimulerar utdrivningsreflexen och Prolaktin gör att mjölkmängden ökar. Sökreflexen (rootingreflex) Ett nyfött barn som får chansen söker sig själv fram till bröstet med hjälp av en medfödd reflex rootingreflexen. Barnet lyfter på huvudet och pickar med det upp och ner för att hitta bröstet. När det hittat fram slickar det på bröstvårtan och gapar stort för att få ett ordentligt tag. De första timmarna efter födelsen är barnet mycket vaket och piggt på att suga. Därefter sover barnet oftast åtskilliga timmar för att återhämta sig efter förlossningen. Utdrivningsreflexen När barnet suger stimuleras kroppen att frisätta ett hormon (Oxytocin) som inom några minuter gör att brösten släpper mjölken. Den här reflexen kan störas av att man är stressad, orolig eller ledsen. Försök därför att skapa en lugn miljö när du ska amma. Hormonet Oxytocin stimulerar även livmodern att dra ihop sig. Det är därför som du kan känna av eftervärkar i samband med amningen.

AMNING DE FÖRSTA DAGARNA Barnets behov styr rytmen De flesta barn ammas första gången inom de första två timmarna efter födelsen. Mammor och barn som av olika anledningar inte fått någon amningsstund i anslutning till förlossningen kan ta igen det senare. Men det gäller att inte ha för bråttom, utan vänta tills barnet visar att det är intresserat. Många sug - och amningsproblem kan undvikas nu, om man har tålamod. Om barnet mår bra, är friskt, normalstort och fullgånget, väntar man lugnt tills barnet vill suga nästa gång. Håll barnet nära dig, gärna hud-mot-hud, så märker du när barnet vill suga genom att det pickar med huvudet, letar, smackar och för handen till munnen. Variationerna är stora när det gäller hur ofta och hur länge de nyfödda suger. En del barn sover en stor del av det första dygnet och det är helt normalt. Efter första dygnet behöver barnet komma igång med att suga om det inte sugit innan. Andra barn vill suga på bröstet hela tiden de första dygnen för att senare glesa ut amningstillfällena. Det finns barn som är mycket oroliga de första dygnen och det enda som kan lugna dem är att få ligga vid bröstet. Det är ett normalt beteende. Från andra dygnet behöver alla barn ammas minst 6 gånger per dygn. De flesta vill amma oftare, kanske 15-20 gånger per dygn.

Tillgång och efterfrågan Ju mer barnet får suga desto mer mjölk bildas. Begränsa därför inte amningarna i vare sig tid eller frekvens. Lyssna på barnet och låt det styra, så ökar mjölkmängden i takt med barnets ökade behov. Täta amningar främjar mjölkproduktionen. Man får inte glömma bort att amningen har många fler funktioner än att bara fylla näringsbehovet. Det är lustfyllt för barnet att suga. Det är ett sätt för barnet att bli lugnt och avslappnat, precis som du blir av amningen. Att ett oroligt barn vill suga ofta är alltså till hjälp för barnet. Barn som haft en jobbig födelse eller kanske har ont, till exempel efter en sugklocka, kan vilja suga extra ofta. Barn som ammas när de själva vill ökar snabbare i vikt och ammas under längre tid. Enbart amning är tillräcklig föda för barnet till och med sex månaders ålder. Därefter rekommenderas delvis amning tills barnet blir ett år eller äldre (enligt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen). Barnets näsa eller överläpp ska vara i höjd med bröstvårtan och mitt framför den.

Så här får barnet rätt tag Barnets kropp ska vara vänt mot din. Barnets mun ska placeras mitt framför vårtgården, gärna med vårtan riktad uppåt mot barnets överläpp. Vänta tills barnet gapar stort. Gapandet kan uppmuntras genom att du berör barnets överläpp med bröstvårtan. När barnet gapar stort och sträcker ut tungan för du barnet nära din kropp och håller stadigt om dess rygg så att den hålls rak. Barnet ska ha tag en bit upp på vårtgården med utåtvikta läppar. Barnets haka ska ligga mot ditt bröst. Vid sugningen ska käkmusklerna arbeta. Om det gör ont kan amningen avbrytas genom att du stoppar ett finger i barnets mungipa, så att luft kommer in. Sedan kan du låta barnet ta nytt tag. Barnet bör ha så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och läpparna ska vara utvikta.

Några vanliga misstag Att lyfta bröstet till barnet. I stället ska man låta barnet komma till bröstet. Att hålla fingrarna i vägen när barnet tar tag. Måste bröstet stödjas, om det till exempel är mycket tungt, kan du hålla det underifrån så att inte fingrarna är för nära vårtgården. Att låta barnet suga in bröstvårtan med läpparna innan det gapar stort. Om kinderna sugs in bör barnet få ta nytt tag. Att ha filtar runt barnet som ökar avståndet mellan dig och barnet. Att trycka barnets huvud in mot bröstet i stället för att stödja barnets rygg. Att hålla fast barnets huvud med handen. Barnet kan reagera med att kämpa emot.

VÄRDEFULLT VETANDE Spända bröst De flesta mammor får spända och/eller ömma bröst, när mjölken rinner till. Många upplever det som obehagligt, en del får förhöjd kroppstemperatur. Besvären brukar hålla i sig ett till två dygn. Såriga bröstvårtor Små blåsor på vårtan är normalt de första dagarna. Förebygg såriga bröstvårtor genom att se till att barnet har rätt läge och rätt tag vid bröstet. Titta på bröstvårtan efter amning - den ska vara rund och kan vara lite utdragen. Korrigera läget om barnet får ett ytligt tag. Bröstoperationer Många kvinnor som opererat sina bröst av olika orsaker kan amma utan problem. Det är individuellt hur amningen fungerar, men det beror också på vilken sorts operation man gjort. Bröstförstoring har oftast ingen betydelse för amningen. Bröstförminskning påverkar ofta amningen så att mjölkproduktionen inte blir tillräcklig men det finns de som kan amma helt. Amma tvillingar Tvillingamning är ett av de bästa bevisen på tillgång och efterfrågan, när det gäller amning. Mjölkproduktionen ställer in sig efter barnens behov. Båda samtidigt eller en i taget? I början föredrar många mammor att amma ett barn åt gången dels för att bli mer vana vid amningen, dels för att de vill lära känna varje barn för sig. Alla tvillingmammor bör få veta hur det praktiskt kan gå till att amma båda barnen samtidigt, även om de inte skulle hinna tillämpa detta särskilt mycket under BB-tiden. Amningsnapp Enstaka barn som inte har rätt sugteknik kan ha viss hjälp av en amningsnapp. Eftersom nappen är stor kan den öppna upp barnets mun mer, stimulera sugreflexen och/eller hålla ner tungan. Andra tillfällen där amningsnappen kan hjälpa är vid plana/indragna vårtor, spända bröst och såriga vårtor. Amningsnappen ska ses som ett tillfälligt hjälpmedel och inte användas i onödan. Risken finns att brösten töms sämre. Den kan också vara en bakteriekälla som ökar risken för infektion.

Tröstnapp Undvik tröstnapp den första tiden tills amningen etablerat sig ordentligt. Nappen kan förvirra barnets sugteknik vid bröstet och försvåra amningen. Amningstillfällena blir också färre under dagen, vilket i sin tur kan förkorta den totala tiden som du hade tänkt amma eftersom mjölkmängden då minskar. Läkemedel Läkemedel passerar över i bröstmjölken. Du bör därför vara restriktiv med alla typer av medicin. Fråga din läkare eller barnmorska om du är tveksam! Tobak/snusning Nikotinet, som du får i dig när du röker eller snusar, koncentreras i bröstmjölken som får en högre nikotinhalt än ditt blod. Nikotinet överförs via tarmkanalen till barnets blod vid amning. Eftersom amningen har många positiva effekter och bröstmjölken skyddar barnet, är det rimligt att rekommendera amning även om du röker. Nikotinersättningsmedel som tuggummi och plåster tillför också kroppen nikotin, som koncentreras i bröstmjölken och tillförs barnet på samma sätt som tobak. Alkohol De mängder av alkohol som återfinns i bröstmjölk efter måttlig förtäring är små. Ett ammat spädbarn kan bli dåsigt och slött om du druckit alkohol. Koncentrationen av alkohol i bröstmjölk är ungefär lika hög som koncentrationen i ditt blod. Med tanke på din och barnets hälsa är det därför säkrast att helt avstå från alkohol under såväl graviditet som amningsperiod.

Mer information om amning hittar du under länkarna nedan! Myndigheter www.slv.se www.fhi.se www.socialstyrelsen.se www.konsumentverket.se www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/amningscentrum www.1177.se Frivilligorganisationer www.amninghjalpen.se www.amnis.nu Internationella organisationer www.lalecheleague.org www.breastfeeding.asn.au/index.html Övriga www.growingpeople.se