Etableringsprogrammet inom ISA årsrapport för 2010



Relevanta dokument
ISA Introduktion i samverkan

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

Bilaga 2 Lokala jobbspår i Norrköping

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Utbildning i Sverige, dag 2

Nyanländas etablering

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

SFI som matchningsverktyg

Ny lag nya möjligheter

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan - en sammanhållen process

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors

ETABLERINGSUPPDRAGET. Arbetsförmedlingen Gävle

Validering. Ett arbetsmarknadspolitiskt program. Chia Abdolah Arbetsförmedlingen Västra Gästrikland

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Bilaga 3, Frekvenstabeller, vuxna

Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

Beskrivning av tjänsten

KS Ärende 15. Från etablering till anställning

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Lokal modell Örkelljunga kommun

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Yttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

Fem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Etableringsuppdraget

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Se till att du alltid har följande blanketter/mallar innan du träffar en person för vägledningssamtal/inskrivningssamtal eller motsvarande samtal: o

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Rutin kring samarbete inom etablering av nyanlända.

Lokal överenskommelse

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Validering med värde SNS 3/ Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg

Definitioner och förklaringar Arbetsförmedlingens statistik

Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg. Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel E-post:

Sverige tillsammans. Arbete och utbildning väg till arbetsmarknaden

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända

Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun,

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Att försörja sig och utvecklas

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Lokala jobbspår. Bilaga till lokal modell för fördjupad samverkan om nyanlända på Gotland

Vilka behov har målgruppen? Göteborg

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

VÄLKOMMEN TILL DIALOGMÖTE 9 november 2018

Vårdbiträdesutbildning Ny AUB from 2018

ÖK DUA+ Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala

Lokal överenskommelse om samverkan i mottagning och etablering av vissa nyanlända 2018.

SIN Projektet Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

STENUNGSUNDS Reviderad KOMMUN Integrationsenheten

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Lokal modell. Ängelholms kommun

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Stärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Bilaga 1 Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Regeringens satsningar på nyanländas etablering

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Riktlinjer för det rekryterande arbetet avseende studiestartsstöd inom Stockholms stad

Transkript:

Direkttelefon Referens 2011-02-09 Mobil: Kommunledningskontoret Arbetsmarknadsgruppen Linda Morén ISA årsrapport för 2010 Postadress: Skellefteå kommun KLK-PA 931 85 Skellefteå Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Skellefteå Fax: 0910-73 51 24 Tel: 0910-73 50 00 vx Organisationsnummer: 212000-2643 Internet: www.skelleftea.se E-post: linda.moren@skelleftea.se Dokumentnamn:

Resultatöversikt 2010 Aktivitet/Tjänst Huvudansvar Tjänsten klar och erbjuds? Samtliga mål återrapporterade? Antal fastställda mål Antal uppfyllda mål Yrkesinriktad svenska Af Ja Ja 2 2 Information om arbetsmarknaden Af Ja Ja 2 1 Yrkesvägledning Af Ja Ja 1 1 Instegsjobb Af Ja Ja 2 1 Yrkeskompetensbedömning Af Ja Ja 2 2 Arbetsmarknadsutbildningar Af Ja Ja 2 2 Kompletterande aktörer Af Ja Ja 1 1 Etableringssamtal Af Ja Ja 1 1 Eget företagande Af Ja Ja 2 2 Utbildningsseminarium CV Nej 1 Meritportfölj CV Nej 4 Studievägledning CV Ja Ja 2 0 Validering CV Ja Ja 2 0 Etableringsplan Klk Ja Ja 5 3 Fokusgrupp Klk Ja Ja 2 2 Praktik Klk Ja Ja 3 3 Kortare yrkesutbildningsinsatser Klk Nej 2 0 Samhällsinformatio Soc Ja Ja 1 1 SFI studiespår 1-3 Sfi Ja Ja 1 1 Bild1. Översiktsbild av resultaten för ISA 2010 Dokumentnamn: 2

Måluppfyllelse Det har under 2010 tagits stora steg framåt när det gäller framförallt måluppfyllelse i etableringsprogrammet. CV presterar fortfarande inte de tjänster man har åtagit sig att avsätta resurser för och leverera i den lokala överenskommelsen. Av de ** aktiviteter/tjänster som följts upp går det med säkerhet att utläsa att ** är uppfyllda och ** är delvis uppfyllda. För respektive organisation ser måluppfyllelsen ut enligt följande: Organisation Antal tjänster i programmet Antal tjänster där samtliga uppsatta mål nås Af 10 7 Klk 4 2 Soc 1 1 Sfi 1 1 CV 4 0 Nedan presenteras kortfattade sammanställningar av respektive tjänsts innehåll och resultat för år 2010. Arbetsmarknadsenhetens tjänster Förutom nedanstående återrapporterringskyldiga aktiviteter/tjänster erbjuder arbetsmarknadsenheten samtal med arbetsmarknadskonsulent för deltagare. Etableringsplan Första delen av år 2010 hade arbetsmarknadsenheten huvudansvar för att en etableringsplan skulle upprättas för varje individ som ville delta i etableringsprogrammet. Senare delen av 2010 släppte arbetsmarknadsenheten huvudansvaret och jobbar idag med ett begränsat antal individer. Tillsammans med individen, ansvarar arbetsmarknadsenheten för att en individuell etableringsplan mot egen försörjning upprättas för deltagaren. Grunden till etableringsplanen är i huvudsak kartläggningarna av utbildnings- och yrkesbakgrund, deltagarens resurser, mål för självförsörjning och vilka behov man har samt vilka eventuella barriärer som föreligger för att uppnå målen och hur de kan överkommas. Etableringsplanen fungerade aldrig som det var tänkt att den skulle, det blev aldrig ett gemensamt redskap för samtliga samverkande parter i etableringen av nyanlända. Så denna återrapportering gäller endast arbetsmarknadsenheten. Mål 1: Skall upprättas första gången i samband med starten i etableringsprogrammet. Totalt under året 2010 har 405 individer varit inskrivna och 128st av dessa har inom en 14 dagars period fått en etableringsplan upprättad resterande 277 individer hade redan en plan alternativt avslutades hos arbetsmarknadsenheten. Mål 2: Etableringsplanen ska innehålla en aktuell individuell förteckning på planerade, pågående och genomförda tjänster. Dokumentnamn: 3

För de 126 individer som hade pågående tjänster under året fanns också en individuell förteckning över de planerade, pågående och genomförda tjänsterna. Mål 3: Det ska alltid finnas minst en planerad eller pågående tjänst i etableringsplanen. Om det inte finns någon pågående tjänst ska den planerade tjänsten börja senast 14 dagar efter att den sist genomförda tjänsten slutförts. Utöver sfi har det inte funnits planerade tjänster för alla deltagare 14 dagar efter sista genomförda tjänstens slut. Mål 4: Individens behov av varje planerad tjänst som inte erbjuds alla deltagare i programmet ska kortfattat dokumenteras i eller som en medföljande bilaga till planen Under 2010 hade totalt 252st individer planerad, pågående eller deltagit i tjänsten fokusgrupp vilket är den enda tjänst som arbetsmarknadsenheten tillhandahåller som inte erbjuds alla. Individerna har erbjudits deltagande och de har tackat ja i övrigt finns ingen dokumentation av behovet att delta. Mål 5: Efter varje genomförd tjänst ska en kortfattad sammanfattning av vad individens upplevelse av tjänsten göras. 78st individer har under 2010 slutfört minst en tjänst hos arbetsmarknadsenheten. Alla 78 deltagare har dokumentation om upplevelsen av de slutförda tjänsterna. Under året har arbetsmarknadsenheten sett att tjänsten fokusgrupp bör ses över pga. den nya reformen och deltagare som kommer och går inom sfi. Tjänster som arbetsmarknadsenheten vill lägga till är studiebesök och gruppverksamheter för spår 1 och 2 på sfi. Kortare yrkesutbildningsinsatser Köps in vid behov och tillgång, det kan till exempel handla om anpassade truckförarutbildningar, kassautbildning eller certifiering inom lokalvårdsyrken. Om löfte om arbete finns efter avslutad praktik kan specifik yrkesutbildning erbjudas i samband med praktikperioden. Yrkesutbildning upphandlas av kommunens arbetsmarknadsgrupp. Arbetsmarknadsenheten har under 2010 inte haft några kortare yrkesutbildningsinsatser. Intresset för detta har varit svalt både från deltagare och tänkta arrangörer. Fokusgrupp Erbjuds deltagare inom etableringsprogrammet där syftet är att ta del av deltagarnas synpunkter och skapa dialog kring introduktionen. Mål 1: ska hållas minst en gång mellan varje återrapporteringstillfälle. Totalt sett har 4st fokusgruppsmöten hållits under 2010. Dokumentnamn: 4

Mål 2: Vid varje möte skall upplevda brister och styrkor i etableringsprogrammet dokumenteras. Dokumentationen ska även omfatta gruppens önskemål om förändringar i programmets innehåll och/eller upplägg. Återkopplingen från deltagarna har varit väldigt positiv. Deltagarna diskuterar fyra olika områden inom fokusgruppen; sfi, socialkontoret, arbetsförmedling och arbetsmarknadsenheten. Vi har under 2010 endast hunnit med området sfi. Arbetsmarknadsenheten har fått in många förslag på förändringar inom sfi, vilket sfi har tagit del av. Praktik Syftet med praktiken är individuellt formulerad. Inför praktik upprättas en överenskommelse med arbetsgivaren där tydliga utvecklingsmål formuleras. Praktiken kan till exempel syfta till säkerställande av kunskaper, vara ett inslag i vägledning och/eller innebära yrkesträning med sikte på anställning. Det kan bli aktuellt med praktik hos olika arbetsgivare och arbetsplatser under introduktionsperioden. Praktik ordnas i mån av behov och tillgång. Mål 1: Syftet med varje praktik skall vara individuellt formulerat och dokumenterat. Under året 2010 har 83st deltagit i tjänsten praktik/instegsjobb. Samtliga deltagare har ett individuellt formulerat och dokumenterat syfte med praktiken. Mål 2: Det skall finnas en överenskommelse med arbetsgivaren där tydliga utvecklingsmål är formulerade innan praktiken påbörjas. Praktikanten skall vara införstådd med överenskommelsens innehåll. Samtliga 83 deltagare har en dokumenterad överenskommelse med arbetsgivaren där tydliga utvecklingsmål är satta. För att säkerställa att deltagaren är införstådd med överenskommelserna använder arbetsmarknadsenheten sig av tolkstöd. Mål 3: Varje praktik skall följas upp under och efter praktikperioden utifrån den upprättade överenskommelsens utvecklingsmål. Avvikelser och skälen till avvikelsen från överenskomna utvecklingsmål ska dokumenteras i nära samband till praktikperiodens sista dag. På samtliga platser har uppföljning skett under och efter praktikperioden. I undantagsfall har överenskommelserna brutits och detta mest beroende på psykisk ohälsa hos deltagaren. Arbetsförmedlingens tjänster Förutom nedan återrapporteringsskyldiga tjänster erbjuder Arbetsförmedlingen samtal med arbetsförmedlare inom etableringsprogrammet. Yrkesinriktad svenska Yrkessvenskan kan antingen användas inför ett Instegsjobb eller i kombination med ett arbetsmarknadspolitiskt program, som till exempel en arbetsmarknadsutbildning. Syftet är att Dokumentnamn: 5

tillvarata den kompetens och erfarenhet som varje arbetssökande har så att arbetsmarknadsinträdet kan förkortas. Utbildningen kan vara förlagd till en arbetsplats och vara samordnad med SFI. Utbildning i yrkessvenska kan antingen bedrivas parallellt med eller utväxlas mot SFI, till exempel om utbildning i yrkessvenskan bedrivs på annan ort än i deltagarens hemkommun. Målgruppen har begränsad eller ingen erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden och saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna ta ett arbete direkt på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen beslutar och anvisar en person att delta i utbildning i yrkessvenska. Leverantören ansvarar vid behov för samverkan med deltagarens SFI anordnare och Arbetsförmedlingen. Mål 1: Vid första kartläggningssamtalet bedöma behovet av yrkessvenska och utifrån yrke och arbetsmarknadens behov bedöma när insatsen skall ske under etableringsfasen. Från och med 090623 påbörjades yrkessvenska via Miroi AB. Intagen görs successivt av arbetsförmedlingen för de personer som är aktuella för yrkesinriktad svenska. Arbetsförmedlingen tillsammans med deltagarna gör en individuell handlingsplan. Mål 2: Vid anvisning till yrkessvenska för invandrare ska vi bevaka att jämställdhet mellan kvinnor och män uppnås. Totalt sett under året 2010 har 14 kvinnor (46 %) och 16 män deltagit i tjänsten yrkesinriktad svenska. Det underrepresenterade könet ska inte och har inte understigit 40 procent. Information om arbetsmarknaden Erbjuds samtliga nyanlända i ett tidigt skede av introduktionen. Syftet med aktiviteten är att ge en generell bild av nuvarande och kommande arbetsmarknadsläge. Denna rapportering gäller endast för återrapporteringstillfälle 1 och 2 ingen återrapportering finns för tillfälle 3. Mål 1: Vid första kartläggningssamtalet ges en kortare information om arbetsmarknaden i Sverige. Arbetsförmedlingen tillsammans med arbetsmarknadsenheten kartlägger i snitt 6 personer/vecka samt att arbetsförmedlingen har etableringssamtal för dem som nyligen fått permanent uppehållstillstånd. Mål 2: Tjänsten ska även erbjudas kontinuerligt vid de övriga aktiviteterna som erbjuds under etableringsfasen tex. Öppet hus och Meritportfölj. Öppet hus sker 1ggr/vecka samt information vid sfi-start. Enskilda studiebesök sker vid etableringssamtal. Det framgår inte om deltagarna fått den information som krävs för att själv kunna fatta beslut om eventuell utbildning eller vilket yrkesområde som är möjligt för att klara egen försörjning. Dokumentnamn: 6

Yrkesvägledning Erbjuds till alla i ett tidigt skede av introduktionen. Syftet är att klargöra hur individens erfarenhet, kunskaper och viljeinriktning kan matchas mot ett arbete som förekommer och efterfrågas på arbetsmarknaden. Målsättningen är att varje individ efter yrkesvägledningen ska känna till hur dennes väg till ett realistiskt första arbete i Sverige ser ut och kunna förstå på vilket sätt olika tjänster som finns inom etableringsplanen för personen närmare arbetsmarknaden. Mål 1: Vid första kartläggningssamtalet klargöra hur individens erfarenhet, kunskap och viljeinriktning kan matchas mot ett arbete som förekommer och efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har etableringssamtal med de individer som nyligen fått permanent uppehållstillstånd samt kartlägger kvotflyktingar efter aktualisering från kommunen. Efter dessa samtal görs en handlingsplan som innehåller en arbetsmarknadspolitisk bedömning samt aktiviteter för att nå målet arbete. Instegsjobb/Nystartsjobb Syftet med instegsjobb är att stimulera arbetsgivare att på sikt bredda sin rekryteringsbas genom att anställa de nyanlända och ge dem en praktisk yrkeserfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Syftet är även att ge nyanlända invandrare en möjlighet att snabbt komma in på arbetsmarknaden samtidigt som de studerar det svenska språket. Instegsjobb ordnas i mån av behov och tillgång. Mål 1: Att ge individen en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som de studerar svenska språket. Måttet på detta mål har under året 2010 förändrats från 30st instegsjobb i slutet av första mättillfället och därefter öka med 10 instegsjobb per kvartal till 20 instegsjobb i slutet av första mättillfället och därefter öka med 5 instegsjobb per mättillfälle. 100428 var antalet instegsjobb + nystartsjobb totalt 32st 100830 var antalet instegsjobb + nystartsjobb totalt 26st 110104 var antalet instegsjobb + nystartsjobb totalt 23st Mål 2: För att ge fler individer möjlighet till instegsjobb ska Arbetsförmedlingen arbeta mer aktivt med uppsökande av företag och ackvirering av platser. Måttet för målet är att antal arbetsgivare som kontaktats ska i snitt uppgå till minst åtta per vecka. Under första mättillfället har snittet legat på 9 arbetsgivarkontakter i veckan. Under andra mättillfället har snittet legat på 9 arbetsgivarkontakter i veckan och under tredje mättillfället har snittet legat på 4 arbetsgivarkontakter i veckan. Yrkeskompetensbedömning Syftet med Yrkeskompetensbedömning är att ge arbetslösa, med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv en möjlighet att tidigt få visa upp sina kunskaper och att få en Dokumentnamn: 7

bedömning av dessa. Yrkeskompetensbedömningen pågår efter en enskild bedömning under en dag upp till tre veckor. Arbetsförmedlingen beslutar om och betalar insatsen genom att upphandla yrkeskompetensbedömning eller betala handledararvode. Mål 1: Vid kartläggningssamtalet bedöma om behov av yrkeskompetensbedömning är aktuellt under etableringsfasen. Måttet för målet är att det finns en individuell formulerad planering för de personer som är aktuella för yrkeskompetensbedömning. Efter kartläggningssamtalet gör arbetsförmedlingen en individuell formulerad planering. Tre beställningar har gjorts under första mättillfället 2010. Upphandlad aktör har svårt att utföra beställningen. Återkoppling från utförare saknas under andra mättillfället. Ingen återrapportering för tredje mättillfället. Mål 2: Alla som deltar i försöksverksamheten med etableringssamtal ska erbjudas yrkeskompetensbedömning eller meritportfölj. Alla som deltar i försöksverksamheten erbjuds meritportfölj. Arbetsmarknadsutbildning Syftet med en arbetsmarknadsutbildning är att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare, till exempel utbildningsföretag, högskolan eller kommunala uppdragsverksamheten. Eftersom utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad. Arbetsförmedlingen beslutar och anvisar en person att delta i arbetsmarknadsutbildning. Mål 1: Vid första kartläggningssamtalet påbörjas en bedömning av individens behov av arbetsmarknadsutbildning för att lättare kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Alla som är aktuella för arbetsmarknadsutbildning har en individuell planering. Mål 2: Öka andelen nyanlända som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Måttet för detta mål är att antal nyanlända som under 2010 deltog i en arbetsmarknadsutbildning ska vid varje mättillfälle ha uppgått till fem personer. Vid första mättillfället deltog 8 personer i arbetsmarknadsutbildning. Vid andra mättillfället deltog 6 personer och vid tredje mättillfället deltog 6 personer. Eget företagande Information om och praktisk hjälp med förberedelser inför start av näringsverksamhet. Stöd till start av näringsverksamhet kan sökas för den som vill starta näringsverksamhet, ensam eller tillsammans med andra. Förutsättningen är att affärsidén är lönsam och ger varaktig ekonomisk försörjning. Arbetsförmedlingen beslutar och anvisar en person till stöd till start av näringsverksamhet. Dokumentnamn: 8

Information kan ges enskilt och/eller i gruppform Mål 1: Vid första kartläggningssamtalet ska Arbetsförmedlingen vid behov ge inledande information om möjligheten till Starta eget och vad som krävs för detta. Måttet för målet är att det finns en individuell formulerad planering för de personer som är aktuella för eget företagande. Information finns kontinuerligt att delta i. Som ett led i yrkessvenskan har personer bokat enskilda samtal för att få mer kunskap om starta eget. Mål 2: Gruppinformation ska erbjudas för de individer som är intresserade av att starta näringsverksamhet. Detta mål har utgått efter beslut från operativa gruppen. Återrapportering gäller endast första mättillfället 2010. Förutom gruppinformation bokas tid för enskild information/konsultation. Anpassad information om eget företag ges två gånger per termin. Kompletterande aktörer Mål Arbetsförmedlingen och kommunen ska samarbeta med kompletterande aktörer i det lokala introduktionsarbetet. Aktiviteterna ska koordineras med kommunens introduktionsinsatser och kunna bedrivas parallellt med Sfi för att snabba på arbetsmarknadsinträdet för nyanlända flyktingar och invandrare. Mått 15 personer ska delta hos kompletterande aktör löpande varje månad. Under fösta mättillfället 2010har kompletterande aktör Lernia haft 15 personer löpande varje månad. Dessa platser har fylls av arbetsförmedlingen i samråd med Skellefteå kommun/flyktingmottagningen. Under andra mättillfället har kompletterande aktör Lernia haft 15 personer löpande varje månad och under tredje mättillfället har Lernia haft 12 personer löpande varje månad. Etableringssamtal Mål Arbetsförmedlingen genomför under 2009 och 2010 en försöksverksamhet med Etableringssamtal för flyktingar och skyddsbehövande som har fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd. Etableringssamtalet ska utgå från den kartläggning av individens yrkeserfarenhet och utbildningsbakgrund som Migrationsverket genomför under tiden som asylansökan prövas. Etableringssamtal ska, genom en tydligare koppling mellan bosättning och arbete, leda till att nyanländas etablering på arbetsmarknaden påskyndas. Dokumentnamn: 9

Mått 50 personer per mättillfälle ska erhålla etableringssamtal. Ackumulerat 150 personer 2009 och 150 personer 2010. Arbetsförmedlingen har haft 58 stycken etableringssamtal under första mättillfället 2010. Vid andra mättillfället har arbetsförmedlingen haft 148 stycken etableringssamtal ackumulerat och vid tredje mättillfället har det uppgått till 230 stycken etableringssamtal ackumulerat. Meritportfölj inom etableringssamtalet Mål Arbetsförmedlingen ska i samband med etableringssamtalet erbjuda tjänsten meritportfölj eller yrkeskompetensbedömning. Mått Varje person som erhåller permanent uppehållstillstånd ska erbjudas tjänsterna yrkeskompetensbedömning och meritportfölj. Tjänsten meritportfölj var inte aktuell vid första mättillfället. Vid andra mättillfället valde arbetsförmedlingen att erbjuda kvotflyktingar meritportfölj och asylsökande yrkeskompetensbedömning. Vid tredje mättillfället har alla personer som kan delta i aktiviteter erbjudits meritportfölj. Socialkontorets tjänster Förutom nedanstående återrapporteringsskyldiga tjänst erbjuder socialkontoret även hälsosamtal och samtal med handläggare för deltagaren i etableringsprogrammet. Samhällsinformation Information om introduktionsersättning och andra ersättningsformer Erbjuds normalt samtliga inom 4 veckor från aktualisering. Information ges avseende introduktionsersättningen och andra ersättningsformer, till exempel försäkringskassa, CSN och andra försäkringar. Politik/demokrati/delaktighet Avser främst lokalpolitiska system, demokrati och delaktighet på det lokala planet. Ges tillsammans med Medborgarservice och lokalpolitiker. Information om offentliga myndigheter Ex presentation och dialog med representanter från Skatteverket avseende till exempel folkbokföring, deklaration, arbetsgivarintyg, skatter och pension. Information om hälsovården, organisation, husläkarsystem och försäkringar. Målet Målet är att alla som är över 18 år skall ha erhållit Introduktion informationen inom tre månader efter aktualisering. Dokumentnamn: 10

Samtliga av alla aktuella individer har under 2010 blivit kallade och infunnit sig på samhällsinformationen inom tidsramen. Hur denna information kommer att sättas samman samt genomföras utifrån den nya lagen återstår att se. SFI:s tjänster SFI undervisning i svenska för invandrare (kan vara i kombination med praktik/arbete). Inplacering i rätt studieväg görs utifrån en individuell inledande test/kartläggning, nedanstående kategoriseringar är generella beskrivningar. Möjligheter att studera SFI erbjuds alla behöriga kommunmedborgare som inte avslutat SFI D. Det finns således möjlighet att studera SFI även efter avslutat etableringsplan om man som individ har vilja och intresse av fortsatta studier. SFI Studieväg 1 Erbjuds i huvudsak till analfabeter och de som har mycket begränsad skolbakgrund SFI Studieväg 2 Svenskundervisning för dem som har kortare utbildning från hemlandet och behöver långsammare studieväg. SFI Studieväg 3 Svenskundervisning för dem som har längre utbildning från hemlandet. Studieväg tre är flexibel och kan genomföras som en intensivutbildning inom ramen för studievägen Målet Öka andelen sfi -studerande som klarar D-nivå. Återrapportering Andelen har ökat från 19 personer som klarat D-nivå maj-aug., till 20st som klarat D-nivå under höstterminen 2010. CV:s tjänster Utbildningsseminarium Presentation och dialog om det svenska utbildningssystemet förskola, grundskola, gymnasium, Komvux, KY, Folkhögskola, studieförbund, högskola och Universitet etc. Studieekonomi och studiekultur. Tjänsten har inte tillhandahållits av CV under året 2010. Meritportfölj Grundläggande utbildning om att söka arbete. Djupkartläggning av tidigare arbeten och utbildning som resulterar i att deltagarna efter aktiviteten har en bra sammanställning av handlingar att använda när man söker arbete. Meritportföljens utformning utgår från en gemensam mall, European CV och innefattar utbildning, arbetserfarenhet, föreningsliv, arbetsprover och annat som beskriver en persons kunskaper och färdigheter. Dokumentnamn: 11

Tjänsten har inte tillhandahållits av CV under året 2010. Studievägledning Individuellt anpassad studievägledning gällande grundläggande vuxenutbildning/svenska som andra språk, komvux, folkhögskolor, högskolestudier och andra möjliga utbildningsvägar. Det finns möjlighet att få hjälp med att skicka in betyg/intyg för erkännande av högre utbildning. Mål 1: Att individen ska få studievägledning vid behov. För den som planerar eller studerar ska en individuell utbildningsplan upprättas. Studievägledning har erbjudits personer som kommit in på drop-in. Återrapporteringen gäller endast första halvan av 2010. Ingen återrapportering finns för andra halvan av år 2010.. Mål 2: Individen ska erbjudas stöd för att skicka sina utbildningsdokument för bedömning. Personer som besökt CV under våren har fått hjälp med att skicka in sina dokument och information om hur bedömningen sker. Återrapporteringen gäller endast första halvan av 2010. Ingen återrapportering finns för andra halvan av år 2010. Validering Validering ger en strukturerad värdering och dokumentation av kunskaper oavsett hur de förvärvats. Genom validering blir individens kompetens formellt erkänd. Valideringen syftar till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och/eller förkorta vägen för den som önskar studera på en högre utbildningsnivå. Validering kan vara aktuellt för den som har betyg med sig från hemlandet men tjänsten kan även omfatta dem utan betyg på sina kunskaper som man fått via utbildningsväsende eller i praktiskt arbete. I samarbete med vuxenutbildningen, gymnasieskolorna och branscherna erbjuds validering för enskilda personer eller grupper inom följande områden: - Validering mot teoretiska gymnasiekurser - Validering mot yrken och yrkesinriktade utbildningar. - Validering av yrkeskunskaper inför utbildning till lärare i gymnasieskolans yrkesämnen Mål 1: Den som har behov av validering inför yrkesliv i Sverige ska erbjudas möjlighet till validering Det saknas återrapportering om någon haft behov eller erbjudits möjlighet till validering inför yrkesliv. Mål 2: Den som har behov av validering inför studier i Sverige ska erbjudas möjlighet till validering Två personer har validerats under våren 2010. Ingen återrapportering för resten av år 2010. Dokumentnamn: 12

Dokumentnamn: 13