UNDERLAG TILL DISKUSSION OM ETT BOENDEPOLITISKT PROGRAM FÖR PRO

Den sociala dimensionen och närmiljön i boendet UNDERLAG TILL DISKUSSION OM ETT BOENDEPOLITISKT PROGRAM FÖR PRO

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord Ett bra liv som äldre handlar inte bara om en bra bostad med hiss, eller att det är lätt att ta sig in i badrummet. Livskvalitet handlar även om möjligheten att vara delaktig och aktiv i samhället, om gemenskap och kontakt med vänner och bekanta, tillgång till stöd och service och att ha resurser att även på gamla dar förverkliga drömmar i stort som smått. Att vi lever längre innebär också att vi får allt fler friska år efter pensioneringen. Många är aktiva långt upp i åren, men vi kan inte blunda för att åldern så småningom tar ut sin rätt och att den fysiska och psykiska förmågan påverkas. Det ställer krav på såväl tillgänglighet och anpassning som vård och omsorg för allt fler äldre. Tillgänglighet är ett vitt begrepp och omfattar allt från fysiska miljöer, som till exempel den egna bostaden och bostadsområdet, till hur lätt det är att använda kollektivtrafiken, ta del av samhällsinformation, handla sin mat, göra bankärenden och ha kontakt med myndigheter likväl som nära och kära. Hur boendemiljön utformas och hur tillgången på affärer och service ser ut rankas mycket högt i de återkommande undersökningar PRO gör. I den här tredje rapporten i PRO:s boendeprojekt redovisas aktuella undersökningar och några av de projekt som genomförts för en bättre boendemiljö för äldre, bland annat med stöd av de nu nedlagda regeringsprogrammen Teknik för äldre och Bo bra på äldre dar. Möjligheten till att bygga och planera för gemenskap tas också upp liksom vilka insatser som krävs för att underlätta ett kvarboende, samt hur boendet de sista åren kan se ut och anhörigas allt större ansvar. Jag hoppas att denna rapport, på samma sätt som de två tidigare rapporterna, väcker intresse och är ett bra kunskapsunderlag både för PRO:s medlemmar, där många är engagerade i kommunernas pensionärsråd, och för beslutsfattare runt om i landet. Maj 2013 Curt Persson Ordförande PRO

4 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Innehåll Förord 1. Boendemiljö och livskvalitet 1.1. Livskvalitet inte bara bra bostäder...6 1.2. Närhet till affärer och service...6 1.3 Tillgänglighetszoner i Trollhättan...8 1.4 Miljonprogrammet bättre tillgänglighet i närmiljön...9 1.4.1 Ökad trygghet för äldre kvinnor...10 1.4.2 Allt fler äldre med invandrarbakgrund...10 1.4.3 Stockholm belönas för bra tillgänglighet... 11 1.5 Att åldras i villaområdet... 11 2. Bygga och planera för gemenskap 2.1 Bygga seniorboende tillsammans...13 2.2 Seniorhusförening driver byggande av bra bostäder...14 2.3 PRO en av initiativtagarna till Obbolas seniorboende...15 2.4 Byggemenskap erfarenheter från Tyskland och Danmark...16 2.5 Kollektivhus och bogemenskaper för andra halvan av livet...17 3. Underlätta kvarboende 3.1 Vem ska värna tillgängligheten?...19 3.1.1 Tveksamhet från fastighetsägare och hyresgäster...19 3.1.2 Bostadsanpassningsbidraget kan motverka satsningar på tillgänglighet...20 3.2 160 projekt för bättre boende och vardag för äldre...21

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 5 Portalen Tillgängligt boende...21 Visningsmiljöer i hela landet... 22 Utomhusträning med inspiration från Kina... 22 Bredbandsnät med digitala tjänster... 22 3.3 E-hemtjänst ska frigöra resurser och underlätta kvarboende... 23 4. Boende och stöd de sista åren 4.1 De flesta är nöjda med äldreomsorgen...24 4.2 Allt färre får plats på särskilt boende...24 4.3 Äldreomsorgen tillbaka på samma nivå som 1960-talet... 25 4.4 Anhöriga tar över ansvaret... 27 4.5 Längre liv men vi slipper inte undan sjukdom och skröplighet... 28 Slutord

6 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 1. Boendemiljö och livskvalitet 1.1. Livskvalitet inte bara bra bostäder I den stora enkätundersökning om boendemiljö och livskvalitet som PRO genomförde 2012 uttrycks en vilja att ha rätten att bestämma över sig själv och rätt att delta i beslut som rör vardagen och det egna livet. 1 PRO:s medlemmar vill inte uppfattas som mottagare av tjänster och insatser för äldre. Den egna kapaciteten och de egna erfarenheterna vill man få ta i bruk. Det förutsätter ett samhälle som utformas för alla åldrar, som tar hänsyn till att vi blir allt fler äldre. Vid förra sekelskiftet blev mindre än tio procent äldre än 65 år. I dag är var fjärde svensk över 60 år och drygt 19 procent av befolkningen 65 år och äldre, 2 och om ytterligare några decennier är var fjärde invånare i Sverige 65 år och äldre. 3 Ett samhälle för äldre innebär inte bara bra och tillgängliga bostäder, det krävs också att miljön i bostadsområden och städer i övrigt utformas så att den är tillgänglig för alla människor, och att det finns en service och en infrastruktur som alla kan nå och använda. 1.2. Närhet till affärer och service Viktigast i boendemiljön är tillgången till en butik där man kan handla livsmedel. Det svarar PRO:s medlemmar i den stora enkätundersökning som PRO genomförde 2012 med stöd av regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar och där 4 465 pensionärer har sagt sin mening. 4 Det är medlemmar i PRO som bor Haparanda, Storuman, Ragunda, Karlstad, Kalmar och Varberg som fått lämna svar på ett antal frågor om vad som är viktigt i boendemiljön för att hålla kvar aktivitet och kvalitet i vardagen. Fokus ligger på den yttre livs- och boendemiljön. Undersökningen från 2012 ger i stort sett samma resultat som den medlemsundersökning som PRO genomfört i början av 2013 i samarbete med SCB, och som delvis tidigare har redovisats i denna rapportserie. I SCB-undersökningen svarade knappt 4 000 medlemmar från hela landet. Även i den undersökningen hamnade närhet till affärer och service högst upp på listan över vad som var viktigt i boendemiljön. Tio-topp-listan över vad som är viktigt ser ut som följer enligt undersökningen 2012: Närhet till dagligvaruhandel Närhet till primärvård/vårdcentral Tillgängliga utemiljöer Närhet till kommunikation Närhet till hälsoinriktad omsorg Möjlighet att bo kvar i närområdet Nolltaxa på Kollektivtrafiken Möjlighet till motion Gemensam tjänst i boendet för bank, IT m m Närhet till samhällslokaler PRO skriver i sin analys av undersökningen att närmiljön glöms bort när man talar om tillgänglighet, speciellt vilka verksamheter och vilken service som ska finns att tillgå nära bostaden. Många av de medlemmar som svarat på enkäten slår fast att möjligheten till ett 1 Projektredovisning Boendemiljö och livskvalitet, PRO, 2012 2 SCB, Befolkningsstatistiken, Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31 december 2012 3 SCB, Sveriges framtida befolkning 2012-2060, Demografiska rapporter 2012:2, 2012 4 Projektredovisning Boendemiljö och livskvalitet, PRO, 2012

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 7 självständigt liv är grundläggande, och man vill ha möjlighet och rätt att bestämma över sig själv. Det gäller till exempel tillgången och närheten till dagligvaruhandel, något som lyfts fram som en förutsättning för att kunna leva ett bra och oberoende liv på äldre dar. Men när det gäller närhet till matbutiker så går utvecklingen åt det motsatta hållet för alla. Affärerna i bostadsområdena läggs ner, och konsumenterna hänvisas till köpcentra utanför städerna. Det förutsätter ofta tillgång till bil, och det kan dessutom vara nog så jobbigt för den som är äldre att gå runt på stora stormarknader för att handla. Många ser också en mataffär i bostadsområdet som en mötesplats där man träffar grannar och lär känna personalen som jobbar där. Det är ett sätt att ha kontakt och gemenskap det handlar inte bara om att handla sin mat. Myndigheten Tillväxtanalys gör varje år en sammanställning över tillgängligheten till service i olika delar av landet. 5 I den senaste rapporten som gäller 2012 visas att nedläggningstakten inom dagligvaruhandeln åter ökat det senaste året. Tillväxtanalys konstaterar att: Sedan år 1996 har antalet dagligvarubutiker i landet som helhet minskat med över 25 procent. Förändringarna har relativt sett varit minst i tätorter, men trots detta har antalet butiker i tätorter minskat med över 800 sedan år 1996. Utvecklingen varierar mellan olika butikstyper och mellan områden. Antalet små eller mindre butiker, s.k. övriga dagligvarubutiker, har minskat kraftigt under hela mätperioden. Under 2012 minskade butikskategorin med cirka 5 procent och sedan år 1996 är nedgången över 69 procent. Tillväxtanalys skriver att cirka 150 000 personer har mer än 10 minuter till den närmaste dagligvarubutiken, vilket är en ökning med cirka 19 000 personer sedan 2007 och med nästan 8 000 personer sedan år 2011. Försämringarna berör till största delen tätortsnära landsbygd. Vid sidan av dagligvaruhandel värderas närhet till kommunikationer för att kunna ta sig till en affär själv högt, enligt PRO:s medlemmar. Bra kollektivtrafik i närområdet är huvudsaken, medan låga taxor är önskvärt men frågan om nolltaxa rankas lägre. I medlemsundersökningen från 2013 är det medlemmar i Stockholm och Göteborg som tycker att kollektivtrafiken är mer viktig. Göteborg, där hela 78 procent av medlemmarna tycker det är viktigt med närhet till kollektivtrafik, är en av de kommuner i landet där pensionärer från 65 år åker gratis under lågtrafik. Många andra kommuner i landet har också nolltaxa för pensionärer under hela eller delar av dygnet, från 65 år alternativt 75 år. Närheten till dagligvaruhandel kopplas ofta till önskemål om närhet till annan service, som apotek och bankomat. Tankar som förs fram i enkäten är bland annat att detta skulle kunna åstadkommas i mindre gemensamma servicecentra. Enligt Tillväxtanalys undersökning för 2012 så har tillgängligheten till apotek förbättrats sedan tiden före apoteksreformen, men den förbättringen berör i huvudsak boende i områden med en hög eller mycket hög tillgänglighet till tätorter. Inte något av de nya apoteken har etablerats i områden med en låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter. Dock fortsätter antalet apoteksombud att minska, 2012 fanns det 737 ombud vilket är en minskning med 102 ombud eller 12 procent sedan år 2009. Sedan år 1999 har antalet ombud minskat med närmare 23 procent. Till de fyra högst värderade faktorerna finns också närhet till primärvård/vårdcentral. Med stigande ålder ökar värdet av tillgång till just primärvård/vårdcentral. Tillväxtanalys konstaterar att tillgängligheten, mätt som närhet till den närmaste vårdcentralen, har i ett nationellt perspektiv, förbättrats sedan vårdvalsreformens införande. Förbättringarna har 5 Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012, http://www.tillvaxtanalys.se

8 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN skett i områden med mycket hög, hög eller mellan tillgänglighet till tätorter. I områden med låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter går det inte att se några förbättringar av den geografiska tillgängligheten. Tillväxtanalys skriver att 88 procent av de nya vårdcentralerna har startats i områden med hög eller mycket hög tillgänglighet till tätorter. I områden med låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter har endast en vårdcentral tillkommit. På tredjeplats i rankingen hamnar tillgängliga utemiljöer. Förutom att tryggt kunna röra sig ute i vackra omgivningar vill man vara delaktig och ta ansvar för en bra utemiljö. Ett exempel är att ha trädgård med odlingar som man tillsammans vårdar och sköter om. I PRO:s medlemsundersökning från 2013 anser cirka 60 procent av medlemmarna att närhet till natur, grönområden och parker är viktigt, och det skiljer mycket lite över landet och mellan män och kvinnor. Sammantaget kan sägas att det råder stor överensstämmelse, enligt båda undersökningarna, om vad som är viktigt och som bidrar till aktivitet och bra liv på äldre dar. En viss skiftning i värderingen av de olika faktorerna framträder med stigande ålder och tydligast i åldersgruppen över 80 år. Generellt är det små skillnader mellan undergruppernas värderingar om vad som är viktigt gällande boendemiljö och livskvalitet. De yngre äldre (60 69 år) lägger större vikt vid de flesta aspekter av boendet än vad de äldre gör. Samstämmigheten är stor när män och kvinnor värderar de olika faktorerna. Kvinnorna tycks dock ställa något högre krav än männen. 1.3 Tillgänglighetszoner i Trollhättan Bra service, ett tillgängligt närområde och att fastigheterna är anpassade till äldre. Det är faktorer som varit vägledande när Trollhättans stad arbetar med att prioriterar vilka bostads områden som kan bli tillgänglighetszoner. Det handlar om att se över hur områdena fungerar totalt; service, kommunikationer, trygghet och tillgänglighet i stort. Utgångspunkten är att det ska vara lätt att röra sig inom området, gå från sin bostad, handla och uträtta sina ärenden. Det är tre miljonprogramområden med många äldre hyresgäster som studerats. Alla fastigheter har hiss och inga stora genomgripande åtgärder krävs i lägenheterna, mest handlar det om att ta bort trösklar och bredda dörrar. Trollhättan har idag inte någon stor andel äldre, endast 18 procent av befolkningen är 65 år och äldre, vilket till och med är något lägre än andelen äldre i befolkningen i landet som helhet, men andelen äldre i kommunen kommer att öka kraftigt från år 2020. Det är mycket stor efterfrågan på de seniorbostäder som det kommunala bostadsbolaget AB Eidar kan erbjuda och nu har man satt spaden i marken för ett nytt bostadsområde. Där ska det bland annat byggas 30 trygghetsbostäder. Det var omsorgsförvaltningen som tog initiativ till projektet med zoner för att vara ute i god tid, och med sikte på att kunna erbjuda fler äldre att kunna bo kvar i sitt vanliga boende. Kommunen driver projektet tillsammans med det kommunala bostadsbolaget, AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag, och fick stöd av regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar för en förstudie. Omsorgsförvaltningen har en uppsökande verksamhet där alla över 75 år får hembesök. Då informeras om den hjälp som finns att få, och dessutom vad de som äldre bör tänka på om de ska flytta och kunna behålla sin självständighet. 6 6 Bo bra på äldre dar, Projektredovisning Äldres boende i Trollhättan, www.hi.se

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 9 1.4 Miljonprogrammet bättre tillgänglighet i närmiljön Miljonprogramområdena som byggdes under åren 1965-1974 behöver renoveras de närmaste decennierna. En gigantisk utmaning för fastighetsägarna och de kommuner som äger en stor del av bostadsbeståndet. I dagsläget beräknas var fjärde person i Sverige bo i ett miljonprogramshus och kostnaden för att renovera dem uppskattas bli 300 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden. 7 Bostadsområdena som ingår i miljonprogrammet beskrivs ibland som utsatta och med många sociala problem. Vad som ofta glöms bort är att det här även bor många äldre. Familjerna flyttade in när barnen var små och 40 50 år senare bor föräldrarna kvar som pensionärer. Områdena har åldrats med sina hyresgäster, som är rotade och dessutom har en rimlig hyra. Problemen med bristande tillgänglighet har dock blivit uppenbara. 8 För även om finansieringen av en ombyggnad av fastigheterna är ett stort problem, öppnar samtidigt renoveringarna för möjligheten att förbättra tillgängligheten. Hotet mot ett kvarboende för många äldre är dock att renoveringarna leder till dramatiska hyreshöjningar. Hyresgästföreningen har varnat för att det blir en folkvandring från miljonprogramsområdena om de hyreshöjningar på 30 40 procent som diskuterats blir verklighet. Samtidigt har man från Hyresgästföreningen pekat på lyckade exempel där fastigheter från den här epoken renoverats och hyreshöjningen stannat på fem procent, det gäller till exempel 70-talsområdet Rud i Karlstad som nyligen renoverats. 9 I en tidigare rapport i denna serie från PRO, Boende för äldre till rimliga kostnader, har beskrivits hur de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg arbetar med enkla förbättringar, bland annat av badrum, vilket gör det möjligt för äldre hyresgäster att bo kvar till rimlig kostnad i miljonprogrammens hus. 10 Men det är inte bara lägenheterna som behöver anpassas för äldre, den yttre miljön och de gemensamma utrymmena måste också bli mer tillgängliga. Ett av de projekt som fått stöd av regeringsuppdraget Teknik för äldre handlar om få en bättre bild av hur det är att åldras i miljonprogramområdena. Intervjuer och gåturer har genomförts i bostadsområden på Järvafältet i Stockholm. Fokus ligger på allmänna utrymmen som trapphus, entréer, gemensamma lokaler, källare och gårdsmiljöer. Informationen som kommit fram vid studierna ska ligga till grund för möten med fastighetsägare och visa hur förutsättningarna för kvarboende kan förbättras i samband med de renoveringar som ska genomföras de närmaste åren. Om fler äldre ska kunna bo kvar måste det skapas en förståelse för hur boendemiljön kan göras mer tillgänglig. 11 Ett liknande projekt har genomfört i Skärholmen och några andra förortscentra i södra Stockholm. Det är stadsdelsförvaltningen i Skärholmen som undersökt hur tillgängligheten kan förbättras i de offentliga miljöerna. Exempel på åtgärder som kan förbättra tillgängligheten är att gångvägar och längre backar bör förses med parkbänkar att vila på. Vidare att det kan behövas väderskydd vid parkbänkar där många äldre väntar på färdtjänst, och att entrédörrar behöver förses med dörröppnare. 12 7 Sveriges Radio Eko-redaktionen 12 augusti 2012 8 Miljonprogrammets styrkor och svagheter, www.kth.se 9 Hur vi bor, faktabank från Hyresgästföreningen, www.hurvibor.se 10 Senior Göteborg, www.goteborg.se 11 Upprusta miljonprogrammet för de äldre. www.hi.se 12 Bo bra på äldre dar, Äldre i centrum, www.hi.se

10 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 1.4.1 Ökad trygghet för äldre kvinnor Ytterligare ett projekt på samma tema har undersökt hur man kan öka tryggheten för kvinnor över 64 år som bor i flerbostadshus. Intervjuer har genomförts med äldre kvinnor som bor i bostadsområden i Stockholm och några angränsande kommuner. Att det är just äldre kvinnor i flerbostadshus som har valts ut beror på att de är den grupp som känner sig mest otrygga enligt den nationella trygghetsundersökning som BRÅ genomförde 2010. Den visade bland annat att över 30 procent av de äldre kvinnorna inte går ut ensamma på grund av att de känner sig otrygga. Otryggheten följer med åldrandet och de fysiska problem som följer av det. Äldre ser och hör sämre, får svårare att röra sig och kanske blir beroende av mediciner. Det gör att bristande tillgänglighet på grund av till exempel dålig belysning, avsaknad av ledstänger vid trappor och backar i området skapar otrygghet. Studien har resulterat i en handbok för ökad boendetrygghet som kommer att ges ut av Svensk Byggtjänst våren 2013. Exempel på enkla åtgärder som tas upp i boken är att se till att gångvägar blir jämnt belysta, och att det ska vara enkelt att anmäla om lampor är trasiga så att de snabbt kan bytas. Vidare att undvika att ha för mycket planteringar och växter runt entréer som därmed riskerar att bli mörka och svåra att överblicka. 13 1.4.2 Allt fler äldre med invandrarbakgrund En delvis ny utmaning när det gäller äldreomsorgen, och frågor om hur äldre bor, är våra allt fler äldre invandrare. Ensamhet och dubbel isolering kan vara ett problem för många äldre utomnordiska immigranter, ofta har de svårt med språket och saknar kontaktnät utanför familjen. För dem som flyttat hit i vuxen ålder blir språket dessutom ett större problem än för yngre. Önskemålen skiljer sig inte mellan svenskar och invandrare när det gäller hur man vill bo på äldre dar; att kunna bo kvar hemma, i en trygg miljö och nära sina anhöriga är lika viktigt för alla. Det finns några studier och projekt som tar upp äldre invandrares situation. Mångkulturella pensionärsföreningen i Göteborg har spridit kunskaper om säkerhet och hjälpmedel till pensionärer med invandrarbakgrund i Göteborgstrakten. Föreningens nätverk sträcker sig till invandrarföreningar i regionen och når därigenom de cirka 250 pensionärer som utgjort målgruppen. Projektet riktade sig även till de anhöriga. Målgruppen har framförallt varit arabisktalande men många talar även persiska och kurdiska. Det lönar sig att använda tolk och ge information på andra språk än svenska, visar projektets erfarenheter. Informationstillfällen som tolkades var i regel mer välbesökta än de utan. Projektet har även arrangerat en träff där politiker och tjänstemän förklarade de ändrade reglerna kring anhörigstödet. Projektet har fått stöd av regeringsprogrammet Teknik för äldre. Mångkulturellt Centrum i Botkyrka har också genomfört en studie omfattade utomnordiska invandrare, som gärna söker gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund och vill se äldreboenden med personal som talar deras språk och kan laga den mat de är vana vid. 13 Ökad boendetrygghet Svensk Byggtjänst 2013, samt Bo bra på äldre dar, Boendetrygghet för äldre kvinnor, www.hi.se

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 11 1.4.3 Stockholm belönas för bra tillgänglighet Stockholm består inte bara av bostadsområden. I slutet av 2012 korades Stockholm till en av Europas mest tillgängliga städer. Stockholm kom på topp tre i EU:s Access City Award 2013, en tävling om mest tillgängliga stad i Europa. Berlin vann priset. Juryn har granskat hur tillgängliga de 99 sökande städerna är för personer med och utan funktionsnedsättning, sju städer kom till final. Det handlar om faktorer som den byggda fysiska miljön, transporter och information/kommunikation. Staden ska även ha en långsiktig plan för hur man arbetar med tillgänglighetsfrågor och vara en förebild gentemot andra städer i Europa. Alla städer med minst 50 000 invånare som ligger inom EU har kunnat delta i tävlingen. Stockholm valdes, enligt Access City Award, för sitt långsiktiga och inkluderande arbete kring projektet Design för alla. Stockholm har systematiskt arbetat med tillgänglighetsfrågor under en längre tid, och investerat 1,2 miljarder under en tolvårsperiod. Bidragande till priset var också att kommunfullmäktige 2011 antog Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning som är baserat på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bland de goda exemplen som lyfts fram märks anpassade övergångsställen och offentliga toaletter samt lekplatser som är tillgängliga för barn och föräldrar med funktionsnedsättning. Stockholm belönas nu för att bland annat ha genomfört följande: 5 200 övergångsställen byggts om och utformats så att de enklare kan användas av personer med synnedsättning, 10 300 djupa vattenrännor gjorts skålformade (det underlättar för till exempel rullstolar, barnvagnar och personer som använder rollator), 360 busshållplatser anpassats för att underlätta på- och avstigning, 1 500 trappor i utemiljön kontrastmarkerats på första och sista trappsteget. 14 1.5 Att åldras i villaområdet Tillgänglighet, gemenskap och social samhörighet är inte bara viktigt för äldre som bor i flerfamiljshus. Långt upp i åren bor en majoriteten av dagens äldre i småhus, först efter 75 års ålder blir det en övervikt för boende i lägenhet. Det talas ibland om att 40-talisterna är en småhusgeneration. Samtidigt som miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talet såg vi en villaboom där fördelaktiga lån och villkor gjorde boende i småhus populärt. Inte minst runt våra storstäder växte det upp nya förorter med småhusområden. Nu går 40-talisterna i pension och många av dem bor kvar i villan och radhuset. I många villa- och radhusområden är antalet äldre i dag i majoritet, men det finns få studier eller forskning i Sverige om möjligheten att åldras i dessa områden. Det blir upp till den som bor i villan eller radhuset att själv se över tillgängligheten, ibland med hjälp av bostadsanpassningsbidrag, och i övrigt förlita sig på hemtjänsten och stöd från anhöriga och grannarna. Möjligheten till ROT- och RUT-avdrag har på senare år också haft betydelse för denna grupp. Ett av få forsknings- och utvecklingsprojekt kring ett större område med småhus gäller Rydebäck utanför Helsingborg. Rydebäck byggdes under 60- och 70-talen, och många av dem som bor där har bott där i alla år. I dag bor ca 5 000 personer i området, många medelålders 14 Stockholms stad, www.stockholm.se

12 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN och många över 65 år. Helsingborgs stad startade ett projekt redan 1997 med stöd av forskare från Lunds Universitet (Owe Åhlund m fl.), och frågeställningen var Kan man överhuvudtaget bo var i Rydebäck som pensionär? Målsättningen var att engagera de boende i området och få med dem i arbetat för att utveckla den egna miljön och bostadsområden. Det fanns ett starkt engagemang för området bland de boende. Efter tio år då stora projekt i form av ett nytt äldreboende, mer service i centrum, träffpunkter och gemensamma lokaler kom på plats lämnades en slutrapport, men arbetat har fortsatt efter det. 15 Centrum har i dag växt ytterligare med affärer samt en vårdcentral, och det har byggts ett flerfamiljshus i centrum där det finns en mötesplats för äldre. PEAB planerar nu för att bygga trygghetsbostäder där kommunen ska ta ansvar för de gemensamma lokalerna, och JM:s Seniorgården ska bygga bostadsrätter 55+. Att det byggs nya bostäder i området gör det möjligt för de äldre att lämna villan och ändå bo kvar i området, samtidigt som det skapas utrymme för gemensamhetslokaler och träffpunkter. En ytterligare fördel är att det anlagts en ny järnväg som gör det möjligt att snabbt komma in till Helsingborg. Helsingborgs kommun antog redan 2007 ett boendeprogram med elva bostadsstrategiska mål, ett av målen är särskilt för gruppen äldre. Där konstateras att det ska vara möjligt för äldre kommuninvånare att bo kvar i den bostad eller det område man är van vid. I anslutning till målen anges de medel som ska användas för att nå dessa. Det var också då som kommunen började ge bidrag till lokaler och värdar i områden med många äldre. Andra kommuner där det genomförts projekt med inriktning på att skapa mötesplatser för äldre, oavsett boendeform, är till exempel Falkenberg och Eskilstuna. Genom att erbjuda en plats för sociala möten, aktiviteter och arrangemang som vänder sig till äldre skapas bättre förutsättningar för kvarboende i bostadsområden. Trivsel och gemenskap i grannskapet är minst lika viktigt för kvarboende som den rent praktiska aspekten av tillgänglighet och teknik. 16 15 Leva och bo i Rydebäck på äldre dar, Helsingborgs kommun, 2007, samt intervjuer med företrädare för Helsingborgs kommun 16 Bo bra på äldre dar, www.hi.se

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 13 2. Bygga och planera för gemenskap 2.1 Bygga seniorboende tillsammans Runt om i Sverige finns ett växande intresse för byggemenskaper och bogemenskaper för äldre. Det finns än så länge inte så många, och kan inte jämföras med motsvarande rörelsers framgångar i till exempel Tyskland och Danmark (se 2.4), men de uppmärksammas allt mer. I slutet av våren 2013 kommer boken Bygga seniorboende tillsammans en handbok (Svensk Byggtjänst). Bakom boken står forskargruppen Bo i Gemenskap och den publiceras med stöd av regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. En av författarna är Kerstin Kärnekull, arkitekt som länge kämpat för bra boende för äldre. Hon har tidigare bland annat publicerat boken Bygga för seniorer, som är en inspirations- och kunskapskälla för alla som planerar, bygger eller arbetar med seniorbostäder. Den andra författaren är Ingela Blomberg, arkitekt och forskare och ordförande i Föreningen Framtiden i Stockholm. Föreningen samlar alla intresserade av bogemenskaper för äldre och tar sedan kontakt med intresserade bostadsföretag. Två projekt är redan byggda och ett tredje på väg. Den nya handboken riktar sig till äldre som vill forma sitt boende tillsammans med andra. Den ska också ses som ett stöd till bostadsföretag och arkitekter i kontakterna med dem som vill bygga själva, och slutligen kan den vara till hjälp för landets kommuner i deras kontakter med seniorgrupper med egna idéer. I boken beskrivs sju konkreta steg på hur man går till väga från att en arbetsgrupp bildas till inflyttning och boende: Starta och bilda en grupp, lägga upp arbetet och skaffa mer kunskap. Utveckla boendeidén, särskilt vad gäller om det ska bli ett boende för alla åldrar eller för andra halvan av livet, och hur mycket eller lite samverkan det ska finnas i form av självförvaltning, gemensamma måltider m m. Beslut om kostnadsramar och val av upplåtelseform. Hitta en samarbetspartner och komma igång på allvar. Om behovet av en tydlig idé, om byggherrens och kommunens roll. Deltagande i planering och projektering. Bygge och förberedelser för inflyttning. Inflyttning och boende. Tips lämnas på vad som bidrar till framgång och vad gruppen bör undvika och en skiss visar gruppens, byggherrens och kommunens roller och möjliga insatser. Självklart finns det också information om det sociala innehållet och gemenskapen i boendet, som är själva grunden för ett seniorboende tillsammans med andra. I boken finns även tips och erfarenheter från 14 existerande bygg- och bogemenskaper runt om i Sverige. Kerstin Kärnekull är kritisk till att seniorers boende inte uppmärksammas mer och menar att det är nu det måste byggas inte om tio år när antalet åttioåringar växer mot nya rekordhöjder. Att vi Sverige ligger efter andra länder när det gäller småskaliga alternativ tror hon

14 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN beror på att ett fåtal aktörer dominerar byggbranschen, och att hela byggprocessen är uppbyggd kring att kommuner och stora byggföretag driver processen. De ser inte alternativen. Kerstin Kärnekull efterlyser stöd och uppmuntran från staten för att få fart på byggandet för äldre. Hon lyfter fram Tyskland där man på såväl förbundsnivå som i delstaterna satsar stort på information och stöd kring äldres boende. I Tyskland är det mycket mer småskaligt byggande, vilket har underlättat för äldre att bygga och planera sitt eget boende. Äldre uppmuntras att ta egna initiativ, i form av bogemenskaper för seniorer men också för alla åldrar. Rheinland-Pfalz och Hamburg är två intressanta exempel på hur stat och kommuner samarbetar, informerar och stöttar. 17 2.2 Seniorhusförening driver byggande av bra bostäder I Karlskrona finns en mycket aktiv seniorhusförening som både tar initiativ till byggande av seniorboenden och driver frågor kring äldres boende. Föreningen har initierat ett seniorhus med bostadsrätter som stod klart 2006. Det ligger i centrala Karlskrona och har 27 lägenheter med hög tillgänglighet och gemensamhetslokaler. Nu pågår arbetet med nästa seniorhus, det ska byggas av det kommunala bostadsbolaget Karlskronahem i Vedebylund i Lyckeby. En slutsats från föreningens första hus är att alla inte har råd med bostadsrätt och att förvaltningen blir tung när alla åldras samtidigt. Fördelen med hyresrätt är att fastighetsägaren svarar för yttre underhåll och skötsel för huset långsiktiga bästa. Seniorhusföreningen har därför tagit initiativ till bildandet av en kooperativ hyresrättsförening som ska ansvara för ett av de två punkthus som byggs av Karlskronahem i Vedebylund. Huset ska upplåtas som kooperativ hyresrätt med en mindre insats, och föreningen hanterar uthyrningen av lägenheterna. I samband med uppförandet av det nya huset har föreningen även genomfört en studiecirkel som behandlat frågor om kooperativ hyresrätt, och andra frågor som är aktuella för seniorer som vill sälja sina villor och flytta till något tillgängligare. Att flytta till ett seniorboende eller till en mer tillgänglig bostad är en lång process som kräver mycket både känslomässigt, tidsmässigt och praktiskt. Inför byggandet av husen i Vedebylund har Karlskronahem, med stöd av seniorhusföreningen och regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, genomfört en entreprenadtävling för att få fram lägenheter med låg produktionskostnad och hög kvalitet som passar äldre. Ingen tävlande klarade kostnadskraven, men efter förhandlingar har entreprenaden gått till ett byggföretag i Blekinge. Karlskrona Seniorhusförening har vidare tagit fram en handbok om hur ett bra seniorhus bör vara utformat. Själva byggnaden skiljer sig inte från hur ett trygghetsboende bör se ut. Det sociala utrymmet en klubblokal ska placeras i anslutning till entrén, och husen bör ligga centralt i samhället nära service och allmänna kommunikationer. Punkt- och loftgångshusen kan ge funktionella och troligen ekonomiskt bra lösningar. Seniorhuset ska placeras nära service och allmänna kommunikationer och även ha omgivningar som tillåter promenader. Såväl Karlskrona Seniorhusförening som Karlskronahem tror att det finns ett stort behov av dessa hustyper och kostnaderna skulle kunna hållas nere om detta kan upprepas som serier i regionen. Det första huset kommer att stå klart i Vedebylund under hösten 2014. 18 17 Hur bor äldre exempel och idéer från England, Nederländerna, Tyskland, Danmark. Kerstin Kärnekull red, Svensk Byggtjänst, kommer ut under 2013 18 www.seniorhus.se samt Boendelösningar för seniorer i vår tid, Fredrik von Platen, Bo bra på äldre dar, AB Svensk Byggtjänst, 2013

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 15 Ytterligare ett aktuellt exempel på kooperativa hyresrätter för seniorer är Byagården i Tomelilla. Husen är under uppförande och det ska bli tolv tillgängliga seniorbostäder med gemensamt klubbhus för ökad trygghet och trivsel. Det är delvis samma konsulter som hjälper Karlskrona Seniorhusförening med seniorboendet i Vedebylund som också är engagerade i Tomelilla. 19 Karlskrona ligger långt fram när det gäller bra bostäder för äldre även i övrigt. Inte mindre än fyra projekt har de senaste åren genomförs av kommunen med stöd av Bo bra på äldre dar och i nära kontakt med kommunens äldre. Karlskronas Äldrenämnd antog redan 2008 ett framtidsprogram för äldreomsorgen. I projektet Senior Bokväm i Karlskrona, ett av de fyra projekten, har det varit fokus på insatser inom tillgänglighet, samt ny teknik som tar hänsyn till utlandsfödda pensionärers behov. För att skaffa sig bättre kunskap om hur det ser ut i kommunens bostadsområden har kommunen även genomfört en undersökning av tillgängligheten i flerbostadshusen i Karlskronas centrala delar. 20 Ett resultat av det är bland annat en karttjänst som utvecklats av Seniorhusföreningen med hjälp av Blekinge Tekniska Högskola. Den som söker en tillgänglig bostad i Karlskrona kan gå in på internet (www.seniorbo.nu/karlskrona) och klicka sig runt bland de fastigheter som har registrerats. Fastighetsägarna kan själva gå in och registrera nya uppgifter om fastigheten eller registrera nya fastigheter. Karlskrona kommun länkar till söktjänsten från kommunens hemsidor om boende. 2.3 PRO en av initiativtagarna till Obbolas seniorboende Holmsund-Obbola är en egen kommundel i Umeå som knyts samman av en lång bro över Umeälven. Även om de två orterna ligger nära, och styrs av samma kommundelsnämnd, är det många äldre i Obbola som har svårt att tänka sig att åka över bron till Holmsund för att få ett bra boende på äldre dar. Så har det alltid varit och det var också bakgrunden till att PRO i Obbola i slutet av 90-talet gjorde en egen kartläggning om hur underlaget såg ut för att ta fram eget seniorboende i Obbola. Att det inte saknades förutsättningar kunde PRO-föreningen snabbt konstatera; cirka 550 var över 55 år och runt 200 invånare var över 65 år. Det var då startskottet gick för det som i dag är seniorboendet Trappan i Obbola, en kooperativ hyresrättsförening med 32 lägenheter och ett särskilt boende med 10 lägenheter, som hyrs av kommunen. Efter tio års mödosamt arbete av ett antal eldsjälar kunde boendet invigas 2009. Nu är det över 400 invånare som är 65 år eller äldre i Obbola, så behovet av ett bra boende för äldre har inte minskat. Efter det att PRO-föreningen konstaterat att det fanns både efterfrågan och underlag för ett seniorboende i Obbola startade arbetet lokalt. Intressenterna bildade en ideell förening Obbolas Framtid för att organisera verksamheten. Den lokala (S)-föreningen var en av de drivande krafterna tillsammans med PRO, facken vid SCA-fabriken med flera. Boendeintressenterna bildade 2004 Trappan i Obbola Koop Hyresrättsförening. Det har varit många bakslag under resan, vilket inte är unikt. Många andra som initierat bo- eller byggemenskaper vid sidan av de stora aktörerna på bostadsmarknaden har mött oförstående långivare och ointresserade kommuner (se 2.1). När föreningen bakom senior boendet 19 Utvecklingsbolaget Sverige AB, www.utvecklingsbolaget.org 20 Bo bra på äldre dar, www.hi.se

16 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Trappan var klara med ett förslag, och presenterade ritningarna för alla banker i Umeå och ett stort antal kreditinstitut, var både villkor och nivån på lånen de erbjöds långt från vad de hoppats på. Trots att man från kommundelsförvaltningen hjälpte till på alla sätt, samt att kommunledningen i Umeå kommun var mycket engagerad, var kommunen av principiella skäl inte beredd att ställa upp med någon borgensförbindelse. I Obbola blev frågan till och med en lokal valfråga vid valet 2006, det resulterade i ett engagemang hos kommunen via det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden. Efter ytterligare förhandlingar, nya ritningar och mängder av möten lyckades man få igång bygget 2008. Och det blev den kooperativa hyresrättsföreningen som fick starta ett bolag och själv stå som byggherre för att det skulle komma igång. När det väl var klart tog det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden i Umeå över ägandet, och den kooperativa hyresrättsföreningen blockhyr i dag fastigheten av AB Bostaden i Umeå. Upplåtelseinsatsen är 150 000 kronor oavsett storlek på lägenheten, och för en tvåa på cirka 50 kvm är hyran idag 5 750 kronor. Större insats bedömdes inte vara möjlig, och föreningen har fått kämpa för att hålla kostnaderna ner. Leif Rolén, som är ordförande i föreningen, uppskattar att man under den långa processen tappat cirka 4,5 miljoner kronor jämfört med vad man ursprungligen räknade med i stöd för att etablera seniorboendet. Därtill har den statliga räntesubventionen för hyresbostäder tagits bort. Efter alla vedermödor är ändå resultatet ett mycket uppskattat seniorboende som erbjuder gemenskap och ett tryggt boende. Huset ligger nära till det mesta. Runt kröken finns affär, busshållplats, bibliotek och Folkets Hus. Dessutom har hemtjänsten i Obbola sitt kontor i huset. Hjälpen finns alltid nära till hands utifall den skulle behövas. Och PRO Obbola håller sina möten och arrangerar studiecirklar i husets samlingslokaler. Möjligheten att äta tillsammans är viktig och föreningen driver en restaurang i huset som serverar lunch och middag till självkostnadspris sju dagar i veckan. Föreningen har 217 medlemmar och när en lägenhet blir ledig skickas ett erbjudande ut till alla. Det finns ingen kö, men det är ingen svårighet att hyra ut lägenheterna. 21 2.4 Byggemenskap erfarenheter från Tyskland och Danmark Begreppet byggemenskap är nytt i Sverige men har en lång tradition i andra länder, inte minst i Tyskland och Danmark. Delegationen för Hållbara Städer 22 och rapporten Seniorboende 2.0 från HUI Research 23, fram lyfter fram byggemenskap som ett alternativ. I såväl Tyskland som Danmark finns det många exempel på boenden som består av seniorer som gått samman och bildat byggrupper. De utformar sitt boende efter eget huvud tillsammans med likasinnade för att kunna bo och leva i samverkan med sina grannar. I Tyskland finns stöd från såväl staten, delstater som kommuner. Den danska organisationen Ældre Sagen, som arbetar med äldreomsorg och stöd till seniorer, är även mycket aktiv när det bogemenskaper för äldre. Det finns idag runt 200 kollektivhus eller bofællesskab för äldre i Danmark. 24 21 Intervjuer med företrädare för Trappan Obbola, samt www.trappaniobbola.se 22 www.hallbarastad.se 23 Seniorboende 2.0, Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin, HUI Research AB, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Byggindustrier och Almega Hemtjänstföretagen, 2012 24 www.aeldresagen.dk

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 17 Det har bildats en förening, Svenska föreningen för byggemenskaper, för att stötta byggemenskaper runt om i landet, och det finns i dag lokala föreningar i bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö som vänder sig till seniorer och andra. 25 2.5 Kollektivhus och bogemenskaper för andra halvan av livet När äldres boende diskuteras hörs ofta önskemål om kollektivhus för äldre, eller bogemenskap som boendeformen också kallas i dag. Det är vanligt i många länder men har ännu inte slagit igenom i här, även om det har en längre historia än de byggemenskaper som först nu växer fram. I dag finns ett 50-tal kollektivhus i Sverige, varav ett tiotal vänder sig till personer i andra halvan av livet. Föreningen Kollektivhus Nu, 26 organiserar många av kollektivhusen och ger råd för den som är intresserad. Kollektivhuset Färdknäppen i Stockholm är kanske det mest kända, och Dunderbacken är det senaste kollektivhuset i Stockholm som främst vänder sig till äldre. Dunderbacken ger företräde till personer över 40 år utan barn. Medelåldern är drygt 63 år, den yngsta är 26 år och den äldsta 82 år. Bogemenskapen Dunderbacken har tagit över ett av tre likadana hus som Familjebostäder byggde i Axelsberg i södra Stockholm 2010. De boende har bildat en kooperativ hyresrättsförening och blockhyr huset av Familjebostäder, samt svarar för en del av drift och administration. Boendeformen kooperativ hyresrätt infördes 2002 och allt fler kollektivhus drivs så i dag. Men det finns även kollektivhus som består av vanliga hyreslägenheter. I och med att Dunderbacken är en kooperativ hyresrätt väljer de boende själva vilka som får flytta in när det blir lediga lägenheter. Matlagning och möjligheten att äta tillsammans är ofta kärnan i många av de bogemenskaper som finns idag. Även om flertalet som bor på Dunderbacken äter ihop, är det lika mycket ett vanligt flerfamiljshus som ett kollektivhus. Alla har sin egen lägenhet och hur mycket de boende deltar i aktiviteterna är upp till var och en. För den intresserade finns syrum, snickarrum, bibliotek, gym med bastu och ett stort vardagsrum vid sidan av matsalen. 27 Boendekostnaden i en bogemenskap blir ofta något högre då kostnaden för de gemensamma lokalerna ska slås ut på de boende. Dunderbacken har 61 lägenheter, från ettor till treor. Hyran för en etta ligger på 5 500 kr/månaden och en tvåa kostar 8 200 kr/månaden (hyresnivån gäller 2012). De boende får sätta in en insats som betalas tillbaka när de flyttar, insatsen för en tvåa är 20 000 kronor. Föreningen hade möjlighet att påverka huset så att det byggdes in gemensamhetslokaler och ett stort kök, men i övrigt är det tre trappuppgångar med vanliga lägenheter precis som i de två grannhusen. Av de allmännyttiga bostadsföretagen i Stockholm är det bara Familjebostäder som bygger kollektivhus i dag. Liknade bogemenskaper finns över hela landet, bland annat i Lund, Malmö, Göteborg, Falun, Helsingborg och Örebro för att nämna några orter. I Göteborg har dessutom ett av de kommunala bostadsbolagen invigt ett nytt boende som kallas livsstilsboende i en flerfamiljsfastighet i Majorna. Boendet, som heter Majviken, har mycket gemensamt med en bogemenskap, men lägenheterna fördelas via bostadskön och vänder sig inte bara till äldre. Lägenheterna har dock hög tillgänglighet och allt utgår från 25 Svenska föreningen för byggemenskaper, www.byggemenskap.se 26 www.kollektivhus.nu 27 Intervjuer med företrädare för Dunderbacken, samt www.dunderbacken.se

18 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN trygghet, service och gemenskap. Hyresgästerna har tillgång till en gemensamhetslokal och kan även välja till olika former av service. 28 Även om inte bogemenskaper fått så stort genomslag i Sverige är boendeformen mer etablerade i andra länder. Som tidigare har visats ligger Tyskland och Danmark långt fram när det gäller byggemenskaper, och det gäller även kollektivhus för seniorer. Trenden till att bo tillsammans även över generationsgränserna är tydlig också i USA. Det skriver Kairos Future i sin senaste rapport om rekordgenerationen 1945-1954. I rapporten konstateras att andelen 25 34 åringar i USA som bor i ett hushåll med tre eller fler generationer ökat från 11 procent 1980 till 21,6 procent 2010. Så höga siffror har man inte haft sedan 40-talet. Rapporten från Kairos Futures, som bygger på intervjuer i såväl Sverige som Storbritannien och USA, visar också att närmare två tredjedelar i rekordgenerationen inte litar på att äldreomsorgen kommer att ta hand om dem när de behöver det. Det ställer frågor om hur äldre ska bo och leva i framtiden, och även vem som ska betraktas som anhörig. Är det den som bryr sig och tar ansvar? frågar rapporten, som förutspår att de värderingar och de familje situationer som varit rådande bland äldre är på väg att ersättas av någonting nytt. 29 28 Boplats Göteborg, www.boplats.se 29 Framtidens äldre, Kairos Future 2012

ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 19 3. Underlätta kvarboende 3.1 Vem ska värna tillgängligheten? 3.1.1 Tveksamhet från fastighetsägare och hyresgäster Äldrepolitiken bygger på den så kallade kvarboendeprincipen, äldre ska kunna bo kvar hemma i sin ordinarie bostad så länge som möjligt. Som tidigare konstaterats har den principen närmast accentuerats under senare år i takt med att antalet särskilda boenden stadigt minskar. Samtidigt har tillskottet av anpassade bostäder för äldre trygghetsbostäder och olika former av seniorbostäder inte på långa vägar hållit jämna steg med det ökade antalet äldre. De flesta äldre kommer att bo kvar i sina vanliga bostäder även de sista levnadsåren. Kraven på att förbättra tillgängligheten i dessa fastigheter har därför stor betydelse för såväl individen som för samhället. Det krävs ofta väldigt små insatser för att förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Men för att få fart på ombyggnaderna krävs många insatser inte minst gäller det att påverka attityderna hos såväl hyresgäster som fastighetsföretag. Det är en slutsats i en forskningsstudie som genomförts i Göteborg och som undersöker vilka hinder och möjligheter som har betydelse för förbättringar i det befintliga bostadsbeståndet. Bakom studien står FoU i Väst, som är en del av Göteborgsregionen kommunalförbund, och studien har genomförts med stöd av regeringsuppdraget Teknik för äldre. 30 Hela forskningsstudien kretsar kring frågan Vem satsar på bättre tillgänglighet i det befintliga beståndet? Bra tillgänglighet i boendet har stor betydelse för äldre personers hälsa, det bidrar till bättre möjligheter att komma ut och leva ett aktivt liv. Studien har genomförts i tre områden i Göteborg: Biskopsgården, Askim och Lärjedalen. Det är flerbostadshus med hyreslägenheter som ingår i undersökningen, som främst inriktat sig på fysisk tillgänglighet i gemensamma utrymmen. Intervjuer har genomförts med företrädare för såväl kommunala som privata fastighetsföretag och tjänstemän på olika nivåer och förvaltningar i kommunen. Även ett antal hyresgäster har intervjuats, även kvartersvärdar och andra som arbetar direkt med hyresgästerna. Intervjuerna med hyresgästerna visar att inte ens hyresgästerna prioriterar tillgängligheten. Även bland äldre kommer tillgänglighet längre ner på listan när de pratar om vad som bidrar till ett attraktivt boende och vad de vill betala för. God tillgänglighet kan snarare ses som ett baskrav än något som ökar värdet. Att hyresgäster själva upplever att de inte har behov av till exempel dörröppnare gör att de inte vill betala extra för det. Och attityder hos så väl hyresgäster som representanter för fastighetsägarna spelar stor roll för synen på tillgängligheten. Fastighetsägare kan ge uttryck för uppfattningen att äldre som har svårt att gå ändå får hjälp med att tvätta av hemtjänsten, och då är det inte så viktigt att tvättstugan är tillgänglig. Men samtidigt finns ett intresse från fastighetsföretagen att värna om de hyresgäster som är äldre, visar undersökningen. Äldre flyttar inte så ofta, de är skötsamma, de sliter inte så hårt på lägenheterna och driftskostnaderna blir lägre med äldre hyresgäster. 30 Vem ska värna tillgängligheten? www.hi.se

20 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Trots alla fördelar, konstateras i rapporten att det finns en ambivalens från fastighetsföretagen kring att satsa på de äldre och utveckla husen för seniorboende. Vanliga invändningar är att man inte ska satsa på kategoriboende, och att de äldre inte själva är intresserade. Fastighetsföretagen prioriterar det som de upplever skapar värde på sikt, till exempel att isolera eller se över värmesystemet. Det tjänar de pengar på. Medan det är svårt att få ut kostnaden för en ramp på hyran. Fastighetsägarna saknar ekonomiska incitament för att göra något åt de hinder som finns. Ytterligare ett problem som tas upp i rapporten är att de stora allmännyttiga bolagen i Göteborg är rädda för att de får ta på sig uppgifter som är någon annans. Kommentaren Det är inte meningen att våra hyresgäster ska bekosta äldreomsorgen! visar, enligt rapporten att det krävs en ökad samverkan mellan de kommunala förvaltningar som är ansvariga för de äldre och bostadsbolagen. De har en gemensam uppgift. Samtidigt görs många insatser som riktar sig till äldre bland både allmännyttiga och privata bostadsbolag i Göteborg. Genom satsningar som projektet Gôrbra för äldre har Senior Göteborg (som är Göteborgs stads utvecklingscenter för äldrefrågor) tillsammans med bostadsföretag, pensionärsorganisationer och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg tagit ett samlat grepp för att driva frågor som gör det möjligt för äldre att bo kvar längre i sina vanliga bostäder. Göteborgs stad ger också ett bidrag till fastighetsägare som i befintliga bostadsområden gör insatser, som till innehållet har samma utformning som de trygghetsbostäder som byggs med statligt stöd, till exempel gemensamhetslokaler. 31 Men rapporten Vem ska värna tillgängligheten? visar att det skulle kunna gå att göra mer om kunskapen sprids, ofta vet de som har direktkontakt med hyresgästerna vad som krävs men kunskapen flyttas inte alltid över till dem som svarar för fastighetsförvaltningen. Det handlar om relativt enkla brister som att det saknas ramper vid entréer som gör det enkelt att komma in med rollator och automatiska dörröppnare när dörrarna är tunga att öppna. En av slutsatserna i rapporten är att det nästan aldrig krävs bygglov för att förbättra tillgängligheten. Det handlar mer om attityder och kunskap om vilka förbättringar som behöver göras. 3.1.2 Bostadsanpassningsbidraget kan motverka satsningar på tillgänglighet En av forskarna bakom rapporten Vem ska värna tillgängligheten?, Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst/GR, diskuterar konsekvenserna av fastighetsägarnas inställning till tillgänglighet i den antologi som regeringsuppdraget Bo Bra på äldre dar har gett ut. 32 Hon pekar på att det kommunala bostadsanpassningsbidraget riskerar att bli lösningen för fastighetsägare som själva inte vill prioritera satsningar på tillgänglighet. Därför kan bidraget sägas vidmakthålla problemet fastighetsägare kan lösa tillgänglighetsproblemen i sina fastigheter genom att helt enkelt låta enskilda hyresgäster ansöka om bostadsanpassningsbidrag. Samhällsekonomiskt är det ingen bra lösning. Hon menar att för att komma till rätta med den frågan skulle staten kunna ge tydliga rekommendationer om vad som ingår i fastighetsägarens ansvar när det gäller den grundläggande tillgängligheten i de befintliga bostäderna. 31 Senior Göteborg, www.goteborg.se 32 Tillgänglighet är inget hinder, Bo Bra på äldre dar, AB Svensk Byggtjänst 2013