Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015
Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det är nsprerande att läsa er rapport och se vlket stort engagemang n vsar och att det "smttar" av sg på barnen hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! Kul med så mycket forskande om er närmljö. Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har haft en avstämnng på personalkonferenserna som v har med all personal huset. Det är både lärare, förskollärare, kökspersonal, vaktmästare och admnstraton som är med. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Nej Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Hembygden a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har börjat med att prata om vart v bor. De flesta av oss bor på ön Torsö och har vatten runt oss. Några bor även på fastlandet och måste åka över bron för att komma tll förskolan. V har fått åka med vår skolbuss och omtyckta chaufför Tommy runt Torsö. Alla barnen har fått vsa vart de bor och v har stannat och tttat så varje barn fått ta en kort på stt hus. V passade också på att ttta på andra kända och allmänna platser på vår ö. Nu skall v sätta upp korten på vår Torsö-karta. Alla barn har fått en hemläxa där de med hjälp av sna föräldrar skulle svara på frågor om stt hus. De fck sedan med stöd av läxan berätta för alla samlngen om stt eget hus De var mycket stolta när de skulle berätta. Det har nästan blvt ett ltet eget "hus tema" mtt hembygden. V har pratat mycket hus och bygge här då v har snckare hos oss som bygger upp vår gymnastksal, som tyvärr brann ner förra hösten. Barnen har också fått en kartong som de målat stt eget hus färg. V har pratat om olka byggmateral och andra detaljer på husen. Nu skall de klstra fast blder på stt hus som v bett föräldrarna skcka tll oss. V har gjort promenader runt området som vår förskola lgger. Då kunde v konstatera att det funnts mycket vår närmljö. V såg den gamla skolan, en f.d. brandstaton, och en kvarn. Efter promenaden kontaktade v hembygdsförenngen som skckade oss gamla blder från vår närmljö. V kunde jämföra hur det såg ut att gå skolan för ca 90 år sedan mot dag och hur det såg ut när man fck åka färja tll vår ö mot dag när det fnns bro. Det var spännande att se. V har vart på studebesök på brandstatonen och jämfört hur det ser ut där dag mot hur vår gamla brandstaton såg ut. Det var extra aktuellt för oss att följa upp efter vår brand höstas och mycket
spännande för barnen. I november fyllde Torsö bron 20 år. Då målade alla barn och elever på skolan en gemensam bro ute på gården. V tttade tllbaka på när bron nvgdes och fck återgen fundera på hur det var när det var färja mot nu när v har en bro. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Genom att v åkt runt tllsammans för att se vart alla bor och "hemläxan" där alla fck berätta om stt hus. V har fått en delaktghet även från föräldrar och hembygdsförenngen c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö Djur och växter. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V arbetar med materalet ". Vännerna Kungaskogen (Text: Lsa Grane, Bld: Ingela Bergmann, Musk: Joc Lnd). Det är en saga bl.a. om hur v skall vara mot varandra och vår natur. Här kan v lära oss om älgen, räven, ekorren, skatan och gelkotten som v kan se nära oss. Alla fck med sg ett uppdrag hem över sommaren, där v vlle att man skulle hålla utkk efter djur runt där v bor. V har fått många rapporter från barnen och deras famljer om olka djur. Det är allt från älgar tll hundar, katter, kor och nyckelpgor. På sensommaren upptäckte barnen att det var fullt med larver våra krasseblommor ute på gården. Det ledde tll många dskussoner om vad det var för larver. V kom fram tll att det var kålfjärlslarver som skulle bl fjärlar så smånngom.spännande. Vår kompost har fått mycket uppmärksamhet då v httat massvs med mask och gråsuggor där. Barnen är nu mycket medvetna om att maskarna behöver mat när de slänger sna fruktrester komposten, och att v får fn jord tllbaka. De mndre barnen har vart skogen och fått upptäcka att det fnns mycket kryp under stenarna. De vänder glatt på alla mndre stenar för att kolla och lägger sedan försktgt tllbaka dem gen. Intresset för djur har kommt tll oss på olka vägar. V fck oväntat besök av en tjäderhöna på skolan. Den var med oss flera dagar nnan den flyttade någon annanstans. En huggorm som blvt dödad av en katt gav oss oväntade möjlgheter att undersöka ormar på. V har en bondgård på andra sdan vägen från skolan sett. Dt kan v gå och hälsa på korna bland. Där fnns det mycket spännande att se. Det som fått störst utrymme är dock fskarna. Tllsammans med Vänermuseet har v jobbat med fskar Vänern. V har fått besök av en musepedagog som berättat för oss om fskarna och fsket Vänern. Om hur det är nu och hur det var förr. V har tllsammans med hela skärgårdsskolan haft en ute dag vd en fskehamn på ön. Där fck v gå ombord på fskebåten och ttta på olka fskeredskap. V fck ttta på många olka fskar som fångats. Barnen fck hålla dem, lukta på dem och tll lunch blev det grllad lax gröngräset. En fantastsk dag! Det har lett tll många fskelekar. Barnen har haft sn egen lekbåt nne som de åkt och fskat från. De har rtat och målat och klppt fskar många olka former. V har fått fsk tll förskolan som v har undersökt tllsammans både utan och nnan. Nu är barnen väldgt ntresserade och kunnga när det gäller fsk. När det serveras fsk tll lunch pratar v ofta om vart den här fsken har smmat. Vad är det för skllnad på salt och sött vatten? vlka fskar fnns de olka vattnen? De berättar glatt om när de vart ute och fskat själva och om vad de fått. Alla djur har tagt så mycket uppmärksamhet att v nte hunnt fundera på växterna. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Personalen har vart på besök vd vänermuseet och fått nformaton om Vänerns hstora sett ur bosfärtankar. Då v är med bosfärområde Vänerskärgården med Knnekulle känns det extra ntressant att lära sg mycket om detta. Genom att ge alla barn en uppgft att söka efter djur känner v att både barnen och deras famljer dras med vårt arbete. De blr medvetna och ntresserade. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Naturupplevelser och allemansrätt. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V arbetar med materalet. Vännerna Kungaskogen (Text: Lsa Grane, Bld: Ingela Bergmann, Musk: Joc Lnd). Det är en saga bl.a. om hur v skall vara mot varandra och vår natur. V har läst boken om vännerna kungaskogen när v vart skogen. Lksom dem har v byggt en koja tllsammans. Det har lett tll många dskussoner om vad man får göra skogen och vad man nte får göra. V har en tradtonell lngonplockarutflykt tllsammans med hela skolan. Här kunde v prata om hur och vad v får lov att plocka naturen och att det är vktgt att man tar med sg skräpet från matsäcken hem från skogen. När v var på utflykt tll fskehamnen på ön passade v på att prata med barnen om vlka regler som gäller på sjön och vd vattnet. De har tagt fasta på att man nte får elda på berg! När v åt vår utelunch hade vår kock som tur var med sg en stor grll. Det har vart bra att använda materal från Naturvårdsverket, "skogen skolan" och "håll Sverge rent" om allemansrätten. V har läst om "Allemansråttan" och dskuterat frågorna tll tpspromenaden. V avslutade vårt arbete med allemansrätten med att använda ansvara för öns gemensamma tpspromenaden för allmänheten. Det gav oss en möjlghet att vsa vad v jobbat med. Det var mycket uppskattat och de flesta erkände att det här borde man kunna bättre. Nu vet alla våra barn att man nte får "störa och nte förstöra" naturen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har tttat på flmer och berättat om våra erfarenheter. Tpspromenaden gjorde att v kunde göra hela vår omgvnng delaktg vårt arbete. Barnen har lärt sg mycket och kan påmnna varandra när v är skogen om vad som är tllåtet och nte. Barnen har även rättat sna föräldrar hemma och påmnt om att man nte får "störa och nte förstöra" när de är ute. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser
Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? De har vart mycket ntresserade. alla tyckte det var rolgt att berätta om stt hus och verkar stolta. Alla har vsat ntresse för olka djur och de som skckat blder tttar mycket på dem och berättar gång på gång om sna blder. Det går nte en dag utan att någon berättar om att dag såg jag en älg, mask, katt mm. De har koll på att det kommer sötvatten ur kranen och det är sötvatten "vår" sjö (Vänern). Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Det har vart jätterolgt att jobba med detta. Det har vart så lätt att fånga barnens ntresse. Det här känns så nära var och en och alla har fått vara med och berätta om något som rör dem. Föräldrarna har berättat om vad barnen pratat om hemma och v kan förstå att de har lärt sg mycket om det v jobbat med. V kan även höra och se att de äldre skolbarnen, som nte vart drekt med arbetet ndrekt har fått upp ntresset för det v jobbat med. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? När v ser tllbaka på arbetet kan v se att v lyft upp mycket av våra egna erfarenheter. Det gäller allt från fske tll hembygd. De flesta av oss har en nära relaton tll närmljön runt vår skola. V har kunnat använda oss av egna mnnen från förr kompletterat med nformaton från hembygdsförenngen. Branden v hade vår drottshall har ntegrerats vårt arbete. All personal har fått fn nformaton och utbldnng genom Väner museet. V har haft ett bra samarbete med Väner museet som också vart hos oss och undervsat. Hushållnngssälskapet har stöttat oss så v kunde få en toppen lunch när v var vd fskehamnen V har mycket som v kan koppla tll arbetet med Bosfärsområdet krng vänerskärgården och knnekulle. Nu har v också fått utmärkelsen "skola för hållbar utvecklng" V känner att vårt arbete kopplas hop på så många plan och allt passar fnt n skolans nrktnng på "skärgårdskunskap" c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Mycket av det v jobbat med den här peroden kommer att fnnas med oss också fortsättnngen. Det känns så rätt för oss att lägga n hela det här temat vår nrktnng på "skärgårdskunskap". Det kommer helt klart nte att ta slut.