Hur många klarar utmaningen?

Tema: Kompetens för framtida jobb Nyhetsbrev # 8 2011 Telefon: 0371-160 51 www.skarteknikcentrum.se Ur innehållet: Samma maskin - olika produktionsutfall Hur många klarar utmaningen? Trenden är tydlig. Den enskilde medarbetarens kompetens blir allt viktigare. Ökad kompleitet på detaljer, processer och krav på högre produktivitet. Fyra av fem klarar inte grönt certifikat Styr mot egna visioner Spånan ger många svar Utbildning till produktionsutvecklare startar i höst Xano utvecklar produktionsledare Basnivå för operatörer på BUFAB Lann Strategisk utveckling av medarbetarnas kompetens är avgörande för företagets konkurrensförmåga. Med utbildning som vapen för att möta morgondagen Martin Ivarsson på Landeryds Mekaniska Verkstad AB ser en viktig väg för att själv kunna styra mot egna visioner; en ständigt ökad kompetens inom företaget. Vi har kostnadsmedvetna kunder och vi konkurrensutsätts ständigt. Men med modern teknik och välutbildad personal blir vi effektivare och klarar även morgondagens krav, säger han. Läs mer på sidan 4 Martin Ivarsson (t.v.) tillsammans med kvalitets- och logistikansvarige Tommy Sturedahl på Landeryds Mekaniska Verkstad AB. Antalet utbildade CNCtekniker minskar som en följd av stora pensionsavgångar och att antalet nyutbildade sjunker för varje år. Tidsael

Skärteknikcentrum Sverige AB ägs av Svenska Skärteknikföreningen. Medlemsföretagen är verksamma inom sektorn skärade bearbetning. Skärteknikcentrum Sverige AB är ett utvecklingsbolag som arbetar med produktivitet- teknik- och kompetensutveckling. Uppgiften är att fånga upp företagens behov och konkretisera dem i olika typer av utvecklingsprojekt, program och utbildningar. Med gemensamma projekt kan även de mindre företagen vara delaktiga i forsknings- och utvecklingsprojekt. Ledare: Hur många klarar utmaningen? Kompetens för framtida jobb Detta är temat på nyhetsbrevet du nu håller i din hand. Med utgångspunkt från det gigantiska problem som förutspås uppstå inom verkstadsindustrin i samband med de stora pensionsavgångar som står för dörren är det hög tid för industrin att vidta åtgärder. Som ett eempel kan man ta yrkesgruppen verktygsmaskinoperatörer dit bland annat CNC-operatörer hör. År 2008 fanns ca 48 700 yrkesverksamma verktygsmaskinoperatörer. Av dessa kommer 17 % att gå i pension inom de närmaste 10 åren (enl. tidningen automation). Detta tillsammans med det låga antal CNC-tekniker som årligen utbildas i vårt land får ju till följd att varje CNC-tekniker ute på industrin får en allt viktigare roll. Det är en utmaning i sig, samtidigt som produkternas kompleitet ökar vilket kommer att ställa stora krav på medarbetarnas kompetens. Det är framtidens kompetens och hur man rustar sig för den som detta nyhetsbrev handlar om. Åke Ahlström VD Göran Johansson har ofta sett samma maskin men med olika utnyttjandegrad: Göran Johansson, produktchef inom Stenbergs har noterat nyttjanden på mellan 45-50 procent upp till ca 80 procent för samma maskin. Skillnaden handlar om personalens kompetens Han har jobbat som operatör och produktionstekniker inom verkstadsindustrin, men gjort sig mer känd som produktchef inom Stenbergs i Nässjö sedan 20 år och med ett stort kontaktnät inom den svenska verkstadsindustrin. Göran Johansson har varit med om hela resan när de klassiska kurvautomaterna ersattes av ny teknik med flerfunktionsmaskiner. Jag kan se stora skillnader hur maskiner utnyttjas därute inom industrin, säger han. Det handlar om så mycket mer än bara ställtider. Han är lite försiktig när det gäller siffror, men han har noterat nyttjanden på mellan 45-50 procent upp till ca 80 procent för samma maskin. I samma uppspänning Det handlar om så mycket, men en viktig del är operatörens kunnande, säger han. Kunskaper att använda rätt metod, verktyg och material. Hur detaljen ska angripas, i vilken ordning, och hur ska den spännas fast. Vad ska göras i samma uppspänning, hur får vi rätt duglighet på produkten etc... Hans eempel kan mångdubblas. Göran betonar också vikten av operatörer som är mer än en person som bara byter detaljer och trycker på startknappen: Förr hade vi produktionstekniska avdelningar, de är betydligt mindre vanliga idag. Operatören kommer alltmer in i beslutsprocessen runt maskinen och robotautomationen, säger han. Han ser hur allt fler operatörer finns med i beslutsprocessen vid nyinköp, kravspecen blir många gånger bättre, och maskinen anpassas till produkten. Tid för beredning Det negativa är att en välutbildad operatör, som blir sin egen produktionstekniker, riskerar att få för lite tid att jobba igenom ett nytt jobb, tror Göran Johansson. Förr kunde produktionsteknikern avsätta tid för beredning, nu måste operatören också ta ansvaret för den rulllande produktionen samtidigt.

Utmaningar för framtiden Det har väl knappast undgått någon att det börjat gå bra för industrin igen, industrin har medvind. Det kan behövas, nya utmaningar väntar ständigt. En av svensk industris konkurrensfördelar har hittills varit våra anställda som med hög kompetens, ett effektivt arbetssätt och smarta lösningar skapat produkter och tjänster av hög kvalitet. De här faktorerna blir med den globala konkurrensen än viktigare i framtiden. Finns tillgängligt överallt När det mesta som krävs för effektiv produktion och utveckling finns tillgängligt världen över blir det som inte finns än viktigare. Tillgång på medarbetare med rätt kompetens. När nu konjunkturen går upp sammanfaller den med att historiens största generationsväling inletts. Om bara något år kommer dessutom gymnasiekullen endast vara 88 000 elever, dvs 70 procent av den årskull som började hösten 2006. Det här kallar jag utmaning. Vi måste vinna de unga! Är detta verkligheten också på ditt företag? Karin Thapper, verksamhetsansvarig för utbildning inom Teknikföretagen. Förhoppning till skolan Vår förhoppning står bland annat till att den nya gymnasieskolan inte bara kan ge sökande utan att rätt elever söker våra utbildningar. Teori måste kunna omsättas i praktik och tvärtom. Så oavsett vilken industrirelaterad utbildning eleven väljer så kommer han eller hon behöva utveckla hög kompetens i både teori och praktik. Vi, företag och skola tillsammans, måste bli än tydligare med varför industrirelaterade utbildningar inom teknik och naturvetenskap är det bästa för framtiden. Och vi från företagens sida, måste i än högre grad engagera oss för att studerande på olika nivåer ska få de bästa av utbildningar. Många teknikföretag runt om i landet har redan antagit utmaningen, men det behövs fler. Det kan vara lång leveranstid på duktiga medarbetare. Väldigt lång. Varje område har av branschen fastställda kunskapsmål och definierade krav på kunnande. Valideringen visar på kunskapsbrister och stora behov av utvecklingsinsatser. För att säkerställa den skärtekniska kompetensen på företagen har branschen tagit fram ett system för validering och certifiering av nödvändiga kunskaper. Valideringen består av 14 ämnesområden som utgör baskunskapen för CNC-operatören. Varje område har fastställda kunskapsmål och definierade krav på kunnande. Det är ett effektivt och resurssnålt sätt att bedriva kompetensutveckling där man säkerställer att varje individ får eakt den utbildning som motsvarar individens behov. Systemet och sättet att metodiskt definiera nödvändig kompetens och genom att strategiskt utveckla medarbetarnas kompetens byggs systematiskt värden som är avgörande för företagets konkurrensförmåga. Företag nn Företag NN Prodteknik/ekonomi Födelsedata Namn 77-76- 85-80- 85-60- 78-55- 78-87- 72-79- 68-84- 77-76- 87-79- = Godkänd, uppnår fastställda kunskapsmål inom varje ämnesområde = Område med bristfälliga kunskaper, når inte upp till fastställda kunskapsmål IT Validering CNC-Teknik 2007 Grön nivå Validering CNC Teknik 2010 Grön nivå Bilden visar en sammanställning av valideringsresultat från ett företag där 18 operatörer har validerats. Resultatbilden är inte unik för detta företag utan erfarenheten visar att det generellt är den här nivån på operatörernas kunskaper runt om på företagen i landet. Med validering synliggörs bristerna tydligt och utbildningsinsatserna kan göras eakt där de behövs. Kvalitet Matematik Materiallära Miljö Svenska Skärteknik Programmering (ISO) Ritningsläsning Underhåll Maskiner Mätteknik

Personalens kunnande är nyckeln: Martin höjer kompetensen för framtida jobb Ett företag som jobbar med produktion kan låta sig styras av kunder - eller bestämma inriktning och vision själv. Vi måste ständigt fråga oss - vilket företag vill vi vara? Visst ska vi lyssna till kundkrav och förstå marknaden, säger Martin Ivarssom, som driver ett familjeföretag i Landeryd. Men risken är att vi då hamnar i en situation där enbart priset avgör vem som får jobbet. Du kommer i en situation, i ett fack, där du bara konkurrerar med priset. Egentligen har vi inte tid och inte råd. Men vi gör det ändå, både under konjunkturnedgång och nu när vi egentligen behöver alla i produktionen. Adam Blommegård (t.v.) och Martin Ivarsson framför en femalig fräs som tillverkar detaljer till motorcyklar. Han vill själv ha en produktion där han kan styra mot de kunder han vill jobba med och utvecklas tillsammans med. Kunder som ställer krav, men där det också finns nischer där det går att tjäna pengar. Martin Ivarsson ser en viktig väg för att själv kunna styra mot egna visioner; en ständigt ökad kompetens inom företaget. Vi har kostnadsmedvetna kunder och vi konkurrensutsätts ständigt. Men med modern teknik och välutbildad personal blir vi effektivare och klarar även morgondagens krav. Han visar runt i de 7 000 kvm stora lokalerna i Landeryd. Efter tre längdsvararvar kommer tre kompletta maskingrupper. Här finns också en fräsgrupp, rullgängning och egen slipning, bl a med robot i en slipcell, servicefunktioner som stödjer den skärande bearbetningen som är kärnan. Avancerad utbildning Landeryds Mekaniska Verkstad AB är familjeägt i tredje generation sedan 1940-talet. Sedan ett antal år har Martin Ivarsson skickat sin personal på vidareutbildning, ofta två och två. De sista åren har flera operatörer gått den tredje och svarta nivån på Skärteknikcentrums utbildningsprogram. En avancerad utbildning som ger 10 högskolepoäng. Egentligen har vi inte tid och inte råd. Men vi gör det ändå, både under konjunkturnedgång och nu när vi egentligen behöver alla i produktionen, säger Martin. Han förklarar: Utbildningen skapar en medvetenhet alltifrån hur skäret arbetar till organisationsnivån i företaget. Jämfört med andra kurser innehåller den här ett smörgåsbord av viktiga saker som är anpassade till vår verksamhet. Det är den mest kostnadseffektiva kurs jag sett. Och den utvecklar företaget genom att personalen utvecklas. Han har sett många eempel på personal som kommit tillbaka mer engagerade, den redan låga personalomsättningen hålls nere. Andra nivåer Även om nästan halva styrkan som jobbar vid maskin nu gått den avancerade kursen finns det också andra nivåer: Vi har en nyanställd som nu går vanlig ritningsläsning. Det är en bra väg in i yrket. Han tror att industrins överlevnad handlar om att kunna jobba snabbare, men framför allt smartare för att inte bli omsprungna. Att jobba med huvudet istället för bara händer och fötter, att få ut mesta möjliga av maskinerna. Det räcker inte att köra en maskin hårt med högt utnyttjande om produktionsekonomin visar att det egentligen är fel jobb i den maskinen.

Anders Karlsson på Burseryds Mekaniska har nyss gått den svarta och högsta nivån inom Skärteknikcentrums utbildningsstege. Jag hade aldrig räknat med att sitta på skolbänken igen, eller att ta högskolepoäng och göra laborationer på Chalmers. Men det var riktigt kul, säger Anders. Arbetet har fått en ny dimension Han började med den gröna nivån, fortsatte med den blå. Den var lite svårare, jag bommade matte och mätteknik vid första testet, säger Anders Karlsson, 26-årig operatör, ställare och programmerare på Burseryds Mekaniska. Nu har han också klarat den svarta nivån, den högsta som ger tio högskole- poäng och som har ett samarbete med Chalmers och KTH. En klockren kurs för den som vill utvecklas i yrket, säger Anders idag. Men den ställer ganska höga krav. Han gick kurserna parallellt med jobbet i Burseryd, åkte till Göteborg, Stockholm, Gislaved och Värnamo. På Chalmers och KTH var vi fem gånger två dagar, kollade skärkraften, mätte frekvensen vid vibrationer, såg effekten av olika matningar och analyserade skärhastigheter, säger han. Förtrolig med processen Han är tillbaka i produktionen och känner idag en helt annan förtrolighet med processen: Jag chansar inte längre vid problemlösningar. Jag vet hur jag kan förbättra spånbrytningen eller förkorta skärtider. Jag kan gå in på detaljer som inte syns med blotta ögat. Och vi kan utnyttja material, verktyg och maskiner bättre. Kursdeltagarna kommer från flera olika företag och får en möjlighet att diskutera både gemensamma problem och specifika som kan uppstå ute på företagen.

Med rätt ögon går det att utläsa mycket om processen genom att analysera spånan. Spånan kan ge många svar Den spånskärande bearbetningen, inkluderande borrning, svarvning och fräsning är idag sin egen vetenskap. Operatören i processen har alltmer blivit en nyckelperson i företaget. Före de komplea maskinernas intåg, var många personer inblandade i en detaljs produktionsprocess. Enskilda bearbetningsoperationer var enkla och det ställdes inga högre krav på kompetensen hos den enskilde, säger Björn af Bjur, projektledare på Skärteknikcentrum. Kompetensen är avgörande Idag sker det mesta av en detaljs tillverkningsprocess i en enda maskin, där kompetensen hos operatören är avgörande för såväl maskinutnyttjande som produktkvalitet. Med fördjupad kunskap, inte minst om spånan, kan operatören läsa ut en mängd viktiga fakta, såsom skärtemperatur, spånbrytning kontra skärgeometri, vibrationer, maskineffekt och stabilitet. Med rätt valda och inställda parametrar får man en fullgod produktkvalitet med optimalt maskinutnyttjande. Det räcker alltså inte med enbart praktisk erfarenhet, säger Björn af Bjur. Möjlighet till effektivisering Med fördjupad kunskap ökar också förståelsen och möjligheten till effektivisering av hela processen. Inom Skärteknikcentrum erbjuds idag kurser på olika nivåer från grön, via blå till svart. Den högsta, den svarta, är ett samarrangemang mellan Skärteknikcentrum och Chalmers. Kursen förmedlar grundläggande principer inom skärande bearbetning och ger central kunskap om tillverkningsprocessen. Behovet av validering och kompletterande utbildning är stort för att fylla det gap som finns mellan krav och kunnande I höst startar en YH-utbildning; Produktionsutvecklare inom skärteknik och verktygsteknik i Gislaved och Gnosjö. Utbildningen är framtagen gemensamt av Högskolan på Hemmaplan, Skärteknikcentrum i Sverige AB, Chalmers tekniska högskola samt företag inom skärande bearbetning i Gnosjöregionen. Utbildningen är ettårig, men genom Lia (lärande i arbete) ges möjlighet att jobba halvtid med projektet hemma på det egna företaget. Kurser som ingår i utbildningen: komplea ritningar, avancerad CNC-programmering, kvalitet och miljöledningssystem, materialteknik, produktionssystem och ekonomi, teknisk engelska, modern skärteknisk utbildning (MSU), nivå 1-2 och verktygslära. Utbildningen är kostnadsfri och är en möjlighet att knyta ihop gedigen erfarenhet med teoretiska element, säger Östen Lindbäck från Högskolan på Hemmaplan i Gislaved. Den ger teknisk fördjupning och affärsmässig förståelse, menar han.

Inge Sveningson föreläser om bl.a. produktionsfilosofi Några av deltagarna Fr vänster Lennart Blomgren, Jan Mattsson och Jan-Olov Johansson En skräddarsydd utbildning Xano Gruppen beställde en egen utbildning för utveckling av produktionsledarnas förståelse och helhetssyn på företagets processer och vad som påverkar företagets resultat. Skärteknikcentrum ordnade kursen efter de önskemål som Xano Gruppen hade. Xano utvecklar sina produktionsledare Träffats vid se tillfällen I samarbete med Skärteknikcentrum har en grupp från fem av de skärande företagen inom gruppen Precision Technology samlats under totalt se tillfällen. Under två dagar per gång har gruppen möts för att med hjälp av workshops, seminarier och föreläsningar diskutera bl a: lärande och kunskapsöverföring produktionsekonomi personlig utveckling/beteendemedvetande produktionslogistik och produktionsteknik, samt mer detaljerat om skärprocessen. Produktions- och teamledare är en central yrkesbefattning på de flesta företag. Vi gör en etra satsning på den gruppen för att dels stärka individerna i deras yrkesroll, dels ge gruppen en helhetssyn och förståelse för företagets processer, säger Robert Andersson, VD och affärsverksamhetsutvecklare för XANO Evolution. Långsiktigt Han ser satsningen som en del i företagets långsiktiga strategi: Vi köper in och utvecklar företag för att de ska bli marknadsledande inom sina segment. Gör vi en satsning på nyckelpersoner inom företagen bidrar vi till den utvecklingsfasen. En stor del handlar om ledarskap och personlig utveckling där kursdeltagarna fått en verktygslåda som gör att de ska kunna föra ny teknik och produktionstänkande vidare, säger Robert Andersson. En möjlig utveckling är att gruppen hemma på sina egna företag ska bli kravställare, initiera förbättringar och driva förändringar. Bygger nätverk En annan viktig del i satsningen är det nätverksbyggande som blir en följd av att personal med samma uppgifter från olika företag möts. Vi har enbart goda erfarenheter, säger Robert Andersson. Vi kommer förmodligen att fortsätta nätverksbyggandet också inom andra affärsområden. Praktiska tips Med på kursen fanns bl a Lennart Blomgren och Jan Mattsson från Mikroverktyg, samt Jan-Olov Johansson från Värnamo Industrier. Lennart och Jan-Olov är arbetsledare, Jan är verkstadschef. Vi har fått mycket praktiska tips, sättet att jobba med 5S har vi redan börjat använda hemma och leantänkandet är ju väldigt intressant, säger Jan-Olov. Läs hela teten på: www.skarteknikcentrum.se

B-post Anderstorpsvägen 24 332 36 Gislaved Telefon: 0371-160 51 info@skarteknikcentrum.se www.skarteknikcentrum.se BUFAB Lann satsar på utbildning på en basnivå för alla Att komma till insikt om vad man gör är att utvecklas Inom BUFAB Lann i Värnamo har företagsledningen ställt upp en tydlig kravspecifikation för all personal i företaget: På operatörsnivå är målsättningen att alla ska klara grönt certifikat, på operatör/ställarenivå är kraven blått certifikat, säger VD Niclas Mårtensson. Han är medveten om att man inte är riktigt där ännu, men ambitionen är tydlig och uttalad inom företaget. Bred validering Vi har tidigare satsat mest på spetskompetens men, när vi gjorde en bred validering och insåg att många, som fungerar väldigt bra i vardagen, har teoretiska luckor så har vi valt att komplettera med en generell utbildning också, berättar Niclas Mårtensson. Krav på nyanställda Han har stor förståelse för att många kollegor väljer att blunda för teoretiska brister när nya order hopar sig och produktionen plötsligt har fullt upp. Men vi försöker ändå och ställer också krav på nyanställda och inhyrda rekryteringar. Vi har en kompetensmatris för olika tjänster. Har de inte kompetensen vill vi att de skaffar den inom företaget så snart som möjligt. BUFAB Lann har anställt ett 25-tal personer på ett år. Vi hade inte klarat att få in dem i produktionen utan internt fadderskap, tydliga strukturer och ett allt mer standardiserat arbetssätt. Positiv respons Niclas Mårtensson har upplevt en positiv respons bland personalen som uppskattar att det ställs krav och att företaget satsar på en högre generell kompetens. Jag tror att vi kan behålla vår personal i större utsträckning när de känner sig sedda, när vi är intresserade av vad varje individ kan och alla får en möjlighet att utvecklas. Vi lyfter alla. Niclas Mårtensson, VD för BUFAB Lann i Värnamo, har systematiserat utbildningen med en tydlig struktur som ska innefatta alla på företaget. Komma till insikt Att komma till insikt om vad man gör är att utvecklas, säger Niclas Mårtensson, som också noterat ett annat resultat, de kvalitetsrelaterade problemen kopplade till mätteknik och ritningsläsning (som är en del av grundkursen) har minskat. Och vi har fått upp ögonen för hur viktigt det är med mattekunskaper - det är inte självklart för alla vad som menas med toleranser på 10 +0,05-0,15. Och, tillägger han. vi har fått upp ögonen för mycket som funkat men där vi egentligen inte vetat varför.. Samtidigt vet Niclas också att allt förändringsarbete tar tid och att mycket kan bli bättre. Vi har en lång väg kvar, men vi har valt väg och vi arbetar konsekvent åt det håll vi valt att gå.