Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013
Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet, ett arbetslag för vardera årskurs 4, 5 och 6, specialklass för elever med autism där upptagningsområdet är hela kommunen, fritidsklubb och fritidsgård. På Björkhagaskolan går ca 300 elever. Miljö Björkhagaskolan har precis firat 10-års jubileum. Genom ett aktivt arbete är skolan fortfarande i gott skick och den fantastiska utemiljön inbjuder till många skilda aktiviteter. Här finns spännande planlösningar och ändamålsenliga lokaler med mycket ljus och rymd. Elever och personal är väldigt stolta över både den inre och yttre miljön på skolan. Pedagogisk verksamhet Våra arbetsredskap är läroplanen Lgr 11, allmänna råd och Lokala pedagogiska planeringar (LPP). På hemsidan publiceras Lokala pedagogiska planeringar (LPP) i de olika ämnena i respektive årskurs. Där framgår vilka förmågor som eleverna ska utveckla samt hur undervisningen ska planeras och genomföras. Eleverna på skolan kan få stöd av specialpedagog och speciallärare. Genom att personalen utnyttjar sina olika kompetenser kan vi stödja eleverna i deras kunskaps- och sociala utveckling. Elevhälsa Elevhälsoarbetet har en framträdande plats. Elevhälsoteamet på skolan består av rektorer, kurator, specialpedagog, skolsköterska och skolpsykolog. Arbetslagen har värdefull reflektionstid i form av lärande samtal där varje arbetslag regelbundet träffar representanter från elevhälsoteamet. Värdegrundsarbetet genomsyras av det Etiska fundamentet som ligger till grund för de gemensamma förhållningssätt som finns på skolan. Skolan tar aktivt avstånd från all form av kränkande behandling och har ett aktivt Antimobbningsteam där olika kompetenser deltar. Föräldrasamverkan Vi vill tillsammans med föräldrarna ha en kontinuerlig dialog kring elevernas kunskaps- och sociala utveckling. Föräldrar är alltid välkomna att delta i vår verksamhet. Vi informerar hemmet, om den pågående verksamheten, genom brev eller skoldagböcker. Föräldrar bjuds varje termin in till ett föräldramöte. Två gånger per år träffas förälder, elev och mentor i ett utvecklingssamtal där elevens utveckling i skolan diskuteras utifrån de skriftliga omdömena. Tillsammans med omdömena skrivs sedan en framåtsyftande utvecklingsplan med tydliga mål för det fortsatta arbetet i skolan. Föräldrar har även möjlighet att följa undervisningen genom de Lokala pedagogiska planeringar (LPP) som kontinuerligt läggs ut på hemsidan. Integration Den kulturella mångfalden ses som en tillgång på Björkhagaskolan. Skolan har tydliga rutiner hur vi tar emot elever med annan kulturell bakgrund. Vi har personal med goda kunskaper i integreringen av dessa elever. Eleverna får därigenom en medvetenhet och kunskap om varandras kulturer. Fortbildning Vi kommer under läsåret arbeta med att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Detta sker genom att vi använder skolverkets utbildningsmaterial och genom diskussioner på skolan. 2
Björkhagaskolans utvecklingsområden Grundskola Svenska Läroplanen Lgr 11 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Vid resultatet av nationella proven våren 2013 når en högre andel elever kravnivån på delprovet skrivning. Genomförande: Ängen: Eleverna får lyssna till sagor och berättelser i undervisningen. Eleverna berättar med röd tråd med och utan hjälp av bildstöd. Eleverna skriver till bilder. Eleverna skriver sagor för hand, på dator ensamma, tillsammans med kompis samt gemensamt i klassen. Eleverna skriver varje dag i Skoldagboken. Stigen: Satsa på skrivningen genom att arbeta med olika genrer och metoder. Arbeta med att eleverna får visa/läsa upp sina texter för en mottagare och få respons. Information/work shop om Makete-metoden skulle troligtvis både inspirera och höja motivationen för både elever och pedagoger. Författarbesök ökar skrivintresset hos eleverna. Intresse att arbeta med metoden Att skriva sig till läsning via datorn finns hos Stigen 1 lärare. 3
Källan 4: Eleverna får öva på att skriva olika typer av texter. Pedagogerna ger eleverna verktyg för att utveckla sina texter. Eleverna får öva på uthållighet i sitt skrivande. Eleverna får öva på att kritiskt granska texter. Källan 5: Skrivregler som går igen i alla ämnen finns i elevernas bänkar. Fortsatt skrivning i veckoboken med stigande krav. Eleverna får skriva i större utsträckning i alla ämnen. Eleverna får arbeta med skrivprocessen i flera ämnen. Variera metodiken i skrivning. Källan 6: Eleverna får kännedom om olika genrer och deras särdrag. Eleverna skriver olika slags texter i flera ämnen (no, so, slöjd m.m.). Eleverna får träna på att planera sitt skrivande, rätt innehåll, rätt mängd m.m. Eleverna får träna att strukturera sina texter innan de börjar skriva. Eleverna ska vara medvetna om kravnivån för varje arbete. Eleverna ska träna att reflektera över och utvärdera sina arbeten. Eleverna får skriva en kladd på dator för att lättare kunna rätta innan de renskriver för hand. Var 6:e vecka har eleverna 90 minuter i datasalen. Eleverna tränar att skriva: rubrik, formatera text, infoga bild m.m. Uthållighetsträning. Tuvan: Aktivt arbeta med skrivning i samtliga ämnen. Satsa på skrivningen genom att arbeta med olika genrer och metoder. Pedagogerna arbetar aktivt med att eleverna hittar skrivglädje. 4
Arbetsro Läroplanen Lgr 11 Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Läraren ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Vid slutet av läsåret 2012/2013 visar föräldrar och elever en högre nöjdhetsfaktor i nöjdhets- och trivselenkäter. Genomförande: Ängen: Eleverna lyssnar till lugn musik i början av dagen. Eleverna har sin egen plats, egen bänk där det är möjligt. Pedagogerna förbereder lektionen genom att lägga fram aktuellt arbetsmaterial. Stigen: Vi pratar inom arbetslaget om vad bra arbetsro är för att få en samsyn att arbeta utifrån. Vi pratar med eleverna om vad bra arbetsro är för dem. Eleverna får ge förslag som skrivs upp och vi diskuterar hur vi ska uppnå det. Innan föräldramötet skickas en lapp ut med målet om arbetsro och en möjlighet att tänka igenom sina egna åsikter om vad bra arbetsro i klassrummet är (i förväg eller i diskussion med andra föräldrar). På föräldramötet får föräldrarna ge skriftliga förslag på vad bra arbetsro i klassrummet är. Sedan görs en sammanställning som skickas hem en gång per termin. De förslag och synpunkter som föräldrar, elever och arbetslaget har gett, blir grunden i arbetet med arbetsro under läsåret. Källan 4: Det finns klara och tydliga regler där alla elever är medvetna om vad de förväntas göra i klassrummet under olika lektioner/situationer. Pedagogerna är tydliga och konsekventa och ser till att elever och föräldrar vet vad som gäller om våra gemensamma regler inte efterlevs. Pedagogerna tar i sin undervisning hänsyn till att elever är olika och lär sig på olika sätt. 5
Källan 5: Eleverna lyssnar till lugn musik i början av dagen. Eleverna får i ordnade former gå ut/in från rasten. Eleverna är alltid ute på rasten. Använda mentorstiden till att prata om klimatfrågor. Återkommande poängtera uppförande -skyltarna som finns i våra lokaler. Konsekvenslappar skickas hem till föräldrarna när något inträffat. Stämningsruta på veckobrevet. Källan 6: Pedagogerna möter eleverna i kapprummet för att det ska vara lugnt från första början. Toalettbesök/dricka vatten gör man på rasten. Före lunch/efter delningar landar alla på sin plats och lägger böcker på rätt plats/i bänken för att skapa ordning och reda. Mobiltelefoner lämnas in på morgonen och får hämtas ut när skoldagen är slut. Eleverna lämnar andra värdesaker hemma. Vi jobbar med att elever som inte vågar höras/synas i storgrupp blir säkrare och får bättre självförtroende. I stället för att låta den som räcker upp handen få svara på frågor sprider vi ordet genom att t ex dra kort med elevernas namn. Pedagogerna poängterar vikten av att sova och äta ordentligt som vi även påminner om i fredagsbreven. Tuvan: Vi pratar med eleverna om vad bra arbetsro är för dem. Pedagogerna utvärderar tillsammans med eleverna hur klimatet under lektionen varit. Visuellt påminner pedagogerna eleverna om vilka regler vi gemensamt har bestämt. Tema Justa Kompisar genomsyrar verksamheten. 6
Fritidsklubb Jämställdhet Under läsåret ska fritidsklubben ha en klubbstyrelse som består av lika många tjejer som killar. Styrelsemedlemmarna byts med regelbundna intervaller. styrelsen har minst tre protokollförda möten per termin. Stärka tjejernas ställning på fritidsklubben genom speciella aktiviteter för tjejer. vi har minst haft tio dokumenterade aktiviteter per termin som varit riktat mot tjejer. Fritidsgård Jämställdhet Öka antalet tjejer som är gårdsmedlemmar. minst 30 % av de som köpt gårdskort är tjejer. Under läsåret finns arbetsgrupper med ungdomar som arbetar projektinriktad, varav minst 30 % av deltagarna är tjejer. två arbetsgrupper per termin redovisat sitt projekt. 7
Förskoleklass Trygghet eleverna kan rutinerna för pedagog Uppföljning dec 2012 dagen vid utvärderingsdagen i dec. eleverna hittar i sin skolmiljö pedagog Uppföljning dec 2012 vid utvärderingen i dec. eleverna känner igen sina klasskamrater vid utvärderingen i dec. pedagog Uppföljning dec 2012 : Rutiner för dagen: När pedagogen ringer i klockan ska alla elever går in i och klä av sig och sätta sig i samlingen. Hitta i sin skolmiljö: När alla elever vet hur man går till matsal, idrott. När alla elever vet var skolgården börjar och slutar. Genomförande: Dagens aktiviteter visas på whiteboarden. Samlingar med genomgång av vilka som är närvarande och frånvarande. Återkoppling av dagens aktiviteter innan eleverna slutarför dagen. Daglig vistelse i skolmiljön, samtal och lekar. Arbetar med gruppstärkande lekar och aktiviteter. Självkänsla eleverna vågar uttrycka sig pedagog Uppföljning dec 2012 vid samlingar vid utvärderingen i dec. eleverna provat någon ny aktivitet vid utvärderingen i dec. pedagog Uppföljning dec 2012 Genomförande: Dagliga samlingar där eleverna uppmuntras att komma till tals. Uppmuntrar och erbjuder varierande aktiviteter och material. Hjälper och stöttar samt uppmärksammar eleverna på deras framsteg. 8
Fritidshem Jämställdhet Alla barn har, vid läsårets slut provat på en aktivitet de inte provat förut. Vi skapar utrymme för barn att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Samarbete Samarbetet mellan de olika fritidsavdelningarna utvecklas. det vid läsårets slut finns ett dokumenterat samarbete mellan Stigen, Kullen och Ängen. Vid läsårets slut finns rutiner för kvalitetsarbete och utvärdering för Stigen och Ängen. det finns en gemensam mall för utvärdering det finns gemensam tid för kvalitetsarbete. Rektor Uppföljning dec 2011 Trygghet Inga barn utsätts för kränkande behandling på fritids. alla använder ett språk som inte gör andra ledsna. alla är rädda om egna och andras saker. 9