Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson
Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy, 1999, Fölster & Henrekson, European Econ Rev, 2001, Bergh & Karlsson, Public Choice, 2010, Bergh & Erlingsson, Scandinavian Political Studies 2009, Bergh & Bjørnskov, Kyklos, 2011, Bergh & Henrekson, J of Ec Surveys, 2011 Andras forskning
Svensk utveckling sedan 1994 Nedgången 1970 1993 viktig inspiration för forskningen Sverige fattigare än Italien 1993 På väg mot plats 20 i OECD 1975 1994 reallöneökning = 0 1994 2011 +60 % för tjänstemän och +30 % för kollektivanställda BNP per capita från plats 16 20 till plats 6 8
BNP tillväxt krisåren 2007 2011 (årsgenomsnitt) Sverige: 1,5 % USA: 0,4 % Euroområdet: 0,4 % Danmark: 0,5% Källa: Konjunkturinstitutet
GDP per capita (SWE relative to DK) Swedish relative to Danish GDP per Capita (PPP-adjusted), 1990 2011 105 100 95 90 1990 1995 2000 2005 2010 Source: OECD Year
Civilian employment 15-64 share of the population (%) Employment rate, aged 15 64 85 80 Sweden Denmark 75 70 USA 65 1990 1995 2000 2005 2010 Year Armed forces are excluded. Source: OECD
Total government expenditure share of GDP (%) Total government expenditure as a share of GDP, 1990 2011 70 60 Sweden Denmark 50 USA 40 30 1990 1995 2000 2005 2010 Source: OECD Year
Hours worked per worker (15-64) Average annual hours worked per person aged 15 64 1350 1300 1250 1200 Denmark Sweden USA 1150 1100 1990 1995 2000 2005 2010 Source: OECD Year
Huvudfråga Givet vad ekonomer tror sig veta om ekonomisk tillväxt, är Sveriges relativa framgångar paradoxala eller svårförklarade? Vårt svar: Nej. Neoklassisk tillväxtteori, ny (endogen) tillväxtteori Betydelsen av institutioner, ekonomisk frihet och tillit.
Hämmar höga skatter tillväxt? Ja, i rika länder tycks det i genomsnitt vara så. Bergh & Henrekson (2011), J. of Ec. Surveys. men Stor variation mellan länder. Stor variation mellan olika skatter (och hur de används). Sveriges skattekvot var runt 56 % 1990, idag runt 46 %. Allt annat lika: 0,5 till 1 procentenhet högre årlig tillväxttakt.
Sverige har genomfört kraftiga strukturreformer Jämfört med 1985 Sänkta marginalskatter och kapitalskatter Lägre och stabilare inflation Oberoende riksbank och penningpolitiskt ramverk Budgetlag Ökad ekonomisk öppenhet Fria kapitalrörelser och öppnade marknader för ägande Avreglerade finans- och produktmarknader Tidigare reglerade marknader Öppning för privata utförare av skattefinansierade tjänster
Strukturreformer forts. Reformerad arbetsmarknad Överenskommen visstidsanställning Undantag från LAS Bemanningsföretag och privata arbetsförmedlingar tillåtna Reformerad lönebildning Nytt pensionssystem Finansiellt stabilt Ökad aktuaritet lönsamt att skjuta upp pensionering; faktisk p-ålder +3 år sedan 2002. Minskad dekommodifiering Lägre ersättningsnivåer vid icke-arbete Jobbskatteavdrag förbättrar extensiva marginalen RUT och ROT gynnar tjänstesektorn
Socialhjälp disponibel inkomst efter hyra och barnomsorg (PPP euro) Ensamstående 1 barn Danmark: 770 euro Sverige: 383 euro Källa: Nordisk Socialstatistisk Kommitté (2012) och CEPOS.
Ökning av globalisering (svart) och ekonomisk frihet (grå) 1970 2000 Källa: KOF globaliseringsindex, www.freetheworld.com
Problem finns kvar Hyresreglering Otillräckligt byggande i växande städer För låga investeringar i infrastruktur Europas snabbaste urbanisering (från små till stora städer) Hög skatt på arbete tjänstesektor utvecklas svagare än behovet mycket obetalt arbete och utanförskap Polis fungerar dåligt organiserad brottslighet Arbetsmarknadsregleringar, lönebildning och höga minimilöner svårt etablera sig för unga och invandrare Stora brister i utbildningssystemet
Integration av invandrare Europas kraftigaste invandring Ca 1 % av befolkningen på senare år Utomeuropeiska invandrare 7,7 % av befolkningen; inkl 2:a generationen 10,8% (0,7 % 1970) I arbete 20 64 år båda föräldrarna födda i Sverige: 84 % utomeuropeiska invandrare: 51 % Gap på > 30 %-enheter
Sammanfattning Mot bakgrund av forskning kring hur ekonomisk utveckling beror på statens storlek, effekten av strukturreformer, ekonomisk frihet och tillit är Sverige ett skolboksexempel. Höga skattekilar på arbete präglar dock fortfarande den svenska ekonomin Liksom stel arbetsmarknad och bostadsmarknad. Det skulle kunna gå ännu bättre!