Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme



Relevanta dokument
Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet


Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner.

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Det nya pensionssystemet kvinnor får låg pension men hög avkastning

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

Konjunkturrådets rapport 2018

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Rapportens slutsatser

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

Den svenska välfärden

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

OECD: Vem är berättigad till pension?

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

Arbetspension för arbete!

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Kan välfärden räddas?

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Pensionssystem och pensionering

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1

Den svenska välfärdsmodellen kräver ett

Arbetspension för arbete

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

Makars pensionsrättigheter

Statistikinformation Is-I 2004:1

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184

^ sot 7-2S- Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson. Svensk socialpolitik. (& Studentlitteratur

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Peter Beijron, SCB, tfn , Cecilia Westin, SCB, tfn ,

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Pensjonsforum_2017_03_

En ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019

Ropen skalla mer åt alla!

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Är arbetspensionssystemet hållbart?

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

6 Sammanfattning. Problemet

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Deltid, kön och ekonomisk fördelning

Vi fortsätter att föda fler barn

Lönar det sig att jobba en rapport om marginaleffekterna i pensionssystemet

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Pensioner i andra länder några erfarenheter

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

FÖRHANDLINGAR Nationalekonomiska Föreningen

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

Total pension per månad samt förändring 2016, ogifta typfall födda 1938 eller senare Inkomst- /tilläggspension

Olika transfereringssystem men lika inkomster

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Anna Hedborg Ordförande för ESO

Analys av sjukfrånvarons variation

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Finanspolitiska rådets rapport 2015

AV WALTER KORPI OCH JOAKIM PALME

Så här tjänar du in till din pension

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Utmaningar på arbetsmarknaden

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Spanien. Storbritannien

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Stor variation i äldreomsorgen. utmaningar i Europa

Politiska system i jämförande perspektiv. Jämförande policy

Transkript:

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Bakgrund

Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen Beveridge och grundtrygghetsmodellen Norden och universell standardtrygghet Gemensamt europeiskt drag: den stora medelklassen inkluderad

Den nordiska modellen Universella förmåner Inkomstrelaterad socialförsäkring Riktade bidrag till låginkomsttagare Välfärdstjänster -decentraliserade -separeradefrån kontanta förmåner Individuella sociala rättigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tvåförsörjar-familjen är modellen

Den nordiska modellens meriter Låg livscykelfattigdom Minskad ojämlikhet Hög sysselsättning Högt kvinnligt deltagande Starkt stöd för trygghetssystemen Incitament och kostnadskontroll?!

Välfärdsstat i kris? Europa Åldrande befolkningar, fallande födelsetal Ökande skilsmässor och ensamföräldraskap Jämställdhetsfrågan Förändrat arbetsliv Sent inträde och tidigt utträde i arbetslivet Arbetslöshet och social utslagning Legitimitet Norden under press Ohälsa och arbetskraftsdeltagande? Valfrihet vs. segregation? Legitimitet, reformer och förtroende? Finansiering och skattebaser Finns det grund för bred uppslutning kring reformer?

Om inte regeringarna agerar äventyras gemensamma landvinningar! - men det finns handlingsutrymme och handlingsalternativ

Pensionerna

People s pension 1913

People s pension 1935

Folkpension 1948 -

Folkpension + ATP 1960 -

Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-

Reformens innehåll

Pensionsreformer Från fattigdomsfråga till Averting the Old-Age Crisis Från Fondering till Payas-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpension vs. behovsprövning Taken och intjänandetider Norden Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag?

Sverige: Den Stora Pensionsreformen Åldrande befolkning Problem med kostnadskontroll Incitamentsproblem Problem med de socialpolitiska målen Individuell valfrihet I obligatoriska system Politisk kompromiss på det mest konfliktfyllda området 1994/98 Avgiftsbestämt system med 18,5 % av inkomst till pension 16 % till fördelningssystem och fiktiva konton 2,5 % till fullt fonderade konton Pensionsrätt på socialförsäkringsersättni ngar och barnledighet Garantipension utan behovsprövning Buffertfonder och

Reformerad Ålderspension + Garantipension

Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-

Finland: Inkomstrelaterad pension och universell garanti (+supplement)

Danmark

Danmark med avtalspension

Tyskland

Tyskland med behovsprövad pension

Sweden

Corporatist and means-tested

Hur var den stora kompromissen möjlig? Kris i pensionsfrågan Konflikt vs konsensus som stabilitetsskapande strategier? Varför väljer socialdemokraterna kompromiss denna gång?varför väljer de borgerliga kompromiss? Långsiktighet vs populism i samhällsdebatten: Politik i en medialiserad samhällsdebatt

Pensionsreformer i Europa och världen Europa Arvet efter Bismarck: korporativt inkomstbortfall Grundtrygghet på undantag Gråzon mellan offentligt privat Massiv förtidspensionering Fallande födelsetal Italien DC World Wide Latinamerika efter den chilenska reformen USA mer socialförsäkring än man tror Kanada Nordamerikas skandinavien! Östeuropa

Nordiska pensionsreformer Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag? Från fattigdomsfråga till Averting the Old-Age Crisis Från Fondering till Payas-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpensionens fördelar Omfördelningsparadoxen

Vad kan vi lära oss: Institutionell design viktig! Mål Grund och inkomsttrygghet Minska fattigdom och ojämlikhet Arbetsutbud Sparande Medel Behovsprövade eller universella grundpensioner Korporatva eller universella inkomstrelaterade pensioner Målkonflikter och koordineringsproblem

Pensioner, arbetsutbud och sparande Arbetsutbud Variationerna stora internationellt Push och Pull Ålderspensionernas incitament till arbete Förtidspensionernas nivå och kvalifikationskrav Avtals och företagspensionering Ojämlikheten i ohälsa och dödlighet Sparande Inga enkla samband Grundpensioner Inkomstrelaterade pensioner Lag och avtal Lag och de individuella pensionerna Fördelning och fondering Vilken mix är den rätta?

Fördelar och nackdelar med den svenska reformen Inkomsttrygghet Grundtrygghet Sparande Arbetsutbud PPM och en målkonflikt Avgiftsbestämt vs förmånsbestämt

Likheter och skillnader Norge Är länderna unika? och Sverige Folkpension, ATP, Pensionstillskott Taken för förmånerna Barnafödande Arbetskraftsinvandring Oljefonden vs. AP-fonder Avtalspensionerna Kompromiss bakom ATP: andra skiljelinjer mellan partier och väljare