2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

Relevanta dokument
SMART Utbildningscentrum

Att förebygga återfall

Att förebygga återfall

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP)

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Återfallspreventiva samtal

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

MI - Motiverande samtal

Killen i baren - okodad

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Utbildningscentrum

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Utbildningscentrum

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Hålla igång ett samtal

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Att leva med schizofreni - möt Marcus

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Psykosociala metoder och stöd

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

En samling övningar för att komma igång med samtal

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Textstöd till oh-bild 1 Myter

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Inledning

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Skolelevers drogvanor 2007

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Tidiga interventioner

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Tidiga interventioner

Utbildningsprogram 2018

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!

Om mig Snabbrapport år 8

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Varför långtidsuppföljning?

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Alna. Dilemma Alna modell

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Transkript:

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla diagnoser ändå har en ökad risk att få alkoholproblem Att hjälp att ändra alkoholvanor börjar med frågan: Vad får du ut av alkoholen? Återfallsprevention utifrån KBT, färdigheter, och empowerment Demonstration och övning Och så slutar vi med en handlingsinriktad sammanfattning, och lästips SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK OCH BEROENDE AV ALKOHOL Varannan person med schizofreni är riskbrukare eller beroende av alkohol någon gång under livet För bipolära personer är det ännu vanligare, cirka 60 procent Studier tyder på att förmodligen erbjuds bara en av fyra särskild hjälp för sitt riskbruk eller beroende av alkohol Så be om lov att fråga om alkoholvanor Rekommenderat sätt: AUDIT och/eller DUDIT MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING Personen med svår psykisk sjukdom dricker också alkohol, och av samma skäl som vi andra I avhandlingen om alkohol hos personer med svår psykisk sjukdom av Gunilla Cruce år 2008 berättades två huvudsakliga skäl att dricka alkohol: - Välbefinnande, och - Umgänge Men att den psykiska sjukdomen inte orsakat eller hade betydelse. Snarare, att när psykosen dominerade, och symtom trängde sig på, försvann lusten att dricka alkohol Erfarenheterna var att alkohol försämrade den psykiska sjukdomen 1

HUR PERSONER MED DUBBLA DIAGNOSER ÄNDÅ HAR EN ÖKAD RISK FÖR ALKOHOLPROBLEM Kända riskfaktorer för alkoholproblem är - leva ensam - ha låg utbildning - stå utanför arbetsmarknaden, och - ha dålig ekonomi Insjuknande i psykossjukdom medför ofta de här riskfaktorerna inträffar och/eller förstärks Men även en biologisk sårbarhet finns - Dysfunktion i det dopaminförmedlande belöningssystemet i hjärnan ATT HJÄLPA ATT ÄNDRA ALKOHOLVANOR BÖRJAR MED FRÅGAN: VAD FÅR DU UT AV ALKOHOLEN? Riskbruk av alkohol - Dricker mer än två flaskor vin per vecka - Berusningsdricker två gånger per månad eller mer Beroende av alkohol - Abstinens - Craving/Kontrollförlust Be om lov Normalisera/Tänk funktion - Vad får du ut av alkoholen? Framkalla diskrepans - Vad är kanske mindre bra? Som du själv ser på det? Lyssna in förändringsbenägenhet, och anpassa dig till den DVD-FILMEN KILLEN I BAREN Lyssna och se! ÅP UTIFRÅN KBT FÄRDIGHETER, MEN OCKSÅ EMPOWERMENT Färdigheter för svåra lägen Vad hittar du av nyckelfrågor i samtalet som underlättar att få en dialog om en möjlig förändring? Ny ÅP-manual utgiven av SiS 2013 - Uppdaterad med 2010 talet evidensbaserade ÅP - Anpassad till att majoriteten av LVM-placerade har svår psykisk sjukdom - Har MI som samtalsstil Har en terapeutisk hållning som vill förebygga omsorgsreflex och rättningsreflex hos behandlarna Betonar brukarens expertskap och livserfarenhet 2

ÅP / LEKTION 1 ÅP / RISKSITUATIONER / HJÄRNAN / PAA ÅP / LEKTION 2 SUG EFTER ALKOHOL OCH DROGER ÅP / LEKTION 3 TANKAR PÅ ALKOHOL OCH DROGER ÅP / LEKTION 4 PROBLEMLÖSNING 3

ÅP / LEKTION 5 SOCIALT TRYCK ATT DRICKA OCH DROGA ÅP / LEKTION 6 ATT KANSKE FÖRÄNDRA VILKA MAN UMGÅS MED ÅP / LEKTION 7 ATT HA EN LIVSSTIL I BALANS, OCH GE PLATS FÖR DET GODA I LIVET ÅP / LEKTION 8 OMTUMLANDE HÄNDELSER OCH INLEDDA ÅTERFALL 4

ÅP / LEKTION 9 TIDIGA VARNINGSSIGNALER ÅP / LEKTION 10 VAD HAR VI GJORT? HUR VILL DU ANVÄNDA DET? AGENDAN Hemuppgiften Att ha en livsstil i balans ÅP / LEKTION 7 ATT HA EN LIVSSTIL I BALANS, OCH GE PLATS FÖR DET GODA I LIVET Att få plats för det goda i livet En handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback 5

HEMUPPGIFTEN Hur har du gjort din hemuppgift? Vad blev tydligare? Vad lärde du dig? ATT HA EN LIVSSTIL I BALANS Vilken roll har en livsstil i obalans spelat för dina återfall? Vad fanns det för mycket av? Vad fanns det för lite av? Vad brukar få dig på gott humör, och göra att du inte tänker så mycket på alkohol eller narkotika? Hur är en bra nykterhet eller drogfrihet som du ser på det? Hur är vardagen då? ATT HA EN LIVSSTIL I BALANS Återfall handlar ibland om att det finns en obalans i vardagen. En obalans mellan krav och måsten, och det som är roligt och känns som egna val Alkohol och droger har ställt till elände för oss, men de har ibland för stunden varit ganska belönande, fått oss på gott humör, och gjort oss avslappnade Ett tänk i ÅP är att lyfter vi ut alkohol och droger så måste vi lyfta in något annat som ger oss detta Att bli nykter och drogfri handlar ju om något mer än att bara sluta dricka och droga ALKOHOLENS ROLL FÖR SJÄLVUPPLEVELSEN UR GUNILLA CRUCES AVHANDLING Slappna av Känna livslust Tröst Tillhörighet Energi Vara normal - Att dricka för mig är att träffa andra. Vanligt folk. Det som andra får på jobbet. Den sociala biten är det viktiga. Inte alkoholen. Att se och ha andra omkring mig. Det var meningen med drickandet för mig. - Jag köpte ut en sexpack och blev lite halvfull. Så blev jag glad och lite våghalsig för en kväll. Det är helt enkelt kul att dricka. 6

ATT HA EN LIVSSTIL I BALANS Hur stämmer detta med dina erfarenheter? Har du någon fråga? ÖVNING, ATT KARTLÄGGA OM OBALANS FINNS Låt oss kartlägga detta utifrån arbetsbladet i arbetsboken1 Vad vill du lägga till? ÖVNING, ATT FÅ PLATS FÖR DET GODA I LIVET ÖVNINGEN FÅ PLATS FÖR DET GODA I LIVET Låt oss hitta detta utifrån arbetsbladet i arbetsboken! Det som får mig på bra humör är: På det här sättet ska jag komma igång: 7

OCH SÅ GÖR VI EN HANDLINGSINRIKTAD SAMMANFATTNING AV LEKTIONEN Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? VAL AV HEMUPPGIFT Fortsätta att kartlägga hur obalans i livet spelat roll för tidigare återfall Använda några av sätten för att bli på gott humör Eller gör din egen hemuppgift FEEDBACK Vad kan jag / vi göra annorlunda i mitt / vårt arbetssätt för att underlätta för dig att lära dig ÅP? NÄSTA LEKTION Handlar om att hitta färdigheter för att inte behöva återfalla vid omtumlande och svåra händelser Vad gör jag / vi redan som fungerar bra, som jag / vi kan fortsätta att göra? Hur ser du på användbarheten av det som vi gjort idag? 8

OCH SÅ EN HANDLINGSINRIKTAD SAMMANFATTNING Vad har vi resonerat om? Vad har kanske överraskat dig? Vad kommer du att använda dig av? LÄS- OCH SAJTTIPS Riskbruk och beroende - beroendelära för socialtjänsten av Peter Wirbing & Liria Ortiz (2013). Gothia förlag. Integrerad behandling vid dubbeldiagnoser av Peter Wirbing och Stefan Borg (2011). Studentlitteratur. Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer av Liria Ortiz (2013). Gothia Förlag. Att motivera till att vilja leva av Liria Ortiz (2013). www.mind.se Alkohollinjen, en stödlinje för riskbrukare och anhöriga, 020 84 44 48 SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com 9